Mostphotos/TT/Jonas Bilberg
Unga på arbetsmarknaden

Här är utbildningarna som ger ditt barn högst lön

En ny sammanställning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig mest och som snabbast leder till jobb. Skillnaderna är stora. ”Det borde vara enklare att jämföra utbildningar och skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson till fPlus.

Snart ska Sveriges niondeklassare välja gymnasieutbildning, något som kan vara avgörande för deras kommande arbetsliv. Statistik visar nämligen att det skiljer sig ganska mycket i elevernas framtida inkomst utifrån på vilket program de väljer att läsa. Särskilt stor skillnad är det mellan de yrkesförberedande och de högskoleförberedande programmen.

– Elever från yrkesprogrammen klarar sig generellt sett bra när det kommer till löner, berättar Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

De som läste på Energiprogrammet – numera El-och energiprogrammet – eller Byggprogrammet gör bäst ifrån sig i inkomstligan, oavsett om den mäts efter fem eller tio år. Statistik från SCB, som har sammanställts av sajten Ekonomifakta, visar att de som gick ut Energiprogrammet år 2012, vilket var fem år innan den senaste mätningen genomfördes, har en medianinkomst på 29 142 kronor. De som gick ut från samma program år 2007, tio år innan mätningen, har en medianinkomst på 32 679 kronor.

För Byggprogrammet är siffrorna också upplyftande. De som tog studenten därifrån år 2012 har en medianinkomst på 28 375 kronor och de som gick ut år 2007 har en på 31 729 kronor. Elprogrammet – också dagens El-och energiprogram – och Fordonsprogrammet kommer också högt upp på medianinkomst-listorna. Anledningen är att dessa fyra gymnasieprogram ofta leder till jobb inom bristyrken, menar Johan Olsson.

– På byggsidan efterfrågas jobb som plåtslagare och murare. Jobb inom transportbranschen, som chaufförer och mekaniker, efterfrågas också, liksom elektriker och jobb inom ventilation.

Ikapp efter tio år

De som tar studenten från ovan nämnda gymnasieprogram får ofta en snabb etablering på arbetsmarknaden, vilket bidrar positivt till löneutvecklingen, förklarar Johan Olsson. Majoriteten av eleverna från Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Byggprogrammet och Elprogrammet räknas som etablerade på arbetsmarknaden inom fyra till sju år efter examen.

– Det är viktigt att påminna ungdomarna om att det är bra att börja jobba tidigt eftersom ju fler jobbår man har desto bättre för livsinkomsten, säger Johan Olsson.

Det finns dock högskoleförberedande utbildningar som smyger sig in bland topparna i inkomstligan efter tio år. Till exempel så har de som tog examen från Teknikprogrammet år 2012 en jämförelsevis låg medianinkomst på 14 817 kronor. De som tog examen 2007 har dock en medianinkomst på 30 967, vilket placerar Teknikprogrammet på en tredje plats efter tio år. 

Naturvetenskapliga programmet följer en liknande mall. De som tog studenten år 2012 har en medianinkomst på 7 258 kronor medan de som tog studenten 2007 har en medianinkomst på 30 258, vilket placerar programmet på en sjätte plats efter tio år. Johan Olsson säger att det beror på att många av de som har läst på dessa gymnasieprogram fortfarande studerar på högskolan eller universitetet efter en femårs-period, vilket resulterar i en låg inkomststatistik till en början.

– En del blir ingenjörer och läkare efter högskoleutbildningen, vilket drar iväg medianinkomsten för de gymnasiegrupperna, säger Johan Olsson och tillägger:

– Men det är inte alltid en teoretisk utbildning lönar sig mer gällande inkomsten jämfört med en yrkesutbildning.

Brist på kvalificerad arbetskraft

När det gäller hur mycket det lönar sig med ett ytterligare utbildningsår så avtar avkastningen i snabb takt när utbildningsnivån blir högre. Det förklarar Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum. Förenklat, avkastningen på en kandidat är bättre än om du fortsätter högre upp i utbildningskedjan.

– Den svenska utbildningspremien för högre utbildning är bland de lägsta i OECD. Vi ligger i den absoluta bottenligan, säger han.

Sverige har också en allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft. Jämfört med exempelvis Tyskland har vi stora problem inom så kallade stem-yrken (science, technology, engineering, mathematics). Matchningsproblemen är påtagliga.

– Sverige har en relativt hög andel högutbildade, men få inom naturvetenskapliga ämnen. Vi har en stor sammansättningsproblematik i Sverige, säger han.

Rätt utbildning ger jobb

Ekonomifaktas statistik visar också hur lång tid det tar för eleverna från respektive gymnasieprogram att nå 70 procents etablering på arbetsmarknaden. Det är stora skillnader mellan utbildningarna. För Energiprogrammet är siffran fyra år mot till exempel tio år för Samhällsprogrammet.

Det är viktigt att locka fler elever till yrkesprogrammen, säger Johan Olsson. Enligt honom är behovet av vissa yrken så stort att det inte finns någon risk för mättnad, varken på kort eller lång sikt. Ändå är det många elever som väljer bort yrkesprogrammen till förmån för de högskoleförberedande.

– Många elever väljer såklart inte gymnasieutbildning bara utifrån vilket framtida jobb de ska ha, utan påverkas även av föräldrar, syskon och vänner, eller intresse. En del vill hålla alla dörrar öppna och tror felaktigt att en bred teoretisk utbildning alltid är bäst, säger Johan Olsson och fortsätter:

– Gymnasieutbildningen har betydelse för framtida jobb och inkomst och det är väsentligt att elever gör välinformerade val. Av den anledningen borde det vara enklare för elever och föräldrar att kunna jämföra utbildningar och skolor med varandra.

Bristyrken med goda jobb- och inkomstmöjligheter hittas dock även i branscher som inte har en så hög medianinkomst. Ett exempel är kockyrket, trots att de elever som har gått Hotell- och restaurangprogrammet i allmänhet varken har en snabb etableringstid på arbetsmarknaden eller en hög medianinkomst.

– Sju av tio arbetsgivare säger att de har svårt att rekrytera rätt personal. Detta sker inom alla branscher, säger Johan Olsson som även delar med sig av ett råd till alla elever, oavsett utbildning:

– Det viktigaste av allt är att gå klart gymnasieskolan och ta examen.

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter fem år*:

  1. Energiprogrammet (29 142)
  2. Byggprogrammet (28 375)
  3. Fordonsprogrammet (27 733)
  4. Industriprogrammet (25 804)
  5. Elprogrammet (24 725)
  6. Hotell- och restaurangprogrammet (20 742)
  7. Omvårdnadsprogrammet (20 600)
  8. Handels- och adminstrationsprogrammet (20 525)
  9. Livsmedelsprogrammet (20 396)
  10. Barn- och fritidsprogrammet (19 642)
  11. Hantverksprogrammet (19 571)
  12. Naturbruksprogrammet (19 454)
  13. Medieprogrammet (16 117)
  14. Teknikprogrammet (14 817)
  15. Samhällsvetenskapligt program (13 492)
  16. Estetiska programmet (11 383)
  17. Naturvetenskapligt program (7 258)
  18. International Baccalaureate (4 475)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2012. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter tio år*:

  1. Energiprogrammet (32 679)
  2. Byggprogrammet (31 729)
  3. Teknikprogrammet (30 967)
  4. Elprogrammet (30 763)
  5. Fordonsprogrammet (30 483)
  6. Naturvetenskapligt program (30 258)
  7. Industriprogrammet (29 988)
  8. International Baccaulaureate (27 417)
  9. Samhällsvetenskapligt program (26 938)
  10. Naturbruksprogrammet (24 408)
  11. Handels- och adminstrationsprogrammet (24 017)
  12. Hotell- och restaurangprogrammet (23 638)
  13. Medieprogrammet (23 625)
  14. Omvårdnadsprogrammet (22 942)
  15. Barn- och fritidsprogrammet (22 329)
  16. Hantverksprogrammet (22 192)
  17. Livsmedelsprogrammet (21 229)
  18. Estetiska programmet (20 450)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2007. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen utifrån antal år som det tar för 70 procent av eleverna att etableras på arbetsmarknaden*:

  • Energiprogrammet: 4 år
  • Fordonsprogrammet: 4 år
  • Byggprogrammet: 5 år
  • Elprogrammet: 7 år
  • Industriprogrammet: 8 år
  • Omvårdnadsprogrammet: 9 år
  • Teknikprogrammet: 9 år
  • Barn- och fritidsprogrammet: 10 år
  • Handels- och adminstrationsprogrammet: 10 år
  • Hotell- och restaurangprogrammet: 10 år
  • Naturbruksprogrammet: 10 år
  • Naturvetenskapligt program: 10 år
  • Samhällsvetenskapligt program: 10 år

Resterande program har över 10 års etableringstid.

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017.

Källa: Dagens Nyheter/Ekonomifakta/SCB

Toppnyheter

Aktivist utanför högsta domstolen i dag.  Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Högsta domstolen: Trump måste lämna ut deklaration

USA:s president Donald Trump måste lämna ut sin deklaration till åklagarmyndigheten i New York enligt ett beslut i högsta domstolen, uppger amerikanska medier. Kongressen får däremot inte ut uppgifterna.

Manhattans distriktsåklagare Cyrus R Vance Jr undersöker bland annat om Trumps organisation har försökt att dölja pengatransaktioner för att tysta två kvinnor, varav den ena är porrstjärnan Stephanie Clifford också känd som Stormy Daniels.

Trumps politiska motståndare har efterfrågat uppgifterna i flera år men Trump har vägrat lämna ut dem vilket har lett till spekulationer om att det där skulle finnas eventuella ekonomiska oegentligheter.

1 tim
Läs mer om Trumps Amerika
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Rapport: 124 000 jobb hotade på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos att antalet sysselsatta minskar med mellan 40 000 och 124 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det konstaterar myndigheten i en ny rapport där effekterna av elbristen studerats.

De studerade regionerna är Östra Mellansverige (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län), Skåne län samt Västra Götalands län.

–Näringslivets investeringar är nödvändiga för klimatomställning och samhällsutveckling. Tilltron till elsystemet är avgörande. För mig är det självklart att Sveriges regering, i en tid av pandemikris med behov av ökade investeringar och ökad sysselsättning, inte kan ignorera de varningssignaler som elsystemet skickar ut. Vi ska självklart inte förlora jobb på grund av elsystemet. Ett stabilt, fossilfritt och konkurrenskraftigt elsystem ska istället bidra till att det skapas många fler jobb, säger Lina Håkansdotter, chef avdelningen hållbarhet infrastruktur på Svenskt Näringsliv till fPlus.

I Skåne är bedömningen att antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 - 19 000.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar även att en framtida elkris skulle kunna slå mot ”den samlade kedjan inom den exportintensiva skogs- och träindustrin” i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Här visar rapporten på att mellan 5 000 och 1 700 arbeten inte skulle skapas i skogs- och träindustrin år 2040 som en följd av elbristen.

4 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Elhaveriet är ett hot mot klimatmålen”

Regeringens nonchalanta attityd till landets elförsörjningsproblem är inte försvarbar – nu krävs krafttag för att undvika kollaps i elnätet, skriver Lina Håkansdotter i en debattartikel på Altinget.

Med dagens förutsättningar minskar incitamenten för företag att investera sig in i ökat elberoende, och långsiktigt får detta konsekvenser för klimatmålen. Länge har energipolitiken subventionerat in vindkraft som inte efterfrågats och nu befinner vi oss i en kris som är svår att lösa, menar debattören.

”Sätt ett mål för leveranssäkerhet, trygga den elförsörjning vi redan har på plats och ge Svenska kraftnät möjlighet att skyndsamt bygga ut överföringsförbindelserna inom landet”, skriver Lina Håkansdotter.

Idag 08:20
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tusentals jobb i södra Sverige hotas på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos för Skåne antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 till 19 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det skriver Sydsvenska Handelskammaren som analyserat rapporten.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt. Vi vill betona vikten av en ordentlig upprustning och expandering av elnäten, men också belysa vikten av regional elproduktion. Det är centralt för vår förmåga att generera välstånd, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Igår 18:04
Läs mer om Den akuta elkrisen
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson / Folkliv på uteservering.  TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Kängan till de yngre som inte följer råden: ”Vi måste skydda varandra”

Trots att de svenska siffrorna går i positiv riktning är det inte läge att slappna av än, framhåller Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Han säger att han får många mejl om att yngre inte respekterar råden och poängterar att socialdistansering och att stanna hemma vid symtom gäller alla, inte bara de i riskgrupper.

– Vi har en spridning som till stor del finns bland yngre människor, icke riskgrupper. Det är en orimlig situation att man ska kunna leva som vanligt om man inte är i en riskgrupp medan andra ska hålla sig borta. Det åligger var och en av oss att skydda varandra, säger Carlson.

3 tim
ERIK G SVENSSON / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Långtidssjuka i covid-19 ska undersökas i ny studie

Socialstyrelsen ska nu rikta särkskilt fokus på de coronapatienter som är sjuka under mycket lång tid, flera veckor eller månader, rapporterar SVT Nyheter. Tillsammans med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska Socialstyrelsen sammanställa den forskning som finns kring de långtidssjuka patienterna för att ta reda på hur de bäst ska behandlas.

– Vi vet inte hur många patienter det rör sig om eller om det finns bakomliggande hälsoproblem som ger den här typen av besvär, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

En första delrapport ska presenteras i augusti.

31 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Gränsen på gamla Svinesundsbron, Strömstad. Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Norge kan välkomna svenskar från tre regioner

Tre svenska regioner kan komma att godkännas för resor till och från Norge, rapporterar VG. Enligt tidningens genomgång av smittan i Sverige uppfyller Blekinge, Kronoberg och Skåne norska Folkhälsoinstitutets krav på smittspridning och testresultat.

I morgon vid lunchtid kommer myndigheten att komma med nya reseråd om resor till och från Norge inom EU och Schengen-området. Myndigheten uppger för VG att man kommer att uppdatera restriktionerna för de nordiska länderna.

3 tim
Protester under tisdagen.  Marko Drobnjakovic / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter protesterna – ingen nedstängning i Belgrad

Efter de stora protesterna i den serbiska huvudstaden Belgrad de senaste dagarna skrotar nu regeringen planerna på en ny nedstängning under helgen. Det säger premiärminister Ana Brnabic enligt Reuters.

Demonstranter försökte storma parlamentet på tisdagskvällen och under onsdagen fortsatte våldsamma protester mot att regeringen ville införa nedstängning i staden för att hindra coronasmittan.

Men i stället införs nu ett förbud om sammankomster med fler än tio personer och kaféer och restauranger får stängningstid klockan 21.00.

2 tim
Illustrationsbild. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ogifta par kämpar mot förbud – vill återförenas

Med budskap som ”Kärlek är inte turism” försöker ogifta par driva frågan om att även de som inte är gifta ska få undantag från inreseförbudet till EU och kunna återförenas med sina respektive, skriver New York Times.

EU-kommissionen har uppmanat medlemstater att göra undantag även för ogifta men än så länge är det bara Danmark och Sverige som delvis tillämpar rekommendationen.

Ylva Johansson, som är EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, har gjort uttalanden där hon stöttar kampanjen men säger samtidigt att det är upp till medlemsländerna att avgöra.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer