Mostphotos/TT/Jonas Bilberg
Unga på arbetsmarknaden

Här är utbildningarna som ger ditt barn högst lön

En ny sammanställning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig mest och som snabbast leder till jobb. Skillnaderna är stora. ”Det borde vara enklare att jämföra utbildningar och skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson till fPlus.

Snart ska Sveriges niondeklassare välja gymnasieutbildning, något som kan vara avgörande för deras kommande arbetsliv. Statistik visar nämligen att det skiljer sig ganska mycket i elevernas framtida inkomst utifrån på vilket program de väljer att läsa. Särskilt stor skillnad är det mellan de yrkesförberedande och de högskoleförberedande programmen.

– Elever från yrkesprogrammen klarar sig generellt sett bra när det kommer till löner, berättar Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

De som läste på Energiprogrammet – numera El-och energiprogrammet – eller Byggprogrammet gör bäst ifrån sig i inkomstligan, oavsett om den mäts efter fem eller tio år. Statistik från SCB, som har sammanställts av sajten Ekonomifakta, visar att de som gick ut Energiprogrammet år 2012, vilket var fem år innan den senaste mätningen genomfördes, har en medianinkomst på 29 142 kronor. De som gick ut från samma program år 2007, tio år innan mätningen, har en medianinkomst på 32 679 kronor.

För Byggprogrammet är siffrorna också upplyftande. De som tog studenten därifrån år 2012 har en medianinkomst på 28 375 kronor och de som gick ut år 2007 har en på 31 729 kronor. Elprogrammet – också dagens El-och energiprogram – och Fordonsprogrammet kommer också högt upp på medianinkomst-listorna. Anledningen är att dessa fyra gymnasieprogram ofta leder till jobb inom bristyrken, menar Johan Olsson.

– På byggsidan efterfrågas jobb som plåtslagare och murare. Jobb inom transportbranschen, som chaufförer och mekaniker, efterfrågas också, liksom elektriker och jobb inom ventilation.

Ikapp efter tio år

De som tar studenten från ovan nämnda gymnasieprogram får ofta en snabb etablering på arbetsmarknaden, vilket bidrar positivt till löneutvecklingen, förklarar Johan Olsson. Majoriteten av eleverna från Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Byggprogrammet och Elprogrammet räknas som etablerade på arbetsmarknaden inom fyra till sju år efter examen.

– Det är viktigt att påminna ungdomarna om att det är bra att börja jobba tidigt eftersom ju fler jobbår man har desto bättre för livsinkomsten, säger Johan Olsson.

Det finns dock högskoleförberedande utbildningar som smyger sig in bland topparna i inkomstligan efter tio år. Till exempel så har de som tog examen från Teknikprogrammet år 2012 en jämförelsevis låg medianinkomst på 14 817 kronor. De som tog examen 2007 har dock en medianinkomst på 30 967, vilket placerar Teknikprogrammet på en tredje plats efter tio år. 

Naturvetenskapliga programmet följer en liknande mall. De som tog studenten år 2012 har en medianinkomst på 7 258 kronor medan de som tog studenten 2007 har en medianinkomst på 30 258, vilket placerar programmet på en sjätte plats efter tio år. Johan Olsson säger att det beror på att många av de som har läst på dessa gymnasieprogram fortfarande studerar på högskolan eller universitetet efter en femårs-period, vilket resulterar i en låg inkomststatistik till en början.

– En del blir ingenjörer och läkare efter högskoleutbildningen, vilket drar iväg medianinkomsten för de gymnasiegrupperna, säger Johan Olsson och tillägger:

– Men det är inte alltid en teoretisk utbildning lönar sig mer gällande inkomsten jämfört med en yrkesutbildning.

Brist på kvalificerad arbetskraft

När det gäller hur mycket det lönar sig med ett ytterligare utbildningsår så avtar avkastningen i snabb takt när utbildningsnivån blir högre. Det förklarar Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum. Förenklat, avkastningen på en kandidat är bättre än om du fortsätter högre upp i utbildningskedjan.

– Den svenska utbildningspremien för högre utbildning är bland de lägsta i OECD. Vi ligger i den absoluta bottenligan, säger han.

Sverige har också en allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft. Jämfört med exempelvis Tyskland har vi stora problem inom så kallade stem-yrken (science, technology, engineering, mathematics). Matchningsproblemen är påtagliga.

– Sverige har en relativt hög andel högutbildade, men få inom naturvetenskapliga ämnen. Vi har en stor sammansättningsproblematik i Sverige, säger han.

Rätt utbildning ger jobb

Ekonomifaktas statistik visar också hur lång tid det tar för eleverna från respektive gymnasieprogram att nå 70 procents etablering på arbetsmarknaden. Det är stora skillnader mellan utbildningarna. För Energiprogrammet är siffran fyra år mot till exempel tio år för Samhällsprogrammet.

Det är viktigt att locka fler elever till yrkesprogrammen, säger Johan Olsson. Enligt honom är behovet av vissa yrken så stort att det inte finns någon risk för mättnad, varken på kort eller lång sikt. Ändå är det många elever som väljer bort yrkesprogrammen till förmån för de högskoleförberedande.

– Många elever väljer såklart inte gymnasieutbildning bara utifrån vilket framtida jobb de ska ha, utan påverkas även av föräldrar, syskon och vänner, eller intresse. En del vill hålla alla dörrar öppna och tror felaktigt att en bred teoretisk utbildning alltid är bäst, säger Johan Olsson och fortsätter:

– Gymnasieutbildningen har betydelse för framtida jobb och inkomst och det är väsentligt att elever gör välinformerade val. Av den anledningen borde det vara enklare för elever och föräldrar att kunna jämföra utbildningar och skolor med varandra.

Bristyrken med goda jobb- och inkomstmöjligheter hittas dock även i branscher som inte har en så hög medianinkomst. Ett exempel är kockyrket, trots att de elever som har gått Hotell- och restaurangprogrammet i allmänhet varken har en snabb etableringstid på arbetsmarknaden eller en hög medianinkomst.

– Sju av tio arbetsgivare säger att de har svårt att rekrytera rätt personal. Detta sker inom alla branscher, säger Johan Olsson som även delar med sig av ett råd till alla elever, oavsett utbildning:

– Det viktigaste av allt är att gå klart gymnasieskolan och ta examen.

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter fem år*:

  1. Energiprogrammet (29 142)
  2. Byggprogrammet (28 375)
  3. Fordonsprogrammet (27 733)
  4. Industriprogrammet (25 804)
  5. Elprogrammet (24 725)
  6. Hotell- och restaurangprogrammet (20 742)
  7. Omvårdnadsprogrammet (20 600)
  8. Handels- och adminstrationsprogrammet (20 525)
  9. Livsmedelsprogrammet (20 396)
  10. Barn- och fritidsprogrammet (19 642)
  11. Hantverksprogrammet (19 571)
  12. Naturbruksprogrammet (19 454)
  13. Medieprogrammet (16 117)
  14. Teknikprogrammet (14 817)
  15. Samhällsvetenskapligt program (13 492)
  16. Estetiska programmet (11 383)
  17. Naturvetenskapligt program (7 258)
  18. International Baccalaureate (4 475)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2012. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter tio år*:

  1. Energiprogrammet (32 679)
  2. Byggprogrammet (31 729)
  3. Teknikprogrammet (30 967)
  4. Elprogrammet (30 763)
  5. Fordonsprogrammet (30 483)
  6. Naturvetenskapligt program (30 258)
  7. Industriprogrammet (29 988)
  8. International Baccaulaureate (27 417)
  9. Samhällsvetenskapligt program (26 938)
  10. Naturbruksprogrammet (24 408)
  11. Handels- och adminstrationsprogrammet (24 017)
  12. Hotell- och restaurangprogrammet (23 638)
  13. Medieprogrammet (23 625)
  14. Omvårdnadsprogrammet (22 942)
  15. Barn- och fritidsprogrammet (22 329)
  16. Hantverksprogrammet (22 192)
  17. Livsmedelsprogrammet (21 229)
  18. Estetiska programmet (20 450)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2007. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen utifrån antal år som det tar för 70 procent av eleverna att etableras på arbetsmarknaden*:

  • Energiprogrammet: 4 år
  • Fordonsprogrammet: 4 år
  • Byggprogrammet: 5 år
  • Elprogrammet: 7 år
  • Industriprogrammet: 8 år
  • Omvårdnadsprogrammet: 9 år
  • Teknikprogrammet: 9 år
  • Barn- och fritidsprogrammet: 10 år
  • Handels- och adminstrationsprogrammet: 10 år
  • Hotell- och restaurangprogrammet: 10 år
  • Naturbruksprogrammet: 10 år
  • Naturvetenskapligt program: 10 år
  • Samhällsvetenskapligt program: 10 år

Resterande program har över 10 års etableringstid.

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017.

Källa: Dagens Nyheter/Ekonomifakta/SCB

Toppnyheter

Bilder från evakueringarna på flygplatsen i Wuhan. TT
Coronavirusets spridning

Evakueringarna har inletts: Första flyget landar i Tokyo

De första evakueringarna av japanska och amerikanska medborgare inleddes tidigt på onsdagsmorgonen från Wuhan i Kina, skriver AP.

Det japanska flygplanet med 200 personer ombord har landat i Tokyo och passagerare med symptom ska föras till en specialinrättning, medan övriga förs till andra sjukhus för undersökning.

Wuhan är epicentrum för coronaviruset och majoriteten av alla personer som insjuknat internationellt har själva varit i eller i närheten av staden.

I morgon ska EU-medborgare evakueras, rapporterar Ekot. Ett första plan ska ta hem 250 franska medborgare och senare i veckan ska ytterligare ett plan ta hem 100 medborgare från andra medlemsländer.

1 tim
Arkivbild. Coronavirus 2003. Det nya utbrottet hör till samma virusfamilj. HO / BRITISH HEALTH PROTECTION AGENCY
undefined

Australiska forskare har odlat det nya coronaviruset

Samtidigt som oron för coronaviruset växer finns det forskare som har hopp om att ett vaccin kan vara på väg.

Australiska forskare har lyckats odla det nya viruset i laboratorium och bedömer att det växer på ungefär samma sätt som andra coronavirus gjort tidigare.

Forskarna kommer nu att dela med sig av det levande viruset till internationella kollegor, skriver TT. Förhoppningen är att det ska hjälpa till vid utvecklingen av nya vaccin och tester av läkemedel, som kan användas för att behandla sjukdomen.

– Det är en del saker som är så mycket lättare att göra när du har viruset i din hand, säger Mike Catton, vicechef vid Dohertyinstitutet i Melbourne.

Kina har tidigare lyckats odla viruset och har delat med sig av information om gensekvensen, men inte själva viruset.

43 min
Tim Cook. Arkivbild. MANDEL NGAN / AFP
undefined

Cook om utbrottet: Har stängt en butik och minskar resor

Apple begränsar medarbetarnas resor till Kina på grund av coronavirusets utbrott, sa koncernchefen Tim Cook till CNBC i samband med techjättens delårsrapport redovisades sent på tisdagskvällen.

– Vi delar ut vårdkit till anställda i Wuhan-området, sa Cook och tillade att man även hjälper andra anställda i landet.

Cook uppgav också att Apple har stängt en butik i Kina och dragit ner på öppettiderna i andra.

Aktiens uppgång i efterhandeln dämpades något efter uttalandet.

Igår 22:05
Läs mer om Coronavirusets spridning
Mitch McConnell lämnar ett möte med sina partimedlemmar.  BRENDAN SMIALOWSKI / AFP
Anklagelserna mot Trump

Trumps parti saknar röster för att stoppa vittnen

Republikanernas senatsledare Mitch McConnell säger till sina partikollegor att han inte har de röster som krävs för att stoppa senaten från att kalla in vittnen i riksrättsprocessen mot Donald Trump, rapporterar flera amerikanska medier.

På fredag väntas senaten rösta om huruvida fler vittnen ska kallas. Frågan har blivit högaktuell efter att den förre nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton i ett utkast till en kommande bok skrivit att Trump höll tillbaka militärt stöd till Ukraina som en påtryckning för politiska tjänster – kärnan i åtalet mot presidenten.

Igår 23:21
John Kelly, arkivbild. Evan Vucci /AP/ TT
undefined

Trumps tidigare stabschef: ”Jag tror på John Bolton”

John Kelly, tidigare stabschef till president Donald Trump, tycker att John Bolton borde få vittna i riksrätten mot presidenten, skriver Sarasota Herald Tribune.

Det var under ett tal i Sarasota i Florida som den pensionerade Kelly fick frågan om delarna i Boltons kommande bok som rör påtryckningar i Ukraina och familjen Biden.

– Om John Bolton säger så i boken tror jag på John Bolton, sa Kelly.

Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Trump, arbetade tillsammans med Kelly i Vita Huset. Kelly, som slutade i januari 2019, beskriver Bolton som ”hederlig”.

Igår 18:23
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
S REN ANDERSSON / S REN ANDERSSON
Klimatomställningen

Svenskt Näringsliv: Miljölagarna försvårar industrins omställning 

Sveriges viktigaste bidrag i kampen för klimatet är att ge näringslivet möjlighet att fortsätta leda omställningen. Men för att det ska bli verklighet krävs en uppdatering av miljöbalken, som bland annat ledde till att 80 procent av ansökningarna om nya vindkraftverk fick nej 2018. Det skriver Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson och vd Jan-Olof Jacke, på Di Debatt.

På flera viktiga områden leder svenska företag och svensk teknik den globala utvecklingen, men omställningen skulle kunna gå ännu snabbare.

”Politikens uppdrag borde vara att kanalisera näringslivets vilja, pengar och ambitioner på ett sätt som är bra för klimatet. Men Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få tillstånd för industriell verksamhet och att etablera nya anläggningar”, skriver de.

Om vi ska leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt, menar Persson och Jacke.

Igår 20:10
Ulf Kristersson (M), Isabella Lövin (MP) TT
undefined

”Lövin har nationalistisk syn på klimatpolitiken”

Ulf Kristersson (M) känner sig påhoppad efter att miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) sagt att Moderaterna har en ”helt föråldrad inställning” då partiet vill avskaffa flygskatten och i stället satsa på klimatkompensation, skriver Dagens Nyheter.

– Isabella Lövin gör sig ofta till tolk för en väldigt provinsiell, nästan nationalistisk syn på klimatpolitiken – där tycker vi helt enkelt olika, säger Kristersson till tidningen.

Kristersson menar att Lövin enbart är intresserad av insatser i Sverige ”oavsett om de skulle göra större nytta eller inte utomlands”.

Igår 19:06
Läs mer om Klimatomställningen
En man håller en palestinsk flagga utanför USA:s konsulat i Istanbul. OZAN KOSE / AFP
Israel – Palestinakonflikten

”Planen är palestiniernas bästa alternativ”

Historien visar att varje gång palestinierna avvisar en fredsplan blir allt värre för gruppen, skriver Jake Novak i en analys för CNBC. Han menar att palestinierna har skäl att inte gillar vissa delar av Trumps fredsplan men att de borde följa Indien och Pakistan som accepterat dåliga uppgörelser men i gengäld säkrat att man inte förlorar chansen till självständighet helt.

Jonathan Marcus skriver i en analys för BBC att palestinierna samtidigt har ställts inför ett ultimatum. ”Även om Trump erbjuder en väg mot att bli en egen stat är det en väldigt stukad sådan. Inga bosättningar försvinner och Israels territorium skulle expandera under planen”, skriver han. Marcus menar att frågan nu är att hur stor skada planen kommer orsaka genom att köra över palestiniernas strävan.

Igår 21:48
Palestinska protester mot Trumps plan.  AHMAD GHARABLI / AFP
undefined

Israel stärkt av Trumps plan – ska rösta om annektering

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu planerar rösta redan på söndag om att annektera 30 procent av israeliska bosättningar på Västbanken, skriver Washington Post med hänvisning till en talesperson för Israels regering.

De områden som berörs fanns med i den fredsplan som Donald Trump presenterade på en gemensam presskonferens med Israels Benjamin Netanyahu på tisdagen.

USA har sagt att om Israel genomför en sådan omröstning kommer USA att se det annekterade området som en del av Israel.

Igår 20:24
Benjamin Netanyahu och Donald Trump.  Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump föreslår palestinsk stat – erkänner befintliga israeliska bosättningar

USA:s president Donald Trump presenterar sin länge omtalade fredsplan för Israel och Palestina vid en presskonferens tillsammans med Israels Benjamin Netanyahu.

– I dag tar Israel ett stort kliv mot fred, säger Trump och kallar avtalet för ett ”historiskt genombrott”. Trump tackar Netanyahu för hans mod i att gå framåt mot fred.

Planen innehåller en palestinsk stat och ett stopp för bosättningar under fyra år. Samtidigt erkänner USA vissa Israel-kontrollerade delar av Västbanken som tillhörande Israel. Fredsplanen kräver också att palestinierna tar flera steg mot självstyre för att bosättningsstoppet ska realiseras.

Palestinierna har på förhand fördömt uppgörelsen.

Igår 17:13
Läs mer om Israel – Palestinakonflikten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer