Mostphotos/TT/Jonas Bilberg
Unga på arbetsmarknaden

Här är utbildningarna som ger ditt barn högst lön

En ny sammanställning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig mest och som snabbast leder till jobb. Skillnaderna är stora. ”Det borde vara enklare att jämföra utbildningar och skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson till fPlus.

Snart ska Sveriges niondeklassare välja gymnasieutbildning, något som kan vara avgörande för deras kommande arbetsliv. Statistik visar nämligen att det skiljer sig ganska mycket i elevernas framtida inkomst utifrån på vilket program de väljer att läsa. Särskilt stor skillnad är det mellan de yrkesförberedande och de högskoleförberedande programmen.

– Elever från yrkesprogrammen klarar sig generellt sett bra när det kommer till löner, berättar Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

De som läste på Energiprogrammet – numera El-och energiprogrammet – eller Byggprogrammet gör bäst ifrån sig i inkomstligan, oavsett om den mäts efter fem eller tio år. Statistik från SCB, som har sammanställts av sajten Ekonomifakta, visar att de som gick ut Energiprogrammet år 2012, vilket var fem år innan den senaste mätningen genomfördes, har en medianinkomst på 29 142 kronor. De som gick ut från samma program år 2007, tio år innan mätningen, har en medianinkomst på 32 679 kronor.

För Byggprogrammet är siffrorna också upplyftande. De som tog studenten därifrån år 2012 har en medianinkomst på 28 375 kronor och de som gick ut år 2007 har en på 31 729 kronor. Elprogrammet – också dagens El-och energiprogram – och Fordonsprogrammet kommer också högt upp på medianinkomst-listorna. Anledningen är att dessa fyra gymnasieprogram ofta leder till jobb inom bristyrken, menar Johan Olsson.

– På byggsidan efterfrågas jobb som plåtslagare och murare. Jobb inom transportbranschen, som chaufförer och mekaniker, efterfrågas också, liksom elektriker och jobb inom ventilation.

Ikapp efter tio år

De som tar studenten från ovan nämnda gymnasieprogram får ofta en snabb etablering på arbetsmarknaden, vilket bidrar positivt till löneutvecklingen, förklarar Johan Olsson. Majoriteten av eleverna från Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Byggprogrammet och Elprogrammet räknas som etablerade på arbetsmarknaden inom fyra till sju år efter examen.

– Det är viktigt att påminna ungdomarna om att det är bra att börja jobba tidigt eftersom ju fler jobbår man har desto bättre för livsinkomsten, säger Johan Olsson.

Det finns dock högskoleförberedande utbildningar som smyger sig in bland topparna i inkomstligan efter tio år. Till exempel så har de som tog examen från Teknikprogrammet år 2012 en jämförelsevis låg medianinkomst på 14 817 kronor. De som tog examen 2007 har dock en medianinkomst på 30 967, vilket placerar Teknikprogrammet på en tredje plats efter tio år. 

Naturvetenskapliga programmet följer en liknande mall. De som tog studenten år 2012 har en medianinkomst på 7 258 kronor medan de som tog studenten 2007 har en medianinkomst på 30 258, vilket placerar programmet på en sjätte plats efter tio år. Johan Olsson säger att det beror på att många av de som har läst på dessa gymnasieprogram fortfarande studerar på högskolan eller universitetet efter en femårs-period, vilket resulterar i en låg inkomststatistik till en början.

– En del blir ingenjörer och läkare efter högskoleutbildningen, vilket drar iväg medianinkomsten för de gymnasiegrupperna, säger Johan Olsson och tillägger:

– Men det är inte alltid en teoretisk utbildning lönar sig mer gällande inkomsten jämfört med en yrkesutbildning.

Brist på kvalificerad arbetskraft

När det gäller hur mycket det lönar sig med ett ytterligare utbildningsår så avtar avkastningen i snabb takt när utbildningsnivån blir högre. Det förklarar Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum. Förenklat, avkastningen på en kandidat är bättre än om du fortsätter högre upp i utbildningskedjan.

– Den svenska utbildningspremien för högre utbildning är bland de lägsta i OECD. Vi ligger i den absoluta bottenligan, säger han.

Sverige har också en allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft. Jämfört med exempelvis Tyskland har vi stora problem inom så kallade stem-yrken (science, technology, engineering, mathematics). Matchningsproblemen är påtagliga.

– Sverige har en relativt hög andel högutbildade, men få inom naturvetenskapliga ämnen. Vi har en stor sammansättningsproblematik i Sverige, säger han.

Rätt utbildning ger jobb

Ekonomifaktas statistik visar också hur lång tid det tar för eleverna från respektive gymnasieprogram att nå 70 procents etablering på arbetsmarknaden. Det är stora skillnader mellan utbildningarna. För Energiprogrammet är siffran fyra år mot till exempel tio år för Samhällsprogrammet.

Det är viktigt att locka fler elever till yrkesprogrammen, säger Johan Olsson. Enligt honom är behovet av vissa yrken så stort att det inte finns någon risk för mättnad, varken på kort eller lång sikt. Ändå är det många elever som väljer bort yrkesprogrammen till förmån för de högskoleförberedande.

– Många elever väljer såklart inte gymnasieutbildning bara utifrån vilket framtida jobb de ska ha, utan påverkas även av föräldrar, syskon och vänner, eller intresse. En del vill hålla alla dörrar öppna och tror felaktigt att en bred teoretisk utbildning alltid är bäst, säger Johan Olsson och fortsätter:

– Gymnasieutbildningen har betydelse för framtida jobb och inkomst och det är väsentligt att elever gör välinformerade val. Av den anledningen borde det vara enklare för elever och föräldrar att kunna jämföra utbildningar och skolor med varandra.

Bristyrken med goda jobb- och inkomstmöjligheter hittas dock även i branscher som inte har en så hög medianinkomst. Ett exempel är kockyrket, trots att de elever som har gått Hotell- och restaurangprogrammet i allmänhet varken har en snabb etableringstid på arbetsmarknaden eller en hög medianinkomst.

– Sju av tio arbetsgivare säger att de har svårt att rekrytera rätt personal. Detta sker inom alla branscher, säger Johan Olsson som även delar med sig av ett råd till alla elever, oavsett utbildning:

– Det viktigaste av allt är att gå klart gymnasieskolan och ta examen.

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter fem år*:

  1. Energiprogrammet (29 142)
  2. Byggprogrammet (28 375)
  3. Fordonsprogrammet (27 733)
  4. Industriprogrammet (25 804)
  5. Elprogrammet (24 725)
  6. Hotell- och restaurangprogrammet (20 742)
  7. Omvårdnadsprogrammet (20 600)
  8. Handels- och adminstrationsprogrammet (20 525)
  9. Livsmedelsprogrammet (20 396)
  10. Barn- och fritidsprogrammet (19 642)
  11. Hantverksprogrammet (19 571)
  12. Naturbruksprogrammet (19 454)
  13. Medieprogrammet (16 117)
  14. Teknikprogrammet (14 817)
  15. Samhällsvetenskapligt program (13 492)
  16. Estetiska programmet (11 383)
  17. Naturvetenskapligt program (7 258)
  18. International Baccalaureate (4 475)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2012. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter tio år*:

  1. Energiprogrammet (32 679)
  2. Byggprogrammet (31 729)
  3. Teknikprogrammet (30 967)
  4. Elprogrammet (30 763)
  5. Fordonsprogrammet (30 483)
  6. Naturvetenskapligt program (30 258)
  7. Industriprogrammet (29 988)
  8. International Baccaulaureate (27 417)
  9. Samhällsvetenskapligt program (26 938)
  10. Naturbruksprogrammet (24 408)
  11. Handels- och adminstrationsprogrammet (24 017)
  12. Hotell- och restaurangprogrammet (23 638)
  13. Medieprogrammet (23 625)
  14. Omvårdnadsprogrammet (22 942)
  15. Barn- och fritidsprogrammet (22 329)
  16. Hantverksprogrammet (22 192)
  17. Livsmedelsprogrammet (21 229)
  18. Estetiska programmet (20 450)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2007. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen utifrån antal år som det tar för 70 procent av eleverna att etableras på arbetsmarknaden*:

  • Energiprogrammet: 4 år
  • Fordonsprogrammet: 4 år
  • Byggprogrammet: 5 år
  • Elprogrammet: 7 år
  • Industriprogrammet: 8 år
  • Omvårdnadsprogrammet: 9 år
  • Teknikprogrammet: 9 år
  • Barn- och fritidsprogrammet: 10 år
  • Handels- och adminstrationsprogrammet: 10 år
  • Hotell- och restaurangprogrammet: 10 år
  • Naturbruksprogrammet: 10 år
  • Naturvetenskapligt program: 10 år
  • Samhällsvetenskapligt program: 10 år

Resterande program har över 10 års etableringstid.

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017.

Källa: Dagens Nyheter/Ekonomifakta/SCB

Toppnyheter

Bild från Kungens tal TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Kungen: ”Jag tänker på alla barn som riskerar att förlora sina mor- och farföräldrar”

Coronaviruset har Sverige och hela världen i sitt grepp, säger kung Carl XVI Gustaf i sitt tal till nationen på söndagskvällen. Han menar att han ser hur en ”civil mobilisering” har inletts i Sverige, och tänker på alla som jobbar inom vården under virusutbrottet.

– Trots en ansträngd situation och trots en risk för hälsan.

Inför påsk uppmanar han svenskarna att agera osjälviskt och undvika resor, och han säger att alla har ett ansvar för att skydda äldre och andra riskgrupper.

– Jag tänker på alla barn som riskerar att förlora sina mor- och farföräldrar.

När krisen väl är över kan vi dra nytta av all den omtanke som visats, menar han.

– Även om det kan kännas svårt, kom ihåg, du är inte ensam.

2 tim
Illustrationsbild TT
undefined

Gamla respiratorer tas i bruk – nya går på export

Socialstyrelsen har nyligen skrivit avtal med svenska Getinge om en leverans på 200 respiratorer. Samtidigt är medicinteknikbolagets målsättning att tillverka 16 000 respiratorer i år, skriver Expressen. De flesta av dem kommer att exporteras och alltså inte tas i bruk av den svenska vården som istället börjar använda sig av gamla respiratorer som uppges komma från Socialstyrelsens gamla beredskapslager.

– Det har inte samma funktioner och prestanda som moderna respiratorer men bedöms vara tillräckligt bra för användning under rådande omständigheter, säger Björn Persson, verksamhetschef på Karolinska sukhuset, till Expressen.

16 min
Inrikesminister Mikael Damberg, statsminister Stefan Löfven och socialminister Lena Hallengren. TT
undefined

Remissinstanserna om nya lagen: ”Motiverat just nu”

Tolv remissinstanser hade ett dygn på sig att granska lagförslaget som ger regeringen möjlighet att vidta åtgärder utan ett beslut från riksdagen. Klockan 18.00 på söndagskvällen gick tiden ut. Flera av instanser menar att förslaget är motiverat under den rådande coronakrisen, skriver TT. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har dock vissa invändningar. Enligt förslaget ska regeringen kunna omfördela sjukvårdsmateriel och läkemedel mellan kommuner och regioner, något som organisationen invänder mot.

”SKR vill kraftfullt understryka att myndigheterna inte har kapacitet eller kompetens att hantera omflyttning av resurser mellan regioner och kommuner och att sådana åtgärder inte är ändamålsenliga för att säkerställa tillgång till läkemedel och utrustning”, skriver SKR i sitt remissvar.

Advokatsamfundet ingick inte i gruppen av remissinstanser men har ändå skrivit ett yttrande där organisationen riktar kritik mot den korta remisstiden.

”Remissinstanserna ges inte en reell möjlighet att överväga förslagen”, skriver Advokatsamfundet.

43 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Nya H&M-vd:n om den första kaotiska tiden

Helena Helmersson tog över rodret vid H&M alldeles innan coronakrisen slog till på allvar i Sverige. Och även om det är en mardrömsstart så är hon fast besluten att vidta nödvändiga åtgärder för att klara företaget genom krisen, skriver Expressen.

– Vi kan visa på att vårt förändringsarbete verkligen gett resultat med lägre prisnedsättningar, lägre varulager och högre försäljning. Det är väldigt skönt att ha i ryggen när vi går in i sådan osäkerhet. Vi är nu i en allvarlig situation som vi måste handskas med där det är viktigt att snabbt ta till åtgärder för att komma ut på ett bra sätt, säger till Expressen.

Och trots rådande omständigheter, skriver DN, presenterar H&M ändå en förhållandevis stark rapport från det första kvartalet som får aktien att rusa på börsen.

– Vi står på en bra grund för att gå in i en så osäker period, säger Helena Helmersson till DN.

H&M har också svängt om delar av produktionen för att vara behjälpliga i krisen.

Klädjätten har i ett första skede producerat 100.000 skyddsmasker i sina fabriker i Kina, skriver DN.

2 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lucas: Dessa sex lärdomar kan dras ur tidigare kriser

Under trettio års tid har DN:s ekonomijournalist Dan Lucas sett flera kriser komma och gå. I en krönika berättar han om vilka viktiga lärdomar han har dragit av dem.

Den första lärdomen, menar han är att kriser till sist inte handlar om aktiekurser, utan människors hälsa och liv. Det krossar drömmar och slår människors livsverk i kras.

”Den andra lärdomen är alltså att en kris i sin inledning allt för ofta underskattas”, skriver han.

Ytterligare en lärdom är att en ekonomisk kris inte med nödvändighet behöver betyda att ett samhälle i grunden förändras.

”När 90-talskrisen var som djupast var det lätt att tro att Sverige skulle vara ett annat land när krisen väl var över”, skriver han.

Men han menar att det efter den krisen skapades andra jobb och ledde till att Sverige är en välmående välfärdsstat med marknadsekonomi och demokrati, som innan krisen.

1 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje butik kan tvingas stänga före sommaren

Likviditetskrisen blir allt svårare för Sveriges sällanköpshandlare. Om nuvarande situation fortsätter riskerar tre av tio butiker att tvingas stänga sin verksamhet inom de närmaste två månaderna. Den skriver branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport.

Enligt Svensk Handels undersökning uppger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. Var tionde butik har tappat 80 procent.

– Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Svensk Handels vd Karin Johansson i en kommentar.

Igår 07:15
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Sjukvårdare tar hand om en patient i Italien. Claudio Furlan / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Italien planerar för nästa fas: ”Svåra månader”

Italiens hälsominister Roberto Speranza säger att man börjat skissa på hur nästa fas i coronavirusepidemin i landet kan se ut. Enligt honom är målet att skapa förutsättningar att kunna leva med viruset tills ett vaccin utvecklats, skriver Reuters.

När antalet dödsfall om dagen nu börjat sjunka i Italien, hoppas regeringen att epidemin nått en kulmen. Fas två skulle bland annat innebära lättnader i de hårda restriktioner som infördes för en månad sedan, samtidigt som social distansering och ansiktsmasker kommer fortsätta behövas ett bra tag framöver.

– De kommande månaderna kommer bli svåra, säger Roberto Speranza.

4 tim
Social distansering i Boston. Michael Dwyer / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Amerikaner uppmanas hålla sig hemma i veckan

Coronavirussmitthärdar som de amerikanska delstaterna New York och Louisiana, samt staden Detroit, kommer se en dramatisk ökning av dagliga dödsoffer den närmaste veckan. Det menar Deborah Birx, koordinator för Vita husets coronagrupp, enligt USA Today.

– Nu är det läge att inte ta sig till matbutiken eller apoteket, utan i stället göra allt som är möjligt för att skydda din familj och dina vänner, säger hon.

På en presskonferens i går varnade president Donald Trump för att den kommande veckan kommer bli den tuffaste för USA, med många dödsoffer.

2 tim
Sjukvårdare i New York. Mary Altaffer / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Hälsovårdschef varnar för den ”sorgligaste veckan”

Den kommande veckan kommer bli den svåraste och sorgligaste i många amerikaners liv på grund av coronavirusets stora spridning i USA. Det säger landets hälsovårdschef Jerome Adams, enligt AP.

– Det här kommer bli vårt Pearl Harbor, vårt 11 september – men det kommer ske i hela landet och jag vill att USA förstår det, säger han.

Folkhälsochefen Anthony Fauci menar att sannolikheten är stor att viruset kommer fortsätta plåga landet på ett eller annat sätt resten av året.

– De kommande veckorna kommer bli chockerande för några, säger han.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Frankrikes president Emmanuel Macron. POOL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Fullt rimligt att EU inte kan lösa coronakrisen

EU:s roll i coronakrisen och svenska beredskapslager är två ämnen som tas upp på söndagens ledarsidor.

Kritiken mot att EU inte lyckats hitta en gemensam strategi mot coronakrisen för sina medlemsländer är orimlig, skriver Adam Cwejman på GP:s ledarsida.

Cwejman pekar särskilt på att EU-länderna inte har en gemensam politik för frågor som rör sjukvård och försvar, vilket en majoritet av Europas invånare är nöjda med. Därför finns det också en logik i att exempelvis Frankrike sätter sin egen befolkning först och beslagtar skyddsutrustning.

”Att Macron, i strid med unionsregler, just nu gör allt för att skydda sina medborgare är därför inte konstigare än att vi vänder oss mot Rosenbad och inte Bryssel”, argumenterar Cwejman.

Sverige bör satsa på att återuppbygga beredskapslager för läkemedel och skyddsutrustning, anser Sydsvenskans osignerade ledare.

Detta betyder dock inte att apoteken borde återförstatligas, skriver man och hänvisar till Finland, som har både läkemedelsreserver och privata apotek.

Idag 05:30
Läs mer om Ledarsvepet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer