Mostphotos/TT/Jonas Bilberg
Unga på arbetsmarknaden

Här är utbildningarna som ger ditt barn högst lön

En ny sammanställning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig mest och som snabbast leder till jobb. Skillnaderna är stora. ”Det borde vara enklare att jämföra utbildningar och skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson till fPlus.

Snart ska Sveriges niondeklassare välja gymnasieutbildning, något som kan vara avgörande för deras kommande arbetsliv. Statistik visar nämligen att det skiljer sig ganska mycket i elevernas framtida inkomst utifrån på vilket program de väljer att läsa. Särskilt stor skillnad är det mellan de yrkesförberedande och de högskoleförberedande programmen.

– Elever från yrkesprogrammen klarar sig generellt sett bra när det kommer till löner, berättar Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

De som läste på Energiprogrammet – numera El-och energiprogrammet – eller Byggprogrammet gör bäst ifrån sig i inkomstligan, oavsett om den mäts efter fem eller tio år. Statistik från SCB, som har sammanställts av sajten Ekonomifakta, visar att de som gick ut Energiprogrammet år 2012, vilket var fem år innan den senaste mätningen genomfördes, har en medianinkomst på 29 142 kronor. De som gick ut från samma program år 2007, tio år innan mätningen, har en medianinkomst på 32 679 kronor.

För Byggprogrammet är siffrorna också upplyftande. De som tog studenten därifrån år 2012 har en medianinkomst på 28 375 kronor och de som gick ut år 2007 har en på 31 729 kronor. Elprogrammet – också dagens El-och energiprogram – och Fordonsprogrammet kommer också högt upp på medianinkomst-listorna. Anledningen är att dessa fyra gymnasieprogram ofta leder till jobb inom bristyrken, menar Johan Olsson.

– På byggsidan efterfrågas jobb som plåtslagare och murare. Jobb inom transportbranschen, som chaufförer och mekaniker, efterfrågas också, liksom elektriker och jobb inom ventilation.

Ikapp efter tio år

De som tar studenten från ovan nämnda gymnasieprogram får ofta en snabb etablering på arbetsmarknaden, vilket bidrar positivt till löneutvecklingen, förklarar Johan Olsson. Majoriteten av eleverna från Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Byggprogrammet och Elprogrammet räknas som etablerade på arbetsmarknaden inom fyra till sju år efter examen.

– Det är viktigt att påminna ungdomarna om att det är bra att börja jobba tidigt eftersom ju fler jobbår man har desto bättre för livsinkomsten, säger Johan Olsson.

Det finns dock högskoleförberedande utbildningar som smyger sig in bland topparna i inkomstligan efter tio år. Till exempel så har de som tog examen från Teknikprogrammet år 2012 en jämförelsevis låg medianinkomst på 14 817 kronor. De som tog examen 2007 har dock en medianinkomst på 30 967, vilket placerar Teknikprogrammet på en tredje plats efter tio år. 

Naturvetenskapliga programmet följer en liknande mall. De som tog studenten år 2012 har en medianinkomst på 7 258 kronor medan de som tog studenten 2007 har en medianinkomst på 30 258, vilket placerar programmet på en sjätte plats efter tio år. Johan Olsson säger att det beror på att många av de som har läst på dessa gymnasieprogram fortfarande studerar på högskolan eller universitetet efter en femårs-period, vilket resulterar i en låg inkomststatistik till en början.

– En del blir ingenjörer och läkare efter högskoleutbildningen, vilket drar iväg medianinkomsten för de gymnasiegrupperna, säger Johan Olsson och tillägger:

– Men det är inte alltid en teoretisk utbildning lönar sig mer gällande inkomsten jämfört med en yrkesutbildning.

Brist på kvalificerad arbetskraft

När det gäller hur mycket det lönar sig med ett ytterligare utbildningsår så avtar avkastningen i snabb takt när utbildningsnivån blir högre. Det förklarar Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd för Entreprenörskapsforum. Förenklat, avkastningen på en kandidat är bättre än om du fortsätter högre upp i utbildningskedjan.

– Den svenska utbildningspremien för högre utbildning är bland de lägsta i OECD. Vi ligger i den absoluta bottenligan, säger han.

Sverige har också en allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft. Jämfört med exempelvis Tyskland har vi stora problem inom så kallade stem-yrken (science, technology, engineering, mathematics). Matchningsproblemen är påtagliga.

– Sverige har en relativt hög andel högutbildade, men få inom naturvetenskapliga ämnen. Vi har en stor sammansättningsproblematik i Sverige, säger han.

Rätt utbildning ger jobb

Ekonomifaktas statistik visar också hur lång tid det tar för eleverna från respektive gymnasieprogram att nå 70 procents etablering på arbetsmarknaden. Det är stora skillnader mellan utbildningarna. För Energiprogrammet är siffran fyra år mot till exempel tio år för Samhällsprogrammet.

Det är viktigt att locka fler elever till yrkesprogrammen, säger Johan Olsson. Enligt honom är behovet av vissa yrken så stort att det inte finns någon risk för mättnad, varken på kort eller lång sikt. Ändå är det många elever som väljer bort yrkesprogrammen till förmån för de högskoleförberedande.

– Många elever väljer såklart inte gymnasieutbildning bara utifrån vilket framtida jobb de ska ha, utan påverkas även av föräldrar, syskon och vänner, eller intresse. En del vill hålla alla dörrar öppna och tror felaktigt att en bred teoretisk utbildning alltid är bäst, säger Johan Olsson och fortsätter:

– Gymnasieutbildningen har betydelse för framtida jobb och inkomst och det är väsentligt att elever gör välinformerade val. Av den anledningen borde det vara enklare för elever och föräldrar att kunna jämföra utbildningar och skolor med varandra.

Bristyrken med goda jobb- och inkomstmöjligheter hittas dock även i branscher som inte har en så hög medianinkomst. Ett exempel är kockyrket, trots att de elever som har gått Hotell- och restaurangprogrammet i allmänhet varken har en snabb etableringstid på arbetsmarknaden eller en hög medianinkomst.

– Sju av tio arbetsgivare säger att de har svårt att rekrytera rätt personal. Detta sker inom alla branscher, säger Johan Olsson som även delar med sig av ett råd till alla elever, oavsett utbildning:

– Det viktigaste av allt är att gå klart gymnasieskolan och ta examen.

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter fem år*:

  1. Energiprogrammet (29 142)
  2. Byggprogrammet (28 375)
  3. Fordonsprogrammet (27 733)
  4. Industriprogrammet (25 804)
  5. Elprogrammet (24 725)
  6. Hotell- och restaurangprogrammet (20 742)
  7. Omvårdnadsprogrammet (20 600)
  8. Handels- och adminstrationsprogrammet (20 525)
  9. Livsmedelsprogrammet (20 396)
  10. Barn- och fritidsprogrammet (19 642)
  11. Hantverksprogrammet (19 571)
  12. Naturbruksprogrammet (19 454)
  13. Medieprogrammet (16 117)
  14. Teknikprogrammet (14 817)
  15. Samhällsvetenskapligt program (13 492)
  16. Estetiska programmet (11 383)
  17. Naturvetenskapligt program (7 258)
  18. International Baccalaureate (4 475)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2012. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen som ger högst medianinkomst (i kronor) efter tio år*:

  1. Energiprogrammet (32 679)
  2. Byggprogrammet (31 729)
  3. Teknikprogrammet (30 967)
  4. Elprogrammet (30 763)
  5. Fordonsprogrammet (30 483)
  6. Naturvetenskapligt program (30 258)
  7. Industriprogrammet (29 988)
  8. International Baccaulaureate (27 417)
  9. Samhällsvetenskapligt program (26 938)
  10. Naturbruksprogrammet (24 408)
  11. Handels- och adminstrationsprogrammet (24 017)
  12. Hotell- och restaurangprogrammet (23 638)
  13. Medieprogrammet (23 625)
  14. Omvårdnadsprogrammet (22 942)
  15. Barn- och fritidsprogrammet (22 329)
  16. Hantverksprogrammet (22 192)
  17. Livsmedelsprogrammet (21 229)
  18. Estetiska programmet (20 450)

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017 och gäller för personer som tog studenten år 2007. Namnen på gymnasieprogrammen ändrades år 2011.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasieprogrammen utifrån antal år som det tar för 70 procent av eleverna att etableras på arbetsmarknaden*:

  • Energiprogrammet: 4 år
  • Fordonsprogrammet: 4 år
  • Byggprogrammet: 5 år
  • Elprogrammet: 7 år
  • Industriprogrammet: 8 år
  • Omvårdnadsprogrammet: 9 år
  • Teknikprogrammet: 9 år
  • Barn- och fritidsprogrammet: 10 år
  • Handels- och adminstrationsprogrammet: 10 år
  • Hotell- och restaurangprogrammet: 10 år
  • Naturbruksprogrammet: 10 år
  • Naturvetenskapligt program: 10 år
  • Samhällsvetenskapligt program: 10 år

Resterande program har över 10 års etableringstid.

*Sammanställningen utgår från den senaste statistiken från 2017.

Källa: Dagens Nyheter/Ekonomifakta/SCB

Toppnyheter

Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski.  TT
Valet i Polen

Utlandsrösterna kan bli tungan på vågen i polskt val

Utlandsrösterna kan avgöra det polska presidentvalet. Det säger Stefan Ingvarsson, Sveriges tidigare kulturråd i Warszawa och Polenkännare till SVT.

– Det bor flera miljoner polacker utomlands, i första valomgången röstade ungefär en halv miljon. Det här är verkligen tungan på vågen, säger han.

När vallokalerna stängde klockan 21.00 på söndagskvällen hade Andrzej Duda fått 50,4 procent av rösterna och Rafal Trzaskowski 49,6 procent enligt den första vallokalsundersökningen.

Peter Johnsson, författare och Polenexpert, tror också att utlandsrösterna kan komma att avgöra valet, enligt TT. Den amerikanska journalisten Anne Applebaum skriver på Twitter att polacker boendes i andra länder har köat för att rösta.

1 tim
Rafal Trzaskowski .  Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trzaskowski tror på seger: Rösterna måste bara räknas

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski tror att han kommer att gå segrande ur det polska presidentvalet.

– Allt vi behöver göra är att räkna rösterna. Det kommer att vara en spänd natt, men jag är säker på att när alla röster har räknats, då kommer vi att vinna, sa Trzaskowski under ett tal i en av Warszawas parker.

När vallokalerna hade stängt på söndagskvällen var det oerhört jämnt mellan de bägge kandidaterna. Andrzej Duda har en knapp ledning med 50,4 procent mot Rafal Trzaskowskis 49,6 procent, enligt en undersökning.

Den sittande presidenten Duda tackade sina supportrar när vallokalerna stängde.

– Jag vill tacka alla som röstade på mig, och även kritikerna, sa han.

39 min
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski i sina respektive vallokaler.  TT
undefined

Första siffrorna: Nära dött lopp i polska presidentvalet

Nationalkonservative sittande presidenten Andrzej Duda har en knapp ledning i det polska presidentvalet med 50,4 procent mot Rafal Trzaskowskis 49,6 procent.

Enligt Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) är det alldeles för jämnt för att utropa en segrare, skriver TT. Han menar att det visar på en splittring i det polska samhället.

– Det är verkligen två kontraster som har stått mot varandra, säger han.

Det står mellan den sittande nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda som kritiserats för att ha upphävt rättstaten och den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski som vill närma sig EU. Slutresultatet väntas komma under måndagen.

2 tim
Läs mer om Valet i Polen
Mark Schiefelbein / TT NYHETSBYRÅN
Stormakten Kina

”Klockan bör ticka för Tiktok och Huawei”

Kommunistdiktaturen Kinas visar tydligt att de inte respekterar privat äganderätt och använder skrupelfritt staten, näringslivet och etniska kineser runt om i världen för att samla information och öka sin makt globalt. Därför måste vi se till att det kinesiska Kommunistpartiet inte fortsätter att försöka nästla sig in i demokratier, skriver DN:s ledarskribent Sofia Nerbrand.

Redan nu har Indien förbjudit ett femtiotal kinesiska appar, bland annat videoplattformen Tiktok med 120 miljoner användare i landet. 

Vidare överväger USA ett förbud på appen då utrikesminister Mike Pompeo, varnar för att Tiktok kan dammsuga och utnyttja användardata på ett otillbörligt sätt.

På samma sätt borde Sverige göra liknande blockeringar mot telekomföretaget Huaweis potentiella inblandning i Sveriges 5G-nät.

Vi har tidigare sett hur Kina har hotat Storbritannien, USA, Brasilien, Tyskland, Indonesien, Australien, Nya Zeeland, Indien, Frankrike, Vietnam och Filippinerna med att säga upp avtal och dra in investeringar där om de portar telekombolaget.

"Men det gäller att stå på sig nu. Det är av stor säkerhetspolitisk betydelse att auktoritära stater inte får tillgång till kritisk infrastruktur och information", skriver hon.

2 tim
Räddningsinsats i provinsen Jiangxi. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Enorma översvämningar hotar miljoner i södra Kina

Stora delar av södra Kina har drabbats av översvämningar. Nästan 34 miljoner påverkas redan och ytterligare regn väntas, rapporterar Al Jazira.

Kinas största vattentäkt, Poyangsjön, och den anslutande Yangtzeefloden, är på väg att svämmas över och Jiangxiprovinsen har utfärdat den högsta varningen på en fyragradig skala, enligt Reuters.

Hittills rapporteras inga människor ha skadats, uppger statskontrollerade kinesiska CCTV.

Idag 11:52
Läs mer om Stormakten Kina
Virusprovtagning i Sydafrika. Themba Hadebe / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Sydafrika inför utegångs- och alkoholförbud på nytt

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa meddelade på söndagen att landet på nytt inför nattligt utegångsförbud till följd av coronaviruset och att all försäljning av alkohol åter stoppas.

– När vi närmar oss toppen på smittspridningen är det viktigt att vi inte belastar vården med alkoholrelaterade skador, sa Ramaphosa i ett tv-tal

De senaste dagarna har antalet nya fall av smittan ökat kraftigt i landet, med runt 12 000 nya fall varje dag.

1 tim
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
undefined

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

6 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Illustrationsbild. Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Sveriges äldre mår bättre – trots pandemi och isolering

Trots coronapandemin mår svenska äldre bättre än på många år, visar en undersökning från Göteborgs universitet som TT rapporterar om.

I undersökningen har personer mellan 65 och 71 år själva fått skatta sin hälsa, och de senaste åren har trenden varit nedåtgående. Men i år har kurvan vänt uppåt. Ett annat trendbrott är att de äldre nu är mer nöjda med sin ekonomi.

– Förra året jämförde man kanske sin ekonomiska situation eller hälsa med någon som har det bättre. I år jämför man med personer som har förlorat jobbet på grund av covid eller som ligger i respirator, säger Pär Bjälkebring som gjort undersökningen.

1 tim
Katastrofövning på Karolinska sjukhuset. Fredrik Sandberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Katastrofmedicin bör bli obligatoriskt i utbildningen”

För att Sverige ska stå bättre rustat inför nästa kris måste katastrof- och försvarsmedicin bli en obligatorisk del av grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. Det skriver fyra debattörer från vården på DN Debatt.

De vill också bland annat att regionerna årligen genomför egenkontroller av den egna katastrofmedicinska beredskapen och att civil sjukvårdspersonal ges rätt till tjänstledighet för arbete under kriser utomlands för att bygga på sin kunskap.

Debattörerna vill också att offentlig finansiering av svensk katastrofmedicinsk forskning ses över.

2 tim
Anders Björkman. KI/TT
undefined

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

5 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

Idag 15:23
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen