TT
Det svenska skattetrycket

Här är Sveriges mest onödiga skatter

Skatter som inte ger något till statskassan, missar målet eller får motsatt effekt. Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg finns det en rad onödiga skatter som faktiskt skulle göra mer nytta om de inte fanns.

Uppgörelsen mellan S, MP, C och L innehåller en rad skatteförändringar. Några skatter ska tas bort och några läggas till. Enligt Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi från Uppsala universitet och chefsekonom på Timbro, är det framför allt en stor vinst att värnskatten ska tas bort senast 2020. Skatten ligger nämligen på hans topplista över de mest onödiga skatterna som finns i Sverige.

– Ett slopande av värnskatten skulle inte bara vara självförsörjande utan till och med ge mer till statskassan än i dag, enligt beräkningar som gjorts, säger han.

Värnskatten som infördes 1995 är en femprocentig skatt som betalas på inkomster som ligger över drygt 700 000 kronor per år. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men har blivit kvar, berättar han. Skatten är en starkt bidragande orsak till att Sverige har en av de högsta marginalskatterna i världen, påpekar han.

Jacob Lundberg menar att höga marginalskatter gör att människor minskar sina inkomster, och i nästa led kan alltså intäkter från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatter gå om intet, förklarar han.

Och han får medhåll från flera forskare, till exempel har nationalekonomerna Bertil Holmlund och Martin Söderström (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU), Peter Birch Sørensen (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO) och Jukka Pirttilä och Håkan Selin alla nått slutsatsen att en avskaffad värnskatt förmodligen skulle öka statens skatteintäkter.

Tänk att skatten på arbete är 100 procent, då skulle ju ingen vilja jobba. Men människor väljer att trappa ned tidigare än så. Det är det som kallas dynamiska effekter

Bidrar inte till staten

Anledningen är att Sverige mest troligt ligger på fel sida av Lafferkurvan, förklarar Jacob Lundberg. Kurvan visar att det finns en gräns där högre skatter inte längre ger något bidrag till staten.

– Tänk att skatten på arbete är 100 procent, då skulle ju ingen vilja jobba. Men människor väljer att trappa ned tidigare än så. Det är det som kallas dynamiska effekter, säger han.

I dag betalar omkring 400 000 svenskar värnskatt, berättar Jacob Lundberg.

– Den drar in cirka sex miljarder, men gör väldigt mycket skada, vilket gör att nettoeffekten blir negativ, säger han.

– Beräkningarna pekar på att värnskatten är helt meningslös, säger han.

Men även om värnskatten skulle tas bort kommer den högsta marginalskatten i Sverige att ligga högt. Den skulle komma ned till 55 procent, medan de flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42 procent. 

Gör ingen skillnad

Den andra skatten han pekar ut är den statliga inkomstskatten (där värnskatten formellt är en del), med ungefär samma argument som ovan. Skatten är en 20-procentig skatt på inkomster som ligger över drygt 500 000 kronor per år. Ungefär 1,3 miljoner svenskar betalar skatten. Enligt Jacob Lundbergs beräkningar skulle incitamenten att jobba och tjäna pengar öka så pass mycket om skatten togs bort att det i slutändan skulle bli lika mycket eller mer pengar till statskassan.

– Människor reagerar på skattehöjningar genom att välja bidrag, fritid eller fusk framför fler arbetade timmar, säger han.

Ett införande av en platt skatt på höga arbetsinkomster i Sverige, exempelvis genom att avskaffa statlig inkomstskatt, skulle vara självfinansierande med drygt 100 procent, enligt Jacob Lundbergs forskningsresultat.

– Vissa hävdar att statliga inkomstskatten är ett fördelningsinstrument, men även om man bortser från dynamiska effekter gör den väldigt lite för att omfördela inkomster.

Han varnar dessutom för en skatt på avfallsförbränning, som finns med i uppgörelsen mellan S, MP, C och L. Det är en skatt som till och med regeringens egen utredning (SOU 2017:83) menade skulle ”bli så gott som verkningslös” och inte ha några miljövinster. Det var ett trubbigt styrmedel som missade målet och utredningen gav därför rekommendationen att skatten inte införs. Men efter det hade C och KD med skatten i sina budgetmotioner, berättar Jacob Lundberg.

– Och nu verkar skatten ha sipprat in i januariöverenskommelsen, säger han.

Träffar inte målet

En skattenivå på 100 kronor per ton avfall innebär en kostnad om cirka 500 miljoner kronor årligen för de skattskyldiga aktörerna, berättar Jacob Lundberg. Utan att skatten träffar målet, vilket den tillsatta utredningen alltså explicit har pekat ut, betonar han.

Anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar positiva effekter på vare sig miljö eller något annat

– Det är anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar positiva effekter på vare sig miljö eller något annat, säger han.

Stämpelskatten är en annan skatt som platsar på Jacob Lundbergs lista, och som han menar måste avskaffas. Stämpelskatten betalas vid köp eller belåning av fastigheter.

– Det är en ren transaktionsskatt som minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Statens handläggningskostnader för fastighetsregistret täcks genom särskilda avgifter som betalas utöver stämpelskatten. Stämpelskatten skapar också skatteplanering inom företagssektorn och kommunsektorn. Det finns inga hållbara skäl för att behålla den, säger han.

Stämpelskatten är en ren flyttskatt, som nästan är värre än flyttskatten som åtminstone förutsätter att man har gjort en vinst, resonerar han.

– För villaägare kan stämpelskatten kosta flera hundratusen, säger han.

Elskatt ingen miljöskatt

Dessutom ondgör han sig över elskatten, som han menar inte är en miljöskatt utan bara ett sätt att dra in pengar till staten. Den betalas på all elektricitet oavsett hur den producerats och är därför inte en miljöskatt i ordets rätta bemärkelse, menar han.

– Som regeringen Perssons Skattenedsättningskommitté uttryckte det: ”Elskatten kan därmed inte betraktas som särskilt ändamålsenlig som miljöpolitiskt styrmedel”. Svensk elproduktion är till 98 procent fossilfri. Och den lilla del som inte är det ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Någon generell elskatt behövs inte eftersom el i sig inte smutsar ned miljön, säger han.

– Det finns andra skatter om målet är att förbättra miljön, säger han.

Han har också en bubblare på listan. Arvsskatten. Låt den vila i frid, är Jacob Lundbergs budskap. Men senast i dag sa LO:s chefsekonom Ola Pettersson till SVT att det är dags att titta på arvsskatten, så diskussionen är inte död. Enligt Jacob Lundberg finns det flera skäl till varför arvsskatten är dålig, inte minst att den beskattar redan beskattade pengar, bestraffar sparande och bäddar för skatteplanering.

– För att inte tala om att den försvårar för familjeföretag, ger låga skatteintäkter och till och med kan öka ojämlikheten i förmögenhet, avslutar han.

De mest onödiga skatterna, enligt Lundberg:

  1. Värnskatten
  2. Statliga inkomstskatten
  3. Skatt på avfallsförbränning
  4. Stämpelskatt
  5. Elskatt
  6. Arvsskatt

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer