TT
Det svenska skattetrycket

Här är Sveriges mest onödiga skatter

Skatter som inte ger något till statskassan, missar målet eller får motsatt effekt. Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg finns det en rad onödiga skatter som faktiskt skulle göra mer nytta om de inte fanns.

Uppgörelsen mellan S, MP, C och L innehåller en rad skatteförändringar. Några skatter ska tas bort och några läggas till. Enligt Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi från Uppsala universitet och chefsekonom på Timbro, är det framför allt en stor vinst att värnskatten ska tas bort senast 2020. Skatten ligger nämligen på hans topplista över de mest onödiga skatterna som finns i Sverige.

– Ett slopande av värnskatten skulle inte bara vara självförsörjande utan till och med ge mer till statskassan än i dag, enligt beräkningar som gjorts, säger han.

Värnskatten som infördes 1995 är en femprocentig skatt som betalas på inkomster som ligger över drygt 700 000 kronor per år. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men har blivit kvar, berättar han. Skatten är en starkt bidragande orsak till att Sverige har en av de högsta marginalskatterna i världen, påpekar han.

Jacob Lundberg menar att höga marginalskatter gör att människor minskar sina inkomster, och i nästa led kan alltså intäkter från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatter gå om intet, förklarar han.

Och han får medhåll från flera forskare, till exempel har nationalekonomerna Bertil Holmlund och Martin Söderström (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU), Peter Birch Sørensen (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO) och Jukka Pirttilä och Håkan Selin alla nått slutsatsen att en avskaffad värnskatt förmodligen skulle öka statens skatteintäkter.

Tänk att skatten på arbete är 100 procent, då skulle ju ingen vilja jobba. Men människor väljer att trappa ned tidigare än så. Det är det som kallas dynamiska effekter

Bidrar inte till staten

Anledningen är att Sverige mest troligt ligger på fel sida av Lafferkurvan, förklarar Jacob Lundberg. Kurvan visar att det finns en gräns där högre skatter inte längre ger något bidrag till staten.

– Tänk att skatten på arbete är 100 procent, då skulle ju ingen vilja jobba. Men människor väljer att trappa ned tidigare än så. Det är det som kallas dynamiska effekter, säger han.

I dag betalar omkring 400 000 svenskar värnskatt, berättar Jacob Lundberg.

– Den drar in cirka sex miljarder, men gör väldigt mycket skada, vilket gör att nettoeffekten blir negativ, säger han.

– Beräkningarna pekar på att värnskatten är helt meningslös, säger han.

Men även om värnskatten skulle tas bort kommer den högsta marginalskatten i Sverige att ligga högt. Den skulle komma ned till 55 procent, medan de flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42 procent. 

Gör ingen skillnad

Den andra skatten han pekar ut är den statliga inkomstskatten (där värnskatten formellt är en del), med ungefär samma argument som ovan. Skatten är en 20-procentig skatt på inkomster som ligger över drygt 500 000 kronor per år. Ungefär 1,3 miljoner svenskar betalar skatten. Enligt Jacob Lundbergs beräkningar skulle incitamenten att jobba och tjäna pengar öka så pass mycket om skatten togs bort att det i slutändan skulle bli lika mycket eller mer pengar till statskassan.

– Människor reagerar på skattehöjningar genom att välja bidrag, fritid eller fusk framför fler arbetade timmar, säger han.

Ett införande av en platt skatt på höga arbetsinkomster i Sverige, exempelvis genom att avskaffa statlig inkomstskatt, skulle vara självfinansierande med drygt 100 procent, enligt Jacob Lundbergs forskningsresultat.

– Vissa hävdar att statliga inkomstskatten är ett fördelningsinstrument, men även om man bortser från dynamiska effekter gör den väldigt lite för att omfördela inkomster.

Han varnar dessutom för en skatt på avfallsförbränning, som finns med i uppgörelsen mellan S, MP, C och L. Det är en skatt som till och med regeringens egen utredning (SOU 2017:83) menade skulle ”bli så gott som verkningslös” och inte ha några miljövinster. Det var ett trubbigt styrmedel som missade målet och utredningen gav därför rekommendationen att skatten inte införs. Men efter det hade C och KD med skatten i sina budgetmotioner, berättar Jacob Lundberg.

– Och nu verkar skatten ha sipprat in i januariöverenskommelsen, säger han.

Träffar inte målet

En skattenivå på 100 kronor per ton avfall innebär en kostnad om cirka 500 miljoner kronor årligen för de skattskyldiga aktörerna, berättar Jacob Lundberg. Utan att skatten träffar målet, vilket den tillsatta utredningen alltså explicit har pekat ut, betonar han.

Anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar positiva effekter på vare sig miljö eller något annat

– Det är anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar positiva effekter på vare sig miljö eller något annat, säger han.

Stämpelskatten är en annan skatt som platsar på Jacob Lundbergs lista, och som han menar måste avskaffas. Stämpelskatten betalas vid köp eller belåning av fastigheter.

– Det är en ren transaktionsskatt som minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Statens handläggningskostnader för fastighetsregistret täcks genom särskilda avgifter som betalas utöver stämpelskatten. Stämpelskatten skapar också skatteplanering inom företagssektorn och kommunsektorn. Det finns inga hållbara skäl för att behålla den, säger han.

Stämpelskatten är en ren flyttskatt, som nästan är värre än flyttskatten som åtminstone förutsätter att man har gjort en vinst, resonerar han.

– För villaägare kan stämpelskatten kosta flera hundratusen, säger han.

Elskatt ingen miljöskatt

Dessutom ondgör han sig över elskatten, som han menar inte är en miljöskatt utan bara ett sätt att dra in pengar till staten. Den betalas på all elektricitet oavsett hur den producerats och är därför inte en miljöskatt i ordets rätta bemärkelse, menar han.

– Som regeringen Perssons Skattenedsättningskommitté uttryckte det: ”Elskatten kan därmed inte betraktas som särskilt ändamålsenlig som miljöpolitiskt styrmedel”. Svensk elproduktion är till 98 procent fossilfri. Och den lilla del som inte är det ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Någon generell elskatt behövs inte eftersom el i sig inte smutsar ned miljön, säger han.

– Det finns andra skatter om målet är att förbättra miljön, säger han.

Han har också en bubblare på listan. Arvsskatten. Låt den vila i frid, är Jacob Lundbergs budskap. Men senast i dag sa LO:s chefsekonom Ola Pettersson till SVT att det är dags att titta på arvsskatten, så diskussionen är inte död. Enligt Jacob Lundberg finns det flera skäl till varför arvsskatten är dålig, inte minst att den beskattar redan beskattade pengar, bestraffar sparande och bäddar för skatteplanering.

– För att inte tala om att den försvårar för familjeföretag, ger låga skatteintäkter och till och med kan öka ojämlikheten i förmögenhet, avslutar han.

De mest onödiga skatterna, enligt Lundberg:

  1. Värnskatten
  2. Statliga inkomstskatten
  3. Skatt på avfallsförbränning
  4. Stämpelskatt
  5. Elskatt
  6. Arvsskatt

Toppnyheter

Peter Lundberg. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

Statsvetare: SD kommer inte att tappa sina väljare

Tafsanklagelserna mot SD:s toppnamn i Europaparlamentet, Peter Lundgren, kommer inte att påverka väljarstödet, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö till TT.

– För Peter Lundgren är det förstås ytterst besvärande att gå in i slutveckan svårt skadeskjuten. Samtidigt har SD en lång historia av skandaler som sällan haft någon effekt på opinionen, säger Johansson Heinö.

Att rollen som EU-parlamentariker är mer undanskymd än den som riksdagsledamot kan också mildra skadorna av en skandal, menar han.

Statsvetaren Ann-Cathrine Jungar tror inte heller att SD kommer att tappa väljare på grund av skandalen eftersom partiet väljarmässigt inte brukar påverkas.

– Men visst, det blir intressant att se hur partiets kvinnliga väljare reagerar på nyheten. Vi får se vad SD:s kvinnoförbund säger, de brukar vara väldigt lojala med partiet, säger hon till SvD.

1 tim
Sverigedemokraternas toppkandidat Peter Lundgren  Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

Kvinnan: Peter gjorde en misstolkning – sagt förlåt

Den kvinna som Peter Lundgren, SD:s toppnamn till EU-valet, ska ha tagit på brösten i samband med ett partiarrangemang förra året uttalar sig nu själv om händelsen.

”Peter gjorde en misstolkning och gick för långt”, säger SD-kvinnan i ett pressmeddelande från partiet, skriver Expressen.

Enligt kvinnan har Lundgren bett om ursäkt.

Både Lundgren och SD-ledaren Jimmie Åkesson förnekar att det skulle finnas en koppling mellan petningen av EU-politikern Kristina Winberg och uppgifterna om ofredandet. Winberg var vittne till händelsen och har bekräftat händelseförloppet.

2 tim
Arkivbild: Kristina Winberg under Sverigedemokraternas landsdagar i Lund 2015 Björn Lindgren/TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

Analys: SD ville aldrig att Winberg skulle väljas om

Om det är så att alla talar sanning, ”och det kan man verkligen inte vara säker på”, så är det en skandal av stora mått som utspelar sig i Sverigedemokraterna. Det skriver Aftonbladets Lena Mellin om det faktum att SD:s petning av Kristina Winberg från EU-valslistan kommer kort efter att toppnamnet på samma lista, Peter Lundgren, konfronterats med att han tagit en annan kvinna i partiet på brösten.

Men, sista ordet här är ännu inte sagt, tror Mellin. Vad hon däremot tror är att SD:s ledning aldrig velat att Kristina Winberg skulle väljas in på nytt till EU-parlamentet.

Ekots politikkommentator Tomas Ramberg säger i radions sändning att det som hänt är ett försök till krishantering. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att publiceringen från Expressen gjort att partiledningen ingripit mot Winberg, resonerar han.

– Man brukar säga att de är immuna mot personskandaler. Men jag tror ändå att det här är ganska besvärligt med så få dagar till valet

SVT:s politikreporter Pontus Mattsson säger i SVT att han framförallt tror att händelsen påverkar partiorganisationen.

– Historiskt sett har Sverigedemokraterna gått igenom hekatomber med sådana här skandaler och de har oftast gått skadefria från dem.

4 tim
Läs mer om Turbulensen i SD
Arkivbild: Erik Ullenhag. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Liberalernas framtid

Uppgifter: Erik Ullenhag vill bli ny partiledare för L

Den tidigare integrationsministern Erik Ullenhag kandiderar till partiledarposten för Liberalerna, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till ”flera källor med god insyn”. Ullenhag har själv inte bekräftat uppgifterna. Enligt Ekots källor väntar han med att offentliggöra beslutet tills efter EU-valet.

Ullenhag är i dag ambassadör i Jordanien. Han hör till dem som oftast pekats ut som möjlig partiledarkandidat efter att Jan Björklund tidigare i år meddelade att han ska avgå.

Den enda som i nuläget gått ut med att hon kandiderar till partiledarposten är Nyamko Sabuni, även hon tidigare integrationsminister. Även gruppledaren Christer Nylander har pekats ut.

3 tim
Nyamko Sabuni TT
Liberalernas framtid

Gräsrötter får rösta om ny ledare i flera L-distrikt

Flera tunga L-distrikt planerar att låta partiets gräsrötter avgöra hur man ska rösta i det stundande partiledarvalet, skriver Aftonbladet.

– Ju bredare och öppnare man gör partiledarprocessen, desto större legitimitet får den, säger Torkild Strandberg, ordförande i Skånedistriktet, partiets tredje största.

Även bland andra Västsverige- Östergötland- och Uppsaladistrikten kommer att låta medlemmarna bestämma. Däremot kommer det största distriktet, Stockholm, inte att göra det.

Hittills är Nyamko Sabuni den enda som meddelat att hon kandiderar som ny partiledare.

7 maj
Läs mer om Liberalernas framtid
Företagande i praktiken

Fem tips som gör att du bättre fattar snabba beslut

Att fatta beslut på studs är något företagets medarbetare kan och bör öva på, skriver Fast Company. Det handlar om att fatta bättre beslut snabbt, beslut som kan få avgörande betydelse för ditt företag.

  • På BAM Communications tränar man personalen att tänka snabbt. Bland annat har man infört en quiz på veckomötena. Det gäller att svara på kunskapsfrågan på kort tid. ”När du har tränats och svarat på 30 eller så av dessa svåra och oförutsägbara frågor är du i form att hantera snabba frågor som kunder eller allmänheten kan ställa”, säger Bamberger som driver företaget. Dessa övningar som skapar snabbfotade medarbetare är dessutom ofta roliga aktiviteter som stimulerar kreativitet och snabbtänkande, skriver Fast Company.
  • Om du har fått en fråga och inte har ett omedelbart svar se till att bli bättre på att ställa snabba följdfrågor: ”Berätta mer om det” eller ”Berätta för mig vad du menar med xxx". Det säger Kelley Heider, på pr-byrån SSPR, till Fast Company.
  • Lär av presskonferenser där politiker eller andra makthavare snabbt tvingas svara snabbt på svåra frågor.
  • Ibland är det smartaste tillvägagångssättet att ta ett steg tillbaka för att fundera genom frågan, samla data och andra tips. Det säger Ajeet Singh, på ThoughtSpot, till Fast Company.
  • Det går aldrig att förutse alla möjliga frågor som kan komma att ställas, så det är ingen idé att vara förberedd på allt, menar Ryan Richert på PR-byrån Golin. ”Många talare spenderar för mycket tid på att försöka tänka på de värsta frågorna som kan ställas”. Att istället förbereda sig på några svar och bygga stories kring detta gör att man på ett skickligt sätt styr undan frågor till ämnen som man behärskar.
  • ”En värld där sociala medier kräver att vi agerar snabbt och ofta emotionellt skapar ofta frustration och polarisering”, säger Peter Arvai, vd för Prezi, till Fast Company. ”Det driver oss alla att fatta dåliga beslut. Det är bäst att låta förnuftet vägleda”, menar han.
15 min
Olivia (till vänster) och Clara (till höger) TT
Förföljelsen av htbq-personer i Tanzania

Hbtq-personer trakasseras: Rädd varje dag

Oliva och Clara har likt andra hbtq-personer i Tanzania utsatts för förnedrande kroppsundersökningar, hätska uttalanden och gripanden.

– Jag är rädd. Varje dag, säger Clara, till TT.

Olivia greps i slutet av 2018 i storstaden Dar es Salaam, där den hbtq-organisation hon är med i samlats för att diskutera säkerhetsrisker.

– Polisen hade bevakat mötet och tagit foton av oss. Så när de väl kom och grep oss kunde vi inte ens låtsas att vi höll på med något annat, säger Olivia, som är lesbisk och transperson.

Homosexualitet är olagligt i Tanzania och sex mellan två män kan ge livstids fängelse. Oliva och hennes vänner släpptes dock efter tio dagar.

1 tim
Biståndsminister Peter Eriksson och SIDA:s general direktör Carin Jämtin.  TT
Förföljelsen av htbq-personer i Tanzania

Sverige hotar dra ner bistånd i Tanzania

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) hotar med att krympa biståndet till Tanzania om situationen för hbtq-personer inte förbättras, skriver TT.

Ministern är nu i Tanzania för att bedöma situationen.

– Vi ska föra en dialog med regimen i Dar es Salaam. Det är en lång process som kan sluta med att biståndet minskar. Det är mycket som är negativt med utvecklingen just nu, säger han till TT.

2018 gav Sverige drygt en miljard kronor i stöd till landet, vilket gör Sverige till en av de större bilaterala givarna.

2 tim
Läs mer om Förföljelsen av htbq-personer i Tanzania
Lu Kang. JASON LEE / TT NYHETSBYRÅN
Handelskonflikten Kina-USA

Skarpt svar från Kina: Vet inte vad Trump pratar om

Tonen höjs i ordkriget och Kina anklagar nu USA för att ha haft orimliga förväntningar på det handelsavtal som ännu inte blivit av.

I en intervju som sändes i amerikansk tv på söndagen upprepade president Donald Trump att ett avtal var färdigförhandlat och klart men att Kina sedan ville ändra på det.

– Vi vet inte vad det är för överenskommelse som USA pratar om. Kanske har de hela tiden haft orimliga förväntningar på en överenskommelse. Men det finns verkligen ingen överenskommelse som Kina har gått med på, säger talespersonen Lu Kang enligt Reuters.

Att förhandlingarna strandade berodde enligt Lu på att USA försökte få igenom orimliga krav genom extrem press vilket inte fungerar.

2 tim
Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Handelskonflikten Kina-USA

Trump: Tullarna bryter ner Kina – måste snart ge sig

Kina kommer förr eller senare att tvingas sluta ett handelsavtal med USA eftersom tullarna fullständigt bryter ner landet. Det säger Donald Trump till Fox News, enligt Reuters.

Den amerikanske presidenten hävdar att hans tullar får bra företag att flytta sin produktion från Kina till Vietnam och andra asiatiska länder.

Trump säger sig också ha gjort klart för Kinas president Xi Jinping att ett handelsavtal mellan länderna inte kan bli ”50–50”, det måste gynna USA mer eftersom Kina fått stora fördelar historiskt.

Idag 06:03
BRENDAN MCDERMID / TT NYHETSBYRÅN
Handelskonflikten Kina-USA

Ekonom om handelsoron: Som att tippa på lotto

De globala marknaderna lär fortsätta att präglas av handelskonflikten mellan USA och Kina under veckan.

– Men att tippa vad som sker på det området är som att tippa på lotto, säger Nordeas norska chefsekonom Kjetil Olsen till E24.

Twitterinlägg från USA:s president Donald Trump ger mer effekt på marknaderna än viktiga makrosiffror, menar Olsen. Trump har varit hård mot Kina under senaste tiden men har samtidigt försökt lugna marknaderna för att inte skada den amerikanska ekonomin.

Trumps vägval framåt blir alltså avgörande för marknadsveckan. Men det blir samtidigt spännande att se hur länge marknaderna tror på Trumps lugnande ord, säger Olsen till E24.

Idag 06:02
Läs mer om Handelskonflikten Kina-USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild: Magdalena Andersson (S) Naina Helén Jåma/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Andersson: Avtalet med Portugal handlar om rättvisa

Skatteuppgörelsen med Portugal som gör att svenska pensionärer som flyttat dit ska beskattas handlar framförallt om rättvisa. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TV4:s Nyhetsmorgon.

– När vanliga pensionärer som jobbat ett helt långt liv betalar skatt, då blir det orimligt om andra som ofta har hög pension eller fallskärm inte betalar någon skatt alls.

Hon säger att från svensk sida kommer man arbeta för att avtalet ska kunna börja gälla från första januari 2020, och att hon hoppas att portugiserna gör likadant.

1 tim
Det svenska skattetrycket

”Slopad värnskatt ökar inte alls klyftorna”

Avskaffandet av värnskatten leder inte till att de ekonomiska klyftorna i samhället ökar. Effekten är minimal, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, och Johan Lidefelt, nationalekonom, vid Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i DI.

Enligt Januariavtalet avskaffas värnskatten vid årsskiftet. Det kommer att sänka marginalskatterna och öka drivkrafterna för utbildning, jobb och företagande, menar debattörerna. LO vill ha kompensation för att motverka den negativa fördelningseffekt som sägs bli resultatet av skattesänkningen.

Men Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB:s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Effekten är minimal. Sverige har en klart jämnare inkomstfördelning än OECD-snittet. Att avskaffa värnskatten påverkar inte ens rangordningen länderna emellan.

”Men vissa debattörer gråter krokodiltårar för att skapa grogrund för ’kompensation’ eller andra politiska åtgärder som hämmar jobb och investeringar”, skriver Jonas Frycklund och Johan Lidefelt i DI.

Idag 05:35
Läs mer om Det svenska skattetrycket