TT
Det svenska skattetrycket

Här är Sveriges mest onödiga skatter

Skatter som inte ger något till statskassan, missar målet eller får motsatt effekt. Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg finns det en rad onödiga skatter som faktiskt skulle göra mer nytta om de inte fanns.

Uppgörelsen mellan S, MP, C och L innehåller en rad skatteförändringar. Några skatter ska tas bort och några läggas till. Enligt Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi från Uppsala universitet och chefsekonom på Timbro, är det framför allt en stor vinst att värnskatten ska tas bort senast 2020. Skatten ligger nämligen på hans topplista över de mest onödiga skatterna som finns i Sverige.

– Ett slopande av värnskatten skulle inte bara vara självförsörjande utan till och med ge mer till statskassan än i dag, enligt beräkningar som gjorts, säger han.

Värnskatten som infördes 1995 är en femprocentig skatt som betalas på inkomster som ligger över drygt 700 000 kronor per år. Värnskatten skulle egentligen vara tillfällig, men har blivit kvar, berättar han. Skatten är en starkt bidragande orsak till att Sverige har en av de högsta marginalskatterna i världen, påpekar han.

Jacob Lundberg menar att höga marginalskatter gör att människor minskar sina inkomster, och i nästa led kan alltså intäkter från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatter gå om intet, förklarar han.

Och han får medhåll från flera forskare, till exempel har nationalekonomerna Bertil Holmlund och Martin Söderström (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU), Peter Birch Sørensen (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO) och Jukka Pirttilä och Håkan Selin alla nått slutsatsen att en avskaffad värnskatt förmodligen skulle öka statens skatteintäkter.

Tänk att skatten på arbete är 100 procent, då skulle ju ingen vilja jobba. Men människor väljer att trappa ned tidigare än så. Det är det som kallas dynamiska effekter

Bidrar inte till staten

Anledningen är att Sverige mest troligt ligger på fel sida av Lafferkurvan, förklarar Jacob Lundberg. Kurvan visar att det finns en gräns där högre skatter inte längre ger något bidrag till staten.

– Tänk att skatten på arbete är 100 procent, då skulle ju ingen vilja jobba. Men människor väljer att trappa ned tidigare än så. Det är det som kallas dynamiska effekter, säger han.

I dag betalar omkring 400 000 svenskar värnskatt, berättar Jacob Lundberg.

– Den drar in cirka sex miljarder, men gör väldigt mycket skada, vilket gör att nettoeffekten blir negativ, säger han.

– Beräkningarna pekar på att värnskatten är helt meningslös, säger han.

Men även om värnskatten skulle tas bort kommer den högsta marginalskatten i Sverige att ligga högt. Den skulle komma ned till 55 procent, medan de flesta länder tillåter ”hälften kvar” och OECD-snittet är 42 procent. 

Gör ingen skillnad

Den andra skatten han pekar ut är den statliga inkomstskatten (där värnskatten formellt är en del), med ungefär samma argument som ovan. Skatten är en 20-procentig skatt på inkomster som ligger över drygt 500 000 kronor per år. Ungefär 1,3 miljoner svenskar betalar skatten. Enligt Jacob Lundbergs beräkningar skulle incitamenten att jobba och tjäna pengar öka så pass mycket om skatten togs bort att det i slutändan skulle bli lika mycket eller mer pengar till statskassan.

– Människor reagerar på skattehöjningar genom att välja bidrag, fritid eller fusk framför fler arbetade timmar, säger han.

Ett införande av en platt skatt på höga arbetsinkomster i Sverige, exempelvis genom att avskaffa statlig inkomstskatt, skulle vara självfinansierande med drygt 100 procent, enligt Jacob Lundbergs forskningsresultat.

– Vissa hävdar att statliga inkomstskatten är ett fördelningsinstrument, men även om man bortser från dynamiska effekter gör den väldigt lite för att omfördela inkomster.

Han varnar dessutom för en skatt på avfallsförbränning, som finns med i uppgörelsen mellan S, MP, C och L. Det är en skatt som till och med regeringens egen utredning (SOU 2017:83) menade skulle ”bli så gott som verkningslös” och inte ha några miljövinster. Det var ett trubbigt styrmedel som missade målet och utredningen gav därför rekommendationen att skatten inte införs. Men efter det hade C och KD med skatten i sina budgetmotioner, berättar Jacob Lundberg.

– Och nu verkar skatten ha sipprat in i januariöverenskommelsen, säger han.

Träffar inte målet

En skattenivå på 100 kronor per ton avfall innebär en kostnad om cirka 500 miljoner kronor årligen för de skattskyldiga aktörerna, berättar Jacob Lundberg. Utan att skatten träffar målet, vilket den tillsatta utredningen alltså explicit har pekat ut, betonar han.

Anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar positiva effekter på vare sig miljö eller något annat

– Det är anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar positiva effekter på vare sig miljö eller något annat, säger han.

Stämpelskatten är en annan skatt som platsar på Jacob Lundbergs lista, och som han menar måste avskaffas. Stämpelskatten betalas vid köp eller belåning av fastigheter.

– Det är en ren transaktionsskatt som minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Statens handläggningskostnader för fastighetsregistret täcks genom särskilda avgifter som betalas utöver stämpelskatten. Stämpelskatten skapar också skatteplanering inom företagssektorn och kommunsektorn. Det finns inga hållbara skäl för att behålla den, säger han.

Stämpelskatten är en ren flyttskatt, som nästan är värre än flyttskatten som åtminstone förutsätter att man har gjort en vinst, resonerar han.

– För villaägare kan stämpelskatten kosta flera hundratusen, säger han.

Elskatt ingen miljöskatt

Dessutom ondgör han sig över elskatten, som han menar inte är en miljöskatt utan bara ett sätt att dra in pengar till staten. Den betalas på all elektricitet oavsett hur den producerats och är därför inte en miljöskatt i ordets rätta bemärkelse, menar han.

– Som regeringen Perssons Skattenedsättningskommitté uttryckte det: ”Elskatten kan därmed inte betraktas som särskilt ändamålsenlig som miljöpolitiskt styrmedel”. Svensk elproduktion är till 98 procent fossilfri. Och den lilla del som inte är det ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Någon generell elskatt behövs inte eftersom el i sig inte smutsar ned miljön, säger han.

– Det finns andra skatter om målet är att förbättra miljön, säger han.

Han har också en bubblare på listan. Arvsskatten. Låt den vila i frid, är Jacob Lundbergs budskap. Men senast i dag sa LO:s chefsekonom Ola Pettersson till SVT att det är dags att titta på arvsskatten, så diskussionen är inte död. Enligt Jacob Lundberg finns det flera skäl till varför arvsskatten är dålig, inte minst att den beskattar redan beskattade pengar, bestraffar sparande och bäddar för skatteplanering.

– För att inte tala om att den försvårar för familjeföretag, ger låga skatteintäkter och till och med kan öka ojämlikheten i förmögenhet, avslutar han.

De mest onödiga skatterna, enligt Lundberg:

  1. Värnskatten
  2. Statliga inkomstskatten
  3. Skatt på avfallsförbränning
  4. Stämpelskatt
  5. Elskatt
  6. Arvsskatt

Toppnyheter

En helikopter bärgar vrakdelar från flygplanet. TT
Flygplansolyckan i Umeå

Flygplanet i Umeå har bärgats från olycksplatsen

Flygplanet som störtade utanför Umeå i söndags har bärgats från olycksplatsen, skriver TT. Planet och vrakdelarna ska nu vidare till Strängnäs för att undersökas.

Bärgningen påbörjades vid 13.30-tiden på onsdagen och en helikopter med kedja användes för att flytta delarna från ön Storsandskär till fastlandet.

Polisen har under dagen bistått Haverikommissionen med dykare i vattnet och drönare i luften i sökandet efter vrakdelar. Polisen är även intresserad av tips och iakttagelser från allmänheten om man hittar föremål.

– Man får absolut inte vidröra eller flytta föremålen, det gäller även delar som ligger i vattnet, säger Malin Axroth, polisens presskommunikatör, till TT.

3 tim
Flygplansdelar lyfts upp på en bärgningsbil dagen efter olyckan Erik Abel/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dykare och drönare deltar i letande efter vrakdelar

Letandet efter vrakdelar fortsätter i Umeå efter söndagens flygolycka då nio personer dog. Polisen bistår Statens haverikommission med dykare i vattnet och drönare i luften.

Om allmänheten hittar föremål som kan misstänkas vara rester från planet uppmanas man kontakta polisen.

”Det är inte tillåtet att vidröra det som påträffats. Detta gäller även ifall delar påträffas på eller under vattenytan”, skriver polisen i ett meddelande till allmänheten.

5 tim
Montage TT
undefined

Klubben hedrar offren: ”Nu är allt fokus på att sörja”

Vid det kryss i röd plast där fallskärmshopparna ska försöka landa efter att de har hoppat har det ställts ljus och lagts blommor, skriver Dagens Nyheter. Den lilla fallskärmsklubben i Umeå förlorade nästan en tredjedel av sina medlemmar i olyckan i söndags.

Några funderingar kring vad olyckan berodde på har det inte funnits utrymme för än, berättar chefsinstruktören Johan Hellström.

– Just nu är allt fokus på att sörja och ta hand om varandra och anhöriga. Det kommer bli väldigt många begravningar att gå på, säger han till tidningen.

På tisdagen avvecklades det kriscentrum för anhöriga och vittnen som upprättades på söndagen. Avspärrningarna till ön där planet kraschade plockades också bort.

Igår 10:39
Läs mer om Flygplansolyckan i Umeå
Sven Granath. Arkivbild. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
De ökande vapenbrotten

Kriminolog: ”Ovanligt med rånmord på öppen gata”

Det dödliga knivrånet i Göteborg är en sällsynt typ av dåd. Det anser Sven Granath, kriminolog och analytiker vid polisen och expert på dödligt våld.

– Det är väldigt ovanligt att det sker rånmord på öppen gata i Sverige, och i hela Västeuropa över huvud taget. I vanliga fall sker det under inbrott eller liknande, säger han till TT.

Granath berättar att det ofta inte finns ett direkt uppsåt att döda vid rån och han lyfter att våld i samband med rån minskat de senaste 20 åren.

– Man har inte så mycket kontanter på sig längre och mobiltelefoner är numera allmängods, säger han.

Tre personer har anhållits efter att två unga män rånades natten till onsdagen. En av männen knivhöggs och dog sedan av sina skador.

22 min
Polis på plats vid Hjalmar Brantingsplatsen Göteborg Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter dödliga knivrånet – tre personer har anhållits

Två män i 20-årsåldern och en 17-årig kvinna har anhållits efter att två unga män rånades natten till onsdagen i Göteborg, skriver polisen på sin hemsida. En av männen knivhöggs och dog sedan av sina skador på sjukhus.

De tre anhållna greps tidigare under dagen och är ”på sannolika skäl misstänkta tillsammans och i samförstånd för grovt rån samt mord”, skriver polisen och hänvisar till ett beslut från åklagaren.

De unga männen rånades på mobiltelefoner, en guldkedja och en väska. Stöldgodset hittades sedan hos de tre personer som nu har anhållits.

1 tim
Polisens presstalesman Thomas Fuxborg. Arkivbild. Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Knivdödades vid rån: ”Hör inte till vanligheterna”

Två unga män rånades natten till onsdagen. En av dem knivhöggs så allvarligt att han senare dog på sjukhus. Stöldgodset – mobiltelefoner, en guldkedja och en väska – återfanns senare hos tre personer som nu sitter gripna misstänkta för mord.

Det brutala rånet sticker enligt polisen ut, rapporterar Ekot.

– Oftast använder gärningspersonen tillhygget för att hota med och inte använda. Så det hör inte till vanligheterna, och i det här fallet fick det en tragisk utgång, säger Thomas Fuxborg, presstalesperson vid polisen till SR.

6 tim
Läs mer om De ökande vapenbrotten
Johanna Norin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Rapportfloden

2 000 anställda får gå från Sandvik i nytt sparpaket

Sandvik planerar att göra sig av med 2 000 personer och neddragningarna kommer antagligen också att beröra anställda i Sverige.

– Ja, det kommer det säkert bli, vi har 25 procent av våra anställda i Sverige, säger vd:n Björn Rosengren till TT.

Det nya sparpaketet meddelades i dagens delårsrapport och minskningen med 2 000 anställda sker utöver de 450 som redan fått lämna hittills i år. Totalt sett har Sandvik cirka 42 000 anställda världen över.

Rosengren uppger att han vill ha långsiktigt starka marginaler och pekar på att den tidigare höga efterfrågan nu börjar vika. Sparpaketet väntas kosta 1,2 miljarder kronor.

”Jag förväntar mig totala besparingar på cirka 1,4 miljarder kronor, som borde börja få genomslag redan mot slutet av året”, skriver Rosengren i rapporten.

4 tim
Tor Johnsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SJ: Största satsningen på nya tåg på 160 år

SJ ska öka sin kapacitet för att möta efterfrågan när allt fler vill ta tåget.

– Vi kommer att öka vår kapacitet med 50 procent, säger SJ:s vd Crister Fritzson till TT.

SJ, som har lämnat rapport på morgonen, kommer att satsa 12 miljarder kronor på upprustning och inköp av tåg under de kommande åren.

Kapaciteten för befintliga X2000-tåg ska genom upprustning bli 15 procent större. Dessutom ska totalt cirka 60 nya tåg köpas in.

Enligt Fritzson är satsningen på nya fordon den största i bolagets 160-åriga historia.

Antalet resor per år har ökat från ungefär 25 miljoner till 32 miljoner de senaste 5–6 åren, enligt SJ:s uppgift till TT.

4 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Klimatfrågan ger SJ ökat resande i andra kvartalet

Resandet ökade med 9 procent i årets andra kvartal jämfört med förra året, skriver SJ i bolagets kvartalsrapport. För att möta efterfrågan investerar SJ i att ha 30 nya regionaltåg i trafik 2023.

SJ:s vd Christer Fritzon skriver att bolaget ökar sitt utbud för att möta en efterfrågan hos konsumenter som i allt större utsträckning tänker på sin klimatpåverkan och därför väljer tåget.

Punktligheten för SJ:s medeldistanståg blev 92 procent för kvartalet.

Idag 08:01
Läs mer om Rapportfloden

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer