Mostphotos
De krisande kommunerna

Här är räddningen för krisande kommuner

Skuldberg, neddragningar och krisande välfärd. Kommunchefer larmar om stora problem. fPlus djupdykning visar att det finns en lösning på kommunernas miljardångest.

Nödropen från landets kommuner avlöser varandra. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna, trots sparpaket. Kommunchefer beskriver läget som ansträngt och bekymmersamt. Den brännande frågan är hur sektorn ska klara av att leverera på nyckelområden som vård, skola och omsorg.

Mer än 110 kommuner redovisar underskott för 2019. Nästa år är situationen ännu mer ansträngd, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting.

I ivern att få hjälp riktar kommuner kritik mot att det nya utjämningssystemet drar ut på tiden, andra pekar på att det statliga stödet är för litet för att täcka hålen i budgeten.

SKL: Högt tryck på kommunerna

Självklart går det att effektivisera stora delar av kommunernas verksamhet, menar Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

– Tyvärr finns många motverkande krafter, riktade statliga bidrag som går ut på att kostnaderna måste öka, grupper av invånare som vill att skolan eller verksamheten i deras del av kommunen måste vara kvar. Trycket på kommunerna är ofta högt från många aktörer, säger hon.

Det knackiga läget i kommunerna beror på flera skäl, demografin är ett. Det faktum att en krympande andel arbetsföra ska försörja allt större kostnadskrävande grupper som barn, unga och äldre, och människor som invandrat, sätter press på ekonomin.

Enligt SCB väntas gruppen barn och unga växa med cirka 200 000 de kommande tio åren, de över 80 med nästan en kvarts miljon under samma period. Samtidigt väntas antalet arbetsföra stiga med 300 000 personer.

Två nya studier: Effektivisera och spara 40 miljarder

Medan kommunerna ropar efter mer pengar, så skiftar Svenskt Näringsliv perspektiv och tittar på hur verksamheten kan effektiviseras. Frågan har stötts och blötts under flera år, det som är nytt är att två studier kommer fram till samma resultat.

Det finns stora skillnader i hur effektivt kommunerna sköter sin verksamhet. Sammantaget finns en effektiviseringspotential i storleksordningen 30-40 miljarder, är slutsatsen i de båda studierna.

– Den är tillräckligt stor för att vara en väsentlig del av lösningen på kommunernas finansieringsproblem, säger nationalekonom Robert Gidehag.

Om effektiviteten inte förbättras, så kommer arbetskraften att tryta samtidigt som skattetrycket riskerar att bli så högt att svensk konkurrenskraft försvagas, därmed hotas välfärden.

Skattehöjningar fel väg

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, bekräftar att skattehöjningar inte är någon framkomlig väg, då de underminerar samhällsekonomin i stort. Men den allvarligaste effekten av en demografisk utveckling med ökande behov av välfärd är den stora arbetskraftsbristen som drabbar välfärdssektorn, och i förlängningen även näringslivet, understryker han.

– Även om det på kort sikt behövs ökade statsbidrag, så måste man hitta modeller som långsiktigt klarar den demografiska utmaningen både ekonomiskt och personalmässigt. Därför bör mindre framgångsrika kommuner ta efter och lära av kommuner med hög kvalitet och låga kostnader.

Därför lyckas vissa kommuner – och andra inte

Gemensamt för kommuner som lyckas är att de genomgår förändringar på flera plan för att nå dit de är idag.

De har få och tydliga mål, alla vet vem som gör vad. Effektiva kommuner är också bra på att såväl behålla medarbetare som att rekrytera nya. Vidare framgår att en kommun tenderar att förbättra effektiviteten om man är återhållsam med skattehöjningar, hushållar med resurserna och noga tänker igenom innan man konkurrensutsätter verksamheter. Andra framgångsfaktorer är kvalitet i ledning, styrning och uppföljning.

Men det räcker inte bara med formell struktur och organisation. Även företagskulturen spelar roll. Råder tillit, förståelse och respekt på arbetsplatsen minskar detaljstyrningen och effektivitetsförlusterna, visar rapporterna.

– Jag tror att detta kan vara ett bra underlag till kommunerna att arbeta utifrån. Vi vet till exempel att relationen mellan kostnader och kvalitet är mycket svag, vilket innebär att det bör finnas ett stort utrymme för att vidta åtgärder, säger Annika Wallenskog men ser en del hinder.

– Man kan sitta fast i dyra avtal. Man kan vara med i ett samverkansorgan där en kommun själv inte kan påverka kostnaderna. Man kan ha dyra lokaler, som en följd av att de är nybyggda, fortsätter hon.

Ledningen helt avgörande

Bland alla faktorer lägger Anders Morin störst vikt vid ledning och styrning. Han konstaterar att vi har ett system där alla kommuner ska ha samma förutsättningar att driva verksamheter, men ändå skiljer det mycket vad gäller kostnadsnivåer, även när man justerar för strukturella olikheter och kvalitetsnivåer.

– Endast 20 procent av skillnaderna i effektivitet kan härledas till bland annat ambitionsnivå, skattesatser och i vilken utsträckning man lägger ut på entreprenad. Största delen av variationerna är oförklarade och det tror vi har att göra med ledning, styrning och uppföljning.

– Att ha en sparsam attityd, att vara försiktig med resurser och pengar och att det genomsyrar hela organisationen är faktorer som tillsammans gynnar effektiviteten, tillägger han.

Knäckfrågan är att genomföra effektiviseringar

Även mindre effektiva kommuner har gjort förändringar, men betonar att åtgärderna ännu inte har gett resultat. Ett mönster är att skickliga, drivande tjänstemän tar den ineffektiva organisationen under sina vingar och styr den åt rätt håll. Baksidan är att problemen då inte uppmärksammas på det sätt de borde.

– Kommunal verksamhet är en diversehandel. Vissa kommuner har dålig skola, men utmärkt äldreomsorg. Det är ett underbetyg. Här är det viktigt att ha en bra dialog mellan ledning och verksamheterna vid nya tillvägagångssätt, säger Anders Morin.

Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart.

Mindre kommuner uttrycker också frustration över att de inte är tillräckligt många att fördela arbetsbördan emellan, ”alla måste kunna allt”, konstateras i en av rapporterna.

Knäckfrågan är att genomföra besparingar med hjälp av effektiviseringar, samtidigt som det inte går ut över kvalitén. Nödvändiga besparingar ska ske på ett klokt sätt, menar Morin.

– Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart. Sen går det att steg för steg fortsätta effektiviseringen.

”Viktigt att det lönar sig att arbeta”

Annika Wallenskog menar att det kan vara tufft att ytterligare dra ned på verksamheter i kommunerna.

– 99 procent av kommunerna arbetar nu med effektiviseringar och 80 procent med rena besparingar. De stora verksamheterna, är skola, förskola, barnomsorg, äldreomsorg och socialtjänst, det är där pengarna finns. Tyvärr kan det vara tufft att dra ned där.

Höjd skatt är en väg som diskuterats. Är det en framkomlig väg?

– Det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Det finns skatter som är betydligt mindre skadliga än inkomstskatt – vilket är den enda skattebas som står till buds för kommunerna, säger hon.

Men enligt Anders Morin finns det inga alternativa lösningar på kommunernas problem.

– Sverige agerar på en internationell konkurrensutsatt marknad, och då går det inte längre att höja skatten. Det är viktigt att vi har många som jobbar och betalar skatt. Ett alternativ vore att betala mer ur den egna plånboken, i viss utsträckning går det att gå den vägen, men det finns inga avgörande vinster att hämta, säger han.

Digitaliseringen måste få större genomslag

Håkan Sörman, före detta vd för SKL och med lång erfarenhet av att jämföra och lära av olika verksamheter, menar att det alltid finns utrymme för effektiviseringar. Kommunerna måste förändra sättet att jobba av två skäl: dels för att det är svårt att få tag på nya medarbetare, dels för att pengarna inte räcker.

– Trots att förutsättningarna är likartade, så varierar kvalitén och de ekonomiska resultaten.

Dessutom vill Håkan Sörman att digitaliseringen får större genomslag i kommunsektorn för att öka effektiviteten. Hittills är det bara administrativa stödtjänster som digitaliserats medan kärnverksamheter som till exempel skolan inte har digitaliserats i tillräcklig omfattning.

Under arbetet med rapporterna är det en sak som överraskat Anders Morin: små kommuner som går mot strömmen och är effektiva och levererar kvalitet på skolans område. Det kan ha att göra med att de har varit underkompenserade i utjämningssystemet, och därmed tvingats att vara resultatinriktade, menar Anders Morin.

– Småskalighet ger kortare avstånd i organisationen såväl för ledning som för de jobbar ute på fältet. Det är en faktor att beakta.

Toppnyheter

Kö till en vallokal i London. Victoria Jones / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Nedräkningen har börjat – första prognosen för valet är mindre än en timme bort

Det är mindre än en timme kvar tills vi får en föraning om hur det brittiska parlamentsvalet slutar. Klockan 23 stänger vallokalerna och då presenteras en vallokalsundersökning som gjorts av BBC, ITV och Sky News.

Undersökningen bygger på intervjuer med väljare i 144 olika valdistrikt som är demografiskt representativa för den brittiska väljarkåren. Den har varit hyggligt träffsäker vid de två senaste valen. 2017 skilde det fyra mandat till Labours fördel i undersökningen jämfört med valresultatet men 2015 lyckades den inte förutse Torypartiets majoritet.

För att ett parti ska få majoritet krävs 326 ledamöter i underhuset.

1 tim
Flera av de händelser som listas. TT
undefined

Kylrum, kampanjkupper och anklagelser mot Labour präglade valrörelsen 2019

Boris Johnsons flykt in i ett kylrum, antisemitismanklagelserna mot Labour, falska nyheter och slag under bältet. Det präglade stora delar av den brittiska valrörelsen, skriver The Guardian och AFP.

Enligt AFP har valrörelsen innehållit flera fall av fejknyheter, missförstånd och kampanjkupper. Man nämner bland annat Torypartiets drag att köpa domänen labourmanifesto.co.uk, där man gjorde narr av oppositionspartiets politik.

The Guardian nämner ministern Jacob Rees-Moggs kritiserade kommentarer om Grenfell-branden och Johnsons ovilja att gästa BBC:s utfrågare Andrew Neil.

3 tim
Jeremy Corbyn/Boris Johnson.  DANIEL LEAL-OLIVAS / AFP
undefined

Analys: Fyra olika scenarier i det brittiska ödesvalet

Det finns fyra olika tänkbara utgångar i brittiska valet, menar The Guardians Dan Sabbagh. Det första är att Boris Johnson vinner en jordskredsseger efter att ha lyckats vinna klassiska Labournästen. Nästa är att Torypartiet vinner en knapp majoritet och klarar av att bilda egen regering, vilket kan vara ett troligt resultat enligt senaste Yougov-mätningen.

Alternativ nummer tre enligt Sabbagh är ett ”hängt parlament”, det vill säga att inget parti får majoritet. Då skulle Johnson återigen bli beroende av nordirländska nationalistpartiet DUP, ett parti som inte är nöjt med hans brexitavtal. En sådan koalition skulle kunna bli osäker.

Sista och fjärde alternativet är att Jeremy Corbyn till slut vandrar in på Downing Street efter att ha lyckats bilda regering med Liberaldemokraterna och skotska nationalistpartiet SNP.

6 tim
Läs mer om Valet i Storbritannien
Arkivbild: Presidenterna Trump och Xi. Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
Handelskonflikten Kina-USA

Källa: USA och Kina är eniga om fas 1-avtal om handel

Förhandlare från USA och Kina har nått en principöverenskommelse om skrivningarna i handelsavtalets första fas och nu väntar man på Donald Trumps godkännande, uppger källor för Bloomberg och Reuters.

Rådgivare uppgavs träffa presidenten vid 20.30-tiden svensk tid för att diskutera uppgörelsen och ett offentliggörande kan komma redan under kvällen, skriver nyhetsbyrån.

Vita huset har avböjt att kommentera uppgifterna.

Enligt uppgift till CNBC har Vita huset gått med på att slopa de Kinatullar som skulle införas på söndag och sänka existerande tariffer.

Wall Street stärktes rejält efter nyheten. Vid 20.30-tiden när nyheten kom handlades breda S&P 500-indexet 0,5 procent högre. Minuter senare låg indexet närmare 1 procent upp för dagen.

1 tim
Donald Trump, till vänster.  MANDEL NGAN / AFP
undefined

Trump: Världsbanken måste sluta låna ut till Kina

Världsbanken borde sluta låna ut pengar till Kina, anser USA:s president Donald Trump enligt Reuters.

Utspelet kommer dagen efter att världsbanken beslutat om ett femårigt låneprogram till Kina värt 1–1,5 miljarder dollar.

”Varför lånar världsbanken ut pengar till Kina? Kan det här vara möjligt? Kina har gott om pengar och om de inte har det så producerar de bara nya. Sluta!”, skriver Trump på Twitter.

Världsbanken menar att deras utlåning till Kina minskat drastiskt.

7 dec
Läs mer om Handelskonflikten Kina-USA
Camilla Läckberg. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens sjukvård

Läckberg: Privata aktörer kan utveckla hela vården

Privata vårdcentraler kan vara med och driva utvecklingen i hela vårdsystemet, skriver bland andra författaren och vårdentreprenören Camilla Läckberg på DN Debatt. Debattörerna skriver att vårdsystemet i dag, trots heroiska insatser från personalen, inte fungerar som det var tänkt och ansvaret för det vilar på politikerna.

Enligt debattörerna gynnas vården i stort av att både privata och offentliga aktörer är verksamma. Den privata vården kan exempelvis fungera som en spjutspets när det gäller nya metoder, och den lider dessutom inte av den tröghet som politiskt styrd verksamhet ofta drabbas av, skriver de.

1 tim
Camilla Läckberg Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Läckbergs vårdcentral ett hot mot välfärdsmodellen”

Välfärdsmodellen håller på att äventyras när Camilla Läckberg kan slå upp portarna för en privat vårdcentral där ett läkarbesök kostar tusentals kronor, skriver Elinor Odeberg, socialdemokratisk politiker i Region Stockholm, i ett inlägg på Aftonbladet Debatt.

Att det över huvud taget är möjligt beror på att borgerligheten i staden har haft ”fritt spelrum att privatisera, fragmentisera och skära ned på den offentliga vården”, skriver hon.

Odeberg är starkt kritisk till att allt från primärvård till gynekologi har privatiserats genom Lagen om valfrihet, och att det har skett samtidigt som den offentliga vården tvingas spara stora pengar. Läckbergs satsning är ett exempel på det, menar hon.

6 dec
Läs mer om Framtidens sjukvård
Jerry Nadler under dagens debatt. POOL / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

”Ukrainas president hade pistol riktad mot huvudet”

Ordförande för representanthusets justitieutskott, demokraten Jerry Nadler, har kommenterat anklagelserna mot Donald Trump under den pågående debatten. Nadler menar att det är självklart att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Trump inte pressade honom att utreda den politiska motståndaren Joe Bidens son.

– Han hade en pistol mot huvudet, säger Nadler.

Han syftar på att Trump hotat att hålla tillbaka det militära stödet till Ukraina om Zelenskyj inte spelade med kring ”presidentens personliga politiska mål”.

Debatten handlar om hur punkterna mot Trump ska utformas. Senare i kväll kommer utskottet troligen att acceptera punkterna, vilket kommer att leda till att hela representanthuset röstar om Trumps framtid nästa vecka. Om representanthuset röstar ja till ett riksrättsåtal går frågan vidare till senaten.

2 tim
Representanthusets justitieutskott sammanträder. J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Just nu: Republikanerna vill stryka åtalspunkter mot Trump – men röstas ner

Republikanerna och demokraterna som ingår i representanthusets justitieutskott drabbar nu samman i en debatt som blir helt avgörande för fortsättningen i riksrättsprocessen mot Donald Trump.

Efter flera timmars debatt röstades utskottets medlemmar nej till ett tilläggsförslag som syftade till att stryka åtalspunkten om maktmissbruk. Punkten grundar sig i att Trump ska ha hållit tillbaka militärt stöd i syfte att utpressa Ukraina att utreda den politiska rivalen Joe Bidens son. Alla politiker röstade efter partilinjen. De 23 demokraterna röstade nej till tillägget och de 17 republikanerna röstade ja.

Republikanerna har därefter lagt fram ytterligare ett tilläggsförslag. Det handlar om att referensen till Joe Biden ska strykas ur de officiella dokumenten och att fokus i stället ska ligga på sonen Hunter Biden.

Efter debatten kommer utskottet troligen att acceptera punkterna, skriver CNN. Om det sker så kommer representanthuset att rösta om punkterna nästa vecka.

3 tim
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Ursula von der Leyen och Viktor Orbán. TT
Klimatmötet i Madrid

Nej till klimatneutralt mål: ”De fattiga ska inte betala”

Polen, Ungern och Tjeckien vänder sig emot EU:s mål om att vara en klimatneutral union år 2050, skriver AFP. De östeuropeiska länderna är beroende av kolet och menar att EU borde ta kostnaden för övergången till förnybart.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán menar att länderna måste få finansiella löften och att villkoren bakom dessa måste förhandlas fram, enligt Reuters.

– Vi kan inte tillåta att byråkrater i Bryssel får fattiga människor och fattiga länder att betala kostnaden för klimatförändringarna, säger Orbán.

3 tim
Isabella Lövin (MP) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lövin: Behövs ett positivt budskap från Madridmötet

Att man inte har lyckats komma överens om svåra frågor på klimattoppmötet i Madrid visar en bristande tillit mellan länderna.

Det menar klimatminister Isabella Lövin, som samtidigt säger att euforin efter klimattoppmötet i Paris har försvunnit.

När man nu går in i mötets slutfas försöker en liten grupp med utvalda ministrar bryta dödläget och signalerna är försiktigt positiva kring att hitta en kompromiss för utsläppshandeln.

– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.

Idag 13:13
Arkivbild: klimatminister Isabella Lövin (MP). Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Flera frågor skjuts upp på mötet: ”Är problematiskt”

Förhandlingarna om hur klimatrapporteringen ska gå till har kört fast på toppmötet i Madrid, rapporterar TT.

Enligt Parisavtalet ska alla länder rapportera sina utsläppsminskningar, men det har återstått för länderna att komma överens om exakt hur det ska gå till. Medan Sverige och andra vill ha ett transparent system har Kina och Saudiarabien sagt nej till det. Något som enligt TT kan tolkas som att de vill begränsa insynen.

En annan fråga som skjutits på framtiden är hur lång implementeringstid de nationella klimatplanerna ska ha.

– Det är problematiskt. Vi har ingen tid att förlora, så de här mindre och mer tekniska frågorna som vi skulle kunna klara av i år, de borde vi klara av, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Idag 05:32
Läs mer om Klimatmötet i Madrid