Mostphotos
De krisande kommunerna

Här är räddningen för krisande kommuner

Skuldberg, neddragningar och krisande välfärd. Kommunchefer larmar om stora problem. fPlus djupdykning visar att det finns en lösning på kommunernas miljardångest.

Nödropen från landets kommuner avlöser varandra. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna, trots sparpaket. Kommunchefer beskriver läget som ansträngt och bekymmersamt. Den brännande frågan är hur sektorn ska klara av att leverera på nyckelområden som vård, skola och omsorg.

Mer än 110 kommuner redovisar underskott för 2019. Nästa år är situationen ännu mer ansträngd, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting.

I ivern att få hjälp riktar kommuner kritik mot att det nya utjämningssystemet drar ut på tiden, andra pekar på att det statliga stödet är för litet för att täcka hålen i budgeten.

SKL: Högt tryck på kommunerna

Självklart går det att effektivisera stora delar av kommunernas verksamhet, menar Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

– Tyvärr finns många motverkande krafter, riktade statliga bidrag som går ut på att kostnaderna måste öka, grupper av invånare som vill att skolan eller verksamheten i deras del av kommunen måste vara kvar. Trycket på kommunerna är ofta högt från många aktörer, säger hon.

Det knackiga läget i kommunerna beror på flera skäl, demografin är ett. Det faktum att en krympande andel arbetsföra ska försörja allt större kostnadskrävande grupper som barn, unga och äldre, och människor som invandrat, sätter press på ekonomin.

Enligt SCB väntas gruppen barn och unga växa med cirka 200 000 de kommande tio åren, de över 80 med nästan en kvarts miljon under samma period. Samtidigt väntas antalet arbetsföra stiga med 300 000 personer.

Två nya studier: Effektivisera och spara 40 miljarder

Medan kommunerna ropar efter mer pengar, så skiftar Svenskt Näringsliv perspektiv och tittar på hur verksamheten kan effektiviseras. Frågan har stötts och blötts under flera år, det som är nytt är att två studier kommer fram till samma resultat.

Det finns stora skillnader i hur effektivt kommunerna sköter sin verksamhet. Sammantaget finns en effektiviseringspotential i storleksordningen 30-40 miljarder, är slutsatsen i de båda studierna.

– Den är tillräckligt stor för att vara en väsentlig del av lösningen på kommunernas finansieringsproblem, säger nationalekonom Robert Gidehag.

Om effektiviteten inte förbättras, så kommer arbetskraften att tryta samtidigt som skattetrycket riskerar att bli så högt att svensk konkurrenskraft försvagas, därmed hotas välfärden.

Skattehöjningar fel väg

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, bekräftar att skattehöjningar inte är någon framkomlig väg, då de underminerar samhällsekonomin i stort. Men den allvarligaste effekten av en demografisk utveckling med ökande behov av välfärd är den stora arbetskraftsbristen som drabbar välfärdssektorn, och i förlängningen även näringslivet, understryker han.

– Även om det på kort sikt behövs ökade statsbidrag, så måste man hitta modeller som långsiktigt klarar den demografiska utmaningen både ekonomiskt och personalmässigt. Därför bör mindre framgångsrika kommuner ta efter och lära av kommuner med hög kvalitet och låga kostnader.

Därför lyckas vissa kommuner – och andra inte

Gemensamt för kommuner som lyckas är att de genomgår förändringar på flera plan för att nå dit de är idag.

De har få och tydliga mål, alla vet vem som gör vad. Effektiva kommuner är också bra på att såväl behålla medarbetare som att rekrytera nya. Vidare framgår att en kommun tenderar att förbättra effektiviteten om man är återhållsam med skattehöjningar, hushållar med resurserna och noga tänker igenom innan man konkurrensutsätter verksamheter. Andra framgångsfaktorer är kvalitet i ledning, styrning och uppföljning.

Men det räcker inte bara med formell struktur och organisation. Även företagskulturen spelar roll. Råder tillit, förståelse och respekt på arbetsplatsen minskar detaljstyrningen och effektivitetsförlusterna, visar rapporterna.

– Jag tror att detta kan vara ett bra underlag till kommunerna att arbeta utifrån. Vi vet till exempel att relationen mellan kostnader och kvalitet är mycket svag, vilket innebär att det bör finnas ett stort utrymme för att vidta åtgärder, säger Annika Wallenskog men ser en del hinder.

– Man kan sitta fast i dyra avtal. Man kan vara med i ett samverkansorgan där en kommun själv inte kan påverka kostnaderna. Man kan ha dyra lokaler, som en följd av att de är nybyggda, fortsätter hon.

Ledningen helt avgörande

Bland alla faktorer lägger Anders Morin störst vikt vid ledning och styrning. Han konstaterar att vi har ett system där alla kommuner ska ha samma förutsättningar att driva verksamheter, men ändå skiljer det mycket vad gäller kostnadsnivåer, även när man justerar för strukturella olikheter och kvalitetsnivåer.

– Endast 20 procent av skillnaderna i effektivitet kan härledas till bland annat ambitionsnivå, skattesatser och i vilken utsträckning man lägger ut på entreprenad. Största delen av variationerna är oförklarade och det tror vi har att göra med ledning, styrning och uppföljning.

– Att ha en sparsam attityd, att vara försiktig med resurser och pengar och att det genomsyrar hela organisationen är faktorer som tillsammans gynnar effektiviteten, tillägger han.

Knäckfrågan är att genomföra effektiviseringar

Även mindre effektiva kommuner har gjort förändringar, men betonar att åtgärderna ännu inte har gett resultat. Ett mönster är att skickliga, drivande tjänstemän tar den ineffektiva organisationen under sina vingar och styr den åt rätt håll. Baksidan är att problemen då inte uppmärksammas på det sätt de borde.

– Kommunal verksamhet är en diversehandel. Vissa kommuner har dålig skola, men utmärkt äldreomsorg. Det är ett underbetyg. Här är det viktigt att ha en bra dialog mellan ledning och verksamheterna vid nya tillvägagångssätt, säger Anders Morin.

Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart.

Mindre kommuner uttrycker också frustration över att de inte är tillräckligt många att fördela arbetsbördan emellan, ”alla måste kunna allt”, konstateras i en av rapporterna.

Knäckfrågan är att genomföra besparingar med hjälp av effektiviseringar, samtidigt som det inte går ut över kvalitén. Nödvändiga besparingar ska ske på ett klokt sätt, menar Morin.

– Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart. Sen går det att steg för steg fortsätta effektiviseringen.

”Viktigt att det lönar sig att arbeta”

Annika Wallenskog menar att det kan vara tufft att ytterligare dra ned på verksamheter i kommunerna.

– 99 procent av kommunerna arbetar nu med effektiviseringar och 80 procent med rena besparingar. De stora verksamheterna, är skola, förskola, barnomsorg, äldreomsorg och socialtjänst, det är där pengarna finns. Tyvärr kan det vara tufft att dra ned där.

Höjd skatt är en väg som diskuterats. Är det en framkomlig väg?

– Det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Det finns skatter som är betydligt mindre skadliga än inkomstskatt – vilket är den enda skattebas som står till buds för kommunerna, säger hon.

Men enligt Anders Morin finns det inga alternativa lösningar på kommunernas problem.

– Sverige agerar på en internationell konkurrensutsatt marknad, och då går det inte längre att höja skatten. Det är viktigt att vi har många som jobbar och betalar skatt. Ett alternativ vore att betala mer ur den egna plånboken, i viss utsträckning går det att gå den vägen, men det finns inga avgörande vinster att hämta, säger han.

Digitaliseringen måste få större genomslag

Håkan Sörman, före detta vd för SKL och med lång erfarenhet av att jämföra och lära av olika verksamheter, menar att det alltid finns utrymme för effektiviseringar. Kommunerna måste förändra sättet att jobba av två skäl: dels för att det är svårt att få tag på nya medarbetare, dels för att pengarna inte räcker.

– Trots att förutsättningarna är likartade, så varierar kvalitén och de ekonomiska resultaten.

Dessutom vill Håkan Sörman att digitaliseringen får större genomslag i kommunsektorn för att öka effektiviteten. Hittills är det bara administrativa stödtjänster som digitaliserats medan kärnverksamheter som till exempel skolan inte har digitaliserats i tillräcklig omfattning.

Under arbetet med rapporterna är det en sak som överraskat Anders Morin: små kommuner som går mot strömmen och är effektiva och levererar kvalitet på skolans område. Det kan ha att göra med att de har varit underkompenserade i utjämningssystemet, och därmed tvingats att vara resultatinriktade, menar Anders Morin.

– Småskalighet ger kortare avstånd i organisationen såväl för ledning som för de jobbar ute på fältet. Det är en faktor att beakta.

Toppnyheter

Joe Biden.  Patrick Semansky / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Biden: USA går med i WHO igen om jag blir president

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden skriver på Twitter att han omedelbart kommer att ta tillbaka president Donald Trumps beslut att USA ska lämna Världshälsoorganisationen, WHO – om han blir vald till president.

”Amerikaner är säkrare när USA är engagerat i att stärka global hälsa. På min första dag som president kommer USA gå med i WHO igen och återskapa vårt ledarskap på världsscenen”, skriver han.

I dag meddelade Vita huset att man formellt gett besked till FN att landet lämnar organisationen.

2 tim
Arkivbild: Peter Eriksson Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Eriksson kritiserar Trumps beslut: Ansvarslöst

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) är kritisk mot att USA nu formellt lämnar WHO. Han säger till TT att det är ”ansvarslöst” av Trump och hans administration att lägga ner samarbetet.

– Det är mitt under en pandemi och det är svårt att se att det är någonting annat än en intern del i hans presidentkampanj, för att hitta en syndabock och peka ut WHO som ansvarig för de stora problem som USA är i just nu, delvis på grund av hur man har hanterat det här själva, säger han.

Eriksson menar att det är viktigt att utreda organisationens arbete, men att det inte ska ske förrän det värsta är över.

3 tim
Arkivbild: WHO:s Maria van Kerkhove Martial Trezzini / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO: Allt fler tecken på luftburen smitta

Det finns allt mer som tyder på att coronaviruset kan spridas som luftburen smitta. Det säger WHO på sin pressträff på tisdagen.

– Möjligheten till luftburen smitta på publika platser, framförallt under väldigt specifika förhållanden, trängsel, instängt, dålig ventilation, kan inte uteslutas, säger professorn Benedetta Allegranzi. Hon fortsätter med att tillägga att bevisen behöver samlas och tolkas, skriver Reuters.

WHO meddelar också att organisationen kommer att komma med en sammanfattning om kunskapsläget kring hur viruset sprids de kommande dagarna.

– Det är viktigt att vi vet hur detta passar in i de riktlinjer vi har, säger WHO:s Maria van Kerkhove.

I Sverige fick Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson frågan om luftburen smitta på tisdagens presskonferens. Han sa då att teorin att viruset sprids lättare genom luften än vad WHO informerar om kan stämma i vissa situationer. Trots det menade han att organisationens riktlinjer är korrekta, rapporterar TT.

– Det är viktigt att göra som WHO, att man riktar in sig på de huvudsakliga, viktiga smittovägarna.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Thomas Rolén, ordförande i Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kommitténs ordförande slår tillbaka: ”Är att ta i”

Migrationskommitténs ordförande, den politiskt obundne kammarrättspresidenten Thomas Rolén, slår tillbaka mot kommitténs ledamöter som tidigare i dag sagt att det inte kommer att gå att få en majoritet bakom ett helhetsförslag för en ny migrationspolitik, rapporterar Ekot.

Rolén säger att det är att ”ta i” att säga så eftersom förslagen som ligger kvar svarar mot frågorna i direktiven. De frågor som har strukits är de förslag som partierna fört in, utöver det som finns i direktiven.

Det finns en så kallad ”hoppande majoritet” bakom varje förslag.

– Det finns en majoritet bakom varje förslag, men det är inte samma majoritet bakom varje förslag. På det sättet är det ingen helhet.

5 tim
Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard och partiledare partiledare Ulf Kristersson (M)  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Moderata ledarsidan: Vi kan inte följa Ulf Kristersson

Den obundet moderata ledarsidan på Borås Tidning riktar skarp kritik mot Moderaternas migrationspolitik. Det är den politiske redaktören Mikael Hermansson som skriver att beskedet från M att inte delta i en bred överenskommelse om migrationspolitiken är beklagligt men väntat.

Han skriver att Moderaterna har gått in på en ”väg som leder vilse” när de väljer samma riktning som Sverigedemokraterna.

”Att ta det steget står naturligtvis partiet fritt. Men dit Ulf Kristersson går, kan vi inte följa honom”, skriver Hermansson.

Idag 14:59
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Donald Trump.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Nya boken: Trump betalade för höga betyg på prov

USA:s president Donald Trump betalade en annan person för att göra de så kallade SAT-proven, som används för att kvalificera sig för college i USA.

Det skriver hans brorsdotter, Mary Trump, i sin bok om honom, rapporterar Reuters. De höga betygen som Trump fick på proven hjälpte honom att komma in på den prestigefyllda skolan Wharton business school, skriver New York Times och citerar bokens manuskript.

I boken skriver brorsdottern att presidenten ser ”fuskande som ett sätt att leva.”

2 tim
Illustrationsbild: Tom Garrison äger en bar i utkanterna av Dallas.  Lynda M. Gonzalez / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tron på återhämtning har minskat bland väljare i USA

Pessimismen kring coronautsikterna växer bland amerikanska väljare, enligt en opinionsundersökning som Financial Times låtit göra. Nästan hälften, 49 procent, tror att situationen kommer att förvärras ytterligare i deras områden över den kommande månaden. Motsvarande andel för en månad sedan var 35 procent – och uppgången är tydligast i landets södra och västra delar, där smittspridningen varit stor de senaste veckorna.

Samtidigt sjönk andelen som tror att ekonomin kommer återhämta sig ”fullt ut” inom ett från 42 procent till 37 procent. De som uppgav att återhämtningen kommer att ta ett år eller mer steg från 58 till 63 procent.

Idag 14:40
Mike Pompeo/Illustrationsbild TT/AP
undefined

USA kan bannlysa Tiktok: ”Något som vi tittar på”

Kinesiska sociala medier-plattformar som Tiktok kan komma att förbjudas i USA. Det säger landets utrikesminister Mike Pompeo i en intervju med Fox News, enligt flera medier.

– Jag vill inte föregå presidenten (Donald Trump), men det är något som vi tittar på.

Pompeos utspel kommer samtidigt som spänningarna mellan USA och Kina intensifieras på flera områden.

Tiktok har fortsatt öka i rekordfart sedan årsskiftet. Mellan januari och mars laddades appen ner totalt 315 miljoner gånger.

Idag 04:33
Läs mer om Trumps Amerika
Arkivbild. JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Generella bedömningar gavs för äldre covidsjuka

Tre regioner gick i början av pandemin ut med instruktioner att äldre i första hand skulle vårdas i hemmet eller på äldreboenden och inte föras till sjukhus. Det rapporterar DN med hänvisning till uppgifter från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Det är regionerna Stockholm, Västra Götaland och Kronoberg som uppgett att de tidigt under pandemin tog fram sådana riktlinjer.

Frågan om äldre har prioriterats bort från vården bara på grund av sin ålder har väckt stor debatt under våren. Tidigare i dag sa Sofia Wallström, generaldirektör på Ivo, till TT att det finns exempel på personer som inte fått en individuell läkarbedömning.

– Utan där man gjort bedömning som visat sig inte vara det som den här enskilda personen behöver.

Ingmar Skoog som är äldreforskare vid Göteborgs universitet säger nu till DN att det är ”otäckt”:

– Att det funnits generella regler för vård av äldre gör mig alldeles kall.

3 tim
Information om coronaviruset och covid-19 på flera språk som har satts upp av stadsdelsnämnden i Husby. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare: ”Information på olika språk räcker inte”

Det är inte tillräckligt att kommunicera samhällsviktig information på olika språk för att nå ut till utsatta grupper. Det skriver fyra forskare i en debattartikel i SvD.

Forskarna menar att den höga smittspridningen i de mest socioekonomiskt utsatta grupperna hade kunnat förutspås och att endast en liten del av befolkningen i de mest utsatta områdena nåddes av korrekt information.

”Ordentligare strukturer för hur och med vem myndigheterna förmedlar information måste finnas på plats innan nästa kris drabbar oss”, skriver de.

5 tim
Staffan Löwstedt / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

NY Times om Sverige: Självförvållad skada utan ekonomiska vinster

Den svenska coronastrategin har lett till tusentals fler döda än i angränsande länder samtidigt som de ekonomiska följderna tycks lika allvarliga som på andra håll. Det skriver New York Times.

– De har bokstavligen inte vunnit någonting. Det är en självförvållad skada utan ekonomiska vinster, säger Jacob Kirkegaard vid Peterson Institute for International Economics in Washington till tidningen.

Tidningen jämför med Danmark och hänvisar till centralbankernas prognoser. Den danska gör gällande att landets ekonomi kommer att krympa med 4,1 procent i år medan Stefan Ingves spår att BNP minskar med 4,5 procent 2020.

Men detta är just prognoser och inte faktiska utfall. I det första kvartalet växte den svenska ekonomin oväntat – samtidigt som exempelvis Tysklands BNP föll 2,3 procent på årsbasis, enligt CNBC.

Det oväntade utfallet avfärdade DI:s Viktor Munkhammar som en positiv signal på marginalen som inte lär betyda så mycket i längden, eftersom den reella effekten kommer synas först i det andra kvartalet.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har samtidigt sagt i en intervju med Bloomberg att syftet med regeringens strategi aldrig varit att skydda ekonomin.

– Vi har inte tagit ekonomiska överväganden i beaktande när vi bestämt den svenska strategin, sa hon i början av juni.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Ygeman får kritik för elbristen

Energiminister Anders Ygeman får kraftig kritik för sin plan att trygga elförsörjningen till företagen, uppger Ekot.

fPlus berättade i en mycket uppmärksammad och spridd artikel i fredags om att den svenska elkrisen är värre än någonsin och att företagen larmar om att det kommer att bli mycket värre. Till Ekot säger Lina Håkansdotter, avdelningschef Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, att elbristen utgör ett allvarligt hot mot sysselsättning och klimatomställning.

Anders Ygeman svarar att det gjorts en tillfällig kapacitetslösning i södra Sverige för att säkra energiförsörjningen till att uppdateringen av stamnätet är klart 2025. Men Lina Håkansdotter varnar för följderna av de tillfälliga lösningarna.

– Det är en kortsiktig lösning. Det blir dyrare och tar längre tid än vad som egentligen skulle varit fallet om man hade gjort rätt från början, säger Lina Håkansdotter, till Ekot.

4 tim
Braastad, Audun / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje svensk skulle prioritera mobilen vid elransonering

Enligt en ny undersökning skulle trettiotre procent av svenskarna prioritera att ladda sin mobiltelefon vid en elransonering, som en av fyra saker de skulle välja i förstahand, skriver Greenely i ett pressmeddelande.

Allra främst skulle svenskarna prioritera förvaring och tillagning av mat vid en ransonering av el, då 74 procent uppger i undersökningen att de skulle välja fungerande kyl och frys, tätt följt av 67 procent som väljer matlagning. Detta följs av 34 procent som prioriterar värme. Sist väljer svenskarna att prioritera ljuskällor, som bara 20 procent angett att de hade ransonerat för.

– Även om vi i Sverige inte har något större behov av att hushålla med el då tillgången är väldigt god, så finns det andra vinningar med att se över sin elanvändning. Så som att minska sin elanvändning eller spara pengar, säger Tanmoy Bari, vd på Greenely, i pressmeddelandet.

Idag 09:32
Läs mer om Den akuta elkrisen