Mostphotos
De krisande kommunerna

Här är räddningen för krisande kommuner

Skuldberg, neddragningar och krisande välfärd. Kommunchefer larmar om stora problem. fPlus djupdykning visar att det finns en lösning på kommunernas miljardångest.

Nödropen från landets kommuner avlöser varandra. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna, trots sparpaket. Kommunchefer beskriver läget som ansträngt och bekymmersamt. Den brännande frågan är hur sektorn ska klara av att leverera på nyckelområden som vård, skola och omsorg.

Mer än 110 kommuner redovisar underskott för 2019. Nästa år är situationen ännu mer ansträngd, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting.

I ivern att få hjälp riktar kommuner kritik mot att det nya utjämningssystemet drar ut på tiden, andra pekar på att det statliga stödet är för litet för att täcka hålen i budgeten.

SKL: Högt tryck på kommunerna

Självklart går det att effektivisera stora delar av kommunernas verksamhet, menar Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

– Tyvärr finns många motverkande krafter, riktade statliga bidrag som går ut på att kostnaderna måste öka, grupper av invånare som vill att skolan eller verksamheten i deras del av kommunen måste vara kvar. Trycket på kommunerna är ofta högt från många aktörer, säger hon.

Det knackiga läget i kommunerna beror på flera skäl, demografin är ett. Det faktum att en krympande andel arbetsföra ska försörja allt större kostnadskrävande grupper som barn, unga och äldre, och människor som invandrat, sätter press på ekonomin.

Enligt SCB väntas gruppen barn och unga växa med cirka 200 000 de kommande tio åren, de över 80 med nästan en kvarts miljon under samma period. Samtidigt väntas antalet arbetsföra stiga med 300 000 personer.

Två nya studier: Effektivisera och spara 40 miljarder

Medan kommunerna ropar efter mer pengar, så skiftar Svenskt Näringsliv perspektiv och tittar på hur verksamheten kan effektiviseras. Frågan har stötts och blötts under flera år, det som är nytt är att två studier kommer fram till samma resultat.

Det finns stora skillnader i hur effektivt kommunerna sköter sin verksamhet. Sammantaget finns en effektiviseringspotential i storleksordningen 30-40 miljarder, är slutsatsen i de båda studierna.

– Den är tillräckligt stor för att vara en väsentlig del av lösningen på kommunernas finansieringsproblem, säger nationalekonom Robert Gidehag.

Om effektiviteten inte förbättras, så kommer arbetskraften att tryta samtidigt som skattetrycket riskerar att bli så högt att svensk konkurrenskraft försvagas, därmed hotas välfärden.

Skattehöjningar fel väg

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, bekräftar att skattehöjningar inte är någon framkomlig väg, då de underminerar samhällsekonomin i stort. Men den allvarligaste effekten av en demografisk utveckling med ökande behov av välfärd är den stora arbetskraftsbristen som drabbar välfärdssektorn, och i förlängningen även näringslivet, understryker han.

– Även om det på kort sikt behövs ökade statsbidrag, så måste man hitta modeller som långsiktigt klarar den demografiska utmaningen både ekonomiskt och personalmässigt. Därför bör mindre framgångsrika kommuner ta efter och lära av kommuner med hög kvalitet och låga kostnader.

Därför lyckas vissa kommuner – och andra inte

Gemensamt för kommuner som lyckas är att de genomgår förändringar på flera plan för att nå dit de är idag.

De har få och tydliga mål, alla vet vem som gör vad. Effektiva kommuner är också bra på att såväl behålla medarbetare som att rekrytera nya. Vidare framgår att en kommun tenderar att förbättra effektiviteten om man är återhållsam med skattehöjningar, hushållar med resurserna och noga tänker igenom innan man konkurrensutsätter verksamheter. Andra framgångsfaktorer är kvalitet i ledning, styrning och uppföljning.

Men det räcker inte bara med formell struktur och organisation. Även företagskulturen spelar roll. Råder tillit, förståelse och respekt på arbetsplatsen minskar detaljstyrningen och effektivitetsförlusterna, visar rapporterna.

– Jag tror att detta kan vara ett bra underlag till kommunerna att arbeta utifrån. Vi vet till exempel att relationen mellan kostnader och kvalitet är mycket svag, vilket innebär att det bör finnas ett stort utrymme för att vidta åtgärder, säger Annika Wallenskog men ser en del hinder.

– Man kan sitta fast i dyra avtal. Man kan vara med i ett samverkansorgan där en kommun själv inte kan påverka kostnaderna. Man kan ha dyra lokaler, som en följd av att de är nybyggda, fortsätter hon.

Ledningen helt avgörande

Bland alla faktorer lägger Anders Morin störst vikt vid ledning och styrning. Han konstaterar att vi har ett system där alla kommuner ska ha samma förutsättningar att driva verksamheter, men ändå skiljer det mycket vad gäller kostnadsnivåer, även när man justerar för strukturella olikheter och kvalitetsnivåer.

– Endast 20 procent av skillnaderna i effektivitet kan härledas till bland annat ambitionsnivå, skattesatser och i vilken utsträckning man lägger ut på entreprenad. Största delen av variationerna är oförklarade och det tror vi har att göra med ledning, styrning och uppföljning.

– Att ha en sparsam attityd, att vara försiktig med resurser och pengar och att det genomsyrar hela organisationen är faktorer som tillsammans gynnar effektiviteten, tillägger han.

Knäckfrågan är att genomföra effektiviseringar

Även mindre effektiva kommuner har gjort förändringar, men betonar att åtgärderna ännu inte har gett resultat. Ett mönster är att skickliga, drivande tjänstemän tar den ineffektiva organisationen under sina vingar och styr den åt rätt håll. Baksidan är att problemen då inte uppmärksammas på det sätt de borde.

– Kommunal verksamhet är en diversehandel. Vissa kommuner har dålig skola, men utmärkt äldreomsorg. Det är ett underbetyg. Här är det viktigt att ha en bra dialog mellan ledning och verksamheterna vid nya tillvägagångssätt, säger Anders Morin.

Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart.

Mindre kommuner uttrycker också frustration över att de inte är tillräckligt många att fördela arbetsbördan emellan, ”alla måste kunna allt”, konstateras i en av rapporterna.

Knäckfrågan är att genomföra besparingar med hjälp av effektiviseringar, samtidigt som det inte går ut över kvalitén. Nödvändiga besparingar ska ske på ett klokt sätt, menar Morin.

– Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart. Sen går det att steg för steg fortsätta effektiviseringen.

”Viktigt att det lönar sig att arbeta”

Annika Wallenskog menar att det kan vara tufft att ytterligare dra ned på verksamheter i kommunerna.

– 99 procent av kommunerna arbetar nu med effektiviseringar och 80 procent med rena besparingar. De stora verksamheterna, är skola, förskola, barnomsorg, äldreomsorg och socialtjänst, det är där pengarna finns. Tyvärr kan det vara tufft att dra ned där.

Höjd skatt är en väg som diskuterats. Är det en framkomlig väg?

– Det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Det finns skatter som är betydligt mindre skadliga än inkomstskatt – vilket är den enda skattebas som står till buds för kommunerna, säger hon.

Men enligt Anders Morin finns det inga alternativa lösningar på kommunernas problem.

– Sverige agerar på en internationell konkurrensutsatt marknad, och då går det inte längre att höja skatten. Det är viktigt att vi har många som jobbar och betalar skatt. Ett alternativ vore att betala mer ur den egna plånboken, i viss utsträckning går det att gå den vägen, men det finns inga avgörande vinster att hämta, säger han.

Digitaliseringen måste få större genomslag

Håkan Sörman, före detta vd för SKL och med lång erfarenhet av att jämföra och lära av olika verksamheter, menar att det alltid finns utrymme för effektiviseringar. Kommunerna måste förändra sättet att jobba av två skäl: dels för att det är svårt att få tag på nya medarbetare, dels för att pengarna inte räcker.

– Trots att förutsättningarna är likartade, så varierar kvalitén och de ekonomiska resultaten.

Dessutom vill Håkan Sörman att digitaliseringen får större genomslag i kommunsektorn för att öka effektiviteten. Hittills är det bara administrativa stödtjänster som digitaliserats medan kärnverksamheter som till exempel skolan inte har digitaliserats i tillräcklig omfattning.

Under arbetet med rapporterna är det en sak som överraskat Anders Morin: små kommuner som går mot strömmen och är effektiva och levererar kvalitet på skolans område. Det kan ha att göra med att de har varit underkompenserade i utjämningssystemet, och därmed tvingats att vara resultatinriktade, menar Anders Morin.

– Småskalighet ger kortare avstånd i organisationen såväl för ledning som för de jobbar ute på fältet. Det är en faktor att beakta.

Toppnyheter

”Skuldklocka” som uppdaterar italienska statsskulden på centralstaionen i Milano. Arkivbild. Antonio Calanni / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Larmet: Skuldfälla hotar EU:s hushåll

Miljoner hushåll i Europa hotas av att hamna i en skuldfälla när de omfattande krisprogrammen under coronapandemin avslutas, skriver Bloomberg.

Lånerådgivaren Maria Kemmetmüller arbetar för en österrikisk organisation som redan nu sett en markant ökning av privatpersoner som söker stöd.

– I höst räknar vi med en ökning av antalet rådgivningar med så mycket som 40 procent, säger hon till nyhetsbyrån.

Europeiska organisationen ECDB beräknar att så många som 10 procent av kontinentens hushåll redan har problem med skulder.

Igår 19:33
Representanthusets talman Nancy Pelosi öppnar för att återuppta samtalen om ett nytt coronakrispaket.  Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pelosi och Mnuchin öppnar för samtal om krispaket

Finansminister Steven Mnuchin och representanthusets talman Nancy Pelosi öppnar för att återuppta samtalen om ett nytt amerikanskt coronakrispaket, rapporterar Reuters. Efter att samtalen bröt ihop i fredags signalerade Mnuchin och Pelosi på söndagskvällen i intervjuer med Fox News att de är villiga att driva igenom ett mindre paket och förlänga en del stöd fram till nyår.

– Låt oss lagstifta om saker som vi kan enas om, sa Mnuchin till nyhetskanalen.

På lördagen drev president Donald Trump via presidentorder igenom mer pengar till bland annat arbetslösa och studenter efter att krisstödet löpt ut för drygt en vecka sedan. Åtgärden har kritiserats då kongressen enligt konstitutionen äger frågor om skatter och utgifter.

Igår 21:06
Arkivbild.  OLIVIER DOULIERY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Amerikansk arbetslöshet lägre än väntat i juli

Den amerikanska arbetslösheten uppgick i juli till 10,2 procent från 11,1 procent i juni. Det är lägre än de 10,5 procent som analytikerna hade väntat sig.

Totalt ökade antalet sysselsatta, exklusive jordbrukssektorn, med nära 1,8 miljoner arbetstillfällen. Även det något högre än förhandsestimaten indikerat, skriver CNBC.

Det visar färsk statistik från USA:s arbetsmarknadsdepartement.

Enligt en enkät från Reuters hade ekonomer väntat sig en lägre sysselsättningstillväxt i juli än rekordhöga 4,8 miljoner i juni.

7 aug
Läs mer om Den globala konjunkturen
Människor köar för att rösta i Minsk.  Sergei Grits / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Belarus

Lukasjenko vinner kritiserade valet i Belarus

Den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko vinner presidentvalet i Belarus med 79,7 procent av rösterna. Det visar landets offentliga vallokalsundersökning, rapporterar AFP.

Lukasjenko säkrar därmed sin sjätte mandatperiod sedan han kom till makten 1994. Oppositionens främste kandidat Svetlana Tichanovskaja kom på andraplats med 6,8 procent av rösterna, enligt vallokalsundersökningen.

Flera oppositionella kandidater hade gripits inför valet, däribland Tichanovskajas man. I makens ställe axlade hon rollen som utmanare till Lukasjenko och tiotusentals Minskbor har de senaste veckorna gett sig ut på gatorna till stöd för Tichanovskaja.

Igår 18:00
 Aleksandr Lukasjenko, när han la sin röst i Minsk på söndagen.  Sergei Grits / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Fräckt av Lukasjenko – men revolution dröjer”

Resultatet av vallokalsundersökningen som publicerats av myndigheterna i Belarus är fräckt och visar att gamla vanor består för diktatorn Aleksandr Lukasjenko. Det skriver Sky News Diana Magnay i en analys.

Magnay skriver att det inte är sannolikt att det blir någon revolution i Belarus nu, men att en gräns har passerats och att det ökande missnöjet kommer att göra situationen alltmer obekväm för Lukasjenko.

Valkampanjen i Belarus har varit den smutsigaste någonsin och visar att EU borde införa sanktioner mot Lukasjenko, skriver Robert Bosch i en analys i The Telegraph.

Det har hittills inte skett eftersom EU är rädda för att det skulle driva Lukasjenko ännu närmare Ryssland och förstöra de framgångar man haft i att värma upp relationen med Belarus. Men sanktioner kan fungera som en väckarklocka, menar Bosch.

Efter våldsamheterna under valet 2010 straffades dock Lukasjenko med EU-sanktioner, skriver DN:s Anna-Lena Laurén i en analys. Därför kommer regimen nu att gå en balansgång: å ena sidan vill man undvika våld och å andra sidan oroar man sig för att utmanaren Svetlana Tsichanouskaja verkligen ska lyckas försvaga regimen.

Igår 20:46
Svetlana Tichanovskaja.  Sergei Grits / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utmanare misstror resultat: ”Tror på mina ögon”

Aleksandr Lukasjenkos främsta utmanare i presidentvalet i Belarus, Svetlana Tichanovskaja, säger att hon inte litar på valresultatet. Det rapporterar AFP.

– Jag tror på mina ögon och jag ser att majoriteten är med oss, sa hon på en presskonferens.

Tidigare under kvällen visade en officiell statlig vallokalsundersökning att Lukasjenko fått stöd av 79,7 procent av väljarna, medan Tichanovskaja fått 6,8 procent.

Igår 19:51
Läs mer om Valet i Belarus
Hassan Ammar / TT NYHETSBYRÅN
Protesterna i Libanon

Kaotiska scener i Beirut: ”Regeringen måste avgå”

Tusentals demonstranter har gett sig ut på gatorna i Libanons huvudstad Beirut för andra dagen i rad, för att protestera mot regeringen, rapporterar Reuters.

Enligt nyhetsbyrån är scenerna som utspelar sig i staden kaotiska. Många kastar stenar och avfyrar fyrverkerier mot poliser som blockerar en väg in mot parlamentet, och polisen svarar med tårgas.

– Vi vill att hela regeringen avgår nu. Vi vill ha val nu, säger demonstranten Yusef Dour till Reuters.

Många libaneser anklagar regeringen för att bära ansvar för den massiva explosion i Beiruts hamn i tisdags som tog över 150 människors liv.

Igår 16:43
Demonstration och Stefan Löfven.  TT
undefined

Löfven: Strukturella reformer behövs i Libanon

Statsminister Stefan Löfven (S) säger i en skriftlig kommentar till TT att Sverige redan under de första dagarna efter explosionen i Beirut skickat hjälp till Libanon men att behoven är fortsatt stora.

”Internationellt stöd kommer att behövas för att stödja en långsiktig demokratisk och fredlig utveckling i Libanon. Inte minst visar de senaste dagarnas protester behovet av omfattande strukturella reformer i Libanon”, skriver Löfven.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skickat experter till Beirut och Svenska Röda Korset har skickat akut bistånd. Efter att explosionen ägde rum har det varit stora protester mot landets regering.

Igår 16:57
En demonstrant i Beirut/Bitte Hammargren. TT
undefined

Expert: Extremt farligt läge – kan bli som Libyen

Läget i Libanon riskerar att eskalera ytterligare och kan i värsta fall leda till en total kollaps. Det säger Mellanösternexperten Bitte Hammargren till TT.

– Det är ett fruktansvärt farligt läge, säger hon.

Hammargren pekar bland annat på att den humanitära krisen kommer att förvärras, samtidigt som länder som Iran och Kina försöker dra nytta av krisen för att flytta fram sina positioner i regionen.

– Libanon kan i värsta fall bli som Libyen, en huggsexa där det finns många olika parter som vill utnyttja läget.

Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé påpekar även han allvaret i situationen.

– Libanon är på väg in i en djupare ekonomisk kris, med mer politisk splittring och myndigheterna är förlamade, säger han till Expressen TV.

Igår 13:57
Läs mer om Protesterna i Libanon
Svarshäften till högskoleprovet.  Bertil Enevåg Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska utbildningen

Sveriges elevråd: Ställ inte in högskoleprovet

Det är fel att ställa in högskoleprovet för andra gången till följd av pandemin. Det menar Jennie Gustafsson, förbundsordförande för Sveriges elevråd, på SvD Debatt.

”När samhället försvagas blir utbildning ännu viktigare och högskoleprovet bör därför hållas i gång som andra samhällsfunktioner”, skriver hon.

Sveriges elevråd uppmanar Universitets- och högskolerådet att tänka till om vilka signaler ett inställt högskoleprov sänder ut. De menar att provet för många är den enda chansen att komma in på en högre utbildning.

Igår 19:01
Illustrationsbild Bertil Enevåg Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Myndighet: Höstens högskoleprov bör ställas in

Universitets och högskolerådet, UHR, anser att höstens högskoleprov inte bör genomföras.

”Bedömningen är att ett genomförande riskerar att bidra till spridning av coronaviruset och att möjligheterna att skydda provdeltagare och provpersonal är små”, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Slutsatsen har nåtts efter ”nära dialog med de 21 universitet och högskolor som ansvarar för genomförandet på själva provdagen, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR.

Tidigare under dagen kom beskedet att giltighetstiden för redan gjorda högskoleprov förlängs från fem till åtta år. Förlängningen gäller vårens antagningar till universitet och högskolan.

Även vårens högskoleprov ställdes in på grund av coronapandemin.

6 aug
illustrationsbild. Gunnar Lundmark / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kritik mot att höstens högskoleprov ställs in

Beskedet att även höstens högskoleprov ställs in får nu kritik av bland annat Sveriges elevråd, SVEA. Det rapporterar Sveriges Radio.

– Det borde ha gått att hitta lokaler eller ha en begränsning på 50 personer. Jag tycker inte att man ansträngt sig och det sänder signaler om hur mycket man prioriterar utbildning och ungdomar, säger Jennie Gustafsson ordförande på SVEA.

Från Universitets- och högskolerådets sida menar man dock att det var just svårigheter med lokaler och utbildning av den personal som krävs som satte stopp för provet.

7 aug
Läs mer om Den svenska utbildningen
Tom Britton. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Tom Britton: Förstärk lokala restriktioner i höst

Sverige kommer troligtvis klara sig undan en omfattande andra våg av coronasmittan, skriver forskaren Tom Britton på DN Debatt.

Ett mer troligt scenario är att det istället sker ett antal lokala utbrott i städer med låg immunitet, menar Britton, som därför vill att det ska göras vissa ändringar i coronastrategin.

Britton föreslår bland annat att man kontaktspårar enstaka fall och förstärker lokala restriktioner. Han vill också att man successivt inför lättnader i fysisk distansering för gruppen som är över 70 år.

”En grupp som gjort stora uppoffringar under vår och sommar är den stora gruppen av 70+ som därför rimligen bör prioriteras”, skriver Britton.

Igår 19:44
Illustrationsbild. Terje Pedersen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expertförslag: Obligatorisk förskola och studentpremie

Den som klarar gymnasiet och högskolan snabbare bör få en premie. Och förskolan bör bli obligatorisk från fyra års ålder. Det föreslår den så kallade Omstartskommissionen, enligt SR Ekot.

Omstartskommissionen är en expertgrupp som Stockholms Handelskammare tillsatt för att ta fram förslag som stärker Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen. Ytterligare ett förslag är att förskolan ska innehålla mer färdighetsträning.

– Satsa några timmar per dag med mera strukturerad utbildning och kunskapsuppbyggnad i naturligtvis framför allt språk för alla barn, säger Susanne Ackum, ansvarig för utbildningsfrågor i Omstartskommissionen, till Ekot.

Igår 06:06
Illustrationsbild. Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Statistik: Skilsmässorna ökar under coronakrisen

Antalet skilsmässor har ökat under coronakrisen, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till statistik från Domstolsverket.

Mellan mars och sista juli fick Sveriges tingsrätter in 13 345 skilsmässoansökningar. Det är 579 fler än under motsvarande period i fjol.

Psykologen Björn Hedensjö tror att coronakrisen kan ha bidragit till ökningen.

– I hushåll där man jobbar hemma får man mycket mer tid ihop. Har man något som skaver blir det mer av den varan. Man har kanske inte fått den egentid man är van vid, säger han till SVT.

Igår 10:41
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Testning för coronaviruset i Askim i Indre Østfold.  Fredrik Hagen / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Norsk kommun slår igen – uppmanar regeringen att stänga Sverige-gränsen

Indre Østfolds kommun, söder om Oslo, inför stränga restriktioner sedan 59 personer testat positivt för covid-19 de senaste dagarna, skriver TT.

För att motverka smittspridningen stängs nu det mesta av offentlig verksamhet: fritids, förskolor, bibliotek, idrottsanläggningar och badplatser.

– Det är en kritisk situation, säger kommunordföranden Saxe Frøshaug och tillägger att antalet förväntas stiga kraftigt.

Han uppmanar också regeringen att stänga gränsen till Sverige eftersom gränsöppningen enligt honom har gjort det svårt för kommunen att stoppa smittspridningen.

Igår 19:25
Stranden Ostend i Belgien, 6 augusti.  Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Extremvärme skapar kaos på stränder i Europa

Värmeböljan i Europa har lett till extrem trängsel på stränder på flera håll på kontinenten.

I Spanien, Frankrike, Belgien och Kroatien har temperaturen legat på omkring 40 grader under helgen, rapporterar SVT Nyheter. I Belgien stängde myndigheterna ner två populära strandområden efter att gäng med ungdomar drabbat samman med polis, som bett dem att respektera reglerna om social distansering, skriver AFP.

I veckan som gick noterade också Storbritannien sin varmaste augustidag på 17 år, med en temperatur på 36 grader i London, enligt SVT. Det har gjort att rekordmånga flockats till stränder och i Dorset har myndigheterna tvingats be människor att hålla sig borta från två populära strandområden, rapporterar BBC.

Igår 15:52
Marco Torrealba delar ut gratis måltider i Miami.  Lynne Sladky / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Över fem miljoner bekräftat smittade i USA

Antalet bekräftade fall av covid-19 i USA har nu passerat fem miljoner, visar data från Johns Hopkins-universitetet, enligt amerikanska medier.

Experter tror dock att den verkliga siffran kan vara så mycket som 10 gånger högre, med tanke på att så många som 40 procent av alla smittade inte får symptom och begränsningarna när det gäller testning, skriver AP.

Antalet döda i USA är nu uppe i över 160 000. Båda siffrorna är de högsta för något land i världen totalt sett, skriver AFP.

Igår 15:03
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Frankrikes president Emmanuel Macron under givarkonferensen.  Christophe Simon / TT NYHETSBYRÅN
Explosionen i Libanon

Givarländer utlovar 2,6 miljarder i stöd till Libanon

Flera länder donerar tillsammans motsvarande 2,6 miljarder kronor för att hjälpa Libanon efter de massiva explosioner som förstörde huvudstaden Beirut i tisdags och tog över 150 människors liv. Det beslutades under en givarkonferens anordnad av Frankrikes president Emmanuel Macron, rapporterar AFP.

Enligt ett gemensamt uttalande från deltagarländerna kommer den ekonomiska hjälpen att levereras ”direkt till det libanesiska folket”, rapporterar al-Jazira.

Under konferensen, som anordnades som en videokonferens, uppmanade USA:s president Donald Trump regeringen i Libanon att utföra en ”komplett och transparent” utredning av explosionerna. Enligt ett uttalande från Vita huset sa han också att USA står redo att hjälpa till.

Igår 18:39
En soldat i Beirut/Frankrikes president Emmanuel Macron.  TT
undefined

Macrons vädjan: ”Libanons framtid står på spel”

Frankrikes president Emmanuel Macron säger att Libanons framtid står på spel och att landets ledare måste agera för ta till vara på den strävan efter förändring som folket ger uttryck för på Beiruts gator.

Macrons uttalande gjordes under inledningen av en virtuell hjälpkonferens för Libanon under söndagen, som väntas samla ledare för flera av världens största länder, rapporterar AFP.

– Vår uppgift är att agera snabbt och effektivt och koordinera vår hjälp på marken så att den når ut så snabbt som möjligt till det libanesiska folket, sa Macron.

Kostnaden för att återuppbygga Beirut efter tisdagens förödande explosioner väntas landa på miljarder dollar, skriver Reuters. Ekonomer förutspår att explosionerna kan leda till ett fall av landets bnp på uppemot 25 procent.

Igår 12:59
Demonstranter på Martyrtorget i Beirut / Manal Abdul Samad TT
undefined

Libanesiska ministrar avgår efter explosionen i Beirut

Två libanesiska ministrar avgick under söndagen, mot bakgrund av tisdagens stora explosion i huvudstaden och de efterföljande protesterna, rapporterar al-Jazira.

Under förmiddagen meddelade informationsminister Manal Abdul Samad att hon lämnar regeringen, samtidigt som hon bad om ursäkt för att ha svikit det libanesiska folket.

Senare under dagen bekräftade miljöminister Damianos Kattar att även han hoppar av.

I går protesterade runt 10 000 personer i Beirut mot de styrande i landet och under söndagen utbröt nya våldsamma protester.

Igår 08:49
Läs mer om Explosionen i Libanon