Mostphotos
De krisande kommunerna

Här är räddningen för krisande kommuner

Skuldberg, neddragningar och krisande välfärd. Kommunchefer larmar om stora problem. fPlus djupdykning visar att det finns en lösning på kommunernas miljardångest.

Nödropen från landets kommuner avlöser varandra. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna, trots sparpaket. Kommunchefer beskriver läget som ansträngt och bekymmersamt. Den brännande frågan är hur sektorn ska klara av att leverera på nyckelområden som vård, skola och omsorg.

Mer än 110 kommuner redovisar underskott för 2019. Nästa år är situationen ännu mer ansträngd, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting.

I ivern att få hjälp riktar kommuner kritik mot att det nya utjämningssystemet drar ut på tiden, andra pekar på att det statliga stödet är för litet för att täcka hålen i budgeten.

SKL: Högt tryck på kommunerna

Självklart går det att effektivisera stora delar av kommunernas verksamhet, menar Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

– Tyvärr finns många motverkande krafter, riktade statliga bidrag som går ut på att kostnaderna måste öka, grupper av invånare som vill att skolan eller verksamheten i deras del av kommunen måste vara kvar. Trycket på kommunerna är ofta högt från många aktörer, säger hon.

Det knackiga läget i kommunerna beror på flera skäl, demografin är ett. Det faktum att en krympande andel arbetsföra ska försörja allt större kostnadskrävande grupper som barn, unga och äldre, och människor som invandrat, sätter press på ekonomin.

Enligt SCB väntas gruppen barn och unga växa med cirka 200 000 de kommande tio åren, de över 80 med nästan en kvarts miljon under samma period. Samtidigt väntas antalet arbetsföra stiga med 300 000 personer.

Två nya studier: Effektivisera och spara 40 miljarder

Medan kommunerna ropar efter mer pengar, så skiftar Svenskt Näringsliv perspektiv och tittar på hur verksamheten kan effektiviseras. Frågan har stötts och blötts under flera år, det som är nytt är att två studier kommer fram till samma resultat.

Det finns stora skillnader i hur effektivt kommunerna sköter sin verksamhet. Sammantaget finns en effektiviseringspotential i storleksordningen 30-40 miljarder, är slutsatsen i de båda studierna.

– Den är tillräckligt stor för att vara en väsentlig del av lösningen på kommunernas finansieringsproblem, säger nationalekonom Robert Gidehag.

Om effektiviteten inte förbättras, så kommer arbetskraften att tryta samtidigt som skattetrycket riskerar att bli så högt att svensk konkurrenskraft försvagas, därmed hotas välfärden.

Skattehöjningar fel väg

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, bekräftar att skattehöjningar inte är någon framkomlig väg, då de underminerar samhällsekonomin i stort. Men den allvarligaste effekten av en demografisk utveckling med ökande behov av välfärd är den stora arbetskraftsbristen som drabbar välfärdssektorn, och i förlängningen även näringslivet, understryker han.

– Även om det på kort sikt behövs ökade statsbidrag, så måste man hitta modeller som långsiktigt klarar den demografiska utmaningen både ekonomiskt och personalmässigt. Därför bör mindre framgångsrika kommuner ta efter och lära av kommuner med hög kvalitet och låga kostnader.

Därför lyckas vissa kommuner – och andra inte

Gemensamt för kommuner som lyckas är att de genomgår förändringar på flera plan för att nå dit de är idag.

De har få och tydliga mål, alla vet vem som gör vad. Effektiva kommuner är också bra på att såväl behålla medarbetare som att rekrytera nya. Vidare framgår att en kommun tenderar att förbättra effektiviteten om man är återhållsam med skattehöjningar, hushållar med resurserna och noga tänker igenom innan man konkurrensutsätter verksamheter. Andra framgångsfaktorer är kvalitet i ledning, styrning och uppföljning.

Men det räcker inte bara med formell struktur och organisation. Även företagskulturen spelar roll. Råder tillit, förståelse och respekt på arbetsplatsen minskar detaljstyrningen och effektivitetsförlusterna, visar rapporterna.

– Jag tror att detta kan vara ett bra underlag till kommunerna att arbeta utifrån. Vi vet till exempel att relationen mellan kostnader och kvalitet är mycket svag, vilket innebär att det bör finnas ett stort utrymme för att vidta åtgärder, säger Annika Wallenskog men ser en del hinder.

– Man kan sitta fast i dyra avtal. Man kan vara med i ett samverkansorgan där en kommun själv inte kan påverka kostnaderna. Man kan ha dyra lokaler, som en följd av att de är nybyggda, fortsätter hon.

Ledningen helt avgörande

Bland alla faktorer lägger Anders Morin störst vikt vid ledning och styrning. Han konstaterar att vi har ett system där alla kommuner ska ha samma förutsättningar att driva verksamheter, men ändå skiljer det mycket vad gäller kostnadsnivåer, även när man justerar för strukturella olikheter och kvalitetsnivåer.

– Endast 20 procent av skillnaderna i effektivitet kan härledas till bland annat ambitionsnivå, skattesatser och i vilken utsträckning man lägger ut på entreprenad. Största delen av variationerna är oförklarade och det tror vi har att göra med ledning, styrning och uppföljning.

– Att ha en sparsam attityd, att vara försiktig med resurser och pengar och att det genomsyrar hela organisationen är faktorer som tillsammans gynnar effektiviteten, tillägger han.

Knäckfrågan är att genomföra effektiviseringar

Även mindre effektiva kommuner har gjort förändringar, men betonar att åtgärderna ännu inte har gett resultat. Ett mönster är att skickliga, drivande tjänstemän tar den ineffektiva organisationen under sina vingar och styr den åt rätt håll. Baksidan är att problemen då inte uppmärksammas på det sätt de borde.

– Kommunal verksamhet är en diversehandel. Vissa kommuner har dålig skola, men utmärkt äldreomsorg. Det är ett underbetyg. Här är det viktigt att ha en bra dialog mellan ledning och verksamheterna vid nya tillvägagångssätt, säger Anders Morin.

Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart.

Mindre kommuner uttrycker också frustration över att de inte är tillräckligt många att fördela arbetsbördan emellan, ”alla måste kunna allt”, konstateras i en av rapporterna.

Knäckfrågan är att genomföra besparingar med hjälp av effektiviseringar, samtidigt som det inte går ut över kvalitén. Nödvändiga besparingar ska ske på ett klokt sätt, menar Morin.

– Vi har en femtonårsperiod framför oss där kommunerna får allt svårare att få ihop ekonomin, men jag tror att en betydande del av effektiviseringarna går att realisera inom en tvåårsperiod, men det kräver en rivstart. Sen går det att steg för steg fortsätta effektiviseringen.

”Viktigt att det lönar sig att arbeta”

Annika Wallenskog menar att det kan vara tufft att ytterligare dra ned på verksamheter i kommunerna.

– 99 procent av kommunerna arbetar nu med effektiviseringar och 80 procent med rena besparingar. De stora verksamheterna, är skola, förskola, barnomsorg, äldreomsorg och socialtjänst, det är där pengarna finns. Tyvärr kan det vara tufft att dra ned där.

Höjd skatt är en väg som diskuterats. Är det en framkomlig väg?

– Det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Det finns skatter som är betydligt mindre skadliga än inkomstskatt – vilket är den enda skattebas som står till buds för kommunerna, säger hon.

Men enligt Anders Morin finns det inga alternativa lösningar på kommunernas problem.

– Sverige agerar på en internationell konkurrensutsatt marknad, och då går det inte längre att höja skatten. Det är viktigt att vi har många som jobbar och betalar skatt. Ett alternativ vore att betala mer ur den egna plånboken, i viss utsträckning går det att gå den vägen, men det finns inga avgörande vinster att hämta, säger han.

Digitaliseringen måste få större genomslag

Håkan Sörman, före detta vd för SKL och med lång erfarenhet av att jämföra och lära av olika verksamheter, menar att det alltid finns utrymme för effektiviseringar. Kommunerna måste förändra sättet att jobba av två skäl: dels för att det är svårt att få tag på nya medarbetare, dels för att pengarna inte räcker.

– Trots att förutsättningarna är likartade, så varierar kvalitén och de ekonomiska resultaten.

Dessutom vill Håkan Sörman att digitaliseringen får större genomslag i kommunsektorn för att öka effektiviteten. Hittills är det bara administrativa stödtjänster som digitaliserats medan kärnverksamheter som till exempel skolan inte har digitaliserats i tillräcklig omfattning.

Under arbetet med rapporterna är det en sak som överraskat Anders Morin: små kommuner som går mot strömmen och är effektiva och levererar kvalitet på skolans område. Det kan ha att göra med att de har varit underkompenserade i utjämningssystemet, och därmed tvingats att vara resultatinriktade, menar Anders Morin.

– Småskalighet ger kortare avstånd i organisationen såväl för ledning som för de jobbar ute på fältet. Det är en faktor att beakta.

Toppnyheter

Kinesisk smittskyddspersonal. Xiong Qi / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Nytt virusfall i USA – kvinna i 60-årsåldern smittad

Ett andra fall av det nya kinesiska coronaviruset har bekräftats i USA, rapporterar amerikanska medier. Den smittade är en kvinna i 60-årsåldern i Chicago som reste till Kina i december och kom hem 13 januari.

Den första drabbade i USA var en man i 30-årsåldern som nu uppges på väg att friskna till, men är kvar på sjukhus.

De amerikanska smittskyddsmyndigheterna vidtar nu kraftfulla åtgärder för att förhindra en omfattande smitta.

Samtidigt meddelar Storbritannien att samtliga fjorton britter som misstänktes ha smittats inte visades sig ha drabbats av viruset.

2 tim
Anders Tegnell. CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Epidemiolog: "Viruset mindre farligt än sars"

Nya coronaviruset verkar vara mindre farligt än både sars och mers. Det säger statsepidemiologen Anders Tegnell, avdelningschef för Analys vid Folkhälsomyndigheten, till TT.

– Visst är det personer som dör, men i jämförelse med antalet exponerade är det förhållandevis få, om man jämför med sars och mers, säger han.

Tegnell menar att de som dött verkar ha varit väldigt sjuka redan innan de smittats av viruset. Han säger också att svenska sjukvården har god beredskap om coronaviruset når Sverige.

Idag 09:20
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer