2018 tillsatte regeringen en jämlikhetsutredning och nu kommer en rad förslag mitt i krisen. Det handlar inte minst om ett batteri av märkliga skattehöjningar, varnar forskare och företagare. ”Skatter som driver företagare från Sverige, trippelbeskattning av ägande och dyrare mat för alla”, säger ekonomiprofessorn Sven-Olov Daunfeldt.

I augusti 2018 tillsatte regeringen en jämlikhetskommission för att ta fram förslag för att minska klyftorna i samhället. Nu är betänkandet klart och har lämnats till finansminister Magdalena Andersson (S) med en rad olika förslag. På över 1 000 sidor avhandlas allt från bostadsmarknad, integration till frågor som förutsättningarna för familjebildning och konsumentpolitik. Dessutom finns en rad förslag på höjda skatter.

Enligt utredningens direktiv ska förslagen ”främja jämlikhet på ett sådant sätt att ekonomins funktionssätt och tillväxtpotential stärks”. Men många av förslagen försvårar för företagande och ägande i Sverige och har en direkt negativ effekt för den ekonomiska tillväxten, menar Sven-Olov Daunfeldt, professor vid Handelns forskningsinstitut.

– Det märkliga är att man föreslår massa reformer som vi vet är direkt skadliga för tillväxten. Utredningen för tankarna till 1985 och det presenteras många mycket dåligt underbyggda förslag. Sverige har en mycket jämn inkomstfördelning jämfört med andra länder och det finns en rad studier som visar på att det är bra med en viss inkomstspridning för den ekonomiska tillväxten. I många fall verkar det som att författarna bestämt sig för en tes och sedan försökt hitta studier som stödjer den tesen.

En trippelbeskattning av ägande

Bland annat lyfts ett återinförande av arvs- och gåvoskatt och att ett återinförande av en förmögenhetsskatt bör utredas inom ramen för en större skattereform.

– Det är skatter som vi vet ökar skatteplanering, som driver företagare från Sverige och försvårar generationsskiften i familjeföretag. Dessutom är det en trippelbeskattning av ägande som drar in väldigt lite pengar till statskassan.

Rune Andersson, industriprofil och grundare av Mellby Gård, konstaterar att arvs- och gåvoskatten resulterade i att familjeföretagare flyttade utomlands. Bland annat lämnade Ikea och Tetra Pak landet under 1970- och 1980-talen och Sverige gick miste om arbetstillfällen och miljardbelopp i skatteintäkter. 

– Arvsskatten förde inte bara företagare ut ur landet utan de har även en långsiktigt negativ effekt på investeringsklimatet. Jag brukar säga att om Ingvar Kamprad hade stannat kvar i Småland så hade det satsats mycket pengar i mindre verksamheter i Småland. Det är så det funkar. Företagare investerar helst i de områden man kan. Dessutom är arvs- och gåvoskatten en dålig affär för staten på kort och medellång sikt eftersom man då tappar kapitalskatteinkomster från de företagare som flyttar, säger han.

Det glöms alltför ofta bort att det är företagen som skapar jobben, tillväxten och i slutändan genererar skatteintäkter

Utredningen lyfter även fram att man borde återställa ”en enhetlig skattesats för alla kapitalinkomster”.

– Det man egentligen menar är att man vill höja kapitalinkomstskatterna. Men det man glömmer är att kapital är lättrörligt och att vi redan har höga kapitalskatter. Skulle de höjas ytterligare resulterar det i att det blir svårare att locka till sig kapital och det skadar vår ekonomiska tillväxt. Man pratar om att fördela om inkomster men man missar att vi i slutändan kommer att ha mindre inkomster att fördela, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Dessutom vill man höja skatten för fåmansbolag vilket är väldigt märkligt. De flesta företag i Sverige är små och det glöms alltför ofta bort att det är företagen som skapar jobben, tillväxten och i slutändan genererar skatteintäkter. Jag blir väldigt förvånad att man vill beskatta fåmansbolag mer – det går emot hela direktivet.

Han menar att det ofta blir ett alldeles för stort fokus på hur mycket vinst ett företag kan göra.

– Man missar ofta att vinst är en förutsättning för att man ska våga ta en risk, skapa jobb och tillväxt. Många företagare tar också risker och misslyckas – andra lyckas och kan göra utdelningar. Så funkar det.

Det som händer är att pengar stannar kvar i företagen

Rune Andersson, menar att det är väldigt svårt att förstå hur höjda skatten för fåmansföretag skulle ha något med jämlikhet att göra.

– Det är märkligt att man vill höja skatten för fåmansbolag. Man blir inte rikare för att man gör utdelning utan det som händer är att man får betala skatt en gång till och därmed blir man totalt sett fattigare. Det som händer är att pengar stannar kvar i företagen och inte går till staten som det var innan 3:12-reglerna ändrades, säger Rune Andersson.

– Utredningen är omfattande och lämnar främst olika förslag på andra områden än skatt. Men när det gäller skatteförslagen är de närmast lågvattenmärken för utredningsväsendet. De saknar allsidig belysning och konsekvensanalyser. Skatteförslagen strider mot utredningens direktiv eftersom de skulle orsaka försämringar av ekonomins funktionssätt och försvaga ekonomins tillväxtpotential, säger Johan Fall, skattechef på Svenskt Näringsliv.

Han menar att förslaget om skärpt kapitalbeskattning skulle försämra konkurrenskraften då Sverige redan idag har väsentligt högre kapitalinkomstskatt än omvärlden.

– Detsamma gäller för tankarna på att skärpa beskattningen av ägarledda företag, de så kallade 3:12-reglerna.

– När det gäller förslaget om att återinföra arvs- och gåvoskatten skulle det inte minst bland mindre företag och familjeföretag orsaka snedvridna beteenden och riskera att driva fram utflyttning från Sverige med krympande skattebaser som följd, vilket var viktiga skäl till att en enig riksdag (inklusive Vänsterpartiet) avskaffade skatten 2004.

Johan Fall, konstaterar att förekomsten av dessa förslag tyvärr skickar en negativ signal och innebär försämrat företagsklimat.

– Därför är det angeläget att våra politiker tar tydligt avstånd från förslagen och att de skrotas snarast.

Men utredningen föreslår inte bara höjda skatter – även fyra större skatteutgifter ska avvecklas eller reduceras. Bland annat vill utredningen se att rotavdraget tas bort och att momssatsen för livsmedel- och restaurangmomsen höjs.

– Att höja matmomsen är ett mycket märkligt finansieringsförslag. Det verkar som att man vill finansiera olika reformer för att minska ojämlikheten genom att göra det dyrare för alla att handla mat, vilket i praktiken kommer att slå hårdast mot låginkomsttagare. Det är väldigt konstigt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Det finns även studier som visar att sänkningen av restaurangmomsen ökade sysselsättningen. Besöksnäringen är en stor integrationsmotor och en höjning skulle resultera i att fler blir arbetslösa och färre kommer in på arbetsmarknaden.

Rut-avdraget ska finnas kvar, men taknivån för skattereduktion bör inte höjas och rut-avdraget bör inte heller utvidgas, slår utredningen fast.

– Det skulle kunna slå mot branscher där grupper som de vill öka livschanserna för verkar i. Rut-avdraget är ett väldigt tydligt exempel på en reform som gjort svarta jobb vita och dessutom har man kunnat få in många på arbetsmarknaden som kommer direkt från arbetslöshet.

Alla skatter är i någon mån tillväxthämmande

Sven-Olov Daunfeldt konstaterar att den största jämlikhetsutmaningen vi har i dag är skillnaden bland inrikes födda och utrikesfödda på arbetsmarknaden.

– Politiker kan öka jämlikheten genom att göra det mer gynnsamt för företagande och för människor att komma in på arbetsmarknaden. Hur får vi fler att våga starta företag? Inte minst bland utlandsfödda skulle det vara otroligt viktigt. Flera vetenskapliga studier visar att utrikes födda i högre grad tenderar att anställa andra utrikes födda, vilket innebär att ett ökat entreprenörskap i denna grupp kan leda till att fler utrikes födda kommer in på arbetsmarknaden.

– Överlag är det förunderligt att man skulle vilja försämra så mycket för de svenska företagen. Vi har sedan skattereformerna på 90-talet och 00-talet sett hur många företagare har flyttat tillbaka sina verksamheter. Att vi skulle vilja gå tillbaka från det vore konstigt, säger Rune Andersson.

Höjda kapitalskatter ska inte införas överhuvudtaget

Dessutom menar han att det skulle vara ”väldigt onaturligt” att höja skatter på arbete och företagande i coronakrisens spår.

– Är det något man ska tänka på efter krisen så är det hur vi ska sätta fart på ekonomin. Höjer man skatterna så krymper expansionsmöjligheterna. Alla skatter är i någon mån tillväxthämmande.

Även om Rune Andersson riktar skarp kritik mot flera av förslagen så konstaterar han att han ”känner ingen större oro”.

– När man börjar analysera de här förslagen så inser man att det är en dålig affär för staten. Jag undrar om ansvarsfulla politiker skulle höja kapitalskatterna nu. Det har jag svårt att tro.

– Höjda kapitalskatter ska inte införas överhuvudtaget, inte om vi vill ha en tillväxtskapande ekonomi. Jag tror snarare att utredningen kommer att användas som ett slagträ i kommande valdebatten – än att skatteförslagen kommer att implementeras, säger Sven-Olov Daunfeldt.

fPlus söker finansminister Magdalena Andersson för en kommentar.