Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Här är nya reseavdraget – så hårt drabbas du

Regeringens utredning om nya regler för reseavdrag presenteras under onsdagen. Men redan nu varnar en expert i utredningen för en rejäl skattesmäll. ”Hela idén är feltänkt från början. Förslagen innebär en drastisk försämring för arbetspendlare”, säger en expert till fPlus.

Regeringen har offentliggjort förslagen från utredningen om nya regler för reseavdrag. Men en expert i utredningen varnar redan nu för att de lagda förslagen kommer att slå stenhårt mot både arbetspendlare och företag som brottas med kompetensbrist. Inte minst landsbygden drabbas av ytterligare en smocka, menar Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv och expert i utredningen. Totalt 200 000 människor, som i dag är berättigade till avdraget, kommer att falla ur reseavdragssystemet till följd av de förändringar som föreslås.

– Vi är kritiska mot förslaget och vill inte att det går igenom, säger Johan Lidefelt.

10 000 till 20 000 kronor i ökad skatt – per år

Det nya reseavdraget innebär bland annat att avdraget för resor till och från jobbet ändras så att det blir avståndsbaserat istället för att tidsvinster tas i beaktande vid inkomstbeskattningen. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger 8 mil, berättar han.

– Det kommer att bli tufft för de som måste åka bil. Alla som har kortare väg än tre mil förlorar alltså helt möjligheten till avdraget. Inom denna grupp finns många personer som inte kan resa kollektivt till arbetet på ett rimligt sätt.

– Dessutom skruvas avdragsrätten ned i kronor, vilket gör att hela avdraget blir mycket mindre värt för alla som idag betalar statlig inkomstskatt ovanpå kommunalskatten. För alla dessa personer innebär förslaget att det lönar sig ännu sämre att arbeta än idag. För en arbetspendlare kan det handla om 10 000 till 20 000 kronor per år i ökad skatt, fortsätter han.

”De som ligger på gränsen får det väldigt tufft”

Regeringen föreslår visserligen en så kallad komplementsregel för att mildra effekterna för vissa grupper som kommer att drabbas för hårt av de nya reglerna. Men enligt Johan Lidefelt är det en droppe i havet, som inte alls motsvarar smällen som delas ut. Bara 50 procent i landsbygdskommuner kommer att uppfylla kravet, minst 2,5 timmes tidsvinst, för att få nyttja komplementsregeln, menar han.

– De som ligger på gränsen får det väldigt tufft. Säg att du har 2,5 mil till jobbet och det inte finns vettiga alternativ med kollektivtrafiken, och att du bara gör en tidsvinst på två timmar med bilen. Då hamnar du helt utanför systemet, hela reseavdraget försvinner, säger han.

– Eller säg att du har fem mil enkel väg till jobbet, men inte uppfyller komplementsregeln. Då kan det handla om en skärpning på omkring 9 500 kronor. Vid en sträcka på tio mil blir skatteskärpningen 22 000 kronor om året, fortsätter han.

Liten miljönytta - en miljard för skattebetalarna

Tanken med de nya reglerna är att avdraget ska ta hänsyn till miljön, men miljövinsterna är små, enligt Johan Lidefelt som påpekar att själva tanken med reseavdraget är att människor ska kunna ta bilen till och från jobbet när andra resealternativ saknas. Kompetensförsörjningen på landsbygden är helt beroende av detta, menar han.

Enligt utredningen skulle koldioxidutsläppen minska med de nya reglerna, men i begränsad skala. 220 000 ton är bedömningen, vilket motsvarar en dryg procent av vägtrafikens utsläpp. Men det skulle ske till en kostnad av cirka en miljard kronor för skattebetalarna, betonar Johan Lidefelt.

– Förslaget innebär alltså en kostnad på cirka 4 500 kronor för att minska koldioxidutsläppen med ett ton. Det finns betydligt effektivare sätt att minska utsläppen på, vilket även Trafikverkets siffror visar. Deras modeller visar att det samhällsekonomiska värdet av ett ton minskade koldioxidutsläpp är 1 300 kronor, det vill säga nästan fyra gånger mindre än den kostnad som följer av utredningens förslag, säger han.

Enligt Sweco, som utredningen har anlitat för att räkna på miljövinsterna, så värderas de till 0,38 miljarder kronor 2021, vilket ska ställas mot att de samhällsekonomiska kostnaderna för bilpendlarna ökar med 2,4 miljarder under samma period.

– Miljönyttan är väldigt liten i förhållande till de samhällsekonomiska kostnaderna. Det finns effektivare sätt. Klimatutsläppen från arbetsresor kan fortsätta att minska genom exempelvis elektrifiering av fordonsflottan och teknikomställningen. Det har inte beaktats tillräckligt i utredningen, säger Johan Lidefelt.

Varför tror du att regeringen trots allt driver den här linjen?

– Jag tror att det handlar om att politikerna vill visa att de gör många saker, snarare än att göra rätt saker. Sedan finns det en uppfattning om att det fuskas med reseavdraget, och det är sant att det finns ett skattefel. Men att avdraget oavsiktligt används fel är inte samma sak som fusk. Och utredningens förslag kommer ju inte heller tillrätta med skattefelet, säger han.

Drastisk försämring för arbetspendlare

Johan Lidefelt är märkbart orolig för konsekvenserna av det nya avståndsbaserade systemet. Enligt Sweco kommer arbetspendlingen på avstånd mellan 3 och 10 mil minska med 12 procent totalt och 15 till 16 procent i landsbygdskommuner. Konsekvenserna för näringslivet och sysselsättningen är allvarliga, varnar han.

– Förslagen innebär en drastisk försämring för arbetspendlare, som dessutom backas upp av siffror. Hela idén med ett avståndsbaserat system är feltänkt från början. Nu har vi svart på vitt att det försvårar arbetspendlingen och kompetenskrisen utan att det vägs upp av miljövinster, säger han.

Han hoppas och tror att politikerna tvingas tänka om när de inser att pendlare i glesbygd drabbas orimligt hårt istället för att gynnas av systemet. Som ju är tanken med reseavdraget.

– När de inser det och ser att miljövinsterna är väldigt små får de nog kalla fötter, säger han.

Här är detaljerna om nya reseavdraget:

  • Reseavdragskommittén föreslår bland annat att avdraget för resor till och från arbetet bör ändras från ett avdrag vid inkomstbeskattningen till att en skattelättnad ges i form av en avståndsbaserad skattereduktion.
  • Skattereduktion med 60 öre per kilometer ska ges för den del av avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen som överstiger 30 kilometer men uppgår till högst 80 kilometer. Härutöver föreslår kommittén att skattereduktionen delvis ska beräknas på ett annorlunda sätt vid bristfällig kollektivtrafik.
  • Med bristfällig kollektivtrafik avses situationen när den skattskyldige gör en tidsvinst genom att använda bil i stället för kollektivtrafik med minst 2 timmar och 30 minuter per dag. I dessa fall ska skattereduktion ges med 60 öre per kilometer för den del av avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen som överstiger 30 kilometer men uppgår till högst 150 kilometer.
  • Dessutom ska det ges ett fast tillägg om 20 kronor per resdag om avståndet enkel väg är 30 kilometer eller längre. 
  • Samtliga skattebetalare med mindre än 3 mil till arbetet skulle med utredningens förslag förlora möjligheten att göra reseavdrag. Inom denna grupp finns många personer som inte kan resa kollektivt till arbetet på ett rimligt sätt. För dem innebär förslaget enligt utredningen en skatteskärpning på mellan 4 000 och 6 400 kronor per år.
  • Skatteskärpningen till följd av förslaget för en person som arbetspendlar fem mil med bil uppgår enligt betänkandet till 9 400 kronor per år. Vid en sträcka på tio mil blir skatteskärpningen 22 000 kronor om året om tidsvinstkravet i komplementsregeln inte uppfylls.
  • Enligt utredningen kan överkompensationen uppgå till 3 000–4 000 kronor per år beroende på biljettpriserna i kollektivtrafiken.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Så påverkar skatteförändringarna din plånbok nästa år

Slopad värnskatt och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt väntas ge höginkomsttagare flera tusenlappar extra i månaden nästa år, skriver DI.

Vid en lön på 75 000 kronor blir skatteförändringen 1 210 kronor. För den som tjänar 100 000 kronor handlar det om hela 2 460 kronor i sänkt skatt per månad.

Beräkningarna, som har utförts av Swedbank gäller vid oförändrad kommunalskatt och tar också hänsyn till de förändringar som ett höjt prisbasbelopp leder till.

För vissa kan de positiva effekterna dock påverkas av höjda kommunalskatter. Branschorganisationen SKL räknar med att 40 kommuner behöver höja skatten nästa år, med hänsyn till demografiska utmaningar.

Positivt är dock att vi fortfarande har stark arbetsmarknad vilket fyller på lönekuverten. Det leder till att löneökningstakt nästa år väntas landa på 2,6 procent, enligt Swedbank.

En annan positivt faktor är de fortsatt låga boräntorna i skuggan av att Riksbanken väntas avvakta med räntehöjningar.

”Ser man till hur de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste år är det höginkomsttagare som är vinnarna, medan exempelvis arbetslösa, studerande och sjukpensionärer har halkat efter”, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank.

Igår 14:46
Arkivbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nya tusenlappar väntar Sveriges höginkomsttagare

Tjänar du 25 000 kronor i månaden får du 30 kronor i skattesänkning nästa år. Tjänar du 40 000 kronor får du 50 kronor. Tjänar du däremot 100 000 kronor blir skattesänkningen hela 2 460 kronor per månad, visar en genomgång som Swedbank gjort åt DI.

– Återigen ser det ut att bli ett år där höginkomsttagare får de största förbättringarna, både procentuellt och i kronor, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank till tidningen.

Höginkomsttagarna gynnas mest av den aviserade slopningen av värnskatten men Swedbank har också tagit med förändringar i prisbasbelopp och skiktgräns i sina beräkningar.

Igår 09:11
Läs mer om Det svenska skattetrycket