TT
Företagsklimatet i Sverige

Här är landets toppkommuner enligt företagen

Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.

Oljan i det svenska maskineriet är företag. Drygt 300 000 tusen företag, med färre än 50 anställda, har mer än 1,3 miljoner anställda. Många vill växa och utvecklas. Därför är det viktigt att förutsättningarna är de rätta.

– Glädjande nog, så ser vi att företagen upplever ett förbättrat företagsklimat. Antalet kommuner som får omdömet bra från det lokala näringslivet når sin högsta nivå, 42 stycken. Det är en fördubbling sedan 2016, säger Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer. 

Under samma tid har antalet kommuner som inte når upp till det sammanfattande omdömet ”godtagbart” halverats till 34 stycken. Sammantaget höjer 153 kommuner sitt resultat, medan 137 sänker sina omdömen.

– Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten. Samtidigt är det stora skillnader mellan kommunerna, sammanfattar Christer Östlund.

Lägesbeskrivningen tar avstamp i Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning, där drygt 30 000 företagare svarar på frågor om företagsklimatet i sin hemkommun.

Kommunernas stora offentliga uppdrag påverkar företagen på många sätt

Att frågan vinner anklang i kommunleden beror på att de flesta politiker numera har viljan att förbättra företagens förutsättningar att växa och utvecklas, tack vare ett långsiktigt arbete från framför allt Svenskt Näringsliv men också Sveriges Kommuner och Landsting. Ett bra företagsklimat gör kommunen attraktiv att verka och bo i, skatteunderlaget ökar vilket ger bättre förutsättningar att upprätthålla god kommersiell service.

– Kommunernas stora offentliga uppdrag påverkar företagen på många sätt. Hur politiker och tjänstemän väljer att bemöta företagen är avgörande. Sju av tio näringsidkare har någon gång haft kontakt med sin kommun under det senaste året.

Politiska ledarskapet avgörande

Genomgående för de kommuner som får betyget bra eller högre är ett dynamiskt politiskt ledarskap. Bra förutsättningar för företagen är en prioriterad fråga, en politisk beställning som politikerna förväntar sig att tjänstemännen följer upp. Dessutom är de inte sällan långsiktiga i sitt arbete. Flera framgångsrika kommuner har haft ett högt omdöme under många år, förklarar Christer Östlund.

Han understryker att ett framgångsrikt företagsklimat är skört. Utan ständig tillsyn och förbättringar raseras det mödosamt uppbyggda arbetet.

– Det gäller att försvara sin position, annars halkar man snabb efter. I takt med att kommunerna blir bättre, så ökar förväntningarna i företagarleden.

Vartannat år skickas enkäten även till kommunpolitiker. Överlag är ledamöterna i kommunfullmäktige betydligt mer välvilligt inställda till företagsklimatet än näringslivet. Det framgår av årets rapport från Svensk Näringsliv.

– Bara i Karlsborg, Mörbylånga, Säffle, Västervik, Örnsköldsvik och Forshaga är företagarna mer positiva.

Christer Östlund hoppas att den påbörjade mandatperioden med nya styren och politiker gör skillnad.

– Ett gyllene tillfälle öppnar sig för kommuner att forma verksamheten tillsammans med de lokala företagen, säger han.

Ur innehållet från årets enkät framgår att Vårgårda tar över förstaplatsen från Munkfors, som den kommunen med högst sammanfattande omdöme. Nya på topp i tio är Timrå, Höganäs och Essunga.

Lägst sammanfattande betyg från företagarna får Pajala men Dorotea sjunker mest och går från 3,02 till 2,46 på den sex-gradiga skalan och får omdömet ”inte helt godtagbart”.

Norrköping den stora förloraren

Kräftgången för landets tre största kommuner gör halt. Den stora förloraren är Norrköping, som tappar mest av de större kommunerna och landar på 2,86. Andra större kommuner som går bakåt är bland annat Gävle, Borås och Örebro. Glädjeämnen är Uppsala, Jönköping och Lund.

För första gången på tio år stiger också näringslivets omdömen gällande företagsklimatet i Göteborg. Men det är från mycket låga nivåer.

Det som sticker ut är att det stora sorgebarnet under många år, ”kommunens upphandling”, kravlar sig upp ett pinnhål från sista platsen och ersätts av faktorn ”tillgång till kompetens”.

– Det är det område som företagen upplever som mest besvärligt. Frågan är komplicerad, med många aktörer. Men kommunerna kan se till att de utbildningar som erbjuds i regionen svarar mot företagens behov. Det gäller framför allt yrkesutbildningar, där problemen är störst, säger Christer Östlund.

Företagens prioriterade frågor:

Ökad förståelse

Bättre dialog med kommunen

Snabbare handläggning

Lägre skatter och avgifter

Politikernas prioriterade frågor:

Fler bostäder

Snabbare handläggning

Samverkan skola/näringsliv

Kompetensförsörjning

Källa: Svenskt Näringslivs företagarenkät

Toppnyheter

Flygbild tagen i regionen Mato Grosso den 20 augusti/Macron. TT
Bränderna i Amazonas

Världsledare oroade: ”Vårt hus brinner, bokstavligen”

Bränderna i Amazonas regnskogar väcker nu allt fler reaktioner på högsta internationella nivå. FN:s generalsekreterare António Guterres skriver på Twitter att han är ”djupt orolig”.

”När vi är mitt i en global klimatkris har vi inte råd med fler skador på en viktig källa till syre och artmångfald”, skriver han på Twitter och tillägger att ”Amazonas måste skyddas”.

Frankrikes president Emmanuel Macron kallar bränderna en ”internationell krissituation” och uppmuntrar de andra länderna i G7 att ha Amazonas högst på agendan när de möts på lördag.

”Vårt hus brinner, bokstavligt talat”, skriver han på Twitter.

Igår 19:55
Nedhuggna träd från Amazonas regnskog vid ett sågverk i Humaita. UESLEI MARCELINO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Miljöorganisationer skyller bränderna på jordbrukare som sporrats av Bolsonaro

Jordbrukare, skogshuggare och gruvägare som illegalt skövlar områden i Amazonas regnskog anklagas för att ligga bakom flertalet av de 9 500 bränder som rasat under den senaste veckan, skriver flera medier.

Flera miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, lägger skulden på illegal avverkning. Man är lika kritiska till Brasiliens president Jair Bolsonaro som uppmuntrat till utökad avverkning i regionen i ett försök att lyfta landet ur ekonomisk stagnation, skriver Washington Post.

– Jag kan inte minnas så här omfattande bränder. Det samspelar också tydligt med ökad avverkning, säger den brasilianske miljöforskaren Vitor Gomes till tidningen.

Så sent som för några veckor sedan fick chefen för Brasiliens rymdforskningsinstitut Inpes sparken sedan institutet släppt satellitbildsdata som visar att avverkningen ökat kraftigt sedan Bolsonaro tillträdde.

Igår 17:50
Bild från en brand i Humaita i Brasilien. UESLEI MARCELINO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Expert: Bränder i Amazonas är ett globalt miljöproblem

Bränderna i Amazonas regnskog har långtgående effekter som når långt bortom Latinamerika – de är ett globalt miljöproblem, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.

Lektorn Torsten Krause har forskat i colombianska och ecuadorianska Amazonas och nämner några effekter som bränderna har.

– Bränderna avger inte bara kolmonoxid, de förstör också skog som absorberar koldioxid. De förstör hemvisten för en rad arter och ursprungsbefolkningar. De förorenar floderna.

Flera miljöorganisationer och experter menar att det är tydligt att majoriteten av bränderna har startats av människor, troligen av skogsarbetare och jordbrukare som ser en chans att tjäna pengar. Men det kan få motsatt effekt, menar Krause.

– Regnskog är en viktig faktor för att producera regn. Ju mer jordbruket avverkar skog desto mer äventyrar de sin egen verksamhet.

Igår 14:43
Läs mer om Bränderna i Amazonas
Arkivbild: Ardalan Shekarabi Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Förändringarna på spelmarknaden

Ministern: Det är dags för spelbolagen att vakna

Civilminister Ardalan Shekarabi riktar i DN en skarp varning till spelbolag och säger att om de inte följer den svenska spellagstiftningen så kan de kastas ut från marknaden. Han menar också att vissa spelbolag tycks tro att de kan bete sig som innan den nya spellagen trädde i kraft vid årsskiftet.

– Det är dags för spelbolagen att vakna. Det verkar som att det kommer som en överraskning för några av de här spelbolagen att svensk lag gäller, säger han till DN.

Han öppnar också för att de sanktionsmöjligheter som finns i dag kan behöva bli mer långtgående, och för att lagstiftningen kring spelreklam ska skärpas.

Tidigare i dag kom nyheten att fyra spelbolag, Come On, Hajper, Snabbare och Legolas, får böter, i några fall på flera miljoner kronor, och en varning från Spelinspektionen.

Igår 18:21
Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg.  Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Flera spelbolag får miljonböter och varningar

Spelinspektionen ger flera spelbolag miljonböter för att dessa ska ha erbjudit spel på matcher där en majoritet av utövarna varit under 18 år, enligt ett pressmeddelande.

Snabbare tvingas betala 9,6 miljoner kronor. Come On får böta sex miljoner kronor medan Hajper och Legolas tvingas böta 4,5 miljoner respektive 100 000 kronor.

Spelsinspektionen anser att bolagens överträdelser är allvarliga och ger bolagen en varning förutom bötesbeloppen, skriver TT.

Igår 07:32
Läs mer om Förändringarna på spelmarknaden
Finansminister Magdalena Andersson presenterar budgetprognosen på Harpsund Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Analyser: Dags att se över beredskapen för svacka

Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:

DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.

DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.

SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.

SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.

Igår 19:02
undefined

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

Trots flera år av högkonjunktur är utanförskapet stort. Och de som inte kommit in på arbetsmarknaden under brinnande högkonjunktur riskerar ett permanent utanförskap när tillväxten nu avtar. Det konstaterar Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi efter att finansminister Magdalena Andersson meddelat att regeringen skruvar därför ner sin prognos för BNP-tillväxten till 1,4 procent i år och 1,4 procent nästa år.

– Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag, säger hon till organisationens hemsida.

Hon betonar att det ökar behovet av åtgärder som gör det lättare att anställa och att få ett jobb.

Att vi står inför en nedgång i ekonomin gör att finanspolitiken bör vara neutral och försiktig. Ökade utgifter, finansierade med högre skatter, skulle minska förtroendet för svensk ekonomi och därmed hota många jobb. Det kan dessutom förvärra en konjunkturnedgång, konstaterar hon.

– Utvidgad ledighet genom familjevecka och en ny version av friåret genom en så kallad utvecklingsledighet minskar antalet arbetade timmar och drar ner tillväxten ytterligare. De är exempel på åtgärder som vi inte kan kosta på oss.

Igår 14:55
undefined

”Gasa med reformer när ekonomin bromsar in”

Regeringen borde möta den stundande avmattningen genom att gasa på med rejäla reformer.

Det säger Företagarnas vd Günther Mårder, i ett pressmeddelande, efter att finansminister Magdalena Andersson konstaterade det endast finns ett begränsat reformutrymme om 25 miljarder för statsbudgeten 2020.

– Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande blir då än mer avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Arbetsmarknadsåtgärder, skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor riskerar att hamna i långbänk med risk att nyinvesteringar skjuts på framtiden. Då riskerar konjunkturläget att förvärras ytterligare, säger han.

Han menar att det är främst inom tre områden som strukturreformer är nödvändiga; kompetensförsörjningen, skatteområdet och företagandet.

– Kompetensförsörjningen är en springande punkt. Där är företagens behov numera akuta. Utbildningssystemet måste hålla en högre kvalitet och anpassas efter arbetsmarknadens efterfrågan. Förslag som friår är helt fel väg att möta dessa utmaningar. Samtidigt vet vi att många företag upplever att kostnaderna för att anställa är för höga – vilket även regeringen delvis inser när man väljer att fortsätta med växa-stödet, säger han vidare.

Igår 19:17
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Krokodil på Skansen. Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krokodilincidenten på Skansen

Förundersökning inledd efter krokodilattacken

Åklagaren har inlett en förundersökning om vållande till kroppsskada efter att en äldre man tidigare i veckan blivit biten i armen av en krokodil på Skansenakvariet i Stockholm, rapporterar Aftonbladet. Förhör kommer att hållas och polisen ska undersöka olika förhållanden på platsen vid krokodildammen.

– Vi ska sondera vad det är som har hänt och om vi kommer fram till att det funnits brister i säkerheten så ska vi hitta vem som bär ansvar för det hela, säger åklagare Lukas Eriksson.

Mannen, som är i 80-årsåldern, blev biten när han lade sin arm över glasväggen som skärmar av krokodildammen.

Igår 17:41
Skansenakvariet. Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kungens livmedikus hjälpte krokodilbitne mannen

Kungens läkare Peter Möller var en av dem som hjälpte den skadade man i 80-årsåldern som bets av en krokodil under en kräftskiva på Skansenakvariet i tisdags, berättar han för Aftonbladet.

Möller satt långt bort i lokalen när attacken skedde. Tillsammans med en annan sjukvårdskunnig hjälpte han till att hindra blödningen.

– Han var hela tiden vaken, stabil i puls, men väldigt smärtpåverkad förstås. Vi satt och bevakade honom, såg till att han inte blödde, säger Möller och tillägger att mannen var ”väldigt chockad”.

Igår 21:29
Skansenakvariets chef Jonas Wahlström visar platsen där mannen blev biten.  Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Akvariechefen: ”En oväntad och chockartad tragedi”

Stämningen är dämpad på Skansenakvariet två dagar efter olyckan då en man bets av en krokodil.

– Det känns tungt med tanke på vad som har hänt, säger akvariechefen Jonas Wahlström till TT.

Det var under en privat kräftskiva som en man i 80-årsåldern blev biten. Mannen skulle hålla ett tal och stod med ryggen mot krokodilerna och sträckte sin arm bakåt över skyddsbarriären när en av krokodilerna hoppade upp och bet honom.

Incidenten har skakat om personalen.

– De tycker att det är förskräckligt, det som har hänt, säger Wahlström, som beskriver det som ”en oväntad och chockartad tragedi”.

Mannen, vars läge är stabilt, ligger fortfarande kvar på sjukhuset.

Igår 09:16
Läs mer om Krokodilincidenten på Skansen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Den turbulenta bomarknaden

Uppstickare chocksänker boräntan – priskrig kan vara på gång

Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

Igår 18:54