TT
De krisande kommunerna

Här är kommunprojekten som inte slutar ticka skattepengar

De nio arenor som granskas i rapporten Arenakrasch blev sammantaget 2 162 000 000 kronor dyrare än den projekterade summan. Men det stannar inte där. Flera arenor fortsätter att kosta skattebetalarna stora summor varje år.

Efter invigningen fortsätter projekten att kosta pengar i drift och underhåll eller som är fallet i Ystad: en stor reparation av det sviktande golvet redan efter ett par år. De glädjekalkyler som producerades över hyresintäkter från evenemang, idrottsklubbar och andra event har aldrig kommit i närheten av kostnaderna för att hålla arenan i gång. I vissa fall blir den komiska effekten att de idrottsklubbar som arenan byggts för inte har råd att träna och spela matcher där. De får därför extra hyresbidrag av kommunen för att kunna betala den höga hyran…

Här sex arenor som fortsätter att kosta skattebetalarna i respektive kommun stora summor varje år. Inte sällan hävdar företrädare för anläggningen att den går med överskott, men glömmer att berätta att det är tack var de kommunala räddningspengarna:

  • Arena: Sparbanken Skåne Arena Projekterad kostnad:80 miljoner Slutnota: 140 miljoner Årligt driftsunderskott: 5 miljoner
  • Arena: Kristianstad Arena Projekterad kostnad: 120 miljoner Slutnota: 337 miljoner Årligt driftsunderskott: 27, 7 miljoner
  • Arena: Ystad Arena Projekterad kostnad: 210 miljoner Slutnota: 507 miljoner Årligt driftsunderskott: 40 miljoner
  • Arena: Friends Arena Projekterad kostnad: 1,9 miljarder Slutnota: 2,8 miljarder Årligt driftsunderskott: 269 miljoner (2015)
  • Arena: Helsingborg Arena Projekterad kostnad: 361 miljoner Slutnota: 411 miljoner Årligt driftsunderskott: 37, 8 miljoner
  • Arena: Falkhallen Projekterad kostnad: 50 miljoner Slutnota: 165 miljoner Årligt driftsunderskott: 9 miljoner

Källa: Arenakrasch

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Exportindustrin lånar febrilt för att överleva

Svensk Exportkredit, SEK, ökar nyutlåningen i skuggan av en mörk prognos om det exportberoende näringslivet, skriver DI.

Enligt Exportbaromoetern räknar sex av tio företag med en minskad orderingång närmaste året. Samtidigt planerar tre av tio att minska sin personalstyrka kommande halvår.

”Det ser riktigt illa ut, givet att 1,5 miljoner människor jobbar i exportsektorn. Slår prognoserna in får det stora konsekvenser för svensk tillväxt. Risken finns dessutom att utfallet blir ännu värre än prognoserna med tanke på att ekonomin utvecklas sämre än väntat”, säger Catharina Henriksson,  ansvarig för Exportkreditbarometern på SEK.

Under första kvartalet ökade nyutlåningen med 20 miljarder kronor, från 13,3 miljarder under under samma period i fjol, till rekordsumman 33,3 miljarder kronor i år.

Den största delen av nyutlåningen handlar om rörelsefinansiering så att bolagetn kan stärka sin likviditetsberedskap.

20 maj
Läs mer om Svenska exporten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer