Den globala konjunkturen

Här är hoten mot världsekonomin

Handelskrig, brexit och politiska oroshärdar. Det blåser upp till en perfekt ekonomisk storm.

Bedömare spår ökad arbetslöshet som följd, något som kommer dra den svenska konjunkturen med sig i fallet.

– Det är uppenbart att arbetsmarknaden försämras ganska tydligt, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Sysselsättningen har mattats av och Michael Grahn pekar speciellt på det kraftiga fallet i den arbetade övertiden, som TT kunde berätta om härom dagen, och de förmodade följdeffekterna i form av kommande neddragningar. Samtidigt ökar reallönerna knappt längre. Och när inkomsterna totalt sett inte stiger, utan snarare kanske faller, bromsar farten i ekonomin. Hur arbetsmarknaden utvecklas är "extremt viktigt för den svenska ekonomin", enligt Grahn.

– Jag ser en stor risk att vi åker ner mot nolltillväxt i Sverige, säger han.

Tullarna viktigast

I bakgrunden puttrar de ovanligt många potentiella ekonomiska och politiska oroshärdarna. Handelskriget mellan USA och Kina är kanske det som toppar.

– Jag skulle ranka det som viktigast, det får stor påverkan på världshandeln.

Oklarheten kring britternas uttåg ur EU har spökat länge. Och i höst hotar en brexitkrasch, ett avtalslöst utträde med minskad export till det folkrika Storbritannien som trolig följd.

– Tysk ekonomi har redan fått sig en törn, även Sverige påverkas, vi har sju procents export dit.

Och när Europas största ekonomi börjar hacka, ja då följer många länder med.

De rent politiska hoten är svårare att förutsäga. Var oroligheterna i finanscentrat Hongkong tar vägen är förstås knepigt att säga. Men om det eskalerar kan följderna i hela regionen bli stora, spekulerar Grahn. Därutöver finns en risk för en upptrappad konflikt mellan Iran och västmakterna.

Blött krut

Sammantaget bedömer han att risken för en global recession är 50 procent i dagsläget.

– Det står verkligen och väger.

Mitt i allt detta kör världens centralbanker, med svenska Riksbanken i spetsen, med krockkuddarna redan uppblåsta. Det betyder fortsatt låga räntor framöver.

– Ska man peka på något positivt så är det den biten, säger Grahn.

De extremt låga räntorna håller aktiebörser och fastighetspriser under armarna. Att exempelvis Stockholmsbörsen lyckats stiga med tio procent hittills i år kan tillskrivas att det saknas alternativa placeringsmöjligheter när ränteplaceringar i många fall är negativa.

Å andra sidan är det klent med gas kvar om de ekonomiska tiderna förvärras. Då blir finanspolitiken viktigare. Och Sverige har ett bra manöverutrymme med låg statsskuld.

Hoten mot världsekonomin

Handelskriget

Sedan ungefär ett år tillbaka befinner sig Kina och USA i ett regelrätt handelskrig. De båda länderna har satt upp höga tullavgifter gentemot varandras exportvaror till ett värde av tusentals miljarder kronor. Någon fred är inte sikte. Vissa bedömare tror inte på någon lösning före det amerikanska valet nästa höst. Handelskriget påverkar indirekt hela världshandeln och bromsar på så vis den ekonomiska utvecklingen.

Brexit

Också en surdeg som jäst länge, ända sedan britterna röstade för ett utträde sommaren 2016. Sedan den nye premiärministern Boris Johnson lovat ett EU-utträde senast i månadsskiftet oktober–november, med eller utan avtal, har sannolikheten för en så kallad hård brexit ökat. Utan handelsavtal med resten av EU på plats riskerar den internationella handeln att få sig en kraftig törn.

Tyskland

Europas lokomotiv hackar betänkligt. Den tyska ekonomin har gått knackigt senaste året, främst pressad av bilindustrin. Under andra kvartalet blev tillväxten negativ. En tysk ekonomi på dekis drar med sig övriga Europa inklusive Sverige som har stor del av exporten dit.

Kina

Det kinesiska tillväxtundret lugnar ned sig. BNP växer inte lika fort som tidigare, vissa bedömare tror dessutom att tillväxtnivåerna är betydligt lägre än de offentliga siffrorna visar. Färska siffror pekar på en dyster trend för industriproduktionen i världens näst största ekonomi. Handelskriget med USA sätter sina spår.

Hongkong

De massiva demonstrationerna har pågått flera månader. Protesterna är riktade mot Kina och frågan är hur länge Kommunistpartiet tänker tillåta de demokratiska kraven från Hongkongborna. En mildare kinesisk linje kan släppa fram motsvarande krafter i Fastlandskina, något de kinesiska politikerna räds konsekvenserna av.

Iran

Sedan USA bröt kärnenergiavtalet med Iran förra året har förbindelserna länderna emellan på nytt blivit bottenfrysta. Nya amerikanska sanktioner och "kapade" tankerfartyg har skapat en konfliktyta som kan eskalera ytterligare. Att stora delar av världens oljeexport passerar Hormuzsundet vid Irans kust kan få rejäla konsekvenser för oljetillgången i världen.

Toppnyheter

Donald Trump/Recep Tayyip Erdogan. TT
Kriget i Syrien

Erdogan har gett tillbaka vädjande brevet till Trump

Turkiets president Erdogan säger att han personligen gett tillbaka det brev som Donald Trump skrev med anledning av den turkiska offensiven i Syrien. Brevet ska ha återlämnats under besöket i Vita huset under onsdagen, uppger Erdogan under en pressträff.

I brevet uppmanade den amerikanska presidenten sin turkiska motsvarighet att gå försiktigt fram i Syrien och överväga eldupphör.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” avslutade Trump sitt brev till Erdogan.

Igår 22:22
Emine Erdogan och Recep Tayyip Erdogan i Vita huset. TOM BRENNER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trumps möte med Erdogan: Vi förstår varandras länder

USA:s president Donald Trump träffar nu sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan i Vita huset.

– Vi har varit vänner länge, nästan från dag ett. Vi förstår varandras länder, vi förstår var vi kommer från, säger Donald Trump till den turkiske presidenten i Ovala rummet.

Strax efter lunchtid, lokal tid, tog Donald Trump och Melania Trump emot Erdogan och hans hustru Emine Erdogan. Turkiska presidenten har tidigare hotat med att ställa in besöket efter konflikter i frågan om Turkiets offensiv i Syrien och USA:s erkännande av folkmordet på armenier.

Igår 18:41
Läs mer om Kriget i Syrien
Diplomaten Bill Taylor vittnar inför kongressen. OLIVIER DOULIERY / AFP
Anklagelserna mot Trump

Analyser: Förhörsuppgifter om Sondland underminerar Donald Trumps påstående

Fox News-ankaret Mark Levin kritiserar på Twitter Adam Schiff, demokraten som leder utfrågningen i kongressen gällande riksrättsprocessen mot Trump, för att ha gjort en mediacirkus av utfrågningarna. Levin ifrågasätter att de vittnen som kallats inte har haft någon direktkontakt med Trump om Ukraina.

”De vittnar villigt om vad andra ska ha tänkt och sagt”, twittrar Levin.

CNN:s analytiker Stephen Collinson menar att det faktum att det över huvud taget pågår en riksrättsprocess är något av en nationell tragedi och påminner om att tidigare presidenten Richard Nixon valde att avgå innan han ställdes inför riksrätt.

”De kommande månaderna kommer ärra Amerika i år framöver” skriver Collinson.

Washington Posts Aaron Blake tar fasta på uppgifterna om Trumps kontakter med EU-ambassadören Gordon Sondland – de två ska ha talat i telefon om Ukraina.

”Det underminerar Trumps påstående i förra veckan om att han inte var närmare bekant med Sondland”, skriver Blake.

Igår 19:27
Donald Trump och Erdogan. MANDEL NGAN / AFP
undefined

Trump om uppgifterna: Det är andrahandsinformation

Under pressträffen som Donald Trump höll med anledning av mötet med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan fick han frågor om den pågående riksrättsprocessen mot honom. De första offentliga förhören hölls under onsdagen.

– Jag har inte sett en minut av ”häxjakten”, jag har varit med presidenten, det är mycket viktigare, säger Trump.

Gällande uppgifterna om att han ska ha pratat direkt med EU-ambassadören Gordon Sondland om Ukraina och utredningen kring Joe Biden säger han:

– Jag minns inte att jag haft ett sånt samtal. Det är andrahandsinformation.

Han säger också att han vill ha information om vem visselblåsaren är som slog larm om samtalet till Ukrainas president, som ligger till grund för riksrättsprocessen.

Igår 21:32
 Bill Taylor. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Toppdiplomaten i förhöret: Trump är mer intresserad av Biden än av Ukraina

Just nu pågår de första offentliga förhören den amerikanska kongressen gällande riksrättsförfarandet mot president Donald Trump. Först frågades George Kent, toppdiplomat på utrikesdepartementet, ut. Efter det vittnade UD-tjänstemannen Bill Taylor.

Taylor säger bland annat att uppgifterna om att USA skulle ha hållit tillbaka bistånd till Ukraina i politisk syfte är ”galet”.

Han säger också att han var beredd att lämna sin tjänst som ansvarig för ambassaden i Ukraina om biståndet stoppades.

Knäckfrågan i förhören är om Trump gjorde något brottsligt när han bad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Bidens son.

Bill Taylor berättar om händelser dagen efter Trumps samtal med Ukrainas president, då toppdiplomaten Gordon Sondland varit i kontakt med Taylors stab. Sondland ska då, efter ett samtal med Trump, sagt att presidenten var mer intresserad av Biden-utredningen än om den amerikanska ambassadens arbete i Kiev.

Samtidigt som förhören hålls tar Donald Trump emot Turkiets president Erdogan i Washington D.C.

Igår 14:52
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Karin Wesslén / TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens arbetsmarknad

Riksdagen kallar till sig SCB:s generaldirektör

Riksdagens finansutskott kommer kalla SCB:s generaldirektör Joakim Stymme till ett möte med anledning av felaktigheterna i arbetslöshetssiffrorna, skriver Aftonbladet.

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, säger till tidningen att hon förväntar sig en förklaring och att det är avgörande för riksdagen när de fattar beslut att myndighetens statistik är korrekt.

”Den här soppan måste SCB och regeringen reda ut”, skriver Svantesson på Twitter.

Igår 22:09
Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”EU:s sociala pelare är ett riktigt stolpskott”

När riksdagen höll EU-debatten i samband med medlemskapets 25-årsjubileum, borde politikerna ha lagt mer tid på att diskutera frågan om EU:s sociala pelare – en plan som åter är på tapeten när EU-kommissionens nya chef Ursula von der Leyen nu förespråkar europeiska minimilöner, skriver DN:s ledarredaktion.

Den här formen av EU-federalism riskerar att inskränka på den svenska arbetsmarknadsmodellen, byggd på överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. En modell som gett landet stabilitet, få strejker och hygglig löneutveckling, heter det.

Samtidigt försöker statsminister Stefan Löfven sitta på båda stolar mellan EU och Sverige. Å ena sidan stod han värd för det sociala toppmötet i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2017, trots att Sverige borde sagt nej. Å andra upprepade han flera gånger i debatten att den svenska modellen är bäst i världen.

Igår 19:51
Lena Micko. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ministern efter SCB-mötet: Misstag får inte upprepas

Misstagen i Statistiska centralbyråns statistikinsamling får inte upprepas. Det var civilminister Lena Mickos (S) budskap när hon träffade SCB:s generaldirektör Joakim Stymne i dag.

”Det här handlar om tilltron till myndigheten och en grundläggande utgångspunkt är att statistiken ska vara kvalitetssäkrad”, säger Micko i ett uttalande enligt TT.

Tidigare i veckan avslöjade Aftonbladet oegentligheter hos konsultbolaget Evry, vars felaktiga rådata låg bakom felen i arbetslösthetssiffrorna.

Igår 16:21
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Säkerhetsstyrkor och Morales-supportrar på La Paz gator. HENRY ROMERO / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Bolivia

Vålsamheter i La Paz – på nya presidentens första dag

Oroligheter har brutit ut i La Paz mellan grupper som sympatiserar med tidigare bolivianske presidenten Evo Morales respektive övergångspresidenten Jeanine Áñez, rapporterar AFP.

Under onsdagen inträffade skedde sammandrabbningar bara tre kvarter från presidentpalatset där Áñez utsåg en ny militärchef och säkerhetsstyrkor avfyrade tårgas mot demonstranter. Enligt AFP har minst en person dött i sammandrabbningarna med polisen.

Igår 20:45
Evo Morales, Bolivias tidigare president. EDGARD GARRIDO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Evo Morales: Beredd att återvända om folket vill

Bolivias expresident Evo Morales, som befinner sig i exil i Mexiko, säger att han är redo att återvända till sitt hemland.

– Om folket ber mig är jag redo att återvända för att mäkla fred, säger Evo Morales under en presskonferens i Mexico City, rapporterar AFP.

Morales uppmanar också till ”nationell dialog” för att lösa krisen. Oppositionsledaren Jeanine Áñez har utropat sig till övergångspresident efter det maktvaakum som uppstod efter Morales avgång.

Igår 17:37
Militär i Bolivia och Nicolás Maduro. TT
undefined

Uppmaningen till militären: Återge makten till Morales

Venezuelas president Nicolás Maduro uppmanar Bolivias armé att återställa makten till den avgående presidenten Evo Morales, rapporterar AFP. Han menar att situationen i landet riskerar att leda till ett inbördeskrig.

– Enligt konstitutionen och folkets röster heter er ledare Evo Morales och ni måste återge honom makten, säger Maduro.

Morales landade i Mexiko på tisdagen där han beviljats asyl. Enligt Maduro har de båda talat med varandra över telefon.

Igår 04:27
Läs mer om Valet i Bolivia

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer