Den globala konjunkturen

Här är hoten mot världsekonomin

Handelskrig, brexit och politiska oroshärdar. Det blåser upp till en perfekt ekonomisk storm.

Bedömare spår ökad arbetslöshet som följd, något som kommer dra den svenska konjunkturen med sig i fallet.

– Det är uppenbart att arbetsmarknaden försämras ganska tydligt, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Sysselsättningen har mattats av och Michael Grahn pekar speciellt på det kraftiga fallet i den arbetade övertiden, som TT kunde berätta om härom dagen, och de förmodade följdeffekterna i form av kommande neddragningar. Samtidigt ökar reallönerna knappt längre. Och när inkomsterna totalt sett inte stiger, utan snarare kanske faller, bromsar farten i ekonomin. Hur arbetsmarknaden utvecklas är "extremt viktigt för den svenska ekonomin", enligt Grahn.

– Jag ser en stor risk att vi åker ner mot nolltillväxt i Sverige, säger han.

Tullarna viktigast

I bakgrunden puttrar de ovanligt många potentiella ekonomiska och politiska oroshärdarna. Handelskriget mellan USA och Kina är kanske det som toppar.

– Jag skulle ranka det som viktigast, det får stor påverkan på världshandeln.

Oklarheten kring britternas uttåg ur EU har spökat länge. Och i höst hotar en brexitkrasch, ett avtalslöst utträde med minskad export till det folkrika Storbritannien som trolig följd.

– Tysk ekonomi har redan fått sig en törn, även Sverige påverkas, vi har sju procents export dit.

Och när Europas största ekonomi börjar hacka, ja då följer många länder med.

De rent politiska hoten är svårare att förutsäga. Var oroligheterna i finanscentrat Hongkong tar vägen är förstås knepigt att säga. Men om det eskalerar kan följderna i hela regionen bli stora, spekulerar Grahn. Därutöver finns en risk för en upptrappad konflikt mellan Iran och västmakterna.

Blött krut

Sammantaget bedömer han att risken för en global recession är 50 procent i dagsläget.

– Det står verkligen och väger.

Mitt i allt detta kör världens centralbanker, med svenska Riksbanken i spetsen, med krockkuddarna redan uppblåsta. Det betyder fortsatt låga räntor framöver.

– Ska man peka på något positivt så är det den biten, säger Grahn.

De extremt låga räntorna håller aktiebörser och fastighetspriser under armarna. Att exempelvis Stockholmsbörsen lyckats stiga med tio procent hittills i år kan tillskrivas att det saknas alternativa placeringsmöjligheter när ränteplaceringar i många fall är negativa.

Å andra sidan är det klent med gas kvar om de ekonomiska tiderna förvärras. Då blir finanspolitiken viktigare. Och Sverige har ett bra manöverutrymme med låg statsskuld.

Hoten mot världsekonomin

Handelskriget

Sedan ungefär ett år tillbaka befinner sig Kina och USA i ett regelrätt handelskrig. De båda länderna har satt upp höga tullavgifter gentemot varandras exportvaror till ett värde av tusentals miljarder kronor. Någon fred är inte sikte. Vissa bedömare tror inte på någon lösning före det amerikanska valet nästa höst. Handelskriget påverkar indirekt hela världshandeln och bromsar på så vis den ekonomiska utvecklingen.

Brexit

Också en surdeg som jäst länge, ända sedan britterna röstade för ett utträde sommaren 2016. Sedan den nye premiärministern Boris Johnson lovat ett EU-utträde senast i månadsskiftet oktober–november, med eller utan avtal, har sannolikheten för en så kallad hård brexit ökat. Utan handelsavtal med resten av EU på plats riskerar den internationella handeln att få sig en kraftig törn.

Tyskland

Europas lokomotiv hackar betänkligt. Den tyska ekonomin har gått knackigt senaste året, främst pressad av bilindustrin. Under andra kvartalet blev tillväxten negativ. En tysk ekonomi på dekis drar med sig övriga Europa inklusive Sverige som har stor del av exporten dit.

Kina

Det kinesiska tillväxtundret lugnar ned sig. BNP växer inte lika fort som tidigare, vissa bedömare tror dessutom att tillväxtnivåerna är betydligt lägre än de offentliga siffrorna visar. Färska siffror pekar på en dyster trend för industriproduktionen i världens näst största ekonomi. Handelskriget med USA sätter sina spår.

Hongkong

De massiva demonstrationerna har pågått flera månader. Protesterna är riktade mot Kina och frågan är hur länge Kommunistpartiet tänker tillåta de demokratiska kraven från Hongkongborna. En mildare kinesisk linje kan släppa fram motsvarande krafter i Fastlandskina, något de kinesiska politikerna räds konsekvenserna av.

Iran

Sedan USA bröt kärnenergiavtalet med Iran förra året har förbindelserna länderna emellan på nytt blivit bottenfrysta. Nya amerikanska sanktioner och "kapade" tankerfartyg har skapat en konfliktyta som kan eskalera ytterligare. Att stora delar av världens oljeexport passerar Hormuzsundet vid Irans kust kan få rejäla konsekvenser för oljetillgången i världen.

Toppnyheter

Anonymous / TT NYHETSBYRÅN
Drönarattacken i Saudiarabien

Största enskilda rusningen någonsin för råoljan: ”Allt som produceras påverkas”

Råoljepriserna rusade över 19 procent i den tidiga handeln i Asien efter helgens drönarattacker mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Enligt Bloomberg är det den största prisökningen mätt i dollar under en enskild dag någonsin.

Drönarattackerna har lett till ett produktionsbortfall på 5,7 miljoner fat per dag, skriver nyhetsbyrån. Det går att jämföra med Norges totala oljeproduktion på 1,3 miljoner fat per dag, säger Nordeas norska oljeanalytiker Thina Saltvedt till SvD Näringsliv.

– Oljepriset påverkar allt som produceras och fraktas runt världen, säger hon till tidningen och tillägger att det i slutändan brukar vara konsumenten som får betala.

Rusningen har dämpats något under måndagsmorgonen. Vid 08.30-tiden handlades Brentoljan upp drygt 10 procent och WTI-oljan upp omkring 9 procent.

26 min
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
undefined

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

3 tim
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

1 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

2 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

1 tim
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

1 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna