Här är alla krisåtgärderna som ska rädda företagen – hittills
Ett antal åtgärder har presenteras i raketfart sedan coronaviruset började spridas i Sverige. Här är förslagen som kan hjälpa ditt företag att klara krisen.
- Korttidspermittering införs. Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften genom att staten står för en större kostnad. Konstruktionen liknar korttidsarbete, men subventionsgraden utökas kraftigt; arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att rädda svenska jobb. Förslaget om korttidspermittering föreslås träda ikraft den 7 april och gälla under 2020 men det tillämpas från och med i dag.
- Staten tar över sjuklöneansvaret i två månader. Staten föreslås tillfälligt ta hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14.
- Likviditetsförstärkning via skattekontot. Förslaget innebär att företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis. Företags anstånd omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader. Företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto för januari till mars kan också få skatten återbetald från Skatteverket. Anstånd kommer endast beviljas företag som inte missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa. Anstånd får inte heller beviljas företag som har större skatteskulder.
- För att undvika konkurser efter coronautbrottet lånar Riksbanken ut upp till 500 miljarder kronor till företag via bankerna. Och de står redo att ”vidta ytterligare åtgärder och tillföra den likviditet som behövs”.
- Finansinspektionen sänker bankernas buffertkrav från 2,5 procent till 0 procent till följd av coronaviruset, enligt ett pressmeddelande från myndigheten. Sänkningen uppges motsvara omkring 45 miljarder kronor. Enligt FI görs den i förebyggande syfte, för att värna en väl fungerande kreditförsörjning som underlättar för företag och hushåll att upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.
- Karensdagen slopas mellan 11 mars och 31 maj genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet.
- Sedan tidigare är det också klart att korttidsarbete införs redan 1 maj. Det svenska förslaget om korttidsarbete är tänkt att mildra effekterna av en allvarlig ekonomisk kris på så vis att staten går in med stödpengar som möjliggör att personalen på drabbade företag kan ha sina jobb kvar, jobba mindre och gå utbildningar, även när företaget blir av med beställningar.
- Kravet på läkarintyg vid sjukdom avskaffas även tillfälligt.
- Resurserna ökas för den så kallade smittbärarpenningen eftersom antalet individer som har rätt till denna ersättning antas komma att öka.
Andra förslag som ännu inte har beslutats
- Behov av branschspecifika stödåtgärder. Utöver de generella åtgärder som införs kommer det att finnas behov av tillfälliga och riktade stöd till de värst drabbade branscherna, anser Svenskt Näringsliv. Beroende på vad som är mest lämpligt för respektive bransch är det tänkbart med till exempel ett tillfälligt borttagande av arbetsgivaravgiften. Till exempel vii Visita ha en särskild kreditfacilitet för svårt ansatta företag i besöksnäringen., det vill säga en funktion där dessa företag kan få krislån. Visita föreslår också kompensation med anledning av beslutet att förbjuda sammankomster över 500 personer och halverad arbetsgivaravgift under tre månader.
- Säkra varurörligheten inom EU. Svenskt Näringsliv vill att regeringen behöver agera för att säkerställa att den fria rörligheten för varor fungerar på den inre marknaden.
- Moderaterna har också föreslagit en slopad flygskatt.