Foto: Anna-Lena Ahlström/TT
Krisen i sjukvården

Hanne Kjöller: Vi brännmärker så att folk blir tysta

Den läkare som för tio år sedan vågade säga att apatiska barn ”åt och drack på nätterna” riskerade att bli karaktärsmördad. I dag är det frågan om könsdysfori som delar läkarkåren – och samhällsopinionen. Sjuksköterskan och skribenten Hanne Kjöller har skrivit om båda, och poängterar att fenomenen är en del av flera större mönster och samhällstrender.

På väldigt kort tid har två vårddebatter aktualiserats: Den ena handlar om de apatiska barnen, efter att två personer i ett Filter-reportage berättade om hur de som barn tvingades spela sjuka av sin familj, för att få uppehållstillstånd. Den andra handlar om könskorrigeringar, där Uppdrag granskning undersökte premisserna bakom ett utredningsförslag om att 15-åringar ska få opereras utan vårdnadshavares tillstånd.

– Nu har ju regeringen stoppat och ska åter utreda lagförslaget om att man ska kunna operera 15-åringar mot föräldrarnas vilja. Men hade det gått igenom och hade läkarna följt det, då tror jag att vi skulle ha fått se en katastrof om 10-20 år, berättar Hanne Kjöller.

Hanne Kjöller är, som sjuksköterska och fristående krönikör i Dagens Nyheter, van vid att lyfta frågor utifrån vårdgivarnas perspektiv. Hon har själv skrivit, och stuckit ut hakan, om könsdysfori – upplevelsen av att tillhöra ett annat kön än det man föddes med – och om apatiska barn. Det är två till synes olika ämnen men med vissa likheter. Dels handlar de om barn och ungdomar som mår dåligt och dels är dessa ämnen så politiskt känsliga att den som vågar gå emot strömmen ibland får betala ett högt pris. Som exempel ger Hanne Kjöller psykiatrikern Peter Engelsöy, som hon beskriver blev karaktärsmördad för flera år sedan när han vittnade om apatiska barn som "gick upp på nätterna för att äta".

– Om man sa någonting annat än att "de här barnen är livshotande sjuka och borde få stanna" blev man stämplad som främlingsfientlig. Det är så osunt det där, vi brännmärker så att folk blir tysta, säger hon.

Minskad läkarauktoritet

Det har funnits en rädsla av att bli stämplad som flykting- eller HBTQ-ovänlig när det kommer till nämnda debatter, menar Hanne Kjöller. Men samtidigt är dessa fenomen bara en del av ett annat större mönster som handlar om att allt fler patienter kräver rätt till onödiga vårdinsatser – en rätt som läkaren inte bör ifrågasätta.

– Jag skulle säga att det som har hänt är en fallande auktoritet inom många professioner, som i lärar- eller läkarkåren. Den senare beror på en tonvikt på en mer efterfrågestyrd vård, vilken egentligen inte är förenligt med portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen – att vård ska ges efter behov och utifrån evidens eller beprövad erfarenhet.

Att läkaren ska ge "vård utifrån evidens" krockar numera nämligen med en ny lagstiftning som handlar om att vård ska ges i samråd med patienten, förklarar Hanne Kjöller vidare.

– Det där har ju rört till det. För vad betyder samråd om man inte är överens? I takt med att läkarauktoriteten har fallit så har patienten fått en starkare röst. Ett exempel på det är de som tycker att det är kvinnan själv som borde avgöra om hon ska få kejsarsnitt eller föda vaginalt. Men det blir en dyrare och farligare förlossning med kejsarsnitt. Det är ett sämre alternativ utifrån beprövad erfarenhet.

Journalistkåren har varit en bidragande del i den här utvecklingen, menar Hanne Kjöller, eftersom media fokuserar på när patienten inte får vissa vårdinsatser, men inte på samhälls- och hälsokonsekvenserna av onödig ”övervård”. Och samtidigt som det massmediala trycket är stort finns det även en rädsla bland läkare att bli anmälda om de inte tillgodoser patienternas önskemål.

Enorm ökning av könsdysfori

Debatterna om apatiska barn och könsdysfori följer en liknande mall – det har funnits en ängslighet inom läkarkåren att gå emot patientens eller patientens föräldrars uppfattning, av rädsla för repressalier.

Att patienten har fått ett utökat självbestämmande har också lett till att många unga med könsöverskridande identitet i dag får höra att det är de själva som avgör om de är "födda i fel kropp". Men att patienter själva får definiera sitt tillstånd kan vara problematiskt. Särskilt för en ung patient.

– I könsdysfori-avsnittet av Uppdrag granskning säger intervjupersonen Johanna att ”Jag vände mig till vården för att få professionell hjälp, för att få reda på ’Är jag transsexuell?'. Jag vill inte ha en vårdgivare som är snäll och säger att det bestämmer du själv”, säger Hanne Kjöller och fortsätter:

– Sedan finns det barn som är transsexuella och som har känt så sedan de var små. Där det hemskt för dem att gå igenom puberteten. Så det är en avvägning.

Könsdysfori är en diagnos som har vuxit explosionsartat de senaste åren. Men biverkningarna av hormonbehandlingar på barn är fortfarande ganska okända.

I Läkartidningen ger Mikael Landén, professor på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare för sektionen för psykiatri och neurokemi, en del bakgrundssiffror. Bland annat skriver han att andelen unga som har diagnostiserats med en könsidentitetsstörning har ökat med 2 345 procent på tio år.

Barnpsykiatrikern Sven Román skriver på Twitter att diagnoskriterierna för könsdysfori tidigare bland annat utgick från att det var mest pojkar och att debuten skedde i barndomen eller vuxenåren. Nu är patientgruppen mest flickor som debuterar i tonåren.

– Om förhållandena förändras eller om det blir en sådan här stor ökning borde det leda till att man undersöker vad det beror på, säger Hanne Kjöller och tillägger:

– Och sedan är samsjukligheten så enorm. Många har asperger, autism, anorexi.

Kultursjukdomar följer samhällstrenden

Den stora ökningen av unga, speciellt flickor, som lider av könsdysfori betraktas enligt vissa som en så kallad kultursjukdom.

Begreppet kultursjukdom myntades av lärdomshistorikern Karin Johannisson. Det handlar enkelt förklarat om sjukdomstillstånd eller sjukdomsliknande tillstånd som sprids i samspel med den rådande trenden, kulturen eller tidsepoken. Apatiska barn eller "yuppiesjukan" – en kronisk trötthet som på 80-talet främst drabbade välbetalda och urbana unga vuxna – har av vissa nämnts som två exempel.

– Det Karin Johannisson har visat är att kultursjukdomar har en egen livscykel. Först ses ett fåtal fall och sedan när någon kändis eller person med hög status i samhället exempelvis säger att ”jag har blivit utbränd”, då stiger kurvan. Sedan håller det på så tills diagnosen dör ut och ersätts av en annan, säger Hanne Kjöller.

Följer dessa kultursjukdomar den politiska trenden?

– De följer det som sker i samhället. Om man upplever att det är kärnvapen eller kemikalier som är hotet så får man symptom kopplat till amalgam, el eller ”sjuka hus”. Kultursjukdomar förekommer hela tiden. Nu är det stress som anses hota och då växer sjukdomar som olika varianter av utbrändhet, säger Hanne Kjöller och fortsätter:

– Jag tror absolut att det finns en social smitta kring könsdysforin, kopplad till en identitetsupplösning. Kanske också till anorexi och kroppsideal.

Toppnyheter

Inrikesminister Mikael Damberg (S). Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den organiserade brottsligheten

Damberg om gängvåldet: Det är en mycket större fråga än migrationen

Nu bemöter inrikesminister Mikael Damberg (S) kritiken mot Stefan Löfven efter söndagens framträdande i Agenda. Till DN säger ministern att han förstår människors frustration över gängvåldet och att ilskan riktas mot det politiska systemet. På frågan om han gör koppling mellan migrationen och ökat gängvåld eller inte svarar han:

– Det är klart att det kan finnas unga människor som kommit till Sverige och som har dragits in i gängkriminalitet. Men frågan är mycket större än så.

Han utvecklar sitt resonemang med att parallella strukturer och narkotikaförsäljning fanns ”i de här bostadsområdena” långt innan migrationsvågen 2015.

2 tim
Stefan Löfven.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Naturligt att ilskan riktas mot regeringen

Statsminister Stefan Löfven kopplar ihop den senaste tidens gängvåld med att Socialdemokraterna nu tappar i opinionen.

– Det är naturligt att ilskan och missnöjet riktas mot dem som innehar regeringsmakten, säger han till Aftonbladet.

Han menar att många väljare svarar genom att markera sitt missnöje och då ger Sverigedemokraterna sitt stöd i opinionsmätningar.

För att vända utvecklingen framhåller statsministern att Socialdemokraterna både vill utveckla sin politik för minskade klyftor och ökad jämlikhet samt tydligare lyfta fram partiets vinster i januariavtalet.

3 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Löfven låter mer som Trump än en svensk statsminister”

Att Stefan Löfven inte ”såg detta komma” är förbluffande, skriver Paulina Neuding, Europaredaktör på tidskriften Quillette, i Dagens Samhälle efter statsministerns uppmärksammade intervjuer i SVT:s Agenda och Dagens Nyheter.

Redan under Löfvens första mandatperiod tilltog bombningarna och han har känt till relevant fakta. Men istället har regeringen förringat utvecklingen och beskyllt meningsmotståndare för att svartmåla landet, anser Neuding.

I Dagens Nyheter menade Löfven att ”[a]lternativet hade varit ett högerkonservativt block beroende av Sverigedemokraterna, och jag vill stå upp för ett demokratiskt öppet samhälle med fria, oberoende medier och fria oberoende domstolar och så vidare.”

Paulina Neuding ifrågasätter uttalandet:
”Stefan Löfven påstår alltså att den svenska oppositionen hotar själva demokratin i landet. Det är sådant man förväntar sig att höra från Donald Trump, inte en svensk statsminister”, skriver hon i Dagens Samhälle.

Idag 11:28
Läs mer om Den organiserade brottsligheten
Donald Trump vid Vita huset i dag. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Trump om Sondland: ”Han verkar vara en trevlig kille”

President Donald Trump distanserar sig från EU-ambassadör Gordon Sondland, som vittnar i riksrättsutredningen mot honom.

I dagens vittnesmål sa Sondland att det var på Trumps inrådan som det militära biståndet till Ukraina villkorades. Presidenten ska på så sätt ha försökt pressa landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen, enligt Sondland. Detta förnekade presidenten när han mötte reportrar utanför Vita huset under vittnesmålet.

– Jag känner honom inte så bra och har inte pratat med honom så mycket. Det här är inte en man som jag känner väl. Han verkar vara en trevlig kille dock, sa Trump, enligt New York Times-reportern Maggie Haberman.

44 min
Offentligt förhör i riksrättsprocessen. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Vittnena orsakade skada på Trumps försvar

De fyra personer som vittnade i riksrättsprocessen mot USA:s president Donald Trump orsakade stor skada på Trumps försvar. Det skriver NBC:s Chris Allen i en analys. Republikanernas förhoppning var att åtminstone tre av vittnesmålen skulle vara fördelaktiga för presidenten, men så blev inte fallet, skriver han. Vittnesmålen pekar istället på att Trumps handlingar var olämpliga.

Ett av dagens vittnen – Gordon Sondland – kan bli avgörande för utredningen, skriver Stephen Collinson på CNN. Presidentens framtid står spel, och om Sondland talar till Trumps nackdel behöver republikanerna tillintetgöra hans trovärdighet, menar han.

Idag 08:16
Alexander Vindman och Jennifer Williams hördes i riksrättsutredningen i går.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vita huset till attack mot nyckelvittnet Vindman

Vita huset gjorde ett ovanligt uttalande på Twitter i samband med att flera nyckelvittnen i går hördes i riksrättsutredningen mot president Donald Trump, skriver CNN. Säkerhetsrådgivaren och överstelöjtnant Alexander Vindman är en av dem som hörde det omtalade Ukrainasamtalet och har vittnat om sin oro över det. Som reaktion twittrade Vita husets officiella konto:

”Tim Morrison, Alexander Vindmans tidigare chef, gav vittnesmål om att han kände oro inför Vindmans omdöme.”

Tweeten beskrivs i medier som en attack mot Vindman – som var Donald Trumps egen Ukrainaexpert.

– Jag kunde inte tro vad jag hörde, sa Vindman om Ukrainasamtalet då han vittnade.

Idag 07:20
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Regeringen: Förslag om slopad flyttskatt nästa år

Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen under nästa år med ett förslag ett om att ta bort uppskovsräntan vid bostadsförsäljning, det vill säga den så kallade flyttskatten, rapporterar Veckans Affärer.

”Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020”, meddelar finansdepartementet, enligt tidningen.

Förslaget, som är en del av januariavtalet, kommer inte att gälla retroaktivt vilket betyder att de som redan har uppskov på sin reavinst kommer att fortsätta att betala ränta på dessa. Det är en kostnad som motsvarar en bankränta på 3,25 procent, enligt Villaägarna.

1 tim
Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Här är de hetaste skattefrågorna inför 2020

Slopad värnskatt, 3:12 reglerna och informationsplikt hör till de hetaste skattefrågorna inför 2020. Det säger två skatteexperter till Tidningen Balans.

Vad gäller informationsplikten bör den landa i att myndigheterna tänker till och ställer rimliga och hanterbara krav gentemot företagen, anser Mikael Knutsson, skatterådgivare på Grant Thornton.

Vidare menar han att det är positivt att det än så länge inte har aviserats något nytt om 3:12-reglerna då lägre förändringstakt ger ökad förutsebarhet och ökad rättssäkerhet.

– 3:12-reglerna är alltid lika aktuella för våra entreprenörer. Läget just nu är ”no news is good news”. Avsaknad av förändring av 3:12 lyfts ibland fram som ett problem, men jag ser det som positivt att det står still, det gör våra råd mera robusta vilket adderar trygghet till kunderna. Lägre förändringstakt ger ökad förutsebarhet och ökad rättssäkerhet, säger Mikael Knutsson.

Jörgen Graner, skattexpert på KPMG pekar på slopandet av värnskatten nästa år som en het potatis och tror att många kommer fundera på möjligheterna att senarelägga inkomster.

En spaning som båda delar är beskattningen av den digitala ekonomin. En fråga som kommer att bli allt viktigare i takt med att de digitala jättarna får ökad betydelse.

4 nov
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Protester i Hongkong.  Ng Han Guan / TT NYHETSBYRÅN
Demokratirörelsen i Hongkong

Brittisk konsulatanställd: Jag torterades av Kina

En tidigare anställd vid det brittiska konsulatet i Hongkong uppger att han frihetsberövades och torterades av Kina. Han anklagades för uppvigling i samband med protesterna i regionen. Det rapporterar BBC.

– Jag bands fast, fick ögonbindel och huva, berättar den 29-åriga Simon Cheng och beskriver hur han utsattes för smärtsamma behandlingar.

Han säger att han misshandlades och tvingades att skriva under erkännanden. Den brittiska regeringen bedömer berättelsen som trovärdig.

Cheng frihetsberövades under 15 dagar när han skulle göra en resa till Fastlandskina i augusti.

Idag 10:34
Ma Zhaoxu, vice utrikesminister. TT.
undefined

Kina: Stoppa lagen eller vänta starka konsekvenser

Kina reagerar kraftfullt mot det lagförslag som antogs av den amerikanska senaten i natt. Kinesiska utrikesdepartementet uppmanar sin amerikanska motpart att ”genast vidta effektiva åtgärder för att det liggande förslaget inte blir lag”, skriver AFP.

”Annars kommer den kinesiska sidan att vidta starka åtgärder för att med besked motverka det och USA kommer att behöva utstå alla konsekvenser”, skriver departementet.

Lagförslaget ska nu vidare till representanthuset, som för bara en månad sedan röstade igenom en annan version av lagen, skriver TT. När kongressens två kamrar är överens om formuleringarna kan förslaget skickas vidare till presidenten.

Idag 07:09
En demonstrant eskorteras ut från campuset av sjukvårdspersonal.  Vincent Yu / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lugnare läge i Hongkong – fåtal kvar på campus

Ett fåtal demonstranter är kvar på det polytekniska universitetet i Hongkong efter att campuset intogs och barrikaderades i helgen. Demonstranterna vill inte komma ut då de inte vill gripas, rapporterar AP.

Samtidigt öppnar skolor åter i Hongkong, efter att ha varit stängda i sex dagar. Det uppges vara myndigheternas försök att återgå till det normala i den protestdrabbade regionen. Mindre protester har uppstått under dagen lokal tid.

Idag 04:34
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong