Foto: Anna-Lena Ahlström/TT
Krisen i sjukvården

Hanne Kjöller: Vi brännmärker så att folk blir tysta

Den läkare som för tio år sedan vågade säga att apatiska barn ”åt och drack på nätterna” riskerade att bli karaktärsmördad. I dag är det frågan om könsdysfori som delar läkarkåren – och samhällsopinionen. Sjuksköterskan och skribenten Hanne Kjöller har skrivit om båda, och poängterar att fenomenen är en del av flera större mönster och samhällstrender.

På väldigt kort tid har två vårddebatter aktualiserats: Den ena handlar om de apatiska barnen, efter att två personer i ett Filter-reportage berättade om hur de som barn tvingades spela sjuka av sin familj, för att få uppehållstillstånd. Den andra handlar om könskorrigeringar, där Uppdrag granskning undersökte premisserna bakom ett utredningsförslag om att 15-åringar ska få opereras utan vårdnadshavares tillstånd.

– Nu har ju regeringen stoppat och ska åter utreda lagförslaget om att man ska kunna operera 15-åringar mot föräldrarnas vilja. Men hade det gått igenom och hade läkarna följt det, då tror jag att vi skulle ha fått se en katastrof om 10-20 år, berättar Hanne Kjöller.

Hanne Kjöller är, som sjuksköterska och fristående krönikör i Dagens Nyheter, van vid att lyfta frågor utifrån vårdgivarnas perspektiv. Hon har själv skrivit, och stuckit ut hakan, om könsdysfori – upplevelsen av att tillhöra ett annat kön än det man föddes med – och om apatiska barn. Det är två till synes olika ämnen men med vissa likheter. Dels handlar de om barn och ungdomar som mår dåligt och dels är dessa ämnen så politiskt känsliga att den som vågar gå emot strömmen ibland får betala ett högt pris. Som exempel ger Hanne Kjöller psykiatrikern Peter Engelsöy, som hon beskriver blev karaktärsmördad för flera år sedan när han vittnade om apatiska barn som "gick upp på nätterna för att äta".

– Om man sa någonting annat än att "de här barnen är livshotande sjuka och borde få stanna" blev man stämplad som främlingsfientlig. Det är så osunt det där, vi brännmärker så att folk blir tysta, säger hon.

Minskad läkarauktoritet

Det har funnits en rädsla av att bli stämplad som flykting- eller HBTQ-ovänlig när det kommer till nämnda debatter, menar Hanne Kjöller. Men samtidigt är dessa fenomen bara en del av ett annat större mönster som handlar om att allt fler patienter kräver rätt till onödiga vårdinsatser – en rätt som läkaren inte bör ifrågasätta.

– Jag skulle säga att det som har hänt är en fallande auktoritet inom många professioner, som i lärar- eller läkarkåren. Den senare beror på en tonvikt på en mer efterfrågestyrd vård, vilken egentligen inte är förenligt med portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen – att vård ska ges efter behov och utifrån evidens eller beprövad erfarenhet.

Att läkaren ska ge "vård utifrån evidens" krockar numera nämligen med en ny lagstiftning som handlar om att vård ska ges i samråd med patienten, förklarar Hanne Kjöller vidare.

– Det där har ju rört till det. För vad betyder samråd om man inte är överens? I takt med att läkarauktoriteten har fallit så har patienten fått en starkare röst. Ett exempel på det är de som tycker att det är kvinnan själv som borde avgöra om hon ska få kejsarsnitt eller föda vaginalt. Men det blir en dyrare och farligare förlossning med kejsarsnitt. Det är ett sämre alternativ utifrån beprövad erfarenhet.

Journalistkåren har varit en bidragande del i den här utvecklingen, menar Hanne Kjöller, eftersom media fokuserar på när patienten inte får vissa vårdinsatser, men inte på samhälls- och hälsokonsekvenserna av onödig ”övervård”. Och samtidigt som det massmediala trycket är stort finns det även en rädsla bland läkare att bli anmälda om de inte tillgodoser patienternas önskemål.

Enorm ökning av könsdysfori

Debatterna om apatiska barn och könsdysfori följer en liknande mall – det har funnits en ängslighet inom läkarkåren att gå emot patientens eller patientens föräldrars uppfattning, av rädsla för repressalier.

Att patienten har fått ett utökat självbestämmande har också lett till att många unga med könsöverskridande identitet i dag får höra att det är de själva som avgör om de är "födda i fel kropp". Men att patienter själva får definiera sitt tillstånd kan vara problematiskt. Särskilt för en ung patient.

– I könsdysfori-avsnittet av Uppdrag granskning säger intervjupersonen Johanna att ”Jag vände mig till vården för att få professionell hjälp, för att få reda på ’Är jag transsexuell?'. Jag vill inte ha en vårdgivare som är snäll och säger att det bestämmer du själv”, säger Hanne Kjöller och fortsätter:

– Sedan finns det barn som är transsexuella och som har känt så sedan de var små. Där det hemskt för dem att gå igenom puberteten. Så det är en avvägning.

Könsdysfori är en diagnos som har vuxit explosionsartat de senaste åren. Men biverkningarna av hormonbehandlingar på barn är fortfarande ganska okända.

I Läkartidningen ger Mikael Landén, professor på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare för sektionen för psykiatri och neurokemi, en del bakgrundssiffror. Bland annat skriver han att andelen unga som har diagnostiserats med en könsidentitetsstörning har ökat med 2 345 procent på tio år.

Barnpsykiatrikern Sven Román skriver på Twitter att diagnoskriterierna för könsdysfori tidigare bland annat utgick från att det var mest pojkar och att debuten skedde i barndomen eller vuxenåren. Nu är patientgruppen mest flickor som debuterar i tonåren.

– Om förhållandena förändras eller om det blir en sådan här stor ökning borde det leda till att man undersöker vad det beror på, säger Hanne Kjöller och tillägger:

– Och sedan är samsjukligheten så enorm. Många har asperger, autism, anorexi.

Kultursjukdomar följer samhällstrenden

Den stora ökningen av unga, speciellt flickor, som lider av könsdysfori betraktas enligt vissa som en så kallad kultursjukdom.

Begreppet kultursjukdom myntades av lärdomshistorikern Karin Johannisson. Det handlar enkelt förklarat om sjukdomstillstånd eller sjukdomsliknande tillstånd som sprids i samspel med den rådande trenden, kulturen eller tidsepoken. Apatiska barn eller "yuppiesjukan" – en kronisk trötthet som på 80-talet främst drabbade välbetalda och urbana unga vuxna – har av vissa nämnts som två exempel.

– Det Karin Johannisson har visat är att kultursjukdomar har en egen livscykel. Först ses ett fåtal fall och sedan när någon kändis eller person med hög status i samhället exempelvis säger att ”jag har blivit utbränd”, då stiger kurvan. Sedan håller det på så tills diagnosen dör ut och ersätts av en annan, säger Hanne Kjöller.

Följer dessa kultursjukdomar den politiska trenden?

– De följer det som sker i samhället. Om man upplever att det är kärnvapen eller kemikalier som är hotet så får man symptom kopplat till amalgam, el eller ”sjuka hus”. Kultursjukdomar förekommer hela tiden. Nu är det stress som anses hota och då växer sjukdomar som olika varianter av utbrändhet, säger Hanne Kjöller och fortsätter:

– Jag tror absolut att det finns en social smitta kring könsdysforin, kopplad till en identitetsupplösning. Kanske också till anorexi och kroppsideal.

Toppnyheter

Arkivbild: Spaniens premiärminister Pedro Sanchez Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nytt område isoleras i Spanien: Får inte slappna av

För andra dagen i rad inför Spanien restriktioner i ett område på grund av virusutbrott. Den här gången är det 70 000 invånare vid staden La Mariña i Galicien som förbjuds att lämna området och att samlas fler än 10 personer samtidigt.

– I nuläget har vi 106 positiva fall, vilket är en ökning från gårdagens 21 fall, säger Jesús Vázquez vid de lokala hälsovårdsmyndigheterna enligt AFP. Enligt Vázquez är det nödvändigt att skärpa restriktionerna för att isolera invånarna från möjligheten till en exponentiell tillväxt av viruset.

– Vilket är vad som brukar hända när det blir samhällsspridning.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez uppmanade på söndagen sina landsmän att inte slappna av, samtidigt som han manade till lugn, rapporterar Reuters.

– Att vi upptäckt fallen tidigt visar att sjukvården är bättre förberedd än i mars

I går kom beskedet att omkring 200 000 människor i ett område i Katalonien skulle isoleras från omvärlden.

5 tim
Arkivbild: Wuhans virologiska institut HECTOR RETAMAL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ex-spionchef tror att viruset kom från kinesiskt lab

Teorin att det nya coronaviruset, sars-cov-2, härstammar från ett laboratorium i Wuhan får inte avfärdas som en konspirationsteori. Det säger Richard Dearlove, tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6 till Sky News.

Dearlove säger att han tror att viruset skapats på laboratoriet, och sedan spritts av misstag, och han menar att frågan måste diskuteras öppet inom forskningssamhället.

– Jag säger inget annat än att det var följderna av en olycka, säger han.

De allra flesta inom forskarvärlden, såväl som den brittiska och amerikanska underrättelsetjänsten, menar att viruset inte är tillverkat av människor, skriver Sky News.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Friskolor uppmanas publicera betygsstatistik

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

30 jun
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolverket stoppar skolstatistik – ”Olyckligt”

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

26 jun
Läs mer om Läget i svenska skolan
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Professor: Röriga skatter skadar Sverige – dags att reformera

Reformerna på 90-talet gav Sverige ett skattesystem i världsklass – sedan dess har det blivit allt sämre. Det är dags för en ny skattereform, skriver ekonomiprofessorn John Hassler i Expressen.

Skatternas skadeverkningar är mycket större än de skulle behöva vara. Finanspolitiska rådet presenterade nyligen en rapport om hur skattesystemet skulle kunna förbättras. Bland annat borde de svårbegripliga jobbskatteavdragen avskaffas och den statliga skatten borde sänkas till 5 eller 10 procent. Momsen föreslås bli 21 procent på alla varor och tjänster och kapitalinkomstskatten blir enhetlig på 30 eller 35 procent.

Johan Hassler efterlyser nu att de politiska partierna lägger all taktik åt sidan för att få till stånd en välbehövlig skattereform.

5 tim
undefined

”Fel fokus i frågan om 3:12-reglerna”

Diskussionen om 3:12-reglerna borde ta fasta på vad som ger ökat entreprenörskap och jobbskapande, skriver entreprenören Bertil Wahlström på SvD Debatt.

Fyra forskare skriver på SvD Debatt att en ”betydande bieffekt” av 3:12-regelverket har blivit att gynna individer med hög inkomst som skatteplanerar. Det är tråkigt att forskarna inte fokuserar på huvudeffekten – att stimulera entreprenörskap och därmed sysselsättning i ägarledda företag, menar Bertil Wahlström.

Han skriver också att i en internationell jämförelse är 20 procent skatt ingen låg nivå på kapitalinkomstskatt. Många länder har dessutom särskilda nedsättningar för familjeägda företag och långa innehav. Problemet att Sverige har för hög beskattning på arbete blir inte bättre om skatten på entreprenörskap görs sämre, skriver Bertil Wahlström på SvD Debatt.

5 tim
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Trump/Demonstrationer inför talet vid Mount Rushmore TT
Amerikanska valet 2020

Analyser: ”42 minuter mörkt och splittrande tal”

I sitt nationaldagstal sa Donald Trump att 99 procent av covidfallen i USA är ”helt ofarliga”. Uttalandet, som saknar belägg, är presidentens senaste försök att tona ner hotet från coronaviruset, skriver CNN:s Maeve Reston i en analys. För att distrahera går Trump allt längre i sin kritik av protesterna som skakar landet, konstaterar hon.

Även NY Times Annie Karni och Maggie Haberman skriver i en artikel att Trump fokuserar på ”kulturkrig” i stället för coronavirusets spridning – detta för att mobilisera vita anhängare i slutet av sin första mandatperiod.

Att Trumps tal var allt annat än enande lyfts också fram av Washington Posts David Nakamura. I en analys kallar han det 42 minuter långa talet för ”mörkt och splittrande”. Presidenten gör inte längre någon hemlighet av att han inte stöttar de miljoner människor som på ett fredligt sätt kräver reformer för social rättvisa, enligt Nakamura.

”Det är inte längre invandrare eller omvärlden som är hotet. Det är andra amerikaner”, skriver han.

Idag 13:35
Läs mer om Amerikanska valet 2020

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer