Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Halloumidebatten

Halloumidebatt gav uppsving på gårdsmejerier

Den gnissliga, salta osten halloumi från Cypern fick en liten knäck i sommar, när begreppet halloumiskam plötsligt myntades. För de svenska gårdsmejerier som tillverkar en egen variant av osten sköt efterfrågan samtidigt i höjden.

– Det har varit helt galet. Det har blivit ett sådant uppsving att kunderna betalar fyra gånger mer i pris för denna än vad den cypriotiska osten kostar. De köper så gigantiskt mycket, säger Maria Tuvesson Lindgren på Soldattorpets mejeri i Hyby, ett par mil utanför Malmö.

I dag ska hon och maken Carlos tillverka 250 nya ostar på färsk komjölk från en gård fem kilometer bort. Redan innan arbetspasset inleds är ostarna tingade av sugna kunder.

– Det är sålt innan vi har gjort det, vi skulle ha kunnat göra hur mycket som helst.

Alternativ till kött

Den cypriotiska halloumins popularitet kopplas ofta till den vegetariska trenden. Sommartid fungerar den som ett laktovegetariskt alternativ till kött eller fisk på grillen.

I juni rapporterade Dagens Nyheter att det finns risk för brist framöver, eftersom även konsumenter i Tyskland, Frankrike och Storbritannien börjat få upp ögonen för halloumin och mjölken på Cypern inte kommer att räcka till för att mätta efterfrågan.

Men så, i början av juli, myntades plötsligt begreppet halloumiskam i Sverige sedan medier uppmärksammat att Cypern har högst antibiotikaanvändning i hela Europa inom djuruppfödningen.

Bara några dagar senare skrev forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet i en debattartikel att merparten av antibiotikan inom djuruppfödningen på Cypern används till behandling av gris och hönsfågel och därför inte kan kopplas till just halloumi, som görs på mjölk från kor, får och getter.

Viss minskning

Men halloumilarmet satte ändå avtryck.

Ica såg en viss nedgång i försäljningen i juli, både jämfört med juni i år och jämfört med juli förra året.

Hos Axfood tappade den cypriotiska osten lite i volym i juli, men det kan delvis ha berott på nedsatt pris på annan grillost. Även Bergendahls uppger för TT att försäljningen av halloumi stannat av något.

Enligt Coop minskade halloumiförsäljningen under den tid som rapportering pågick, men återgick sedan till en försäljning i paritet med tidigare år.

Började ringa

Störst effekt fick halloumidebatten på de små gårdsmejerierna.

– Den helgen började det ringa hos alla, även från restauranger och detaljhandel. Försäljningen har gått upp så mycket att vi knappt kan tillverka så att vi möter efterfrågan, säger Linda Elvingsson, Sveriges Gårdsmejerister.

I början av året registrerade föreningen det varumärkesskyddade namnet eldost och Linda Elvingsson uppskattar att mellan 20 och 30 gårdsmejerier nu säljer sin grillost under det namnet.

Luftfuktigheten och temperaturen på Soldattorpets mejeri stiger till något som börjar likna ångbastu när eldosten tillverkas.

– Jag är redan jättesvettig, säger Maria Tuvesson Lindgren.

– Osten väntar inte på dig – låter du den vänta blir det misslyckat, säger hon samtidigt som hon rör runt i den gryniga ostmassan.

Hett dopp

När rätt temperatur uppnåtts fiskas osten upp och läggs i formar för att pressas. Carlos hjälper till att tömma ut vassle ur den jättelika byttan. Den hettas sedan upp till 80 grader på kokplattor i rummet intill, innan den hälls tillbaka till byttan där de färdigformade ostbitarna ska få sig det sista heta dopp som ger osten dess karaktäristiska konsistens.

Trots den stora efterfrågan tänker de inte expandera.

– Vi är småskaliga och vi vill hålla på med mathantverk. Men det är klart, hade man velat satsa på att bara göra detta så hade man kunnat försörja sig på det. Men vi vill göra andra ostar också, säger Maria Tuvesson Lindgren.

Halloumi, grillost och eldost

Halloumi tillverkas traditionellt på Cypern av fårmjölk. Numera görs den även av get- och komjölk. Namnet halloumi är varumärkesskyddat.

Det finns flera svenska motsvarigheter som har olika namn, exempelvis stekost och grillost. Föreningen Svenska Gårdsmejeristers medlemmar kan använda namnet eldost, som är varumärkesskyddat.

Eldosten kan tillverkas av mjölk från ko, får, get eller buffel, alternativt en blandning av dessa.

Till att börja med tillsätts syrakultur och löpe till mjölken, som sedan hettas upp. I nästa steg avskiljs vasslen, så att bara ostmassa blir kvar. Den läggs i mindre burkar utformade som silar. Osten pressas och får sin form.

Vasslen sparas och värms upp till 80 grader och sedan läggs ostbitarna tillbaka igen. När osten uppnått 72 grader i mitten är den pastöriserad.

Osten kan sedan torrsaltas och säljas färsk. På Cypern är det också vanligt att osten lagras i saltad vassle.

Källor: Nationalencyklopedin och Svenska Gårdsmejerister

Toppnyheter

Arkivbild. Tobisvik Camping i Simrishamn.  Anders Bjurö/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Norge ändrar reseregler för flera svenska regioner

Det norska utrikesdepartementet ändrar sina rekommendationer för resor till flera svenska regioner, rapporterar Aftenposten.

Enligt tidningen kommer resande som återvänder från Skåne och Kronoberg återigen tvingas sitta i karantän i tio dagar. Samtidigt öppnar man upp för resor till Dalarna, Södermanland, Uppsala och Västerbotten, utan krav på karantän, rapporterar norska TV2. Reglerna gäller från den 8 augusti.

Norge inför också karantänkrav för resande som återvänder från Frankrike, Monaco, Schweiz och Tjeckien.

Igår 14:16
Vy över Oslo/Person som grillar.  TT
undefined

Coronaspridning bland unga på stora fester i Oslo

Ytterligare en fest med coronasmitta har uppdagats i Oslostadsdelen Vestre Aker, säger stadsdelsdirektör Elizabeth Vennevold till norska VG.

Grillfesten hölls i helgen och 51 personer i 20-årsåldern deltog. I går blev det känt att fyra personer bekräftats smittade efter tre fester i samma stadsdel den senaste veckan.

– Den smittade personen som deltog på den här festen var också på minst en av de andra festerna, säger Vennevold.

Igår 10:02
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Annika Hirvonen-Falk (MP), Isabella Lövin (MP) och Per Bolund (MP).
Migrationspolitiken i Sverige

MP: Flera migrationsförslag försämrar integrationen

Flera förslag inom flyktingpolitiken försämrar möjligheten till effektiv integration, skriver MP:s språkrör Isabella Lövin och Per Bolund tillsammans med partiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen-Falk, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattörerna skriver att de är bekymrade över argument som ”vi måste klara integrationen först”.

”Detta argument faller platt när de samtidigt driver reformer som kraftigt försvårar integrationen som korta uppehållstillstånd och försämrad familjeåterförening”, skriver de.

Debattörerna hävdar också att Moderaternas migrations- och integrationspolitik är farlig då de menar att den inte är grundad på vad som är bäst för samhället, utan ”på vad partistrateger tror är bäst för Moderaterna”.

Igår 19:41
Thomas Rolén, ordförande i Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Anhöriginvandring splittrar i nytt migrationsförslag

Partierna är fortfarande inte eniga om varken anhöriginvandring eller asylgrund, enligt migrationskommitténs preliminära förslag som DN tagit del av.

På fredag håller kommittén sitt sista möte och regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker helt olika om de flesta av förslagen, enligt tidningen.

Endast S och Centerpartiet är överens om utredningsförslaget om försörjningskrav vid anhöriginvandring. Några förslag kan samla majoritet, bland annat det om att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregler. Endast kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd.

Igår 18:51
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

OECD: Svenskar blev rikare – trots det historiska raset

De disponibla inkomsterna för hushållen i västvärlden steg 0,1 procent per capita under första kvartalet. Detta trots att BNP per capita samtidigt föll med 2 procent i coronakrisen, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

Stödpaket i många länder förklarar skillnaden.

Gapet mellan tillväxten för hushållsinkomster och fallande BNP på 2,1 procentenheter är enligt OECD det största sedan fjärde kvartalet 2008, då finanskrisen slog till med full kraft mot västvärldens ledande ekonomier.

Att hushållsinkomsterna inte sjönk lika mycket som BNP under årets första kvartal hänger enligt en OECD-rapport ihop med att många regeringar lanserade stödpaket under kvartalet.

I Sverige steg hushållsinkomsterna per capita med 1,3 procent under första kvartalet, enligt OECD. Det var en av de högsta tillväxtnivåerna bland OECD-länderna.

Bland de sju största OECD-länderna var det bara USA som hade en positiv utveckling för hushållsinkomsterna under kvartalet, vilket återspeglar att covid-19-pandemin då ännu inte hade slagit till med full kraft där.

I Italien och Tyskland föll hushållsinkomsterna per capita med 1,8 respektive 1,2 procent under första kvartalet. I Storbritannien och Frankrike var nedgången något mindre, minus 0,7 respektive minus 0,3 procent.

Igår 13:34
TT
undefined

SCB: Aktiviteten i svensk ekonomi vände upp i juni

Aktiviteten i svensk ekonomi vände upp i juni och ökade med 2,4 procent ifrån maj, visar SCB:s aktivitetsindikator. Det framgår av ett pressmeddelande.

Det efter fyra månader av nedgång med det djupaste fallet mellan mars och april på 7,2 procent. Jämfört med fjolårets junimånad minskade aktiviteten med 6,5 procent.

Hushållens svaga konsumtion pekas ut som den drivande faktorn till den minskade aktiviteten på årsbasis.

– Det kraftiga fallet i hushållskonsumtionen sticker ut i juni liksom de två föregående månaderna jämfört med samma månader 2019, säger Mattias Kain Wyatt, statistiker på SCB, i pressmeddelandet.

Igår 08:13
Arkivbild.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Undersökning: 8 av 10 reseanställda permitterade

Ny statistik från resebyrå- och arrangörsföreningen SRF visar att resebranschen är den sektor som drabbats allra hårdast i coronapandemin. Där ligger permitteringsgraden på 83 procent, att jämföra med svenska genomsnittet på 12 procent. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Tillväxtverkets och våra siffror visar med all önskvärd tydlighet att resebranschen är värst drabbad. Dessutom har drygt en tredjedel av de anställda inom resebyråer och arrangörer blivit uppsagda eller varslade, säger Didrik von Seth, generalsekreterare för SRF, i ett uttalande.

Hotell- och restaurangbranschen är enligt undersökningen den sektor som drabbats näst hårdast. Där är permitteringsgraden dock betydligt lägre på 42 procent.

Igår 06:27
Läs mer om Den svenska konjunkturen