fPlus
Sveriges nya styre

Hadzialic: ”Vi kommer få en friare valrörelse 2022”

Det är få som hunnit både bli och vara minister före 30-årsdagen. Aida Hadzialic är unik i Sverige i detta avseende. Men den politiska karriären för det socialdemokratiska stjärnskottet fick ett abrupt slut när gymnasieministern fastnade i en poliskontroll med alkohol i kroppen i augusti 2016. Fast frågan är om slut egentligen är rätt ord. Hadzialic beskriver i en längre intervju med fPlus att hon inte lämnat ”rörelsen” och pekar själv ut vad hon helst skulle vilja ägna sig åt vid en comeback.

Hadzialic tror på en ”europeisk renässans”, trots det pressade läget för EU och Europa just nu men menar att socialdemokratin behöver fundera över ”vilken ställning man ska ha i ett Europa som har blivit mer välmående”.

Den förre ministern delar också med sig av frågorna hon får i sin nuvarande roll som konsult från företag och organisationer som tar hjälp för att göra sin omvärldsanalys.

Du gick med i SSU som 16-åring, blir kommunalråd som 23-åring och 2014 är du gymnasie- och kunskapslyftsminister, 27 år gammal. Sveriges yngsta statsråd någonsin. Vad var det som gjorde att du fick en sådan rivstart och snabb politisk karriär?

– Jag är sådär att när jag väl tycker om att göra något så ger jag allt.  Jag var tidigt övertygad i min socialdemokratiska värdegrund och fick snabbt förtroendeuppdrag, där det ena ledde till det andra. Parallellt med detta har min kärlek till akademin alltid funnits där.  Egentligen hade jag velat fokusera på det lika mycket som på politiken exempelvis genom att bli klar med min examen vid Handels efter Juridicum. Men politiken drog alltid in mig i nya uppdrag och nya möjligheter.

 Du är idag 32 år och får väl betraktas tillhöra den yngre generationen socialdemokrater – vad skulle du säga kännetecknar din generation?

– Den yngre generationen är helt klart mer digitalt aktiv, det finns minst lika mycket folkrörelse på internet som i den verkliga världen. Det är en skillnad mellan generationerna.

– Rent politiskt så är 80- och 90-talisterna uppvuxna i ett mer globaliserat och öppet Sverige. Omvärlden har funnits mer lättillgänglig för oss från start. Dagens unga socialdemokrater är därför liberalt sinnade vad gäller frihet, rörlighet och individens möjligheter. 

 Vilka frågor gör Socialdemokraterna som parti intressant för unga idag?

– Jag tror att Socialdemokraterna är relevant för unga väljare framförallt för att man som ung vill ges samma möjligheter som sin föräldrageneration, man vill ha en bra utbildning, bostad och kunna leva i ett tryggt Sverige. Samtidigt vill fler och fler också att utbildning och arbete ska löna sig, vilket också Socialdemokraterna blivit inlyssnande inför.

Idag arbetar Aida Hadzialic som rådgivare i den privata sektorn med internationella kunder som vill få hjälp att göra sin omvärldsanalys. Hon beskriver att turbulensen som Europa upplever genom brexit stjäl fokus från annat.

– Brexit gör att det är svårt att fokusera på annat som man hade behövt lägga tonvikt på som konkurrenskraft och utveckling.

Haidzialic pekar också på att det som händer i USA och Kina har en direkt påverkan på Europa. Maktkampen utspelar sig i teknikutvecklingen, menar hon.

– Det sker enormt mycket i de amerikanska och kinesiska techjättarna. AI kommer vara nästa månlandning och data är guldgruvan. De amerikanska teknikföretagen och Kina har tillgång till allt mer data samtidigt som Europa är klämt i mitten.

– Vi i EU skulle behöva skifta fokus och tänka på de här framtidsfrågorna mer och skapa ekosystem som är bra både för människan och tekniken.

 Vad efterlyser företagen råd kring?

– Internationellt sett handlar det dels om att få hjälp med att förstå vad som händer i Storbritannien och USA, men framförallt i Kina.

– Många i väst håller fortfarande på att bygga upp sina kunskaper om Kina. Frågorna är flera: varför är Kina så aktiva i väst, vad vill de, varför shoppar de företag runt om i Europa och vad innebär det att ha en kinesisk ägare?

 Vad svarar du på det?

– Det finns inget entydigt svar, man får titta på det från fall till fall. Vi jobbar mycket kunskapsuppbyggande, skriver rapporter och gör resor och ger råd utifrån de faktiska enskilda behoven.

Hur ser du själv på Europas roll globalt? 

– Europas roll är försvagad, även om vi aldrig har varit en internationell stormakt politiskt sett. Vi är desto starkare ekonomiskt. Den politiska dimensionen har på senare tid försvagats ytterligare. Europa har inte samma förutsättningar att agera långsiktigt som Kina eller Ryssland. Europa är betydligt mer diversifierat. Men vi måste fortsätta hålla ihop och investera i utbildning och forskning, digital infrastruktur och med tiden AI för fortsatt konkurrenskraft. Det här gör vi inte nu, i alla fall inte med full potential, det är ett resurstapp som sker med det nuvarande fokuset på brexit.

 Hur påverkar det den europeiska identiteten och den europeiska gemenskapen?

– Vi tycks skönja en europeisk renässans trots allt, många inser att Europa måste försvaras. EU har gett oss fred och ekonomisk utveckling. Tittar man på vad som hänt i Storbritannien de senaste tre åren så har det knappast främjat deras ekonomiska intressen och i Sverige ser vi att stödet för EU är väldigt starkt.

– Samtidigt finns det krafter som vill frångå de gemensamma ramarna och ifrågasätter EU:s roll. Här behöver de etablerade krafterna gemensamt stå upp för rättsstaten, demokratin och fria rörligheten. En legalistisk ordning måste gälla, antagna ramar konventioner som medlemsstaterna går med på ska efterföljas.

Hadzialic syftar på utvecklingen i östeuropa, där medlemsstater frångår viktiga rättsprinciper men även Storbritannien.

– Bitterna har ju antagit att de kommer att kunna förhandla fram ett avtal som gynnar dem bortom EU:s regler och principer. Där har EU nu satt ner foten och visar att trots sin storlek och vikt kommer britterna att behandlas precis som alla andra.

 Populismen upptar allt mer av dagordningen både i Europa och i Sverige. Hur hanterar svenska politiker trycket från väljare som valt bort de traditionella partierna?

– De etablerade partierna behöver lyssna på vad det är väljarna säger och signalerar. Som politiker och parti kan man kritisera andra politiker och partier men väljarna i en demokrati har sin rösträtt och yttrandefrihet.

– Det bästa sättet att bekämpa populismen är att lyssna på varför väljare röstar på populistiska partier. I Europa och Sverige känner människor en oro för Europas och egna landets framtid.

Folkvandringar och krig gör att vi får en turbulent omvärld, fortsätter Hadzialic och menar att när många människor kom till framförallt Sverige och Tyskland, bidrog det till att man frågar sig hur det ska fungera i praktiken med välfärden, integrationen liksom hur den demografiska utvecklingen kommer att se ut.

– När de etablerade partierna inte hanterar denna oro så svarar väljarna med att rösta på andra partier, så enkelt är det.

 Hur ser det ut för socialdemokratin i Sverige och Europa?

– Jag skulle säga att den svenska socialdemokratin står relativt stabil sett i en europeisk kontext. Det finns socialdemokrater som har det betydligt svårare, som i Tyskland och Nederländerna till exempel. Inte för att det gör saken bättre.

Hadzialic lyfter Spanien som ett undantag, där socialdemokraterna gick kraftigt framåt i valet, och fortsätter beskriva utmaningen för socialdemokratin i stort.

– Socialdemokraterna behöver fortfarande adressera vilken ställning man ska ha i ett Europa som har blivit mer välmående, där den ekonomiska utvecklingen gått framåt. Det finns fortfarande stora sociala och ekonomiska klyftor på kontinenten, där befolkningen söker svar i migrationskritiska politiska alternativ, men i vanlig ordning leder ekonomisk utveckling till att folk röstar på partier som gynnar dem.

– Det andra handlar om migration och integration, hur ska socialdemokratin förhålla sig till globaliseringen i det avseendet? Ska man ha en internationalistiskt förhållningssätt eller ska man fokusera på att bygga upp det sociala välståndet i det egna landet. Det här skiftar ganska mycket från land till land.

– Nya folkrörelser har byggts upp exempelvis i USA med en stark framfart bland vänsterkandidater och med Corbyn i Storbritannien.  Samtidigt är det svårt att se att något motsvarande skulle kunna hända i Sverige. 

Hur kommer det sig?

– Vi har inte den sortens klassklyftor som finns i Storbritannien och USA. Här har socialdemokratin gjort sitt i mångt och mycket. Vi har en stark medelklass, välstånd och en stark välfärd som Socialdemokraterna byggt upp. Därför är det också naturligt att Socialdemokraterna går mer åt mitten nu med Centerpartiet och Liberalerna. 

Sedan Hadzialic var statsråd i Stefan Löfvens S/MP-regering 2014-2016 har den politiska spelplanen ritats om en del.  ”Januariavtalet” och den nya samarbetskonstellationen är något som Hadzialic säger sig ha väntat på.

– Jag har personligen länge förespråkat ett mittensamarbete och velat se det i flera år. Blockpolitiken har varit dålig för Sverige, det etsar fast partier i positioner som kan vara orimliga att hålla kvar vid.

– Sak är viktigare än form. Sverige har så många stora utmaningar som måste hanteras:  investeringar, konkurrenskraft, välfärd, migration och att få på plats konkurrenskraftiga skattesystem. Allt det behöver göras över blockgränserna.

Uppgörelsen mellan S, MP, C, L innehåller en lång rad liberala reformer. Skulle du säga att den innehåller tillräckligt med socialdemokratisk politik?

– Ja, framförallt när det kommer till skolan, man kommer dels se över om staten ska ta mer ansvar för skolan, det är en fråga som varit viktig för Socialdemokraterna. Januariavtalet har även med en översyn av skattessystemet som S velat ha. Det är klart att det finns svårare detaljer även för Socialdemokraterna, men allt som allt är det bra.

Hur ser det ut inför nästa mandatperiod?

– Jag hoppas att samarbetet fortsätter och jag tror att man lägger en grund för det nu. Vad jag förstår så har samarbetet gått bra hittills, vilket förhoppningsvis gör att det kommer att utvecklas. Sedan tror jag inte att de går till val som ett block men jag tror att vi kommer få en friare valrörelse 2022.

När man varit aktiv inom partiet ”så länge som jag har” så utgör man en del av rörelsen, beskriver  Aida Hadzialic. Och även om hon idag inte har några förtroendeuppdrag för partiet så finns det saker att göra i ”bakgrunden”.

Är du redo för en comeback?

– Jag vill nog engagera mig mer igen, men det ligger längre fram i tiden.

 Vad skulle du vilja ägna dig åt då? 

– Det som ligger mig varmt om hjärtat är svensk internationell konkurrenskraft och att utveckla förutsättningarna för detta så att ekonomin och företagen kan göra väl ifrån sig, så att vi får råd att finansiera välfärden. 

– Den ekonomiska politiken, teknologiutvecklingen och utbildning är några av områdena som jag gärna skulle ta mig an.

Toppnyheter

Brexit-demonstranter. Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

”Tidsplanen handlade bara om britternas stolthet”

Storbritanniens premiärminister förlorade ännu en viktig omröstning i brittiska underhuset, den här gången om tidsplanen för brexitavtalets lagpaket. Även om Boris Johson säkerligen känner sig frustrerad så kan han inte vara särskilt överraskad, skriver Kate McCann på Sky News.

Nederlaget betyder att Johnson med stor sannolikhet inte kommer kunna hålla sitt löfte om att Storbritannien lämnar EU på torsdag nästa vecka. Huruvida det blir ett nyval, vilket han flaggat för, beror också på om oppositionspartiet Labour röstar för det.

Att brexit förmodligen skjuts upp till efter 31 oktober kommer inte få några tårar att trilla ner för kinderna på folk i EU-parlamentet, skriver Teresa Küchler på SvD. Brexit kommer bli av – tidsplanen var alltid en fråga om brittisk stolthet och ingen annans.

Brexitavtalet antogs ju faktiskt i dag, så nu blir det i alla fall ett utträde under ordnade former. ”Oktober, november, potejto, potato. På det stora hela betyder det ingenting”, skriver Küchler.

2 tim
Donald Tusk och Boris Johnson. Arkivbild. Don Emmert / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tusk kommer föreslå en förlängning av brexit

EU:s ordförande Donald Tusk kommer att föreslå för de 27 medlemsländerna att datumet för brexit förlängs. Det skriver han på Twitter som svar på Boris Johnsons beslut att pausa arbetet med lagpaketet till brexitavtalet – och för att undvika en hård brexit på torsdag nästa vecka.

Det brittiska underhuset gav i dag grönt ljus för Boris Johnsons lagpaket om brexit i en första omröstning – men röstade nej till den föreslagna tidsplanen om hur brexitavtalet ska genomföras.

1 tim
Brittiska parlamentet. House of Commons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brittiska underhuset röstar nej – nyval kan vänta

Det brittiska underhuset gav grönt ljus för Boris Johnsons lagpaket om brexit i en första omröstning – men röstade nej till den föreslagna tidsplanen om hur brexitavtalet ska genomföras.

Storbritanniens premiärminister ville att underhuset skulle skynda igenom lagpaketet på bara tre dagar – vilket många ledamöter varit djupt skeptiska till, skriver DN.

Nyval kan nu vänta, eftersom Boris Johnson flaggat för det tidigare om hans brexitavtal inte skulle gå igenom.

Efter den andra omröstningen säger Boris Johnson att regeringen nu pausar lagstiftningen – och att landet ”på ett eller annat sätt” ska lämna EU med det avtal som underhuset röstade ja till i första omröstningen.

4 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Stridande i YPG-milisen. Ugur Can / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

YPG-milisen går med på krav – lämnar norra Syrien

Samtliga kurdiska stridande inom YPG-milisen har lämnat norra Syrien, rapporterar AFP. Det handlar om en 120 kilometer lång zon vid gränsen mot Turkiet som landets president Recep Tayyip Erdogan krävt att de ska lämna.

När den kurdiska milisen lämnat området kommer zonen att utökas till 450 kilometer.

På tisdagen meddelar Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin att deras respektive styrkor ska patrullera tillsammans vid turkiska gränsen.

5 tim
Erdogan och Putin. Sergei Chirikov / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Turkiet och Ryssland ska patrullera norra Syrien

Efter dagens möte mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands dito Vladimir Putin har man kommit överens om gemensamma patrulleringar i norra Syrien vid turkiska gränsen, rapporterar flera medier.

Beskedet kommer kort efter att kurdiska stridande i YPG-milisen meddelat att de gått med på Turkiets krav att lämna säkerhetszonen i området.

– Turkiska och ryska trupper kommer se till att de kurdiska styrkorna och terroristerna drar sig tillbaka från den 30-kilometer breda säkerhetszonen på den syriska sidan närmast turkiska gränsen, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

4 tim
Syriska kurder sitter vid vägkanten nära gränsen mot Irak. Muhammad Hamed / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kurder fast vid gräns mot Irak: ”Vår framtid är borta”

Minst 160 000 syriska kurder har flytt sina hem sedan Turkiet inledde sin offensiv mot norra Syrien förra veckan, skriver Reuters. 5 000 av dessa har tagit sig över gränsen till Irak och många av dem har fått betala smugglare motsvarande 15 000 kronor för att lyckas.

Men de kurdiska flyktingar som inte har råd med det har fastnat vid gränsen vid gränskontrollen i Semalka. Endast skadade tillåts passera gränsen, så många av de som flytt kommer sova under bar himmel – i väntan på att kunna ta sig till Irak.

– Jag har ingen aning om vart vi ska. Vår framtid är borta, säger 24-åriga Zainab Rassul, som flytt tillsammans med sin mamma.

Igår 20:07
Läs mer om Kriget i Syrien
Vita huset. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Anonym medarbetare ger ut bok om Vita huset

Den högt uppsatta medarbetare i Vita huset som förra året skrev en anonym krönika om hur hen och många andra medarbetare arbetar hårt för att stoppa delar av Trumps politik ska ge ut en bok nästa månad, skriver New York Times. Boken heter ”A Warning” och beskrivs som en ”explosiv” redogörelse bakom kulisserna på Vita huset som tar vid där krönikan slutade.

Författaren kommer fortsätta vara anonym och hens representant Matt Latimer säger att majoriteten av pengarna från bokförsäljningen kommer doneras till organisationer som jobbar för pressfrihet.

2 tim
William Taylor på väg till kongressförhöret. J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nyckelvittne: Utredning var krav för bistånd till Ukraina

Donald Trumps administration krävde att Ukraina officiellt skulle meddela att Joe Biden skulle utredas, för att landet skulle få ta del av amerikanskt militärt bistånd. Det uppger ett av nyckelvittnena i den pågående riksrättsutredningen mot Donald Trump, tillförordnad Ukraina-ambassadör Bill Taylor, rapporterar amerikanska medier.

När Taylor i dag frågades ut av kongressen sa han att USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland gjort klart att ”allt var helt beroende av ett sådant uttalande”.

Donald Trump har hela tiden hävdat att det inte har funnits något samband mellan hans förfrågan om en utredning och det pausade militära biståndet.

Taylor frågades ut bakom stängda dörrar, men CNN och New York Times har läst hans inledningsanförande.

1 tim
Läs mer om Trumps Amerika
Skog i Stockholm. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

”Klimatkompensera i svenska skogar i stället”

Klimatkompensation genom trädplanteringar i fattiga länder leder ofta till negativa effekter för lokalbefolkningen – ett bättre alternativ är planteringar i Sverige, skriver Chalmersforskaren Stefan Wirsenius på DN Debatt.

Han skriver att Sverige är ett av världens mest markrika länder per capita. Han föreslår att man under minst 50 år undantar en del av den skog som är tänkt att avverkas för virkesproduktionen och låter den växa och fungera som koldioxidsänka, samtidigt som markägarna ersätts för den uteblivna intäkten.

Genom att förlägga klimatkompensationen till Sverige så skulle också konsekvenserna av arbetet med att minska utsläppen bli tydligare, skriver han.

3 tim
Finansminister Magdalena Andersson/Klimatdemonstration i Malmö. TT
undefined

Budgetsatsningar inte nog för att nå klimatmålen

Satsningarna i regeringens budget för nästa år är långt ifrån tillräckliga för att nå de klimatpolitiska målen till 2045, visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort.

Sedan 1996 har de svenska utsläppen minskat med 26 procent. Men de senaste åren har minskningen avtagit och nästan planat ut, när den i stället hade behövt bli större.

– Åren går och vi ser inte trendbrottet i utsläppen som vi skulle behöva, säger professor Björn-Ola Linnér som forskar på klimatpolitik vid Linköpings universitet.

I dag är utsläppsminskningen ungefär en procent årligen, men enligt Klimatpolitiska rådet skulle den i stället behöva vara mellan 5 och 8 procent om det ska vara möjligt att nå målet, nollutsläpp 2045.

6 tim
Ett flygplan/arkivbild.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI-anställdas flygresor står för störst koldioxidutsläpp

Karolinska institutet är den myndighet i Sverige vars personals flygresor står för störst koldioxidutsläpp. Det enligt en genomgång av Naturvårdsverket, rapporterar SVT Nyheter. Under 2018 stod KI:s flyresor för utsläpp på 7 000 ton koldioxid – men institutet försöker vända på trenden.

– Under årets första nio månader har vi gjort närmare 20 procent färre inrikes flygresor, och vi har gjort 900 fler tågresor, säger Kjell-Ove Lindgren, resesamordnare på KI.

Idag 06:03
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Mitch McConnell. Timothy D. Easley / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Republikansk senator: ”Det var ett olyckligt ordval”

Mitch McConnell, den republikanske majoritetsledaren i senaten, säger att Donald Trumps uttalande om att riksrättsprocessen mot honom är att likna vid ”en lynchning” är ”ett olyckligt ordval” från presidentens sida, skriver AFP.

– Med tanke på vårt lands historia skulle jag inte vilja jämföra det här med en lynchning, säger McConnell – samtidigt som han ger Trump rätt i kritisera processen som ett maktmissbruk av Demokraterna i representanthuset.

– Ett bättre sätt att uttrycka det vore att kalla det en icke rättvis process, säger han.

3 tim
Donald Trump. Pablo Martinez Monsivais / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump: Riksrättsprocessen är som en lynchning

Den pågående riksrättsprocessen mot Donald Trump är att likna vid en lynchning. Det skriver USA:s president på Twitter – och avslutar tweeten triumfatoriskt med: ”Vi kommer att vinna!”

Trumps uttalande har fått kritik från flera håll. Enligt människorättsadvokaten Kristen Clarke lynchades 4 743 människor i USA mellan 1882 och 1968 – varav 3 446 var afroamerikaner.

– Lychningarna var brott mot mänskligheten och en hemsk del av vår nations historia av rasvåld, säger hon.

Idag 15:25
Tre av favoriterna: Bernie Sanders, Joe Biden och Elizabeth Warren. John Minchillo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tvivel inom Demokraterna: Är någon kandidat bra nog?

Tolv demokratiska kandidater vill ta över presidentposten – men är någon av dem verkligen bra nog? Det frågar sig nu flera tunga demokratiska donatorer, rapporterar New York Times.

När donatorerna samlades för en middag handlade diskussionen först om vem som är starkast i startfältet, men övergick snart till att handla om vem som är starkast utanför fältet, skriver tidningen. Kunde kanske Hillary Clinton, Michael Bloomberg eller Michelle Obama tänka sig att ställa upp?

Tidningen skriver att tvivlet inom partiet nästan alltid uppstår vid den här tiden inför ett val, men att den starka viljan att besegra Donald Trump gör att oron är ännu starkare den här gången.

– Jag kan se det, jag kan känna det, jag kan höra det, säger den tidigare New Orleans-borgmästaren Mitch Landrieu om oron inom partiet.

Idag 12:59
Läs mer om Amerikanska valet 2020