Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Golvföretaget kan tvingas elda upp varor för miljoner

Golvföretaget Tarkett står inför att antingen återvinna 150 miljoner kvadratmeter golv eller att elda upp det. Nu efterlyser de vägledning. ”Vem tar på sig rollen att hitta rätt avvägning mellan klimatnytta och kemiska risker”, frågar sig Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef på Tarkett.

Dag Duberg har varit nordisk hållbarhetschef på Tarkett sedan 4 år Han har arbeta med teknik- och miljöfrågor inom golvbranschen sedan slutet på 80-talet.

När fPlus Hållbarhet får en pratstund med honom så har företaget just fått ett av sina plastgolv certifierade enligt miljömärkningen Svanen.

– Det känns väldigt bra. Svanenmärkningen har en mer cirkulär inriktning med höga krav på återvunnet material och vi är faktiskt först i Sverige med ett svanenmärkt plastgolv.

150 miljoner kvadratmeter gammalt golv

Men nu har företaget ett dilemma. Återvinningscykeln för deras plastgolv är lång. Inte sällan uppåt 30 år eller mer vilket betyder att en stor andel av företagets golv tillverkades under en tid då kemikalielagstiftningen såg annorlunda ut. De golven innehåller kemikalier som inte bör återföras kretsloppet. Ett exempel är så kallade mjukgörande ftalater som bland annat misstänks vara hormonstörande.

För golv som är tillverkade efter 2011 är det inga problem. Här kan de flesta återvinnas genom en teknik som rensar bort lim och spackelrester. Men för de äldre golven är det som sagt svårare samtidigt som potentialen är stora. En utredning av IVL Svenska Miljöinstitut visar att det finns cirka 150 miljoner kvadratmeter gammalt golv i offentliga byggnader och bostäder runt om i Sverige.

– Vi har hittills sett till att återanvända relativt nya golv som vi vet är helt säkra från ett kemikalieperspektiv men vi är nu i ett läge då vi vill bli effektivare i vårt återvinningsarbete. Men vi vet inte om vi kan få bort alla kemikalier ur de här gamla mattorna, utan bara nästan allt. Frågan är om det kommer det att vara möjligt att sälja det? Kommer konsumenterna att acceptera det? Vi vet heller inte om det i huvud taget kommer att vara tillåtet, undrar Dag Duberg.

Avvägning mellan klimatnytta och kemiska risker?

Från Tarketts håll måste man också säkerställa att det finns en efterfrågan innan nödvändiga investeringar kan göras. Alternativet till att återvinna de gamla golven är nämligen att bränna upp dem med stora koldioxidutsläpp som följd för att sedan köpa jungfrulig råvara till nyproduktion.

Samtidigt riskerar företaget att komma i kläm och bli utpekade som antingen klimatbovar eller giftspridare.

– Det är ganska enkelt att tillverka golv som uppfyller alla upptänkliga krav och önskemål på kemikalieinnehåll så länge man köper nytillverkad junfrulig råvara – men hur gör vi när vi står med en jättelik mängd potentiell råvara i form av återvunnet material som inte är ”perfekt”? Vem tar på sig rollen att hitta rätt avvägning mellan klimatnytta och kemiska risker?

– Kan vi göra de riktigt stora investeringarna och lyckas tvätta ur gamla kemikalier och få ett giftfritt kretslopp kan vi till sist komma dit, där allt skräp blir till råvara igen, fortsätter han.

Offentlig marknad efterlyses

En åtgärd som skulle sätta fart på marknaden för återvunna cirkulära produkter är om det offentliga började ställa krav i sin upphandling.

– Skulle det offentliga med sina miljardupphandlingar börja ställa krav på en viss mängd återvunnet material så skulle det så klart ge marknaden en skjuts. Då skulle företag som vi till exempel våga göra de nödvändiga investeringarna i fabriker som renar och återvinner gamla golv.

På det stora hela. Vilket är den viktigaste hållbarhetsfrågan anser du?

– Det är den globala uppvärmningen utan tvekan. Det är en fråga om människans överlevnad på jorden på lite längre sikt. För företag som verkar här och nu är det avgörande att börja anpassa sig. Jag är tämligen säker på att det kommer flera larmrapporter, och på att stater och regeringar kommer bli mycket tuffare.

– Det kommer inte att gå över och vi kommer att få se mycket högre skatter på koldioxid, fossila bränslen och jungfruliga råvaror. Jag är personligen övertygad om att det är den utvecklingen som vi går till mötes. Och då kommer företag som förberett sig att ligga bättre till.

Toppnyheter

Arkivbild.  Naina Helén Jåma/TT / TT NYHETSBYRÅN
Polisens mejlhaveri

Experter sågar säkerheten: ”Är så fel det bara kan bli”

Flera experter är starkt kritiska till att EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex använt mejl för att skicka inloggningsuppgifter till byråns interna plattform. I ett fall stavade en administratör fel på en mejladress till en svensk polis så att en utomstående person fick tillgång till sekretessbelagda dokument.

IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka säger till SVT Nyheter att det är ”så fel det kan bli” att skicka sådana inloggningsuppgifter via mejl.

– Och att sekretessbelagda uppgifter ligger i ett system som bara skyddas av användarnamn och lösenord, det är patetiskt, säger han.

3 tim
Båt med migranter på Medelhavet. Francesco Malavolta / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Privatperson kunde läsa ur hemliga flyktingdokument

Sekretessbelagda dokument med känsliga uppgifter om EU:s gränsbevakning har röjts till utomstående i samband med ett mejlhaveri hos Polismyndigheten, rapporterar SVT Nyheter.

När EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex skulle ge en svensk polis tillgång till byråns interna plattform via mejl stavade en administratör fel på mejladressen. Därmed fick en person med en liknande domän som polisens tillgång att ladda ner känsliga dokument.

Dokumenten handlar bland annat om EU:s insatser på Medelhavet och om hur man avslöjar människosmugglare. I dokument som SVT tagit del av står det bland annat att migranters liv skulle sättas i fara om uppgifterna blev offentliga.

En säkerhetsexpert som SVT talat med säger att det är ”patetiskt” att sådana uppgifter bara skyddas av användarnamn och lösenord.

3 tim
Läs mer om Polisens mejlhaveri
KARIM SAHIB / AFP
Coronavirusets spridning

IMF: Coronaviruset kan bromsa världsekonomin

Utbrottet av coronaviruset i Kina och dess spridning över världen kan komma att bromsa tillväxten i världsekonomin i år, enligt Internationella valutafonden (IMF). Men IMF-chefen Kristalina Georgieva betonar att virusspridningens fulla genomslag ekonomiskt ännu är oklar och bland annat beror på hur fort den kan stoppas.

– Jag råder alla att inte dra förhastade slutsatser. Det finns fortfarande stor osäkerhet. Vi arbetar med scenarier, ännu inte med prognoser, fråga mig om tio dagar, säger hon vid det stora ekonomiska forumet i Dubai.

Den 20 januari sänkte IMF sin tillväxtprognos för i år med 0,1 procentenheter och för 2021 med 0,2 procentenheter – till 3,3 respektive 3,4 procent. Men då pekade IMF i huvudsak till svag utveckling i Indien.

Nu har virusproblematiken tillkommit och kan komma att minska tillväxten, enligt Georgieva – men hon hoppas att det ska rymmas inom den nuvarande prognosen.

– Vi hoppas att det ska bli inom utrymmet 0,1–0,2 procentenheter.

4 tim
Japansk trupp utanför kryssningsfartyget Diamond Princess. BEHROUZ MEHRI / AFP
undefined

Kryssningspassagerare ska evakueras – 70 till smittade

Flera länder kommer att evakuera medborgare som befinner sig ombord på kryssningsfartyget Diamond Princess som ligger i karantän i Japan, skriver flera medier. Ytterligare 70 personer ombord har bekräftas bära på viruset covid-19, av dem är 40 amerikaner. Totalt befinner sig 355 smittade personer ombord på Diamond Princess.

De friska amerikanerna som befinner sig ombord kommer att lämna fartyget under söndagskvällen och även Italien, Hongkong och Sydkorea uppger att de kommer att börja evakuera medborgare.

Fartyget sattes i karantän den 4 februari efter att en person som varit ombord bekräftades bära på viruset, skriver TT. Smittan på kryssningsfartyget är den största utanför Kina.

6 tim
Illustration.  Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Frivilliga karantänen är över – fler kan hämtas från Kina

Utrikesdepartementet utesluter inte att det kan bli fler resor till Hubeiprovinsen i Kina för att hämta hem svenskar som befunnit sig i det virusdrabbade området. Det uppger UD:s presstalesperson Linn Duvhammar för TT. Däremot finns det i nuläget inga konkreta planer på att så ska ske.

I dag går också den frivilliga karantänstiden ut för de elva personer som återvände till Sverige för två veckor sedan. Anders Tegnell som är statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten säger att allting verkar ha löpt på som det ska. Några andra signaler finns inte, menar han.

Fyra personer hämtades hem förra helgen. De har en vecka kvar på karantänstiden.

Idag 13:58
Läs mer om Coronavirusets spridning

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Räddningstjänster kämpar mot vattenflödena i Storbritannien. GEOFF CADDICK / AFP
Stormen Dennis

”Viktigt att folk är redo för att det värsta kan ske”

I Storbritannien har vädertjänsten Met Office utfärdat den högsta möjliga vädervarningen för Södra Wales, skriver flera medier. Översvämningarna som vinterstormen Dennis orsakat är så pass massiva att Met Office anser att det föreligger livsfara och de som bor i området uppmanas sätta sig själva i säkerhet.

Prognosen är att det kommer falla lika mycket regn under helgen som det i normala fall faller under en hel månad, 120 millimeter, skriver brittiska medier.

Röda Korsets uppskattning är att vattennivåerna väntas stiga under de kommande dagarna och nå en topp på måndag och tisdag, skriver The Guardian.

– Det är viktigt att folk är redo för att det värsta kan hända. Det är bra att se till att telefonen är fulladdad och att man har ficklampor hemma, säger George Timmins, krisansvarig på organisationen.

I Sverige påverkar stormen i nuläget Västsverige mest med vindar på mellan 21 och 25 meter per sekund. 50 millimeter regn väntas falla under söndagen.

Idag 14:46
Räddningstjänst undsätter folk i Wales.  Ben Birchall / TT NYHETSBYRÅN
undefined

En död i Wales – fyraåring allvarligt skadad i Danmark

En fyraårig flicka har skadats allvarligt efter att ett träd blåst ner över flickan och hennes mamma på Själland i Danmark, rapporterar danska medier.

I Storbritannien dog en man tidigare under söndagen i stormen Dennis när han ramlade ner i en flod i södra Wales. Regionen hör till de hårdast drabbade och nödställda undsätts med hjälp av båtar och helikoptrar.

I Sverige har ingen skadats i stormens framfart men översvämningar och nedblåsta träd har påverkat främst Västkusten under söndagen.

4 tim
Arkivbild. Uddevallabron en blåsig dag 2011. BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Översvämningar, elfel och stängda broar i Dennis spår

Nedfallna träd och vattenskador i hus till följd av stormen Dennis har tvingat Västsveriges räddningstjänster på flera uttryckningar, skriver GP. Strömmen har också gått i flera hushåll.

– Det blåser över 30 meter i sekunden i vindbyarna, säger Katarina Wollfram vid Trafikverkets pressjour till GT.

Dessutom påverkas bil- och tågtrafiken av ovädret genom olyckor och inställda avgångar. Uddevallabron har stängts av för all trafik och nedfallna träd och översvämningar gör vissa vägar okörbara.

Under dagen väntas upp till 50 millimeter regn falla över Västsverige, enligt GT. Vindstyrkan förväntas ligga på mellan 21 och 24 meter per sekund.

Idag 11:25
Läs mer om Stormen Dennis