Flera nationalekonomer tonar ner larmen om den svaga kronan. Tack vare reformerna efter 90-talskrisen är köpkraften fortfarande god. ”Rent konkret har den som tjänar 20 000 kronor idag 10 000 mer i plånboken”, säger Reforminstitutets Stefan Fölster till Arbetsmarknadsnytt. Men snart behövs nya krafttag.

Återkommande larm om kronans kräftgång ger bilden av att svenskarnas köpkraft har jämnats med marken. Men riktigt så illa är det inte, menar flera nationalekonomer som Arbetsmarknadsnytt har pratat med.

– I början på 1990-talet införde vi en helt ny ekonomisk politik som bidrog till att stärka köpkraften ändå in i 2010-talet. Vi såg en stor skattereform, en pensionsreform och dessutom föll kronan, vilket bäddade för en ordentlig tillväxt och bättre välstånd, säger Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, nationalekonom och forskare.

Därtill bidrog nya reformer om lönebildning och Riksbankens nya inflationsmål till att stärka reallönerna med över 50 procent, förklarar Stefan Fölster.

Reallöneutvecklingen beskriver hur mycket lönerna har ökat för rensat för inflationen, vilket till skillnad från nominella löneökningar ger en bättre bild av hur hushållens köpkraft har påverkats.

– Rent konkret innebär det att den som tjänar 20 000 kronor nu har 10 000 kronor mer i plånboken utöver inflationen, säger han. Och den här inkomstökningen slog brett, från låg- till höginkomsttagare, säger Stefan Fölster.

Effekterna klingar av

Sveriges senaste ekonomiska tillbakagång är också ett resultat av att reformeffekterna från 90-talet har börjat klinga av samtidigt som andra problem har förvärrats, tillägger John Hassler.

– Vi har en sämre bostadsmarknad och på sikt har vi utmaningar i utbildning och integration. Jag tror också att Sverige har tänkt lite fyrkantigt vad gäller arbetsmarknaden. I Tyskland har man till exempel varit bättre på att ge jobb till lågutbildade och nyanlända genom att sänka lönerna och kvalifikationskraven, säger John Hassler, ekonomiprofessor på Stockholms universitet.