Illustrationsbild. Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinion & debatt

”Ge framtida generationer en egen ombudsman”

Dagens politiker försummar långsiktiga frågor för att i stället plocka kortsiktiga politiska poänger, skriver sex debattörer på DN Debatt. De föreslår därför fem åtgärder för att långtidssäkra de politiska besluten.
Bland annat vill de upprätta en ombudsman för kommande generationer som ska övervaka politikernas arbete och se till att de inte är till skada för människor som påverkas av besluten i framtiden. De vill också skapa ett tvärpolitiskt nätverk i riksdagen som ska bevaka kommande generationers intressen.
”Politiken har skyldighet att inte bara ta tillvara nuvarande utan även kommande generationers intressen”, skriver debattörerna.

Om debattörerna

Anders Sandberg, senior research fellow, Future of humanity institute, Oxford university
Signe Savén, researcher, Projekt framtid
Ingmar Rentzhog, ordförande tanke­smedjan Global utmaning samt grundare och vd för Wedonthavetime.org
Karim Jebari, forskare, Institutet för framtidsstudier
Markus Anderljung, generalsekreterare, Effektiv altruism Sverige
Martin Eriksson, network manager, Sustainable development solutions network Northern Europe

Toppnyheter

Brexit
HENRY NICHOLLS / TT NYHETSBYRÅN
Brexit

Källor: Nyckelbeslutet om irländska gränsen tas 2020

Enligt utkastet som EU och Storbritannien har landat i så ska beslut tas i frågan om den irländska gränsen när övergångsperioden efter EU-utträdet tar slut, i juli 2020. Det uppger källor inom EU till Reuters.
Om inte frågan kan lösas till 2020 har Storbritannien två val. Det ena är att förlänga övergångsperioden till slutet av året, möjligtvis slutet av 2021. Det andra alternativet handlar om att låta provinsen Nordirland vara kvar i tullunionen, uppger flera källor.
Theresa May söker under onsdagseftermiddagen grönt ljus i regeringen för att gå vidare med avtalet. Därefter måste en majoritet godkänna det i det brittiska parlamentet.

33 min
Tim Ireland / TT NYHETSBYRÅN
Brexit

15.00: Brittiska regeringen ska besluta om brexitavtal

Vi vet vad som är bra för det här landet, framhärdar Storbritanniens premiärminister Theresa May inför en av de viktigaste dagarna i hennes politiska liv.
Klockan 15 svensk tid i dag samlas den brittiska regeringen för överläggningar om det utkast som EU:s och Storbritanniens förhandlare nått fram till i Bryssel.
Om regeringen godtar förslaget i dag kan EU:s preliminära plan för ett extrainsatt toppmöte i november komma att förverkligas.
Theresa May fick naturligt nog mängder av frågor om utkastet när hon deltog i dagens frågestund i det brittiska parlamentet.
– Vi förhandlar om en bra uppgörelse för Storbritannien, som tar tillbaka kontrollen över våra pengar och lagar. Vi försvarar jobb och säkerhet och landets integritet, sade May – utan att gå in på några detaljer om vad utkastet innehåller.
När Labourledaren Jeremy Corbyn undrade om Storbritannien på egen hand kommer att kunna lämna den så kallade backstop som planerats in fick han dock inget rakt svar.
– Det måste finnas en backstop som säkerhetsmekanism. Men vi vill inte hamna i ett läge där det kan bli bekvämt för EU att hålla oss kvar i ett backstopläge för evigt. Därför kan inte en backstop vara permanent, svarade May – utan ytterligare detaljer.
Från Irland meddelar samtidigt premiärminister Leo Varadkar att det kan bli ett extra toppmöte "i slutet av månaden", rapporterar Reuters.
Varadkar lovar samtidigt att hålla en omröstning i det irländska parlamentet om texten i utträdelseavtalet.
Irland kan dock inte på en egen hand stoppa en uppgörelse, om övriga EU-länder godkänner den.
Enligt det irländska tv-bolaget RTÉ, som tidigt fick uppgiften att ett utkast färdigställts, innebär överenskommelsen en tillfällig tulluppgörelse som omfattar hela Storbritannien, med särskilda regler för Nordirland som ska garantera att det inte införs en hårt reglerad gräns mot Irland.
I det förslaget ingår också en revideringsklausul för att avgöra vem som har rätt att ändra eller riva upp utträdesavtalet.
Frågan om gränsen på den irländska ön har varit en av nyckelfrågorna som det dividerats om in i det sista i brexitförhandlingarna.
Från nordirländska unionistpartiet DUP, vars stöd är nödvändigt för att ge premiärminister May en majoritet i underhuset, var de inledande kommentarerna minst sagt avvaktande.
– Det svåra för May är om hon kan göra alla nöjda? Det kommer att bli väldigt, väldigt svårt att sälja in, skulle jag tro. Men låt oss vänta och se hur detaljerna ser ut, sade DUP:s biträdande partiledare Nigel Dodds till BBC i Nordirland.
Framför allt finns samtidigt ett starkt motstånd inom Mays eget parti, Konservativa partiet.
Även inom den brittiska regeringen finns en mängd tveksamma ministrar, däribland Mays egen brexitansvarige, Dominic Raab.

2 tim
Kirsty Wigglesworth / TT / NTB Scanpix
Brexit

Ordlista: Här är de viktigaste termerna om brexit

Brexitfolket slänger sig med termer som backstop, övergångsperiod och framtida relation. Men vad betyder de egentligen? Här är de viktigaste uttrycken du borde ha koll på:
Artikel 50
Den paragraf i EU:s Lissabonfördrag som reglerar hur ett land lämnar EU. Slår bland annat fast att utträdet kan ske tidigast exakt två år efter att ett land anmält sin avsikt att lämna EU – vilket i Storbritanniens fall skedde den 29 mars 2017. Utträdet kan även ske tidigare, om parterna kommit överens om villkoren för utträdet, eller senare, om båda sidor går med på att förlänga förhandlingstiden.
Utträdesavtal
Det som EU och Storbritannien har förhandlat om sedan sommaren 2017 är ett avtal som reglerar själva utträdet. Det handlar om allt från vad som ska hända med de EU-medborgare som nu bor i Storbritannien och tvärtom till hur mycket Storbritannien behöver betala EU för allehanda gemensamma projekt som man redan varit med och dra i gång, med mera. Försöken att nå fram till ett avtal har tyngts av tvisten om hur man ska lösa gränsfrågorna på Irland – men nu är åtminstone ett utkast färdigt. Avtalet behöver godkännas av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet.
Övergångsperiod
Om EU och Storbritannien lyckas få till stånd ett utträdesavtal har man redan enats om att en övergångsperiod ska löpa från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020 (åtminstone). Perioden är till för att företag och personer på båda sidor ska få mer tid på sig att anpassa sig till de nya regler som sedan ska gälla. Under övergångsperioden kommer det mesta att bli som det är just nu, bortsett från att Storbritannien inte deltar i EU:s politiska processer. Däremot behöver landet fortfarande bidra ekonomiskt till EU-budgeten. Om inget utträdesavtal blir klart blir det dock ingen övergångsperiod.
Backstop
Kärt barn har många namn – och på svenska har det ofta beskrivits som nödlösningen, reservplanen eller säkerhetsmekanismen. Ordet är ursprungligen en basebollterm och kan syfta både på själva catchern (den som fångar de bollar som slagmannen inte träffar) och det skydd som finns bakom slagmannen och catchern för att inte missriktade bollar ska träffa publiken. I brexitsammanhang används ordet för det skydd eller den garanti som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns på ön och därmed riskera fredsprocessen. Parterna har redan enats om att ett skydd ska finnas – men inte hur det ska se ut.
Den framtida relationen
När ett utträdesavtal väl är klart ska parterna börja förhandla på allvar om sin framtida relation, det vill säga hur handel och samarbete ska fungera mellan EU och Storbritannien efter utträdet. Än så länge har båda sidor bara gett olika fingervisningar om vad man kan tänka sig, även om Storbritannien har tryckt på för att få i gång förhandlingarna redan innan utträdesavtalet är klart. Vissa delar lär parterna snabbt kunna enas om, som till exempel olika former av polissamarbete. Andra delar – som villkoren i ett eventuellt frihandelsavtal – kan ta flera år att avgöra. Storbritannien hoppas ändå att den framtida relationen ska vara utredd innan den planerade övergångsperioden tar slut den 31 december 2020.
Mjuk brexit
Betecknar ett läge där Storbritannien och EU enas om en framtida relation där skillnaderna mot i dag blir relativt små, exempelvis genom att Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion och fortsätter att fullt ingå – mot betalning – i EU:s inre marknad. Ogillas dock kraftigt från de mest brexitsugna britterna, som vill ha full frihet för Storbritannien att välja regler och tullar. Riskerar dessutom att skapa ett läge där Storbritannien, likt exempelvis Norge, tvingas följa EU-regler som man inte har möjlighet att påverka.
Hård brexit
Den situation som uppstår om Storbritannien och EU väljer en framtida relation där man skiljer sig åt ganska mycket. Riskerar att bland annat skapa försenande och fördyrande kontroller vid gränserna och hinder för att sälja produkter på varandras marknader. Hårdheten kan dock mjukas upp beroende på vilken form av handelsavtal man kommer fram till. Ogillas av många företag som i dag är verksamma över gränserna.
Chequers-planen
Theresa Mays medelväg mellan mjuk och hård brexit togs fram vid ett regeringsmöte på Chequers – den brittiska premiärministerns residens utanför London. Innebär skapandet av ett gemensamt tullområde för att lösa tullfrågorna och att Storbritannien delvis blir kvar inom den inre marknaden. Planen ogillas dock både av den mer hårdföra brittiska brexitfalangen och av EU, som anser att den är ett försök att "plocka russinen ur kakan" och dela upp den inre marknaden på ett sätt som inte accepteras.
Avtalslös brexit
"No deal" betyder att inget utträdesavtal kan nås – vilket inte är omöjligt, med tanke på att premiärminister Theresa May inte bara behöver göra upp med EU utan också få sitt avtal godkänt av det brittiska parlamentet, där hon har en ytterst knapp majoritet och många motståndare. En avtalslös brexit riskerar att innebära kaos då allehanda nuvarande regler omedelbart upphör att gälla den 30 mars 2019. Samtidigt väntas EU och Storbritannien ändå försöka nå vissa uppgörelser i sista stund för att undvika att exempelvis flygtrafiken blir stående. Andra akuta frågor lär bli villkoren för EU:s medborgare i Storbritannien och vice versa. Vid en "no deal" blir det ingen övergångsperiod.
Gränsfrågan på Irland
Långfredagsavtalet, det fredsavtal som skrevs 1998 mellan parterna på Nordirland och regeringarna i Storbritannien och Irland, kommer att fortsätta att gälla, oavsett om det blir något utträdesavtal eller inte om brexit. Däremot försvåras många delar i avtalet, som trots allt bygger på att både Irland och Nordirland är delar av EU och omfattas av samma EU-regler kring fri rörlighet av gods, tjänster och människor. Att gränsen hålls öppen ses som en central del i förtroendeskapandet. Oenigheten om hur det praktiskt och juridiskt ska kunna fungera är just nu vad som stoppar upp hela brexitprocessen.

4 tim
Läs mer om Brexit
Regelkrånglet

Räddade av domslut - nu kan gården ha kvar sina tjurar

Malma Gård, på Värmdö söder om Stockholm, fick Arbetsmiljöverkets ögon på sig för två år sedan. Myndigheten ställde krav på hur tjurarna på gården skulle hanteras, ifrågasatte personalens kunskaper och påstod att djurhållningsrutiner saknades. Skriftliga rutiner krävdes. För företaget var det ett dråpslag.
Fallet har drivits rättsligt i flera instanser och nu ger Kammarrätten lantbrukarna rätt. De två företagarna som driver gården är lättade efter beslutet.
– Tiden efter olyckan har varit jobbig på många sätt. Vår personal har tagit särskilt illa vid sig av att Arbetsmiljöverket hävdat bristande kompetens. Vi känner en stor lättnad nu när domstolen istället konstaterar att personalen har god kunskap om djuren och hur de bäst hanteras, säger Maria och Anders Wågberg i ett pressmeddelande.
LRF har gjort bedömningen att om de krav som Arbetsmiljöverket ställt på Malma Gård blir giltiga skulle det i princip omöjliggöra verksamhet med tjurar i Sverige.
Kammarrättens dom klargör myndighetens skyldigheter när den handlägger arbetsmiljöärenden, enligt LRF.

1 tim
Regelkrånglet

Därför ökar regelkrånglet för företagen

Under åren med Maud Olofsson som näringsminister, 2006-2010, minskade regelbördan för företagen. Men sedan dess har intresset för frågan svalnat. Därmed har regelbördan ökat igen, rapporterar redaktionen på Svenskt Näringsliv.
Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd, NNR, tycker inte att politikerna har haft någon äkta ambition på området. När staten tillåts svälla, då ökar byråkratin per automatik.
– Det är bland annat en fråga om regleringsiver och ambition hos beslutsfattare och myndigheter. Stocken styrs av vad som kommer in och vad som plockas bort. Värt att notera är att det inte alltid är mängden regler som avgör, utan också hur effektiva de är, säger han till Svenskt Näringslivs redaktion.
I statistiken framgår att den sammanlagda kostnadsökningen, till följd av nya eller förändrade regelverk, var 4,4 miljarder kronor 2017, enligt Tillväxtverket. En enkät från Företagarna visar att medlemmarna öronmärkte tio timmar i veckan för pappersarbete.
Samtidigt kommer fyra av elva regler från Bryssel. Knappt hälften av regelförändringarna, fem av elva, påverkar konkurrensen negativt, då Sverige har mer långtgående krav än EU:s minimidirektiv eller tuffare nationella regler som inte finns i andra medlemsländer, enligt Tillväxtverkets rapport ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017”.
Trots det så är EU:s melodi mindre regelkrångel. Kommissionen är aktiv på området, och vill se förenklade regelverk och effektivare processer, enligt Andrea Femrell.
– Aktiviteten är mycket högre på EU-nivå än på nationell nivå, konstaterar han.

2 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Regelkrånglet

EU-beslut kan skapa flaskhalsar för byggprojekt

Ett beslut i EU-domstolen kan tvinga svenska kommuner att rapportera sina detaljplanebeslut till EU- kommissionen. Det riskerar att förlänga handläggningen av detaljplaner, säger Karl Törnmarck, ansvarig för internationella frågor, på branschorganisationen Sabo till Byggindustrin.
Nu vill Sabo att stoppa en sådan tolkning i ett öppet brev till den svenska representationen i EU.
Domen grundar sig i en tvist i Nederländerna där en lokal butik stämde kommunen för att ha tagit fram detaljplaner som inskränkte mot EU:s tjänstedirektiv, som ska säkra etableringsfrihet.
– Om detaljplanerna faller under EU:s tjänstedirektiv innebär det att måste kommunerna meddela EU-kommissionen om varje detaljplanebeslut. Det finns inga system för detta och det kommer att öka byråkratin enormt, säger Karl Törnmark.
Ett annat problem med en tillämpning av EU-domstolens beslut är att det innebär en inskränkning av kommunernas planmonopol, hävdar Törnmark.

8 nov
Läs mer om Regelkrånglet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Peter Malmqvists analys

Så fick vi det starkaste vinstrallyt i modern tid

De senaste tjugo åren är nog den längsta period av hög avkastning, som svensk industri någonsin upplevt. Även årets vinstutveckling är mycket stark.
Summerar vi börsbolagens vinster för det tredje kvartalet 2018, kan konstateras att vinsterna ligger 12 procent över motsvarande kvartal för ett år sedan. Det är tredje kvartalet i rad med tvåsiffrig tillväxt och det är det 22:a kvartalet i rad, som fler än hälften av börsbolagen visar vinstökningar.   
Vinster är dock ett trubbigt begrepp, särskilt på Stockholmsbörsen. Det beror på att enstaka storbolag ofta har stor inverkan på utvecklingen. Denna gång är det Ericsson, som för ett år sedan redovisade blodröda förluster, men detta kvartal faktiskt en vinst. Ericsson svarar därför ensamt för en stor del av börsbolagens vinstökning. Å andra sidan, finns det alltid en del storbolag som redovisar stora omstruktureringskostnader eller andra engångskostnader.    
För att få ett grepp om den underliggande vinstutvecklingen, mäter jag därför mediantillväxten (mittföretaget i populationen) för de rapporterande bolagen. Då blev det senaste kvartalets tillväxt 10 procent och det var 19:e kvartalet i rad med tillväxt. Det råder därför ingen tvekan om att börsbolagen har haft högkonjunktur under flera år och just nu är den brännhet.
Två sektorer sticker ut. Det är banker och verkstadsföretag. De senaste åren tar de ungefär en tredjedel vardera av börsens samlade vinst. Sektorerna utvecklas dock väldigt olika. Verkstadsföretagen är börsens starkaste sektor de senaste kvartalen, tack vare en stark internationell konjunktur, samtidigt som den svenska kronan varit svag. Därför går exportföretagen som tåget.
Sedan vi släppte kronan fri 1993, har vi aldrig tidigare kombinerat en stark internationell konjunktur med en svag krona. Eftersom samtidigt löneökningstakten ligger kring 2 procent, liksom inflationstakten, forsar pengarna in i exportbolagen. I bankerna är tillväxten inte lika hög, utan handlar mer om enstaka procent. Å andra sidan är bankerna mycket stabila och har lyckats leverera höga vinster ända sedan mitten av 1990-talet. Enda undantaget var 2008, då banker med stor verksamhet i Baltikum och Ukraina drabbades av kraftiga förluster. På hemmaplan har däremot svenska banker varit stabilt lönsamma i över tjugo år.
En sektor har däremot fått det tuffare. Det är byggindustrin. De senaste tre kvartalen har vinsterna faktiskt fallit i börsens byggrelaterade företag. De flesta byggbolag har dock fortfarande goda vinstnivåer, eftersom byggprojekten är långa och avmattningen i bostadsbyggandet fortfarande är färsk. Lägger vi däremot in även andra bolag som är beroende av efterfrågan inom byggsektorn, ser det tuffare ut. Nedgången i bostadsbyggandet, som kommit väldigt snabbt, ökar osäkerheten och får svenskarna att skjuta även på ombyggnadsprojekten. Dämpningen är oroande med tanke på att räntorna fortfarande är rekordlåga.
Så vad blir slutsatsen för vinstutvecklingen? Att vinsterna är starka och har varit det under många år. Därtill kan läggas att börsbolagens avkastning varit spektakulär även de senaste 20 åren. Visst finns det dippar, som efter IT-kraschen 2001-2002, eller finanskraschen 2007-2008, men totalt sett har avkastningen på eget kapital legat häpnadsväckande högt. Genomsnittet för de senaste 20 åren är hela 13 procent, samtidigt som inflationstakten varit i genomsnitt 1,2 procent och löneökningstakten i den privata sektorn stannat på 2,8 procent. De senaste tjugo åren är därför troligen den starkaste period som svenska företag upplevt, i alla fall i modern tid.

4 tim
Jan Björklund (L)  JONATHAN NACKSTRAND / AFP
Valet - regeringsbildningen

Jan Björklund (L): Har inte upplevt sådant hat på 25 år

Ulf Kristersson (M) röstades ned som statsminister med siffrorna 195 mot 154 i en historisk omröstning i riksdagen på onsdagen. L-ledaren Jan Björklund röstade nej till sin Allianskollega och betonade före omröstningen att ställningstagandet mot Kristerssons regeringsmodell lett till hot och hat mot honom.
– Jag och partiet har utsatts för formidabelt hat av den svenska högerns svans. Jag har inte upplevt något liknande under mina 25 år, sa han.

1 tim
Riksdagens talman Andreas Norlén på väg till en pressträff i riksdagens presscenter efter statsministeromröstningen. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Ledare: Dags för talmannen att ta en månads paus

Det enda sättet att få reda på vilken lösning Annie Lööf (C) egentligen ser i svensk politik är att ge henne sonderingsuppdraget, skriver Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet.
”Det vore naturligt att i detta låsta läge passa bollen till den enda som signalerar att den ser möjligheter att spela vidare”, skriver hon.
Det stämmer visserligen att Lööf har självbilden att hon kan dyrka upp det politiska låset, skriver Expressen. Men det imponerar inte på ledarredaktionen.
”I själva verket bidrar hon snarare till ytterligare långbänkar.”
Aftonbladets Anders Lindberg tycker i stället att Annie Lööf stod för ”en imponerande insats” när hon stod emot trycket och röstade nej till Ulf Kristersson. Nu föreslår han att talmannen stannar upp och tar en månads paus.
”Det skulle ge partierna tid att reflektera och även lämna utrymme för en politisk diskussion”, skriver han.

3 tim
Får Gustav Fridolin (MP), Isabella Lövin (MP) och Stefan Löfven (S) fortsätta i regeringsposition? Peter Krüger/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Analys: Nu återstår en S-regering eller ett extra val

Efter dagens statministeromröstning återstår bara två alternativ, menar Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg i en analys.
Det ena alternativet är att C släpper fram en S-ledd regering som de själva står utanför mot att de får igenom delar av sin egen politik. Det andra alternativet är ett extra val.
DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg menar att inget parti längtar efter ett extra val. Om en regering bestående av L, MP, S och C är möjlig avgör ytterst Annie Lööf, skriver hon i en chatt med DN:s läsare.
SvD:s Göran Eriksson skriver i en analys att det är ett problem att Annie Lööf nu bränt broarna till M och KD. Detta eftersom hon fört fram ett samarbete mellan hela Alliansen och MP som ett tänkbart regeringsalternativ.

4 tim
Läs mer om Valet - regeringsbildningen
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagsklimatet i Sverige

Svenska företagare mår bäst i Europa

Svenska företagare toppar ett nytt livskvalitetsindex som Swedbank har tagit fram. I Indexet jämförs hur det är att vara företagare i Europa. Efter Sverige kommer Norge och Cypern. Sist i listan är Polen.
Svenska företagares inkomster ligger i den absoluta Europatoppen, visar indexet. De arbetar inte mer än sina europeiska kollegor, och 85 procent av de svenska företagarna uppger att de har god eller mycket god hälsa.
Samtidigt är det inte lika vanligt att man driver företag i Sverige, det är betydligt lägre än i de flesta europeiska länder.
Enligt Swedbank är dock bilden av företagarlivet mer negativ i Sverige. En tidigare undersökning visar att enbart 54 procent av svenskarna ser företagande som ett bra karriärval. I Nederländerna, där företagandet är högt och ökande, var motsvarande andel 81 procent.
– Det kan alltid diskuteras hur livskvalitet ska definieras. Men vår undersökning visar att det låga företagandet i Sverige inte kan förklaras av längre arbetsdagar, mer stress eller lägre inkomster. Vi vet också att de flesta dessutom är nöjda med sitt val att vara företagare, säger Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank och sparbankerna i ett pressmeddelande.

1 tim
Företagsklimatet i Sverige

Så kan 30 000 affärsidéer realiseras

En näringspolitik som underlättar ägarskiften i små och medelstora företag saknas. Det menar Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank, i en debattartikel i SvD.
Enligt honom uppger omkring en fjärdedel av svenskarna att de vill starta företag, men få gör verklighet av sina planer. Under de senaste tio åren har samtidigt antalet företagare mellan 65 och 74 år ökat med nära 60 procent. Här finns ett glapp.
Kreicbergs efterfrågar en politik som underlättar ägarskiften. Det handlar bland annat om att följa upp ägarbyten att matcha köpare och säljare bättre och att förändra arbetsmarknadspolitiken. 

12 nov
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagsklimatet i Sverige

"Vad betyder valet för företagen?"

Dagens politiska låsningar borgar för att nästa regering kommer att ha svårt att få igenom sin politik under de kommande fyra åren. Om det ska ske någon förbättring i företagens villkor behövs det därför kompromisser genom blocköverskridande samarbeten, skriver Björn Lindgren, regionchef, Svenskt Näringsliv Södermanland på SN Debatt.
Företagen får sätta sin förhoppning till att kommunerna driver på i de frågor som de ansvarar för.
Statistik från förra mandatperioden till i dag, visar att de partier som lyckades förbättra företagsklimatet även gynnades i årets val, skriver han.
”Mitt råd till de politiker som nu ska styra är därför att gör vad ni kan för företagen”.

7 nov
Läs mer om Företagsklimatet i Sverige
Gazaremsan/ Avigdor Lieberman TT
Israel – Palestinakonflikten

Försvarsminister avgår i protest mot vapenvila

Israels försvarsminister Avigdor Lieberman avgår från sin post efter den omstridda vapenvilan med Hamas som premiärminister Benjamin Netanyahu försvarat, rapporterar AFP.
Eldupphöret på Gazaremsan har lett till en splittring inom regeringen då den trädde ikraft efter att Hamas avfyrat 400 raketer mot Israel.
– Vapenvilan kombinerat med processen med Hamas är att kapitulera för terror, sa Lieberman på den pressträff där han meddelade sin avgång.
– Det vi gör nu är att köpa oss ett kortvarigt lugn, till priset av att långvarigt skada vår nationella säkerhet, fortsatte han.

3 tim
Palestinier vid en rasad byggnad i Gaza. Khalil Hamra / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Israel – Palestinakonflikten

Hamas om ministerns avgång: ”Seger för Gaza”

Islamiströrelsen Hamas beskriver Israels försvarsminister Avigdor Liebermans avgång som ”en politisk seger för Gaza”, rapporterar AFP.
Lieberman meddelar att han lämnar sin post som en protest över vapenvilan mellan Israel och Hamas, vilket satt stopp för ett par intensiva dygn med de värsta striderna sedan kriget startade 2014. Lieberman beskriver dock eldupphöret som ”en kapitulation för terror”.

2 tim
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu Oded Balilty / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Israel – Palestinakonflikten

Netanyahu kritiseras efter eldupphör med Hamas

En ännu inte helt bekräftad vapenvila trädde ikraft på Gazaremsan under tisdagseftermiddagen, vilket har satt stopp för några av de mest våldsamma dygnen sedan kriget startade 2014, rapporterar AFP.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har inte kommenterat överenskommelsen i detalj, men försvarar strategin med orden: ”Våra fiender bad om eldupphör”.
På hemmaplan kritseras Netanyahu för att ge efter för Hamas terrormetoder, rapporterar Sveriges Radio. På sociala medier hånas premiärministern för sin svaghet. Bedömare menar att stora risker tas för en långvarig vapenvila med Hamas.

3 tim
Läs mer om Israel – Palestinakonflikten
Oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S). Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nya styret i Stockholm

Grönblå budgeten får kritik: ”Stackars Stockholm”

Oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S) kritiserar det nya grönblå styrets besked om att skatten i Stockholms stad ska sänkas med 16 öre per intjänad hundralapp, rapporterar Stockholm Direkt.
Enligt henne kommer funktionsnedsatta personer och barn i ytterstadens skolor och förskolor att drabbas hårdast, genom att satsningar minskas.
– Det är en tydlig högerbudget och det är bara att beklaga. Stackars Stockholm, säger Wanngård till tidningen.
Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) är kritisk till resonemanget och säger att stödet till grupperna som Wanngård nämner tvärtom ökar.

19 min
Grönblåa i Stockholm. Arkivbild.  Malin Hoelstad/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nya styret i Stockholm

Ny budget: Stockholmare får sänkt skatt

Stockholms kommunalskatt kommer att sänkas med 16 öre, skriver det grönblå styret i en debattartikel i Dagens Industri.
Det står klart efter att det grönblå styret i Stockholm (Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) presenterat sin budget i dag.
I budgeten satsas det även på att halvera antalet unga som varken har arbete eller studerar fram till år 2025. Det ska bland annat ske genom att antalet platser på komvux utökas.

4 tim
Illustrationsbild.  KATARZYNA KORZA / TT / TT NYHETSBYRÅN
Nya styret i Stockholm

L: Mer resurser till elever med särskilda behov

När det nya grönblå styret i Stockholm presenterar sitt budgetförslag för 2019 i dag är en av satsningarna på elever med särskilda behov, det rapporterar P4 Stockholm.
Liberalerna menar att Stockholms stad måste förbättra hjälpen till elever som är i behov av extra stöd i sin undervisning. De föreslår bland annat att utöka antalet platser i särskilda undervisningsgrupper men även CSI-grupper. Där får elever som är i stort behov av särskilt stöd undervisning.
– Idag finns det 200 platser i CSI-grupperna, vi behöver fördubbla de platserna, säger Lotta Edholm till P4.

Idag 07:41
Läs mer om Nya styret i Stockholm