Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Brotten mot företagen

Gänget slog sönder butiken – ändå kom inte polisen

Strax innan stängning stormar fem unga män in och skriker, kastar stolar och bokstavligen slår sönder kaféet. Personalen, två 20-åriga tjejer, gömmer sig i köket och ringer polisen – som inte kommer. ”Det är ett slag i ansiktet, ett svek”, säger bageri- och konditoriföretagaren Stefan Fritzdorf till fPlus.

Klockan är kvart i sex på kvällen och konditoriet på Älvsjö torg ska alldeles strax stänga. Då kommer tre unga män in i den folktomma lokalen och går upp på övervåningen. Kort därefter stormar ytterligare två män in i butiken och ett våldsamt bråk bryter ut. De skriker och kastar glas och porslin på varandra. Stolar och bord flyger. Väggar och inredning slås sönder. Personalen, två tjejer i 20-årsåldern, upplever att stämningen är direkt hotfull och gömmer sig i köket. En av tjejerna ringer polisen – som väljer att inte rycka ut, vilket också framgår av en tjänsteanteckning i polisanmälan. Det hela slutar med att en grönsakshandlare på torget utanför springer in och skriker på männen som då lämnar lokalen.

Stefan Fritzdorf, som är vd för bageri- och konditoriföretaget Vivels, är rasande. Att två ensamma tjejer i en sådan situation inte får hjälp måste betraktas som ett samhällshaveri, ingen vet ju vad som hade kunnat hända, menar han.

– Om sådana här brott inte prioriteras av polisen. Vad är då prioriterat? Det är ett slag i ansiktet. Men det är ju för att vi är ett företag, säger han.

Towe Hägg, presskontakt på Polisen i region Stockholm, svarar via telefon att hon i nuläget inte kan kommentera det enskilda fallet, men att det hela tiden sker en prioritering från ledningscentralen som beror på vilka andra saker som händer i länet just då.

Går hos psykolog

En av tjejerna går nu regelbundet hos en psykolog för att bearbeta dels händelsen som skedde i juli, dels ett rån som hon utsattes för när hon inte jobbade för Vivels.

– När tumultet i Älvsjö inträffade var det sommartid och hon kunde inte prata med sin ordinarie person om det som hade hänt, så jag var tvungen att anlita och betala en jourkurator som hon kunde prata med, säger Stefan Fritzdorf. 

Utöver den emotionella skadan hos personalen så innebär den här typen av brott en rad kostnader för företaget, berättar Stefan Fritzdorf. Förutom direkta kostnader för saker som ungdomarna slår sönder och samtalsstöd för personalen kan företaget aldrig ha bara en person som stänger butikerna, trots att det rent ekonomiskt inte går att motivera utifrån gästunderlag och arbetsbelastningen.

– Vi har i egentligen aldrig behov av två som stänger men det krävs av säkerhetsmässiga skäl. Konsekvensen blir ju förlängda arbetstider och mer lön för personalen i samtliga våra butiker. Vi har nästan tio butiker så det blir ju snabbt väldigt kostsamt, säger han.

– Jag brukar lära mina barn och anställda vikten av moralisk kompass och att de ska lita på polisen. Men nu orkar jag knappt själv höra på det jag förespråkar. Om de inte åker när det finns en direkt hotbild, när ska man då be om hjälp?

Inte enskild händelse – polisen dyker inte upp

Stefan Fritzdorf upplever att säkerhetshoten mot företagen har ökat på senare tid. Det är en känsla som bubblar under ytan, även om det inte alltid händer något, menar han och ger flera exempel på vad han och hans anställda har tvingats gå igenom. För något år sedan hade ett av kaféerna en incident där tjejerna i personalen sa till en person som bytte om, tvättade sig och tog sprutor på toaletten att gå därifrån.

– Då ilsknade personen till, drog fram sprutan och hotade att sticka dem med ”smittat blod”, säger han.

Även då ringde personalen polisen som inte kom, berättar Stefan Fritzdorf. Istället tog han, som befann sig utanför stan, bilen och åkte i ilfart för att hjälpa sin personal. Ungefär vid Solvalla blev han stoppad av en motorcykelpolis som gav honom böter för fortkörning.

– Jag försökte då att förklara för polisen att den enda anledningen till att jag har bråttom är att polisen väljer att inte åka ut när min personal larmar. Då ilsknade han till och jag fick kliva ur bilen, säger han.

– Min personal börjar tappa tron på rättssystemet och jag får allt svårare att svara. Anders Ygeman, Morgan Johansson och Stefan Löfven gör ju inget åt saken. Vi pratar om ett svek, säger han.

Ny trend slår mot företaget

Dessutom berättar han om en ny trend som slår mot företaget.

– Välklädda människor kommer in i butikerna och påstår att de har köpt till exempel tio tårtor och vill ha pengarna tillbaka, utan att ha vare sig kvitto eller tårtor kvar. De påstår att det har varit hårstrån i dem och allt möjligt, säger han.

Men när personalen säger nej börjar de att skrika, bli hotfulla och ställa till scener, berättar han. Företaget har nu ett tydligt regelverk för hur personalen ska agera, vilket framför allt innebär att de ska ringa Stefan Fritzdorf som får ta de obekväma samtalen. Bara den insatsen har gjort att många backar.

– Men det är ändå ingen kul miljö för mina anställda att vistas i, säger han.

Grundproblemet är att stökiga personer känner att de har ett fritt spelrum, och kan agera utan risk eller egentliga påföljder, menar han.

– Om polisen inte prioriterar att åka ut när två ensamma 20-åriga tjejer känner sig hotade. Vad ska vi då ha en polis för? Och vi kan ju inte bara anlita vaktbolag, det är också en kostnad, säger han.

Toppnyheter

Stefan Löfven. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialdemokraternas framtid

Löfven: Alternativet till januariavtalet en katastrof

Stefan Löfven säger sig känna ett starkt stöd inom Socialdemokraterna, trots att flera röster på senare tid höjts om att han bör lämna som partiledare före nästa val. Det säger han i en intervju med Expressen, där han också försvarar januariavtalet med C och L.

Avtalet har bland annat fått kritik för att det innehåller förändringar i arbetsrätten. Men enligt Löfven hade alternativet, en borgerlig regering som fått genomföra sin politik, varit ännu sämre.

– Vi får alltid göra kompromisser i avtal men alternativet hade varit en katastrof för svenska löntagare, säger han.

En rundringning som DN gjort visar att det ännu inte finns några breda krav på Löfven avgång, men att det, med tidningens ord, ”börjar mullra”.

34 min
Stefan Löfven/Göran Greider TT
undefined

Greider: ”Löfven bör avgå i god tid före nästa val”

Statsminister Stefan Löfven gör klokt i att ställa sin plats till förfogande och låta någon annan ta över i samband med Socialdemokraternas partikongress nästa år, anser Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider.

– Han bör inte leda S i nästa valrörelse. Han är alltför märkt av januariavtalet och får svårt att mobilisera de egna väljarna, säger han till Expressen.

Tidningen har talat med flera profilerade S-debattörer som bitvis har olika syn på stödet för Löfven och januariavtalet.

Idag 07:11
Stefan Löfven Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

S-toppar i Skåne vill ha bort Stefan Löfven före nästa val

Stödet för statsminister Stefan Löfven vacklar inom Socialdemokraterna. Det skriver Aftonbladet som talat med flera S-företrädare i Skåne – ett tungt distrikt för partiet. Flera av dem vill ha bort Löfven före nästa val.

Cecilia Magnusson-Svärd som är oppositionsråd i Ystad tycker visserligen att Löfven gjort ett bra jobb, men vill ändå se en förändring inför valet 2022.

– Allt har sin tid och nu är det dags att ta ett kliv vidare, säger hon till tidningen.

S-ordföranden i Höör, Maria Boström Lambrén, tror precis som kommunalrådet Anders Rubin från Malmö att Löfven kommer att avgå före 2022. Fatmir Azemi som är oppositionsråd i Landskrona tycker även han att det är dags för ett byte på posten, däremot först efter valet.

17 feb
Läs mer om Socialdemokraternas framtid
Annika Wallenskog. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
De krisande kommunerna

SKR: Pengarna är välkomna – men inte avgörande

De 2,5 miljarder extra som kommuner och regioner får via dagens beslut i riksdagen spelar i de flesta fall ingen avgörande roll för deras ekonomi. Det säger Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Alla pengar som fyller på är av nytta, men de 2,5 miljarderna är inte avgörande, säger Wallenskog till TT.

Hon menar att bara en handfull av Sveriges kommuner har så akuta problem att de kan få bekymmer med sin likviditeten utan ett extra ekonomiskt tillskott.

1 tim
Riksdagen Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Riksdagen har klubbat kommunernas extrapengar

Riksdagen har nu slutligen sagt ja till oppositionens förslag om att skjuta till 2,5 miljarder kronor extra till kommuner och regioner, skriver TT.

Tillsammans med de fem miljarder som regeringen och samarbetspartierna utlovat kommer kommuner och regioner få 7,5 miljarder kronor extra i ändringsbudgeten som presenteras senare i år.

För att finansiera oppositionens extrapengar stryks reformen utvecklingstid, en ny variant av friåret som MP drev igenom under januariförhandlingarna, samt C:s förslag om ingångsavdrag planerad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för småföretag som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden.

1 tim
Annika Andersson, Vilhelminas kommunalråd. Vilhelmina kommun/TT
undefined

Kommunen tvingas låna miljoner för att betala löner

Vilhelminas ekonomi är i botten och nu vill kommunstyrelsen låna cirka 60 miljoner för att klara årets löpande utgifter, som till exempel att betala ut anställdas löner, skriver Dagens Samhälle.

Det är en mycket stor summa i en liten kommun med endast 6 700 invånare.

– Det är fruktansvärt. Jag trodde aldrig att vi någonsin skulle hamna i en sådan situation, säger kommunalrådet Annika Andersson (C) till Dagens Samhälle.

Efter flera goda år, bland annat tack vare bidrag från staten för flyktingmottagning, rasade kommunens ekonomi 2018. Några av Vilhelminas stora kostnader finns inom utbildningsnämnden och inför nästa kommunfullmäktige föreslås att flera skolor läggas ner.

Idag 09:56
Läs mer om De krisande kommunerna
Stefan Löfven (mitten) lämnar EU-nämndens sammanträde på onsdagen Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU:s framtid

Löfven: Kommer att bli tufft – vi står långt ifrån varandra

Statsminister Stefan Löfven tror att förhandlingarna om den nya EU-budgeten kommer att bli tuffa.

– Vi står långt ifrån varandra, säger han enligt TT.

När det gäller det nuvarande förslaget från Europeiska rådets ordförande Charles Michel så kallar han det för ”oacceptabelt” för Sverige.

Tidigare under onsdagen träffade statsministern riksdagens EU-nämnd, som gav honom godkänt för sin strama linje inför toppmötet de kommande dagarna, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Sverige, som är en nettobetalare till EU, vill hålla nere sin EU-avgift och behålla den avgiftsrabatt vi har i dag.

4 min
Statsminister Stefan Löfven (S) intervjuas efter EU-nämndens sammanträde om EU-budget på onsdagen Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

EU-källa: Sverige kan bara driva ett eller två krav

Sverige måste prioritera ett eller två krav i de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det säger en EU-källa till Direkt.

– Annars får de inget.

En av de stora striderna väntas stå mellan nettobetalare och nettomottagare. Storbetalaren Storbritannien har ju lämnat unionen och Sverige har, tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike krävt att få fortsatta rabatter på EU-avgifterna.

2 tim
Läs mer om EU:s framtid
Stefan Löfven.  Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Palmeutredningen

Löfven hoppas på svar: Vi behöver inte mer gissningar

Statsminister Stefan Löfven (S) välkomnar uppgifterna om att ett slutgiltigt svar kring Palmemordet kan vara på gång.

– Jag hoppas att det är så, vi behöver inte mer teorier eller gissningar. Alla vill ha ett svar, säger Löfven till TT om uppgifterna att åklagaren i fallet troligtvis fattar beslut i åtalsfrågan under första halvåret i år.

Han vill själv inte spekulera kring vilka nya uppgifter utredningen kan komma att presentera och säger att han själv inte har fått någon förhandsinformation.

2 tim
Olof Palmes grav. NORA LOREK / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Efter 34 år blir det något slags avslut”

Chefsåklagare Krister Petersson var ett intressant val av ny Palmeåklagare för tre år sedan och med honom som styrman för utredningen har risken för nya irrfärder varit minimal. Det skriver Fredrik Sjöshult på Expressen.

Enligt honom pekar allt mot att förundersökningen läggs ned med motiveringen ”misstänkt avliden” – annars skulle personen varit gripen, anhållen och häktad, menar Sjöshult.

Han tror inte att en kedja av indicier skulle vara tillräckligt för åklagarens beslut, utan menar att det måste röra sig om nya starka bevis. Har vapnet hittats? Eller har nya DNA-tester med ny teknik lyckats hitta spår som missats förut?

Lena Mellin på Aftonbladet vet inte vad som händer efter chefsåklagare Krister Peterssons ”sensationella uttalande”, mer än att det till slut kommer att bli ett slags avslut.

”Efter 34 år kommer vi få åklagarens, väl styrkta får vi hoppas, berättelse om vad som hände. Det känns mycket bra”, skriver hon.

Igår 22:48
Läs mer om Palmeutredningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer