TT
Framtidens pensioner

fPlus reder ut: Så orolig ska du vara för din pension

Kombinationen extremlåga räntor och stigande tillgångspriser sätter framtidens pensioner på spel. Nu ändras investeringsreglerna för AP-fonderna samtidigt som pensionsbolag ger sig ut på mer riskfyllda vatten. Och så kom corona på det. Flera tunga spelare varnar för att pensionssystemet är en tickande bomb.

Enligt en prognos från Pensionsmyndigheten finns det en risk att inkomstpensionen sänks med 1,5 procent nästa år. Det skulle innebära att en inkomstpension på 12 000 kronor minskar med 180 kronor per månad.

Det beror på att den svenska inkomstutvecklingen tros bli svagare när arbetslösheten stiger som en följd av coronakrisen.

Det är dock en prognos som är förenad med stor osäkerhet, uppger Pensionsmyndigheten som också konstaterar att de framtida pensionerna är hett debatterade.

Orsaken är att det finns en oro för att dom inte kommer att räcka och riskerar att bli en besvikelse för många. Den största inverkan på vår pension har antalet arbetsår och inkomst. Det är grunden i systemet men även tjänstepensionen som en majoritet av befolkningen har är mycket viktig. Det toppas sen av ett privat pensionssparande.

Logiken är att eftersom vi lever längre så måste pensionspengarna också räcka längre. Det betyder i sin tur att vi måste arbeta längre men trots det har de flesta valt att gå i pension runt 65 år. Därför beslutade Riksdagen förra året att börja justera upp pensionsåldern. Nu har vi till exempel laglig möjlighet att arbeta till vi är 68 år medan den lägsta åldern för när allmän pension kan börja tas ut höjdes från 61 till 62.

Lägre räntor ger lägre avkastning

Men under de senaste tio åren har ett nytt problem dykt upp. Det handlar om de senaste årens extremt låga räntor som gör det svårt för pensionsaktörerna att få avkastning på räntebärande värdepapper som statsobligationer.

Före jul meddelade till exempel den första AP-fonden att den ”med anledning av att avkastningsförväntningarna på de flesta tillgångsslag under de närmaste tio åren är låga beslutade styrelsen för Första AP-fonden i augusti 2019 att sänka fondens avkastningsmål på den totala portföljen”.

Det är inte ett akut problem eftersom världens börser fortsatt att leverera fram till coronakrisen och flera AP-fonder och pensionsfonder levererade rekordresultat för 2019.

”Om tjugo år är vi på plus igen”

AP-fonderna 1–4 ska ses som systemets buffertfonder. 2018 förvaltade de tillsammans 1 380 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär 15 procent av pensionssystemet totala tillgångar. De övriga 85 procenten betalas här och nu till dagens pensionärer av arbetsgivare och arbetstagare.

Buffertfondernas funktion är således att stötta upp pensionerna så att utbetalningarna räcker. Det är i sin tur en balansakt som pendlar fram och tillbaka.

Tobias Fransson, Fjärde AP-fonden

– Just nu tas medel ur AP-fonderna och buffertfonderna för att klara av pensionsutbetalningarna. Så har det varit sedan 2009, och det beror på de stora årskullarna födda på 40-talet som nu är pensionärer. Men våra prognoser visar att vi gradvis är på plus igen om 20 år, konstaterar Tobias Fransson, chef för strategi & hållbarhet på Fjärde AP-fonden.

Han håller med om att de låga räntorna är ett problem.

– Det är en utmaning och vi har också varit tvungna att skruva ned den förväntade avkastningen på vårt kapital från 4,5 till 3 procent realt per år sett över en tioårsperiod. Orsaken är de extremt låga räntorna, där statsobligationer nu ger en negativ avkastning, samt relativt höga värderingar även för andra tillgångar som aktier och fastigheter, säger Tobias Fransson.

”Räntebrasan håller på att slockna”

Mats Langensjö, en av Sveriges främsta experter på pensionssystemet och vd på konsultbolaget Secoria, menar att vi står inför ett paradigmskifte.

– Vi har haft 30 år med räntenedgångar vilket har resulterat i att alla tillgångsslag i princip stigit i värde. Nu går de finansiella marknaderna visserligen fortfarande bra. Den svenska börsen steg till exempel innan corona och den kommer säkert återhämta sig, men trots det är de flesta överens om att den långsiktiga avkastningen på aktier är väldigt osäker.

– Och det beror ju på att räntebrasan håller på att slockna vilket betyder att börsens avkastning i framtiden måste bygga mer på framtida vinster från tillväxt, produktivitet och innovation. Det låter jättebra, men vi har inte sett det hända än och därav osäkerheten, fortsätter han.

Bredare investeringsmöjligheter

För att försöka komma till rätta avkastningsproblemet har placeringsreglerna för AP-fonderna ändrats i två omgångar. Det första paketet med utökade placeringsregler kom den 1 januari 2019 och nu från och med den första maj 2020 lanseras ytterligare ett paket.

– De nya reglerna handlar om avkastning men också om riskspridning. AP-fonderna gör väldigt långsiktiga investeringar och de nya placeringsreglerna ger oss möjlighet att placera långsiktigt i tillgångar som inte svänger lika kraftigt som börsplaceringar. Det kan handla om onoterade bolag men också om fastigheter och olika infrastrukturprojekt, säger Tobias Fransson.

Sara Christensen

Sara Christensen, kommunikationschef på den första AP-fonden, menar att de nya reglerna inte kommer en dag för sent och är en helt nödvändig anpassning till den globala finansmarknaden.

– Nu anpassas lagen ytterligare till dagens globala kapitalmarknader och ge oss placeringsregler som är mer jämförbara med internationella placerare. Det förbättrar vår flexibilitet, våra avkastningsmöjligheter och främjar den långsiktighet som är AP-fondernas styrka.

”Riskkapital snittar 2,5 gånger pengarna”

En av AP-fondernas nya möjligheter är att öka investeringarna i riskkapitalbolag som sysslar med att investera i onoterade bolag.

Rent tekniskt fungerar det som så att AP-fonderna förbinder sig att tillhandahålla en viss mängd kapital åt ett riskkapitalbolag som kan använda pengarna till att köpa eller investera i olika bolag under en tioårsperiod, för att sedan återbörda kapitalet med avkastning.

Klas Tikkanen är operativ chef på riskkapitalbolaget Nordic Capital.

– Nordic Capital arbetar med 140 investerare globalt, men in Sverige bara med sjätte AP-fonden. Vi har deras förtroende att välja vilka bolag fonden investerar i. Nordic Capitals fonder investerar i mellan 15–20 bolag vardera.

– Bolagen ägs i cirka sex år innan de avyttras och pengarna skickas tillbaka till investerarna, i snitt med 2,5 gånger de pengar som investerarna satt in i fonden när det kommer till de större aktörerna i Sverige, fortsätter Klas Tikkanen.

Han välkomnar AP-fondernas nya placeringsregler eftersom han menar att det svenska pensionssystemet är underfinansierat och därför måste ges bättre möjlighet till avkastning.

– Pensionssystemet är en tickande bomb eftersom det finns för lite pengar i det. Pengarna som sätts in till framtidens pensionärer kommer inte att räcka. Redan nu börjar fler och fler märka att deras pensioner inte och man känner sig lurad på ålderns höst.

Tufft för arbetsmarknadens pensionsbolag

Svårigheten att få framtida avkastning är kanske ett ännu större problem för arbetsmarknadsparternas pensionsbolag som Alecta och AMF. De placerar det kapital som arbetsgivare och fackförbund kommit överens om att betala in till de anställdas framtida tjänstepensioner. Det är en mycket viktig del av den samlade pensionen och nyligen har Svenskt Näringsliv och LO efter förhandlingar kommit överens om att åldern för när tjänstepension börjar betalas in ska sänkas.

Även arbetsmarknadsparternas placeringsstrategi förändras nu i jakten på avkastning.

– Statsobligationerna, som förr kunde ge ett par procent i ränta årligen, är nu nere på noll. Därför letar vi och andra pensionsförvaltare efter andra möjligheter att hitta avkastning. Investeringar i infrastruktur, företagsobligationer och reala tillgångar som till exempel fastigheter har blivit vanligare, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

En skillnad är att arbetsmarknadens pensionsbolag har ett åtagande gentemot sina kunder, det vill säga de arbetstagare som via sina kollektivavtal omfattas av en tjänstepensionsplan.

– Den som ställer ut garantier måste också ha tillgångar som gör att löftet med säkerhet kan infrias. Det utlovade beloppet diskonteras med marknadsräntan, vilket gör att pensionsbolagens åtaganden växer när räntorna faller.

– Bolagens finansiella styrka har därför satts på prov i takt med fallande räntor. De sjunkande räntorna sätter press på den konstruktionen eftersom lägre förväntad avkastning på räntebärande tillgångar betyder att pensionsbolagen måste höja sina avsättningar för framtida utbetalningar rejält, fortsätter Staffan Ström

Finansinspektionen: Varning för lägre pensioner

Just denna problematik fick Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen att i höstas gå ut och varna för arbetsmarknadens pensionsbolags möjlighet att upprätthålla den finansiella balansen.

”De räntor som för närvarande används för att beräkna hur mycket kapital som måste sättas av i dag för att möta åtaganden i framtiden innehåller antaganden om att långsiktiga räntor som är på betydligt högre än nivån på aktuella marknadsräntor. Det finns därför en risk att för lite sätts av till framtida åtaganden vilket kan leda till lägre pensioner framöver”, skrev Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

I värsta fall kan det leda till den situation som uppstått i Holland. Där har de sjunkande räntorna resulterat i att de holländska pensionsbolagen fått omförhandla och skriva ned de pensionsnivåer som utlovats i tjänstepensionerna.

– Det skulle så klart kunna hända i ett extremt läge, men jag ser det som väldigt osannolikt. De svenska pensionsbolagen är så pass mycket mer finansiellt stabila än de holländska bolagen. Deras motståndskraft har varit lägre, vilket betyder att de legat mer på gränsen för att klara av sina framtida utbetalningar. Därför har de också varit tvungna att sänka utbetalningarna i vissa pensionsplaner, säger Staffan Ström.

Starka buffertar

För närvarande är det som sagt ingen fara för varken AP-fondernas eller de privata pensionsbolagens kapitalbuffertar. När regeringen förra året såg över AP-fondernas avkastning för perioden 2001 och 2018 konstaterade man att den var god.

Staffan Ström på Alecta menar att arbetsmarknadens pensionsbolag även byggt upp starka buffertar under årens lopp vilka klarar av relativt stora finansiella påfrestningar.

– Vår konsolideringspolicy, som talar om hur stora tillgångar vi över tid ska ha i förhållande till de framtida pensions-utbetalningarna, säger att vi ska ligga i intervallet 125 till 175 procent. Trots det extrema ränteläget ligger vi nu mitt i intervallet, kring 150 procent.

Men han slänger in en brasklapp kring om det extrema ränteläget skulle bli långvarigt.

– Det kan nagga på pensionsbolagens buffertar och för att parera det kan bolagen tvingas höja premieinbetalningarna till systemet, och det har gjorts vid flera tillfällen de senaste åren.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer