Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Centerpartiets framtid

fPlus reder ut: Så kommer C agera i regeringsfrågan

fPlus går på djupet i Centerpartiets inre liv och reder ut spelet i och utanför Januarisamarbetet. Flera tunga centerpartister och experter berättar vart partiet är på väg. Det är ett parti med gott självförtroende, men det finns slitningar. ”Den centerpartistiska tjurskalligheten har visat sig vara både en styrka och en svaghet”.

Maria Lindholm/ÖP

– Ska man göra en parodi på hur konsensus fungerar i Sverige så är det Centerpartiet man ska titta på. Har man väl bestämt sig så backar alla upp det beslutet.

Marcus Åsling, politisk redaktör på Östersundsposten, beskriver partiet vilket han tidigare arbetat för som ”otroligt konsensusinriktat”. Det sätt som man slöt upp kring beslutet om januariavtalet är endast ett exempel på detta.

Han menar att det grundar sig i en ”typisk byalagskultur” där man kavlar upp ärmarna och hjälps åt.

– Partiet är folk på landsbygden, helt enkelt ett socialt projekt som blivit parti.

Andra med bakgrund inom partiet pekar också på handlingskraften som central för självbilden. Är man centerpartist så betraktar man sig som de som får saker gjorda, så kallade ”doers”. Centerpartister föredrar att argumentera med grund i vad man ”tycker” snarare än, som till exempel moderater och liberaler, som argumentera utifrån vad som är ”belagt”.

– I andra partier handlar det mycket mer om ideologiska strider, medan falanger i den mån de finns inom centerrörelsen i huvudsak är geografiska, beskriver Åsling.

Han pekar på att partiet har en smålänning som är partiledare, en norrlänning som är ekonomisk-politisk talesperson och en jordbrukspolitisk talesperson från Skåne.

– Det var likadant under Maud Olofssons tid med olika geografiska representationer, utvecklar Åsling.

C – de riktiga vågmästarna?

Om de ideologiska striderna inte har varit stora inuti partiet har ideologi spelat desto större roll i relation till de andra partierna.

I samband med riksdagsvalet agerade Centerpartiet utifrån två premisser: att få igenom så mycket som möjligt av sig egen politik – och att utesluta Sverigedemokraterna från reell politisk makt. Stundom tycktes det senare vara överordnat det första.

SD:s framfart som har bidragit till upplösandet av blocken beskrivs ofta som vågmästarna i svensk politik. Men detta är felaktigt, åtminstone enligt statsvetaren Mikael Sundström. Det är snarare Centerpartiet, tillsammans med Liberalerna, som är att betrakta som de egentliga vågmästarna.

– Det är de som nu har tagit på sig den rollen i praktiken och blir en maktfaktor på det sättet. 

– Historiskt sett är Centerpartiet också ett pragmatiskt parti. Den fallenheten har påverkat januariavtalet. Betalningen man får tillbaka är på sätt och vis större än partiets storlek egentligen skulle medge, säger han och tillägger:

– Risken man löpte var att förlora väljare, men det har vi inte sett än.

Alliansen har ohjälpligt gått sönder

Sundström pekar på det som Centerpartiet i uppgörelsen fått igenom, som en förändring av Arbetsförmedlingen och avskaffande av värnskatten.

Han menar att partiet dessutom klarat sig ganska väl på de tre olika arenor som ett parti brukar analyseras utifrån. Både hos väljarna, partiinternt och parlamentariskt har det gått relativt bra.

– Väljarmässigt har man inte förlorat på januariavtalet hittills – möjligen har man bytt en del väljare men inte tappat totalt sett. Man gick för bara några år sedan igenom en process där man sjösatte ett idéprogram. De flesta som inte var med på grundtankarna i detta program försvann då, säger han.

När det gäller den parlamentariska arenan så har man lyckats få Socialdemokraterna att i delar driva Centerpartistiska frågor men Alliansen har samtidigt vad det verkar ohjälpligt gått sönder, fortsätter han.

– Det är inte oväntat att det är Centerpartiet som tar det här ansvaret då man har en historia att agera rätt pragmatiskt.

Pragmatismen är även något som Åsling ser som kännetecknade för partiet. Under en kort tid stod han själv som kandidat på riksdagslistan, men har också arbetat i regeringskansliet under Alliansregeringen och analyserat centerpartiets politik på Östersunds-Postens ledarsida. Han menar att det pragmatiska tillsammans med en hög lojalitet är vad som utmärker Centerpartiet.

– Den livliga diskussionen börjar när man tar kaffe och kaka, det är inte organiserat som inom arbetarrörelsen. Om arbetarrörelsen är ett väloljat maskineri så är Centerpartiet en spontan ordning. Och där man brister i mötesdisciplin tar man igen det i lojalitet, förklarar Åsling. 

Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

”Min uppfattning är att man inte skriker utåt”

Lojalitet är något som återkommer i beskrivningar om partiet och organisationen. Medan det interna förtroendet för andra partiers partiledare mer eller mindre återkommande ventileras i offentligheten, tycks intern kritik mot C-ledaren knappt existera.

– Säg att det skulle bildas en falang och avsätta Lööf, då skulle ingen vilja samarbeta med den falangen. Det är inte så man arbetar inom Centerpartiet och den typen beteenden ses som destruktiva. Partiledarbyten och andra större politiska förflyttningar nås genom konsensus, beskriver Åsling.

Riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen menar även han att det interna samtalet och relationerna mellan kollegorna går före egna utspel i partiet:

– När jag tycker att partiet borde göra något annorlunda så lyfter jag det internt. Min uppfattning är att man inte skriker utåt. Självklart tycker vi i partiet olika och det är klart att alla inte är överens om allt.

Lööf har starkt stöd och är inte hotad från något håll

Centerpartiet är på några sätt mindre toppstyrda än andra, resonerar han och exemplifierar med januariavtalet och förhandlingar som följt av det:

– Det är till exempel vi riksdagsledamöter som förhandlar januariavtalets punkter med regeringen, i andra partier är det primärt tjänstemän som förhandlar. Jag tycker det är bra att vi som är folkvalda är med i de processerna för det är oss som medborgarna har valt, utvecklar Paarup-Petersen.

Att förtroendet för Annie Lööf är högt internt råder det inget tvivel om. Ingen centerpartist vill tala illa om sin partiledare, knappt ens problematisera. Under den snåriga regeringsbildningen prövades tålamodet på sina håll men då var kritiken snarare riktad mot ”processen” som sådan och inte personen. Men även de mest populära politiker har ett slutdatum.

Svaren är blandade när potentiella efterträdare i framtiden ska pekas ut. Emil Källström, Kristina Yngwe och Fredrick Federley är tre profiler som är viktiga för partiet och som nämns när frågan kommer upp.

Statsvetaren Mikael Sundström menar, liksom andra, att det är alldeles för tidigt att säga något om möjliga efterträdare.

– Lööf har starkt stöd och är inte hotad från något håll.

Men han lyfter Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson, som har blivit etablerad och tung ganska snabbt som en stark kandidat i teorin. Liksom pekar på att samma Niels Paarup-Petersen som intervjuas i denna artikel, som fick ett Malmö-mandat i riksdagen i senaste valet, är en nykomling i riksdagen som märks.

Däremot vänder sig Sundström generellt mot tanken att det är så viktigt med lyskraft för en partiledare överlag.

– Det var mycket snack om både Lööf, Busch Thor och senast även Sabuni, om att alla tre ”går igenom rutan”. Svenska statsvetare har konstaterat att vi inte har en sådan kultur i Sverige att en partiledare drar upp ett parti, men en dålig partiledare kan däremot dra ner ett parti.

Inget hände genast med opinionssiffrorna när Sabuni och Busch Thor axlade ledarrollerna, beskriver han och tillägger:

– Förvisso höjdes siffrorna med Lööf efter hand men det är snarare resultat av det som partiet gör internt och den politik man utvecklar.

Centerpartiets framgångar har nämligen mer att göra med organisationsbygge än enskilda personligheter.

– Centerpartiet har till exempel renoverat hela sin inre organisation och partiet är mycket bättre rustat nu när det gäller valorganisationen, beskriver Sundström som konstaterar att som Europas rikaste parti har C på ett ”smart sätt” använt lite av resurserna på att bygga organisationen istället för att ”blåsa ut reklam”.

Det här missas ofta i media, konstaterar han, men betyder ofta väldigt mycket för att lyckas.

Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

”Den centerpartistiska tjurskalligheten” 

I samband med valet blev avståndet till Sverigedemokraterna närmast en profilfråga för partiet. Löftet om att göra vad som krävdes för att inte ge SD politiskt inflytande realiserades också i och med januariavtalet. Men hur enigt var partiet egentligen om denna strategi?

– Avståndet till SD är genuint och äkta, beskriver Åsling som kallar partiets syn på migration och integration som absolutistisk.

Men, tillägger han, även Centerpartiet gör analyser kring hur kostnaderna för migrationen ser ut men man tycker inte att man ska uttrycka sig i sådana termer.

– Det stör det sociala kittet. När man pratar om fattigpensionärer eller invandrare måste man göra det finkänsligt.

– I grunden är Centerpartiet egentligen ett pragmatiskt parti, det är därför jag själv blev centerpartist en gång i tiden. Men i C-andan finns en viss dogmatism. Kärnkraftsfrågan är ett sådant exempel, där Fälldin slog ner i backen, nu ser vi det också med SD och medmänsklighet, som är en ny typ av kärnkraftsfråga, tydlig ideologisk hjärtefråga.

– Dogmatismen, när den centerpartistiska tjurskalligheten väl sätter sig, har ju visat sig vara både en styrka och en svaghet, utvecklar Åsling.

Centerpartiet har på senare tid fått en tydligare profil som invandringsvänligt parti, säger Sundström som menar att partiet också utmärker sig med sin öppenhet.

– Partiet är öppet och transparent med sina politiska förändringar. Tiden då idéprogrammet släpptes var en utmanande, rentav existentiell period för dem. Vissa fraser i programmet, till exempel om månggifte och annat blev föremål för debatt och det blev en öppen diskussion i partiet om det här.

Andra med insyn i partiet bekräftar att idéprogrammet 2012 kom att prägla partiet på djupet och beskriver anledningen till att det nu är ”väldigt enstämmigt” och knappast finns några frågor som man har olika uppfattningar om härrör från den här perioden.

”Ibland måste man tugga i sig blodpudding”

Trots den starka konsensusen som skildras i partiet finns det de som sticker ut.

Helena Lindahl, partiets näringspolitiska talesperson, har på kort tid blivit en känd profil utanför partiet. Lindahl var den enda som också röstade emot när statsministerfrågan avgjordes i valet 2018.

När hjärtefrågan arbetsförmedlingens omgörning nu dras i långbänk, sedan implementeringen stoppades av M,V och KD:s misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsministern skulle man kunna ta som intäkt för att det kommer vara svårare att få igenom avtalets punkter i praktiken.

– Jag ser det inte som något negativt att KD och M har lagt in önskemål som har införlivats. Leder det till något bättre i slutändan så är det okej. Men det alla kan vara överens om är att vi behöver reformera Arbetsförmedlingen, säger Lindahl.

Hållbarheten i överenskommelsen med S och MP vill Lindahl inte sia om.

– Det är så svårt att spekulera kring hur det blir när man upprättar ett avtal. Vi hade ju inte genomfört alla de här sakerna i avtalet om vi hade fått regera själva, säger hon.

– Men så var det ju även under Allianstiden. Man får inte välja vad man ska äta till middag varje dag, utan ibland måste man tugga i sig blodpudding. Men är det så att det blir motstånd får man ta det den dagen det kommer. Man kan inte börja oroa sig för att möta motstånd.

En annan profil som stuckit ut i partiet är Staffan Danielsson, tidigare mångårig riksdagsledamot och på senare tid profilerad inom migrationsfrågan. Vid flera tillfällen har han känt sig manad att gå emot partiet.

Ett tillfälle var när förslaget om en helt fri invandring lyftes som huvudsignum i partiets idéprogram 2012. Det tillsammans med ett par meningar om månggifte ledde till stor turbulens.

Som en av de som ansåg att förslagen i idéprogrammet var orealistiska var Danielsson delaktig i att, som han själv beskriver det, ”vända skutan rätt” då.

2013 lyftes även ett C-förslag om att svenska ambassader skulle vara öppna för flyktingar som vill söka asyl. Danielsson fick då ännu en gång anledning att gå emot partilinjen och beskriver händelsen som början på sitt ”utanförskap” i partiet som han varit aktiv inom under 50 år.

Den fria invandringslinjen, om än inte lika tydligt beskrivet som i idéprogrammet, har alltjämt dominerat i partiet och tagit sig olika uttryck, bland annat i form av ”gymnasieamnestin” där vissa ensamkommande genom en lagändring 2018 gavs möjlighet till uppehållstillstånd i landet.

– Det är klart att det inte är roligt, jag hade gärna varit kvar i riksdagen, säger Danielsson som beskriver det som ”påfrestande” att få så stark kritik för att ha haft en annan uppfattning.

– Men det är ingen merit att vara 72 år i Sverige och jag har dessutom varit illojal mot partilinjen, konstaterar Danielsson som beskriver att den egna situationen tillsammans med att ”yngre duktigare krafter” utmanade honom gjorde att han sedan lämnade riksdagen efter valet 2018.

– Man ska ju inte vara emot sitt parti i riksdagen, förklarar han och fortsätter försvara agerandet med att det är många centerpartister som ”tycker som jag”.

Det är, anser han, alldeles uppenbart att Centerpartiet liksom Moderaterna och Socialdemokraterna har förlorat en del väljare till Sverigedemokraterna.

– Bland de gamla kärnväljarna i partiet är det troligen många som tycker som jag i migrationsfrågorna.

Lunds universitet / Lunds universitet

”Samarbetet går bra med regeringen”

Utöver migrationsfrågorna är energiområdet något som Centerpartiet hamnat på kollisionskurs med de forna allianskollegorna.

Niels Paarup-Petersen menar att den politiska vardagen överlag på senare tid blivit ”väldigt konfrontatorisk”.  Samtidigt har värdet av överenskommelser devalverats, säger han och syftar på energiöverenskommelsen som M och KD bröt sig loss ur vid årets slut.

– Sverige har en hel del stora utmaningar, vi tycker att det borde vara möjligt att samla alla partier i långsiktiga diskussioner på ett seriöst sätt i stället för att kasta runt citat i media.

– Jag har full respekt för att det kan finnas olika åsikter om vad man vill göra med kärnkraften, vi behöver inte var överens om det men syftet med överenskommelsen är att hitta en gemensam väg framåt och ha ett fundament som gör att branscherna vet vad som gäller.

Liksom Lindahl vill inte Paarup-Petersen säga att inbromsningen av reformeringen av Arbetsförmedlingen smärtade särskilt:

– Det var ju det politiska som gjorde att det blev förlängning. Man måste kunna diskutera sådant också utan att det ska uppfattas som att allt går åt helvete.

– Jag måste säga att samarbetet går bra med regeringen, överlag så levereras det på det som lovats. Sedan är tidsplanen tight på vissa områden, tillägger han.

Han pekar på att det allra viktigaste för både regeringsarbetet och i riksdagen är de långsiktiga förutsättningarna.

– Oavsett vilka utmaningar som Sverige har så kommer det alltid finnas ett behov av långsiktighet, om Sverige är känt för någonting så är det just långsiktighet och säkerhet kring politiska beslut. Detta har varit viktigt, inte minst för företagen, men det håller på att förändras. Det kommer vara oerhört problematiskt för näringslivet framåt.

När Niels Paarup-Petersen får peka ut den viktigaste samhällsfrågan är det frågorna han själv driver, utbildning och att motarbeta utanförskapet som växer fram i olika delar av landet.

HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN

Medmänsklighet attraherar kvinnor

Trots den ”väldiga samstämmigheten” och vittnesmål om närmast en avsaknad av tydliga falanger inom partiet så finns det vissa större idémässiga skillnader mellan storstadspartister, tidigare kända som ”Stureplanscentern”, och medlemmarna ute i landet som märks - inte minst på valdagen.

– Stockholmscentern är en form av borgerliga miljöpartister, de har en annan slags partikultur. Och Stockholm är en del som växer för partiet. Jag tror en stor betydelse har att göra med att storstäderna är nybyggarland för Centerpartiet. Där startar man upp ny verksamhet och har inte samma historik av redan etablerad partikultur. Samtidigt upplever jag att skillnaderna minskar, kanske på grund av partiets konsensuskultur, resonerar Åsling.

Partiet har idag liknande opinionssiffror som vid valet, omkring 8 procent, men trots det kan man inte slå sig till ro, menar Danielsson som pekar på väljartappet som sker ute på landsbygden.

– Vi har allt fler kvinnor och ungdomar som röstar på oss i städerna. Om SD är ett parti med en majoritet män som röstar på dem så har Centern blivit ett kvinnoparti, säger Danielsson.

– Det beror på vår medmänsklighet, det attraherar kvinnor och unga. Men det är en spänning i detta naturligtvis. För även om det är roligt att vi har gått fram i städerna så är det svårare på landsbygden. Det gäller att kunna hålla ihop helheten, säger han.

Danielsson återkommer till partiledarens starka ställning för att lyckas med uppgiften. Trots att Lööf varit borta de senaste månaderna har hon lika högt förtroende i opinionen, vilket visar vilken stark ställning hon har hos väljarna, menar han.

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Krävs något drastiskt för att återuppliva Alliansen: ”Inte naturligt för S”

Tilltron till partiledaren visade sig inte minst under regeringsbildningens olika faser, där även förslaget om att Lööf skulle axla statsministerrollen lyftes fram. Nu blev det inte så. Men frågan är hur partiet ser på sin egen roll i relation till Socialdemokraterna på sikt. Vilken betydelse har januariavtalets utfall för framtida regeringar, kan ett hyggligt genomfört projekt med S och MP-regeringen innebära att C kan tänka sig mer samarbete åt vänsterhållet framöver?

Svaret från Niels Paarup-Petersen om hur han ser på det hela kommer blixtsnabbt: ”det är inte så att jag blivit sosse”. 

– Personligen hade jag ju hoppats på någon typ av Alliansregering, Alliansen tillsammans med Miljöpartiet hade varit bra, då hade vi förstärkt den gröna delen i det blågröna samarbetet. Men det satte Moderaterna stopp för. Jag vill gärna ha den gröna delen av Miljöpartiet dock, inte den röda, förtydligar han.

Staffan Danielsson menar att januariavtalet är skakigt av flera skäl. Dels är förtroendet för Löfven lågt, dels sker det oheliga allianser från oppositionshåll som utmanar ordningen i riksdagen:

– Jag tror att det lever farligt nu med Vänsterpartiet som inte har någon skam i kroppen och tar hjälp av SD att fälla förslag i riksdagen.

Jag får väl vara glad att verkligheten tyvärr har givit mig rätt

På den parlamentariska arenan är det så här ett år efter att januariavtalet slöts ett stort plus för partiet att man fått igenom Centerpartistisk politik men också ett minus för att det är otydligt vad som händer med alliansbygget framöver, beskriver Sundström.

Man får inte glömma att Alliansen ändå varit förstahandsvalet under en lång period, resonerar han.

Centerpartiet har hela tiden sagt att Alliansen varit deras prioriterade alternativ, så att Alliansen nu ligger illa till som projekt är förstås inget man uppskattar, säger Sundström.

Dock krävs det att något drastiskt händer för att det samarbetet ska kunna bli aktuell igen framöver.

– Det skulle vara om det sker något som radikalt ändrar spelplanen som gör att Alliansen kan räkna med passivt stöd av Socialdemokraterna i framtiden, eftersom Sverigedemokraterna nu är så stora att inget av de två traditionella blocken kan räkna med egen majoritet. Det finns inget som tyder på att det skulle hända just nu och det är inte heller naturligt för Socialdemokraterna att agera stödparti på det sättet.

Inom partiet finns det många företrädare som är irriterade på Kristdemokraterna och Moderaterna som de tycker driver i väg åt fel håll, men från officiellt håll hoppas man förstås att Alliansen ska vakna igen, beskriver Sundström.

En Alliansregering var det som Lindahl inför det senaste valet hade hoppats på, och eftersom hon ser Centerpartiet som ett ”borgerligt” parti finns hoppet kvar för framtiden:

– Jag hade helst sett en annan regering och det har jag varit tydlig med. Jag tycker att Centerpartiet är ett borgerligt parti och jag ser gärna ett borgerligt samarbete längre fram. Om du frågar mig. Och då uttalar jag mig som Helena.

Åsling menar att januariavtalets framtid handlar till stor del om relationen till S.

– Relationen till Socialdemokraternas företrädare är väldigt viktig för fortsatt samarbete. Inom centerrörelsen lägger man stor vikt vid sin partners samarbetsförmåga; vilja att lösa ut knäckfrågor, kompromissa och ha en dialog. Relationen är nästan lika viktig som det politiska resultatet. Om socialdemokratin blir inåtvänd och uppvisar sin historiska pampförmåga så kommer samarbetet krackelera, säger Åsling.

Danielsson tror å sin sida att Centerpartiet mycket väl kan bli en liberal opposition efter valet 2022. Eller möjligen redan inom ett år eller så, tillägger han.

Det är inte en bra signal till medborgare som ser att det finns stora samhällsproblem

Danielsson, som nu inte längre deltar i dagspolitiken, tycker sig från håll se hur partiet alltjämt anpassar sig efter verkligheten, också på det egna hjärteområdet migration.

– Jag noterar med glädje att Centerpartiet idag säger samma sak som jag 2013, om inte ännu starkare.

Danielsson syftar på Annie Lööfs formulering i riksdagen oktober 2019 om att den svenska migrationspolitiken inte nämnvärt kan skilja sig från andra EU-länders.

– Jag får väl vara glad att verkligheten tyvärr har givit mig rätt, säger Danielsson.

– Det är inte otänkbart att C hamnar jämsides med S och M, snarare än MP och V, i arbetet i den migrationspolitiska kommittén, spår han.

Tecken som skulle tyda på detta är dels Lööfs formulering i riksdagen liksom det att partiet nu öppnat för att acceptera försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare.

Huruvida en kommande regeringsbildning kan gå smidigare och snabbare än de föregående, som tagit allt längre tid, hänger på hur mycket partierna lärt sig resonerar Paarup-Petersen. Han jämför med Danmark som var i liknande läge, men där det endast tog ett par veckor att bilda regering.

– Jag hoppas att alla partier och systemet har lärt sig av den här regeringsbildningen. Själva processen var inte lyckad, den tog för lång tid. Alla de där sonderingsomgångarna har inte varit bra för den parlamentariska trovärdigheten. Det är inte en bra signal till medborgare som ser att det finns stora samhällsproblem att ta tag i, menar Paarup-Petersen.

Toppnyheter

Svensk pendlare under coronapandemin Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Skakig exportmarknad bakom större BNP-ras

En skakig exportmarknad tyngde BNP mer än väntat i andra kvartalet. Det är flera analytikers kommentar till det historiska BNP-raset, skriver Direkt.

Även om raset var värre än marknadens prognoser var den mindre omskakande än vad Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet hade förutspått. Dessutom visar det sig att Sverige klarat sig bättre än andra länder i Europa så här långt. Flera analytiker beskriver det som att vara bäst i ett dåligt gäng.

– En helt annan liga än skräckshowen i resten av Europa, säger David Oxley, ekonom på Londonbaserade Capital Economics, till Financial Times.

Enligt Swedbank pekar mycket på att botten är nådd och att återhämtningen som kunnat ses under sommaren kommer att fortsätta. Men de spåra att den återgången kommer ta tid, skriver Direkt.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid IFN, varnar för TT att siffrorna ännu är osäkra och väntas bli reviderade – och att helårsutfallet hänger på hur smittospridningn utvecklar sig till hösten.

– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand, säger han till TT.

1 tim
Andersson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Finansministern: ”Återhämtningen tar tid”

Sveriges BNP-fall – 8,6 procent – under andra kvartalet är något mindre än vad finansdepartementet tidigare räknat med. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff, rapporterar TT.

Hon menar att svensk ekonomi nu befinner sig i en återhämtningsfas.

– Men det är en återhämtning som kommer att ta tid, säger hon.

– Det är tydligt att vi har problem på arbetsmarknaden.

En ny ekonomisk prognos från regeringen kommer i slutet av augusti.

34 min
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Historiskt ras för svensk BNP – föll 8,6 procent

SCB:s BNP-indikator visar att svensk ekonomi krympte 8,6 procent under det coronadrabbade andra kvartalet, jämfört med årets första kvartal. Det är värre än Infronts prognosenkät som pekade på ett tapp på 7,6 procent. Enligt SCB är raset det största under ett kvartal på över 40 år.

Jämfört med fjolårets andra kvartal rasade BNP med 8,2 procent. Raset härleds till minskad export och svag hushållskonsumtion till följd av coronapandemin, skriver myndigheten.

Tillväxtsiffrorna är en snabbindikator av det ekonomiska läget och bygger på begränsad och preliminär data, skriver SCB. Den ordinarie beräkningen av Sverige BNP under det andra kvartalet kommer att publiceras 28 augusti.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

H&M toppar börsen – ABB faller efter Gardells försäljning

Stockholmsbörsen stiger på onsdagen i linje med övriga europeiska börser. Klockan 11.00 står de ledande indexen enligt följande:
• OMXS30: +0,5%
• OMXSPI: +0,6%
Tisdagens handel på Wall Street resulterade i stigande börser medan de ledande indexen i Asien har handlats oregelbundet under morgonen. I Europa lyser det överlag grönt där samtliga index stiger. Tyska Dax är upp 1 procent.

Sveriges BNP krympte med 8,6 procent under andra kvartalet jämfört med föregående kvartal, enligt SCB. Beskedet fick initialt Stockholmsbörsen att lyfta ytterligare.

Tidigare i dag presenterade Silf/Swedbank sin inköpschefsenkät som säger att svenska PMI-indexet för tjänstesektorn steg till 54,8 i juli, vilket är den högsta nivån sedan krisen började.

Familjen Persson utökar i H&M och äger nu nära halva aktiekapitalet. I fredags förra veckan köpte de via ägarbolaget Ramsbury ytterligare 1,3 miljoner B-aktier till ett värde av ungefär 176 miljoner kronor. H&M toppar OMXS30-listan på onsdagen med en uppgång på över 2 procent.

Gruvjätten Boliden, som har fått höjd riktkurs av RBC, stiger cirka 1,5 procent.

ABB steg över 1 procent under förmiddagen men aktien vände ner under nollan efter uppgifter om att Christer Gardells aktivistfond Cevian sålt 21 miljoner aktier i bolaget.

Under morgonen har Sedana Medical, Flexqube och Global Gaming rapporterat för det andra kvartalet.

Global Gaming redovisar fallande intäkter men bolaget lyckades vända till vinst. Aktien är upp nära 10 procent medan Sedana stiger cirka 3 procent. Flexqube rusade inledningsvis över 10 procent men har fallit tillbaka och var vid 11-tiden upp drygt 2,5 procent.

Pareto Securities har höjt riktkursen för hälsovårdsbolaget Mentice till 90 kronor från 75 kronor. Rekommendationen köp upprepades. Aktien stiger 3 procent och handlas runt 80 kronor.

4 min
Kvinna i skadad kyrka/António Guterres TT
Explosionen i Libanon

Världen erbjuder nödhjälp och ”djupa kondoleanser”

Ledare över hela världen uttrycker sina kondoleanser efter tisdagens jättelika explosioner i Beirut, skriver AFP.

Flera länder, såsom Kuwait, Qatar, Iran och Saudiarabien har erbjudit nödhjälp. Även Israel har gjort det – trots att länderna tekniskt sett fortfarande är i krig.

FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte sina ”djupaste kondoleanser” efter explosionerna, i vilka han uppger att även FN-personal skadats.

Även europeiska ledare, såsom Frankrikes Emmanuel Macron, uttrycker sitt medlidande. ”Frankrike är på Libanons sida. Alltid”, skriver han i en tweet på arabiska.

34 min
Räddningsarbetare söker efter överlevare i rasmassorna.  Hassan Ammar / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Myndigheterna kände till explosionsrisken i flera år

Myndigheterna i Libanon kände sedan sex år tillbaka till de 2 750 ton ammoniumnitrat som förvarades i hamnen i Beirut – och vilka risker det innebar, rapporterar al-Jazira och hänvisar till offentliga handlingar och brev som publicerats online.

Lagret kom till Beirut i september 2013, när ett fraktfartyg tvingades gå i hamn och så småningom övergav lasten. Sedan dess har myndigheterna tagit emot ett flertal obesvarade brev som påpekar explosionsriskerna.

President Michel Aoun kallade i går hanteringen av ammoniumnitratet för ”oaccaptabel” och en utredning har inletts.

Det är fortfarande oklart exakt vad som fick ämnet att antända och orsaka explosionerna – som skadat tusentals och enligt Röda Korset dödat minst 100 personer.

3 tim
Skadade hus efter explosionerna i Beirut.  Hussein Malla / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppemot 300 000 hemlösa efter explosionerna i Beirut

Mellan 250 000 och 300 000 människor befaras ha mist sina hem efter gårdagens massiva explosioner i Beirut i Libanon. Det uppger stadens guvernör Marwan Abboud, enligt AFP.

Han uppskattar samtidigt kostnaderna för de materiella skadorna till mellan tre och fem miljarder dollar – ”kanske mer”.

Myndigheterna arbetar nu med att förse de hemlösa med vatten, mat och husrum. Samtidigt säger landets handelsminister Raoul Nehme till Reuters att Libanon inte ens har tillräckligt med spannmål för en månad, då landets största reserver förstördes i explosionerna.

1 tim
Läs mer om Explosionen i Libanon
Amazons lager i Phoenix.  Ross D. Franklin / TT NYHETSBYRÅN
Amazonutmaningen

Uppgifter: Amazon kan utgå från lager i Eskilstuna

Trots att e-handelsgiganten själv varit tystlåten kring uppgifterna om sin Sverige-etablering tror Markus Varsikko, e-handelesexpert och konsult på Dash Retail, att en lansering kan ske så snart som i höst.

Till DI Digital uppger han att amazon.se kan slå upp sina digitala portar redan innan Black Friday i november. Varsikko tror också att en del av varorna som Amazon köper in kan hanteras i Eskilstuna.

Där har Amazons europeiska partner för logistik Kuehne Nagel nyligen hyrt ett lager, uppger DI Digital.

1 tim
Arkivbild.  Vilhelm Stokstad/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”E-handel gynnas av Amazon – tuffare för butiker”

I går stod det klart att det blir ett svenskt intåg för Amazon. Men när e-handelsjätten etablerar sig i sitt första nordiska land väntas också den befintliga marknaden att bli tuffare. Det säger Arne Andersson, e-handelsexpert på Postnord till Göteborgs-Posten.

Enligt Andersson är det inte den digitala handeln som i störst mån drabbas, utan den fysiska butikshandeln.

– Under coronakrisen har vi sett att e-handeln tagit ett skutt uppåt, och med Amazons svenska inträde på marknaden tror jag att e-handeln kommer få ytterligare en skjuts, säger han till tidningen.

4 tim
TT
undefined

Amazon lanserar sajt i Sverige: ”Vi är optimistiska”

Nu har Amazon påbörjat sin lansering i Sverige. Det bekräftar e-handelsgiganten i ett pressmeddelande efter månader av spekulationer och läckt information.

Hittills har svenskar kunna beställa varor från Amazon via andra europiska länder men kommer snart kunna göra det via sajten amazon.se.

– Vi är optimistiska inför att vi, genom att fokusera på de saker vi tror att kunderna kommer att lägga störst vikt vid – låga priser, stort utbud och snabba leveranser – på sikt kommer att kunna vinna de svenska kundernas förtroende, säger Alex Ootes, en av de ansvariga cheferna, i pressmeddelandet.

Igår 11:05
Läs mer om Amazonutmaningen
Gardell, Lind, illustrationsbild av iddrotssupporterar TT
Coronavirusets spridning – Sverige

”Korselden mot Amanda Lind avslöjar märklig syn”

Kritiken mot kultur- och idrottsminister Amanda Lind tas upp på flera tidningars ledarsidor.

Jesper Sandström anser i Svenska Dagbladet (obunden moderat) att kritiken avslöjar en ”märklig syn på ministerns roll”, att hon skulle vara branschens företrädare i regeringen. Det går tillbaka till 1970-talets syn att politiken ”är och bör vara en självklar och aktiv del av kulturen”.

I Aftonbladet (obunden socialdemokratisk) skriver Lotta Ilona Häyrynen att Amanda Lind hamnat i en korseld mellan skräniga hockeysupportrar och Jonas Gardell. Kulturarbetarna behöver se en framtid, konstaterar hon.

”Däremot är det inte Amanda Linds avgång som kommer rädda kulturlivet. Ingen miljöpartist kan få en s-regering att prioritera kulturen”, skriver hon.

Fredrik Hultman i moderata Barometern är inne på samma linje. Kritiken mot regeringens coronalinje är befogad, men inte den mot Lind personligen, anser han.

2 tim
Orange, illustrationsbild Skärmdump från Oranges Twitter, TT
undefined

Engelsk korre: ”Svenska medier svek folket”

Svenska journalister har inte samma yrkesetik som sina kollegor i Storbritannien. Det skriver Richard Orange, Sverigekorrespondent för brittiska The Telegraph, i en debattartikel i Aftonbladet.

Brittiska journalister känner inget ansvar för att hjälpa myndigheterna eller hålla läsarna lugna, något han menar är annorlunda i Sverige. Därför har svenska medier misslyckats i sin roll att ställa regeringen och myndigheterna till ansvar, menar han.

Samtidigt ser han fördelar med den svenska inställningen:

”Om man jämför hur de som bor i Storbritannien nu mår – de är arga, rädda och besvikna, medan folk i Sverige trots allt är ganska lugna – är jag inte längre helt säker på vilken etik som är den bättre.”

3 tim
Arkivbilder på Gardell, Lind. TT
undefined

Gardell: ”Amanda Lind har inte kunnat hävda sig”

Författaren och artisten Jonas Gardell fortsätter kritisera kulturminister Amanda Lind (MP). I SVT:s Aktuellt säger han att det är ”uppenbart” att hon inte kan något om kultur.

– Det är lika uppenbart att hon inte kunnat hävda sig i regeringen. Därför måste Amanda Lind släppa prestigen och gå åt sidan, säger han.

Gardell har under flera dagar kritiserat Lind för hennes agerande kring hur begränsningarna påverkar kulturen.

– Det är ingen som kräver att teatrarna ska öppna rakt av. Däremot kräver vi en förklaring, säger han.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Alexandra Stråberg och Anders Ferbe.  Tomas Oneborg / SvD / TT. Claudio Bresciani / TT /
De svenska krispaketen

En halv miljon permitterade – experter nöjda

571 000 personer är i dag permitterade i Sverige enligt Tillväxtverkets statistik. Trots stigande kostnader för regeringen väntas slutnotan dock halveras till 44 miljarder kronor, skriver SvD Näringsliv.

Och trots att över en halv miljon permitterats hyllas stödet av experterna.

Anders Ferbe, regeringens coronasamordnare, kallar permitteringsstödet för ”suveränt” eftersom alternativet varit massuppsägningar, något som på sikt kan skada svensk industri.

Även Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, tycker att stödet överlag varit positivt. Hon ser dock att arbetsmarknaden står inför andra utmaningar efter krisen när arbetssätten förändrats.

– Det [...] kommer behövas pengar till olika former av omskolningsstöd. Där har vi den stora utmaningen, säger hon till tidningen.

6 tim
Finansminister Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringslivets oro: ”Vill inte att fler går i konkurs”

Flera av de stödåtgärder som regeringen satte in för att mildra den ekonomiska smällen från coronakrisen har löpt ut, noterar TT.

Svenskt Näringslivs biträdande chefsekonom Jonas Frycklund tillhör de som vill att stöden – särskilt omställningsstödet och de sänkta arbetsgivaravgifterna – ska förlängas.

– Vi vill inte se att fler [företag] går i konkurs under hösten för att man inte kunde få hjälp, säger han.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson vill också se en förlängning av stödåtgärder, särskilt riktat till småföretagen.

– Här verkar det som att regeringen helt har tagit semester, säger hon till nyhetsbyrån.

Finansminister Magdalena Andersson (S) skriver till TT att regeringen följer utvecklingen och man inte utesluter några åtgärder.

1 aug
Läs mer om De svenska krispaketen