Den akuta elbristen

fPlus reder ut: Därför slår elkrisen till nu

Under det senaste året har allt fler börjat larma för en hotande el- och effektbrist och ett elsystem som riskerar att inte kunna leva upp till våra förväntningar. Svenska Kraftnät, som är ansvarig myndighet för att hålla elsystemet i balans, ser att vi kommer att få en allt mer ansträngd effektsituation de kommande åren.

Och det larmas från olika delar av landet om att nya industrier som vill etablera sig får besked om att de inte kan få tillgång till el.

Så varför larmar många just nu? I grunden är det två problem som sammanfaller.

Brist på planerbar elproduktion

Det första problemet handlar om risk för otillräcklig elproduktion, särskilt under vintertid när elbehovet är som störst. Det måste alltid finnas balans mellan produktion och användning för att elsystemet ska fungera.

Att detta blivit aktuellt just nu orsakas av att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 kommer att stängas under 2019 och 2020.

Det är stora volymer planerbar kraft som faller ifrån i systemet. Samtidigt är den nya elproduktion som byggs i Sverige främst vindkraft som inte går att planera, vilket skapar utmaningar.

Svenska Kraftnät antar i sina analyser att man bara kan vara säker på att nio procent av vindkraften produceras under de kallaste vinterdagarna. Detta gör att vi får svårt att hålla balansen i elproduktionen under de dagar Sverige har störst elbehov på vintern, vilket Svenska Kraftnät nu larmar om. Då kommer vi att vara starkt beroende av att vi kan importera från våra grannländer.

Dagens problem beror bland annat på att den fria delen av elmarknaden –elproduktionen – i stor utsträckning är politiskt styrd. Det här grundar sig i att förnybar el har subventionerats på marknaden med hjälp av elcertifikatssystemet.

Och det är framförallt väderberoende vindkraft som byggts i stora volymer under de senaste åren.

Idag subventioneras elproduktion som är konkurrenskraftig på marknadsmässiga villkor i sig själv, vilket har skapat en obalans på marknaden.

Men det finns också en tilltagande utmaning framåt, menar flera experter. Till exempel uppstår frågan om vad som på sikt ska upprätthålla stabiliteten i elproduktionen när kvarvarande kärnkraftverk fasas ut? Då kan det vara än viktigare att hålla alla dörrar öppna för alla utsläppsfria alternativ då det är osäkert om och när ny teknik med lagring och efterfrågeflexibilitet kan bidra till att lösa problemen.

Bristande överföringskapacitet i elnäten

Det andra problemet är begränsad kapacitet i elnäten som sätter stopp för nyetableringar i vissa delar av landet. Det pågår just nu en snabb ökning av elanvändandet i samhället, inte minst i nya datacenter och tillverkande industrier, men också i nya bostadsområden och elanvändande lösningar i transportsektorn – som elbilar och ny tunnelbana i Stockholm.

I vissa delar av landet klarar elnäten helt enkelt inte av att föra över tillräckligt med el till de nya elanvändarna. Och att bygga ut elnäten är en process som tar många år på grund av de långa processerna med att få tillstånd.

Om näringslivets behov av nyanslutningar inte möts kan det leda till en samhällsekonomisk kostnad om 150 miljarder om året fram till 2030, enligt en rapport som Energiföretagen låtit konsultföretaget Pöyry ta fram.

Rapporten visar även att trängseln i elnäten på många håll redan utgör ett hinder för både klimatomställning och tillväxt vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad på 80 miljarder kronor per år redan nu.

Källa: Svenska Kraftnät, Energiföretagen, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Ekonomifakta, SKGS – basindustrins energisamarbete.

Toppnyheter

Ulf Kristersson, Annie Lööf och Michael Arthursson. TT
Alliansens framtid

C-toppens svar på kritiken: ”Förstår att M är besvikna”

Moderaterna har gjort ett annat val än Centerpartiet, säger C:s partisekreterare Michael Arthursson till SvD som svar på M-ledaren Ulf Kristerssons kritik.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, sa Kristersson om C:s beslut att agera stödparti åt S.

– Jag förstår att Moderaterna är besvikna. Men de har gjort ett helt annat vägval än vi gjort, och velat bilda en regering som i varje blockavskiljande fråga är beroende av stöd från SD, säger Arthursson till tidningen.

Igår 22:08
Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M). TT
Alliansens framtid

Kritiken mot C: ”Svårt att se att det var helt ärligt”

M-ledaren Ulf Kristersson kritiserar i en intervju med SvD Centerpartiet för dess agerande i regeringsfrågan. Kristersson är kritisk till att C ringde och meddelade att det inte blir något Allianssamarbete 27 minuter före en pressträff då de blev stödparti åt Socialdemokraterna.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, säger han till SvD.

På frågan om han anser att C fulspelade i regeringsfrågan svarar han:

– Jag har svårt att se att det var helt ärligt.

Igår 19:12
Ebba Busch Thor (KD)/Ulf Kristersson (M)/Annie Lööf (C). TT
Alliansens framtid

Lööfs press på M och KD: Vill samla Alliansen igen

C-ledaren Annie Lööf vill samla Alliansen till nästa val, säger hon till Aftonbladet. Nu står Moderaterna och Kristdemokraterna inför ett ”vägval”, enligt Lööf.

– Det ligger ett tryck hos M och KD nu, om vilket vägval de ska göra framåt. Om de vill ha goda samtal med C och L, eller om de väljer en annan väg, säger hon till tidningen.

Alliansparterna har under de senaste veckorna inte pratat politik med varandra, men Lööf hoppas att samtalen ska komma igång.

Moderaternas toppnamn i EU-valet Tomas Tobé rasar mot Lööfs utspel och kallar det ”på gränsen till skamlöst”.

”Nu krävs att M inför nästa val måste acceptera att ge S veto mot borgerlig regering. Vad sägs om att stå upp för en borgerlig regering i stället?” twittrar han.

16 feb
Läs mer om Alliansens framtid
IS i Irak. Arkivbild från 2014. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Europa tveksamt till att låta IS-medlemmar återvända

USA:s president Donald Trump uppmanar Europa att ta hem och ställa IS-medlemmar inför rätta – men europeiska regeringar är tveksamma, skriver AFP.

Den kurdisk-arabiska SDF-milisen har gripit omkring 800 personer som har sin hemvist i Europa och Trump varnade i dag för att de kan komma att släppas om de inte tillåts återvända.

Tyskland säger sig bara vilja ta hem IS-medlemmar om det går igenom konsulär personal och Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tidigare sagt sig vara motvillig. Belgiens justitieminister Koen Geens säger att han vill ha en gemensam ”europeisk lösning” utan att specificera vad han menar med det.

Igår 21:32
Trump vid ett besök i Irak hos de amerikanska trupperna, 26 december. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Trump till Europa: Ta hem och åtala IS-medlemmarna

Donald Trump uppmanar Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ”ta tillbaka” de 800 IS-anhängare som fångats i Syrien och ställa dem inför rätta. Det skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

Uttalandet kommer efter uppgifter om att det sista IS-kontrollerade området i landet har tagits över av USA-stödda trupper.

”USA vill inte se på när dessa IS-krigare sprider sig i Europa, vilket de väntas göra”, skriver Trump.

Presidenten meddelade tidigare i höstas att USA ska kalla hem sina styrkor från Syrien.

”Dags för andra att kliva fram och göra jobbet som de är kapabla till”, skriver Trump i en tweet.

Igår 04:42
Läs mer om Kampen mot IS
Ulf Kristersson (M). SVT
Fallet Gui Minhai

M-ledaren om mötet: ”UD, lägg papperen på bordet”

M-ledaren Ulf Kristersson kräver att Utrikesdepartementet lägger papperen på bordet kring mötet mellan fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Det här måste utredas ordentligt. Papperen på bordet, säger han och tillägger:

– Exakt vem som gjorde exakt vad på vems uppdrag. Det tycker jag att vi måste få klarhet i.

Igår 20:41
Angela Gui. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Gui om hemliga mötet: ”Stämningen var hotfull”

Den fängslade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui utsattes för påtryckningar under det hemliga mötet mellan henne, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän, berättar hon för SVT:s Agenda.

– Jag försökte få klarhet i varför jag skulle behöva vara där och vad det var för information jag skulle få, säger hon till Agenda och fortsätter:

– Det var när jag började ifrågasätta den planen som stämningen började bli riktigt hotfull.

Hon beskriver också hur affärsmannen kontrollerade henne och höll koll när hon skulle gå på toaletten.

Igår 19:28
Angela Gui/Anna Lindstedt. TT
Fallet Gui Minhai

Kinesisk affärsman: Hade möte med Kinaambassadör

En kinesisk så kallad affärsman bekräftar att han var en av de två konsulter som deltog på det hemliga mötet om den fängslade förläggaren Gui Minhai, rapporterar Ekot.

Däremot vill han inte berätta några detaljer från mötet.

– Den här saken verkar vara känslig nu, vårt huvudsakliga arbete handlar om kulturutbyte, säger han till SR.

Enligt dokumentation som Ekot tagit del av har den hemskickade ambassadören Anna Lindstedt en etablerad och långvarig kontakt med konsulten.

Igår 17:02
Läs mer om Fallet Gui Minhai

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

Igår 20:30