Brexit

fPlus reder ut: Därför kan studiedrömmar krossas vid hård brexit

En hård brexit kan leda till att det blir dyrare och krångligare för svenska studenter. ”Om Storbritannien inte är med EU längre gäller andra regler”, säger Daniel Edquist på UHR.

Nästa vecka röstar det brittiska parlamentet om utträdesavtalet som premiärminister Theresa May förhandlat fram med EU. Bedömare anser att det är stor risk att avtalet underkänns vilket ökar risken för en hård brexit, där viktiga överenskommelser saknas mellan Storbritannien och EU-länderna.

Det kan göra att det blir betydligt dyrare och krångligare för svenskar att studera i Storbritannien. Enligt Universitets- och högskolerådet, UHR, är förutsättningarna ganska klara.

– Om man inte når en överenskommelse och Storbritannien lämnar EU utan ett avtal som reglerar utbildningssamarbeten, då räknas Storbritannien som ett tredje land och därmed gäller andra regler än idag, säger Daniel Edquist, enhetschef vid UHR.

Högre kursavgifter

Enligt dagens regler får EU-medborgare studera vid ett universitet i vilket EU-land som helst på samma villkor som landets invånare. En student har rätt till samma kursavgifter som landets invånare. Vid en hård brexit kan svenskar därför tvingas betala de högre kursavgifterna som personer från länder utanför EU gör. Enligt UHR drabbas även brittiska studenter i Sverige.

– Om Storbritannien inte är med EU längre och det inte finns något utträdesavtal eller annan överenskommelse så blir det konsekvenser. Studenter utanför EU-området måste sedan 2011 betala studieavgift i Sverige, säger Daniel Edquist.

Storbritannien är det näst populäraste landet för svenska utlandsstudenter efter USA och det populäraste inom EU-området. Språket och möjligheten att knyta värdefulla kontakter med studenter från hela världen lockar. Cirka 5 000 svenskar studerar i Storbritannien.

Kan behöva ansöka om tillstånd

Utlandsstudier.se uppger att svenskar efter hård brexit kan behöva ansöka om studentvisum och speciella arbetstillstånd för att få jobba extra. Risken är också att EU:s sjukförsäkringskort upphör att gälla vilket leder till högre försäkringskostnader.

Företag, organisationer och föreningar som informerar svenskar om studier i Storbritannien ger rådet att följa utvecklingen av brexit och att tänka över studievalet. Den 29 mars 2019 är det meningen att brexit ska träda ikraft och sedan följer en övergångsperiod till den 31 december 2020.

Den brittiska regeringen har i olika utspel aviserat att den vill ha så lite förändringar som möjligt för studenter efter EU-utträdet. Men först på tisdag i nästa vecka vet vi om det finns ett godkänt utträdesavtal när det brittiska parlamentet röstar om saken och om det ens finns en brittisk regering då.

Experterna verkar i alla fall eniga om att det enda säkra när det gäller brexit är att allt är högst osäkert.

Toppnyheter

Christian Gustavsson
Den svenska konjunkturen

Lista: Här är Sveriges hetaste tillväxtregioner

Stockholm – som är Sveriges stora tillväxtmotor – saktar in jämfört med övriga landet, enligt Stockholms Handelskammare som tagit fram färska preliminära siffror från SCB. Av statistiken framgår hur det går med tillväxten – län för län (se grafiken).

Det finns ljusglimtar bland länen. Södermanlands BRP landar på 5,6 procent, Uppsalas på 4,1 procent och Skånes på 4,1 procent. Dessa län utvecklas snabbast.

Bland länen som går sämst återfinns Blekinge med –1,5 procent, Dalarna med –1,3 procent och Västerbotten med 0 procent.

Stockholms andel av landets totala BNP sjunker från 32 till 31,4 procent. Stockholms bruttoregionprodukt-tillväxt (BRP) ligger på 0,9 procent, jämfört med rikssnittets 2,1 procent. För första gången sedan 2010 är tillväxttakten i Stockholms län lägre än rikssnittet.

– Vi möter större utmaningar nu än på länge och regeringsfrågan är ännu inte löst. Därför är det oroväckande att Stockholms tillväxt nu viker så tydligt. Det riskerar att drabba hela Sverige, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Handelskammaren menar att det finns stor anledning att vara orolig för framtiden och att röran kring regeringsbildningen försämrar läget ytterligare.

– Det finns ett stort behov av modiga och framåtlutade reformer från en kommande regering. Vi behöver en stor och partiöverskridande bostadsreform, en översyn av arbetskraftsinvandringen som gör det lättare att rekrytera internationella talanger och större investeringar i infrastruktur för att huvudstaden ska kunna växla upp igen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

1 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Teknikföretagen: Byggkrisen spiller över på industrin

Orderingången ökar måttligt och ligger ungefär på samma nivå som under tredje kvartalet i år. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet ökat i industrin, enligt Teknikföretagens konjunkturrapport.

– Sammantaget ökar orderingången i fortsatt måttlig omfattning, men det är oroväckande att orderingången för maskinindustrin inte tilltar. Detta är i linje med den avmattning i global efterfrågan på investeringsvaror som pågått under 2018, säger Mats Kinnwall, Teknikföretagens chefekonom.

Rapporten visar också att efterfrågan av industri- och byggutrustning är lägre än under tredje kvartalet.

– Order från Sverige för tillverkare av industrimaskiner minskar andra kvartalet i rad, vilket går hand i hand med planer på minskade investeringar 2019 som tillverkningsindustrin i Sverige nyligen rapporterat. Därutöver rapporterar leverantörer till byggindustrin en liten minskning i orderingång från Sverige. Detta är knappast förvånande och är en återspegling av allt sämre utfall i data för aktiviteten i Sveriges byggsektor, inte minst senaste årets siffror över byggnadstillstånd, säger Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.

12 dec
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Stefan Löfven.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

S-ledaren: Vill göra allt för att undvika ett nyval

Stefan Löfven hoppas fortfarande på att nå en överenskommelse med C och L för att kunna bilda en ny regering. På en pressträff inför sitt jultal sa S-ledaren att han vill göra allt för att undvika ett extra val, rapporterar flera medier.

– Väljarna förväntar sig faktiskt att vi klarar av att hantera ett valresultat, säger Löfven.

Han säger också att de förhandlingar som förts med MP, C och L har lagt grunden för vidare samtal.

– Om inte alla partier som samlas i mitten är redo att kompromissa om sakpolitik, då måste dessvärre någon kompromissa med sina grundläggande värderingar.

1 tim
Stefan Löfven under sitt jultal i Avesta.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Stefan Löfven: ”Vi ska inte bara varna för mörkret”

I sitt jultal i Avesta under söndagen fokuserade S-ledaren Stefan Löfven på högerextremismen som han menar är på frammarsch i Sverige precis som i många andra länder i världen.

– De här högerextremisterna pratar mycket om gemenskap men hela deras gärning går ut på att exkludera vissa människor ur vår gemenskap, säger han i talet.

S-ledaren betonade även att socialdemokratin inte bara ska vara emot någonting, utan även fokusera på vad den är för. Därefter radade han upp en rad områden där han vill se ett starkare och mer solidariskt samhälle.

– Vi ska inte bara varna för mörkret, vi ska visa på ljuset.

3 tim
Stefan Löfven inför jultalet. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Löfven inför talet: Vill inte ge makt åt högerextrema

S-ledaren Stefan Löfven vill ha nya samtal med mittenpartierna. Det säger han på en pressträff inför sitt jultal i Avesta i eftermiddag.

– Jag är beredd att sätta mig ner igen och fortsätta samtala och förhandla så att vi får en regering som inte ger högerextremisterna den avgörande makten över Sveriges framtid, säger Löfven.

– Vi har lagt grunden för samtal men vilka samtal det är avslöjar jag inte, förtydligar han i en efterföljande intervju med SVT Nyheter.

Löfven bekräftar att han träffat talmannen Andreas Norlén men vill inte ge några detaljer om vad som sagts.

I fredags röstades Löfven ner som statsministerkandidat av kammaren.

5 tim
Läs mer om Valet - regeringsbildningen
Bild från manifestationen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Protest mot M/KD-budget: ”Den gynnar bara de rika”

Politiker, organisationer och väljare samlades på söndagen på Medborgarplatsen i Stockholm för att manifestera mot M:s och KD:s budget, skriver TT.

Bland talarna fanns bland andra Jonas Sjöstedt (V), Alice Bah Kuhnke (MP) och företrädare för organisationer som Fältbiologerna och Jordens vänner.

– Jag är här för att visa mitt missnöje mot budgeten. Det är en tillbakagång på olika plan vad gäller klimatet och välfärden och den gynnar bara de rika, säger demonstranten Agnes Lansrot.

Liknande demonstrationer hålls under dagen även i Lund och Visby – och på onsdag i Göteborg, Umeå och Örebro.

3 tim
Matilda Ernkrans/Arkivbild.  Riksdagen/TT
Höstbudgeten

S om förslaget: ”Det måste bygga på ett löfte från SD”

Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, säger att hon är förvånad över att M tror att det ska gå att genomföra en reform som gör grundskolan tioårig under den kommande mandatperioden. Det rapporterar Ekot.

– Det måste i så fall bygga på att man har fått ett löfte från Sverigedemokraterna att de tänker stödja Moderaterna och Kristdemokraterna i det här, säger hon.

Ernkrans menar att förslaget annars inte kommer att gå igenom, eftersom S anser att förändringen med skolplikt för sexåringar i förskoleklass räcker i nuläget. I stället för ytterligare reformer vill hon se en uppföljning av den utökade skolplikten.

2 tim
Magnus Glans
Höstbudgeten

Ekström: ”Okontroversiella” värnskatten borde ha slopats

”Med M/KD-budgeten börjar nämligen Sveriges höga skatter sänkas, vilket inte är en dag för tidigt.” Det skriver Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, på Svd Debatt. Ändå är han inte riktigt nöjd och är särskilt besviken över att M och KD inte vågade ge sig på värnskatten.

”En åtgärd som efterfrågats av en förkrossande majoritet ekonomer och experter eftersom den är så skadlig för ekonomin”, skriver Christian Ekström.

Han menar att skatten knappast kan ses som kontroversiell eftersom den var aktuell i regeringsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.

Värnskatten den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man börjar betala på årsinkomster över 662 300 kronor. På all inkomst över det beloppet betalar man kommunal skatt, statlig inkomstskatt och värnskatt (5 procent).

13 dec
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer