Anders Haskels aktier

fPlus aktieanalytiker: Så hanterar du börsfallet

Då var det dags igen för börsen att skaka till. Sedan toppen i slutet av april har börsen backat nästan 10 procent. Fallet ska samtidigt ses i perspektivet att kurserna står ungefär lika mycket högre jämfört med vid årsskiftet. Dessutom har en stor del av årets utdelningar kommit in på aktieägarnas konton.

Nedgångar runt 10 procent är dessutom inte särskilt ovanliga. Fall i den storleksordningen har historiskt nästan alltid inträffat minst en gång per år. Ändå sprider sig oron snabbt bland både små och stora placerare när börsen faller. Ofta känner vi oss helt oförberedda på en nedgång eftersom läget bara någon dag tidigare känts helt stabilt.

Huvudförklaringen den här gången är Donald Trumps upptrappade handelskrig. Nu handlar det heller inte bara om i första hand Kina där det i någon mån är motiverat med tuffa tag för att stävja kinesernas i vissa lägen osunda konkurrensmetoder. I stället går den amerikanska presidenten ut i ett flerfrontskrig med såväl Mexico som Europa inblandat.

Risken har därmed ökat att handelskriget kommer att få tydligt negativa effekter på den ekonomiska tillväxten vilket kommer att spilla över på företagsvinsterna och därför är det heller inte särskilt underligt att börsen. Enbart en ökad osäkerhet leder dessutom till att investerare höjer sina riskpremier. Vi som agerar på börsen vill helt enkelt ha mer betalt för att ta den risk som det innebär att äga aktier.

Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ

Oron förstärks dessutom av en klassisk signal som ofta förebådat en recession. Det handlar om en så kallat inverterad räntekurva i USA, det vill säga att de långa räntorna är lägre än korträntorna. Även i Europa har en del räntor rört sig till nästan osannolikt låga nivåer, vilket tydligt signalerar att allt inte står rätt till i ekonomin. Den tyska tioåriga statsobligationsränta har fallit till en ny bottennivå där räntan är negativ. I Sverige har också ”tioåringen” fallit rejält senaste tiden.

Historiskt finns det en hel del exempel på att räntemarknaden varit bättre än aktiemarknaden på att förutse sämre tider. En given tolkning av de extremlåga statsobligationsräntorna är alltså att en tydlig konjunkturavmattning är på väg.

En given följdfråga är om det därför är dags att sälja sina aktier. Mitt svar är att det bästa för de flesta är att stanna kvar på börsen, möjligen med den reservationen att det ofta är klokt att sälja av lite grann för att den vägen få fram likvida medel och skapa en ökad handlingsfrihet inför de köptillfällen som uppstår förre eller senare. Den som säljer allt hamnar tyvärr lätt i en situation där börsen hinner stiga en hel del innan pengarna på nytt är investerade i marknaden.

En annan fråga som brukar dyka upp är vilka ”skyddade hamnar” som kan finnas, det vill säga placeringsalternativ som kan komma att klara sig bra i ett läge där det mesta faller. Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ som kanske inte ens existerar.

Sedan finns det alltid aktier som går mot strömmen, men även att hitta dessa innebär en stor utmaning. Klassiska alternativ är konjunkturokänsliga dagligvaror eller läkemedel, det vill säga produkter som alltid efterfrågas oavsett konjunktur.

Spelbranschen kan också vara ett alternativ men vid sidan om eventuella etiska betänkligheter präglas branschen just nu av en intensiv konkurrens som pressar aktiekurserna.

Mitt ganska tråkiga men på lång sikt bästa tips är därför att anamma de klassiska råden att ha en spridning mellan olika bolag och branscher i portföljen, hålla koll på riskerna samt veta vad det är du investerar i. Warren Buffetts klassiska råd att vara girig när andra är rädda och rädd när andra är giriga är inte heller så dumt.

Toppnyheter

Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

EU ger Boris Johnson kalla handen om förhandling

Om EU tar bort den så kallade backstop-lösningen från uppgörelsen så kommer Storbritannien att kunna skriva under ett utträdesavtal med EU. Det budskapet gav britternas premiärminister Boris Johnson i går.

Nu kommer svaret från flera EU-håll, i det närmaste synkroniserat:
• En talesperson för Finlands premiärminister Antti Rinne säger att Rinne i går gav Johnson beskedet att EU inte kommer att omförhandla avtalet, enligt Reuters.
• ”Backstoplösningen är den enda lösningen som identifierats av båda parter som undviker en hård irländsk gräns”, säger EU-kommissionens talesperson, enligt The Guardian.
• ”De som är emot backstop-lösningen och inte presenterar realistiska alternativ sätter i själva verket en hård gräns på plats. Även om de inte erkänner det”, twittrar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

2 tim
Boris Johnson och kvinna vid brexit-plakat.  AP/TT
undefined

Johnson till EU: Slopa den antidemokratiska planen

Den brittiska premiärministern Boris Johnson har tagit till hårda ordalag mot EU och sagt att den så kallade backstop-planen måste skrotas eftersom den är antidemokratisk och ogenomförbar, rapporterar BBC.

I ett brev som premiärministern skickade till EU-rådets ordförande Donald Tusk i går, skriver Johnson att planen riskerar att sabotera för fredsprocessen på Nordirland. Johnson menar att om EU går med på att slopa planen, så kan det brittiska parlamentet rösta igenom ett brexitavtal.

Backstop-planen är en del av utträdesavtalet och syftet är att undvika en hård gräns på Irland.

Idag 04:22
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Mark Lennihan / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Toppekonom: Sverige stark kandidat för nästa kris

Sverige må ha kommit lindrigt undan den globala finanskrisen 2008. Men nu är vi starka kandidater att falla i det stålbad som USA genomlevde under den perioden. Det varnar toppekonomen Steve Keen för i en intervju med SvD Näringsliv.

Förklaringen är att sedan krisen har den svenska skuldsättningen ökat markant, inte minst hos hushåll som har tagit på sig allt mer krediter i spåren av uppdrivna huspriser.

Det kan jämföras med USA som väntas förskonas en kommande kris, menar Keen.

– Sverige har en mycket högre skuldnivå bland hushåll än USA; 90 procent av BNP medan USA som tidigare hade 100 procent nu är nere på 70 procent, säger han till tidningen.

Däremot spår Keen att USA kommer att gå in i en recession nästa år. Om den amerikanska centralbanken Fed höjer räntan för att tämja inflationen leder det sannolikt till att den privata sektorn använder sina pengar till att betala av skulder i stället för att konsumera.

3 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Storbanken tror inte på en snar lågkonjunktur

Ihållande tillväxtoro och politisk osäkerhet fortsätter skapa oro på börsen. Men trots det ser Danske Bank inte att det är någon lågkonjunktur på väg det närmaste året.

Det skriver Maria Landeborn, sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige, i ett marknadsbrev där hon konstaterar att den amerikanska räntekurvan har varit en träffsäker indikator historiskt sett på förestående lågkonjunktur. Men hon menar att det finns två förmildrande omständigheter när det gäller räntekurvan.

Det har dels dröjt i genomsnitt 17 månader från att kurvan inverterat tills lågkonjunkturen kommer. Banken menar även att kurvan den här gången kan ha inverterat tidigare än den brukar.

”Historiskt har det ofta funnits en katalysator för en lågkonjunktur. Ekonomisk överhettning, eufori på de finansiella marknaderna, åtstramande penningpolitik och oljeprischocker är några utlösande orsaker. Vi ser dock inte tecken på något av detta nu”, skriver Maria Landeborn.

”Sedan 2012 har tillväxten varit förhållandevis dämpad, inflationen låg och penningpolitiken expansiv. För att en recession ska bli verklighet krävs någon form av chock i ekonomin, vilket exempelvis skulle kunna vara ett storskaligt handelskrig. Vårt huvudscenario är dock att vi kommer att undvika det”, skriver hon vidare.

Igår 14:53
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Ledare: I kompromisslandet är alla årets dagar röda

MP:s krav på S att återinföra friår riskerar att kosta staten 8 miljarder kronor – en dyr nota för att S ska kunna vara kvar vid makten, skriver SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl.

Hon menar att när friåret infördes på Miljöpartiets initiativ 2005 kom varningar från Konjunkturinstitutet att det skulle ge färre arbetade timmar och på sikt lägre BNP-tillväxt. Till och med LO menade att friåret borde skrotas, eftersom det inte ledde till den ökade sysselsättning som hade utlovats.

Att nu planera att införa det igen är bekymmersamt och ges lite eftertanke. Visserligen behövs kompromisser, inte minst i det nutida politiska landskapet. Men de löper ständigt stor risk att bli dyra och dåliga. Så är fallet med friåret, skriver Lifvendahl.

3 tim
Elisabeth Svantesson och Stefan Löfven.  TT
undefined

Svantesson (M) varnar: ”Pengarna räcker inte till”

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

Idag 06:08
Lööf. Arkiv.  Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

C vill lyfta vårdmoms inför budgetförhandlingarna

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Igår 11:34
Läs mer om Höstbudgeten