Läget i svenska skolan

Forskningsministern: Kan bli aktuellt med mer fjärrundervisning

fPlus har pratat med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, om lärarbristen och lärarutbildningarnas framtid.

I Januariöverenskommelsen finns flera punkter som omfattar reformer inom utbildningsområdet. Bland annat tydliga skrivningar om att lärarutbildningen ska reformeras och göras vassare och mer attraktiv. Ernkrans berättar för fPlus att det pågår diskussioner i regeringen om hur distansundervisning kan användas i skolorna, en fråga som fack och arbetsgivare har olika syn på.

Vad beror lärarbristen på?

– Det finns flera orsaker, en är att man under tidigare år inte utbildat tillräckligt många nya lärare under 1990-2000-talet än vad som faktiskt gjordes. En ännu mer framträdande orsak är att det idag också är fler barn och ungdomar i våra skolor.

Hur hanteras detta från regeringens håll?

– Sedan några år tillbaka så har det skett stora satsningar så att vi kan utbilda fler lärare.  Det är historiskt många som idag läser till lärare, men det är också helt sant att om man tittar på det för framtiden så skulle det behövt vara ännu fler. Vi bygger nu ut lärarutbildningarna, liksom vi öppnar fler vägar in så att andra med akademisk utbildning kan bli behöriga.

– Också läraryrkets status behöver stärkas, det handlar om lönenivåer, arbetsmiljön och att få fler kollegor och lärarassistenter på plats.

Kan digitaliseringen nyttjas bättre som en lösning på lärarbristen?

– Med hjälp av digitaliseringen kan man lätta på det som är den administrativa bördan, så att man kan få mer tid att utöva sitt läraryrke. Närmast att hantera är att få till det nationella provet i digital form.

Kan fjärrundervisning i glesbygden också vara en lösning?

– Det ligger framförallt under utbildningsministerns område, men jag vet att utbildningsministern och landsbygdministern inom ramen för landsbygdskommittén tittat på detta, men det måste ske med en väldigt stor omsorg, inte minst om elever som finns i klassrummet med pedagog närvarande. Det måste ske i en ordnad form så att det blir bra.

De stora delarna handlar dock om att få upp viljan hos fler att vilja bli och kunna vara lärare, menar Matilda Ernkrans.

Vad görs för att utveckla lärarutbildningarna och när i tid kan förändringar slå igenom?

– Skolan och lärarutbildningen har varit en stor konfliktfråga i svensk politik, en fördel med mittensamarbetet i svensk politik nu är att vi tillsammans kan sätta oss ned och försöka enas kring detta och lägga fast viktiga reformer som kan hålla över tid och fortsätta utveckla lärarutbildningen. Det som är bra ska vi behålla, men vi ska också se över hur man kan skärpa kraven för att stärka kvaliteten och få fler lärarledda timmar liksom mer praktik.

Hur kan skärpta krav leda till att det blir fler lärare?

– Det behövs en gedigen analys av hur man ska skärpa kraven och se till att fler lärare ska komma ut och vara utbildade och jobba på våra skolor, vi tittar på hur det ska gå till.

– En del saker levererade vi redan på i budgeten, som att ge fler möjlighet att arbeta som lärare medan man utbildar sig. Vi utvecklar också det som kallas övningsskolor, samarbete mellan skolor och universitet.

– Det som är mer av reformkaraktär måste vi analysera och ta lite tid på oss så att vi känner oss redo, men det kommer att ske under den här mandatperioden.

Hur ser ministern på privata lärarutbildningar?

– Det är ingenting som lyfts i sammanhangen om att reformera lärarutbildningen och stärka kvaliteten men däremot vill jag vara väldigt tydlig med att det redan idag är möjligt för en enskild fysisk eller juridisk person som vill anordna en lärarutbildning att ansöka hos regeringen om tillstånd för att utfärda examina. Just nu har vi inga sådana ansökningar inne.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer