Brexit - reaktionerna

Forskaroron inför brexit: ”Ingen vet något, varken i Sverige eller England”

Brittiska doktoranden Heidi Coral Thorntons hade planer på en framtid i Sverige som expert inom marknadsföring. Nu har de bytts mot en oro för att Brexit ska tvinga henne att lämna landet och sin doktorandtjänst. För universitetet innebär det att tid och pengar som investerats går förlorade.

Heidi Coral Thornton från Southhampton i England började på Linnéuniversitetet i Kalmar som föreläsare på Institutionen för marknadsföring på 2015 och startade sin doktorandtjänst 2017. Sedan dess forskar hon och undervisar inom internationella affärer med inriktning på delningsekonomin.

Tjänsten är på fem år och hennes plan har hela tiden varit att börja jobba på fakulteten efter doktorandutbildning. Men har Brexit kommit in som en stressfaktor i hennes liv. 

– Självklart vill jag fortsätta min doktorandtjänst och stanna i Sverige, men i och med Brexit känns framtiden väldigt oviss. Det är svårt att slappna av när man inte vet exakt hur det ska bli.

När hon först hörde talas om Brexit kontaktade hon universitetets hr-avdelning för att be om råd och vägledning. Där hade de inga svar att ge men de kontaktade migrationsverket – som inte heller hade någon information. När Heidi Coral Thornton kontaktade brittiska myndigheter visste de inte något.

Och så har det varit sedan dess. Ingen vet något, varken i Sverige eller England, så mycket är oklart. Jag en lägenhet i Sverige och jag har ett jobb och hela mitt liv här, men jag vet inte hur Brexit kommer att påverka mig.

Vad som skulle hända om hon tvingades lämna Sverige innan hon är klar med sin doktorsavhandling kan hon i dagsläget bara spekulera i.

– Kanske kan jag fortsätta med min forskning från England – ha möten via Skype och delta på seminarier i Sverige med turistvisum. Annars går det kanske att överföra min doktorandtjänst till ett engelskt universitet.

Samtidigt skulle det innebära en stor förlust för Linnéuniversitetet som har investerat mycket tid och pengar i henne, poängterar hon. Delningsekonomin är ett nytt ämnesområde överhuvudtaget och hon är den enda på Linneuniversitetet som forskar inom det. När hennes forskning publiceras är det i Linnéuniversitetets namn, men måste hon lämna får ett annat universitet ta åt sig äran.

Eftersom mycket fortfarande är oklart har Heidi Coral Thornton svårt att förutse framtiden, men hon misstänker att det kan bli problematiskt. Hon reser mycket till andra länder där hon deltar på konferenser, träffar kollegor, och besöker platser och personer som är viktiga för hennes forskning.

Jag samarbetar mycket över landsgränserna i mitt jobb och därför bekymrar det mig hur det ska bli för min del. Ur ett större perspektiv oroar jag mig också för hur mitt land ska klara sin ekonomi när det blir så mycket svårare att samarbeta med andra länder.

Regeringen har beslutat att britter kommer att få stanna i Sverige i ett år efter att avtalet är klart. Heidi Coral Thornton hoppas att det då ska bli tydligare vilka möjligheter hon har.

I sommar har hon också varit i Sverige i fem år, vilket är gränsen för att kunna söka svenskt medborgarskap. Är det enda sättet att få stanna i Sverige och ha kvar sitt jobb tänker hon göra det, även om hon är kluven till att plötsligt behöva bli medborgare i ett annat land.

– Allt är så oförutsägbart och jag vill inte känna mig stressad hela tiden. Därför tänker jag ansöka om svenskt medborgarskap. Och eftersom många jag känner har fått vänta upp till två år söker jag så snabbt det går.

Toppnyheter

Stefan Löfven (S) t.v. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) t.h. TT
Det svenska skattetrycket

Regeringen gör verklighet av slopad värnskatt

I januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och C och L ingick slopad värnskatt. Nu gör regeringen slag i saken och föreslår i en promemoria att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt tas bort. Statsministern har beskrivit reformen som den mest smärtsamma i överenskommelsen.

– Jag hade inte valt att ta bort värnskatten eftersom det är en skattesänkning för de som har mest, sa han i förra veckan till SvD Perfect Guide.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

2 tim
undefined

Ullenhag: Gör upp med M och KD om skattereform

”Det är hög tid för en ny skattereform som slutar straffbeskatta arbete och utbildning, minskar miljöutsläpp och gör det lättare att bli rik genom hårt arbete”, skriver Erik Ullenhag, partiledarkandidat för Liberalerna, och Joar Forssell, skattepolitisk talesperson (L), i ett debattinlägg i DI.

Deras utgångspunkt är att skattetrycket ska sänkas. Men de skriver också att för att möjliggöra en långsiktigt stabil skattereform måste stödet i riksdagen vara brett.

Erik Ullenhags och Joar Forssells förslag är att höja miljöskatterna. De menar att det är välbeprövad metod att när man vill minska ett visst beteende så beskattar man det. Dessutom anser de att det är för dyrt och krångligt att anställa eller starta företag.

Erik Ullenhag och Joar Forssell stöder också breda skattesänkningar bortom värnskatten.

”Januariavtalet innebär att skattereformen också ska se till att färre betalar statlig skatt. Det är nödvändigt och rätt – principen om hälften kvar ska återupprättas”, skriver de i DI.

För att förankra skattereformen vill Erik Ullenhag och Joar Forssell att Moderaterna och Kristdemokraterna bjuds in att vara med i budgetarbetet.

Igår 16:31
undefined

”Avskaffa den statliga inkomstskatten”

”Med en slopad statlig inkomstskatt kan Sverige få ett av världens bästa skattesystem, utan att hota välfärden. Och det blir åter möjligt att genom arbete göra klassresor”, skriver Patrick Krassén, Företagarna, och Hans Peter Larsson, skattejurist, i en debattartikel i SvD.

För en löntagare som betalar kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt – om arbetsgivaravgifterna och momsen på konsumtion också beaktas – försvinner 75 kronor av en hundralapp i löneökning i skatt. Även utan att räkna med momsen ligger Sverige högst i OECD, med en marginalskatt på 70 procent, skriver debattörerna.

Patrick Krassén och Hans Peter Larsson menar att det inte räcker med att enbart ta bort värnskatten. Många skäl talar för att den statliga inkomstskatten bör avskaffas i sin helhet. Bland annat lönar det sig bättre för välutbildade personer att arbeta mer och det är viktigt med välutbildad arbetskraft.

Igår 18:57
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Lena Hallengren LARS SCHRÖDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Vårdköerna ska kortas – 1,6 miljarder till ny satsning

Regeringen kommer att avvara 1,6 miljarder kronor för att korta vårdköerna, meddelade socialminister Lena Hallengren (S) vid en presskonferens på onsdagen. Det rör sig om en uppdaterad version av den så kallade kömiljarden som är en del av regeringspartiernas uppgörelse med C och L.

Om regionerna lyckas korta väntetiden för operationer eller specialistvård ska de kunna ta del av pengarna. Jämförelsen kommer att göras med den egna regionen årsvis.

1 tim
Statsminister Stefan Löfven (S) och C-ledaren Annie Lööf (C) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen överens med C och L om ny kömiljard

Regeringen har nått en överenskommelse med C och L om en ny kömiljard, erfar Ekot. Regioner som visar att de har kortat köerna mellan hösten 2018 och hösten 2019 ska belönas ekonomiskt i slutet av detta år.

Kömiljarden infördes av alliansregeringen men avskaffades år 2014 efter kritik från bland annat Socialdemokraterna då den ansågs få effekten att vården började premiera lättare åkommor. Till skillnad från det tidigare systemet ska regionerna nu inte jämföras med varandra utan fokus ska ligga på om regionerna kortat sina egna köer jämfört med tidigare år.

I januariuppgörelsen mellan regeringspartierna och C och L ingick att partierna skulle införa en uppdaterad version av kömiljarden.

5 tim
Äldre kvinna. Arkivbild. Kallestad, Gorm / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Hemtjänsten struntade i äldre och gick på fest

Fyra hemtjänstmedarbetare i Eslöv ville gå på fest, trots att de var i tjänst. För att lösa problemet kortade gänget ner och ställde in besök hos äldre – samt struntade i att svara på larm, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

En brukare fick därför bära samma inkontinensskydd i 12 timmar, trots att hans hustru slagit larm sju gånger under kvällen.

Enligt lex Sarah-anmälan drabbades en kvinna av panik när ingen svarade på hennes larm när maken fick andnöd.

De fyra medarbetarna är inte kvar på sina jobb.

17 jun
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer