Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Korruptionen i Sverige

Forskaren: Korruptionen breder ut sig i Sverige

Korruption och muthärvor är inget som vi brukar förknippa med Sverige, och framförallt inte på kommunnivå. Men det är långt mer utbrett än de flesta är medvetna om. “Jag hör om minst en korruptionsskandal i veckan”, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet till fPlus.

Enligt korruptionsindex från Transparency International, den globala mätningen för upplevd korruption, är Sverige ett exemplariskt land. Vi ligger högt i topp, på plats nummer 3 av 180 länder på listan. Men det är något som skaver, menar Olle Lundin.

– Transparency Internationals lista handlar om upplevd korruption, alltså delvis hur gemene man uppfattar att vi har korruption i landet. Men kikar vi lite mer noggrant, så inser man snabbt att Sverige inte är så bra som vi tror, även om vi nog ligger bra till i en internationell jämförelse.

Olle Lundin syftar på den vanligaste internationella definitionen av korruption, nämligen att man utnyttjar sin ställning för att tillskansa sig själv eller närstående fördelar. En snabb titt på lokal och kommunal nivå avslöjar hur det ser ut, nämligen att korruptionen är vanlig, accepterad och utbredd i Sverige. Så varför framkommer inte det?

– Kruxet är att det inte finns några mätningar eller fakta som visar hur utbredd korruptionen är, det finns bara mätningar på hur den upplevs. Min erfarenhet säger mig att det finns massor med korruption i Sverige, men man talar inte om korruption, utan om maktfullkomlighet och misstag.

Värst på kommunal nivå

Den vanligaste korruptionen finns på kommunal nivå, och det ser väldigt olika ut i kommunerna landet över. Ofta är det en fråga om inställning och attityd, i vissa kommuner är det helt enkelt mer accepterat än i andra. Vissa kommuner struntar fullständigt i reglerna, och ägnar sig snarare åt kommunalt lag- och domstolstrots, menar Olle Lundin.

– I vissa fall har kommuner gjort sig skyldiga till brott mot kommunallagen, men struntat i att rätta sig efter kammarrättens dom. Det finns inga sanktioner och inget personligt ansvar för personerna i fråga, och det är inte helt ovanligt att sådant rinner ut i sanden.

Anledningen till att den utbredda korruptionen inte uppmärksammas mer och straffas hårdare, är att den ofta inte bryter mot några regler eller lagar, menar Olle Lundin. Han jämför det med de flertalet rapporterade fall kring riksdagspolitiker som fått bidrag de inte borde ha rätt till, där man genom ett utstuderat upplägg tillskansat sig fördelar man inte har rätt till.

– Problemet även där har varit att man inte har brutit mot några regler, men ändå har det varit fel. Vi har en utbredd korruption som inte bryter mot reglerna, för det finns inte några.

Problem underdrivs

Ett annat problem är att det talas om felaktigheter i media, men sällan om ren korruption. Enligt Olle Lundin vill de flesta journalister inte ens använda ordet korruption.

– Jag får ofta höra från journalister att de inte kan skriva ordet korruption, utan använder andra ord. Korruption kopplar man till andra länder, inte till Sverige.  Då är det klart att acceptansen för korruptionen lever vidare och att skandaler kan fortleva utan att kallas vid sitt rätta ord.

Korruption är skadligt för samhället, inte bara för att det finns fall där mer kompetenta personer missade chansen på ett jobb, ett bättre företag missade chansen på en upphandling, eller kommunala tjänstemän som tillskansar sig varor värda hundratusentals kronor genom utstuderade och listiga planer. Det är framförallt skadligt eftersom varje liten uppmärksammad skandal skadar förtroendet för den offentliga förvaltningen, menar Olle Lundin.

– Hela rättsordningen bygger på förtroendet för den offentliga förvaltningen, det är det enda vi har. Utan det så kollapsar systemet. Även om vi inte kallar vartenda fall för korruption, så är det precis vad det är, och det skaver. När något skaver tillräckligt länge så går det sönder. Det är därför det är så skadligt och akut.

”Det är inte många kommunpolitiker som kan dessa frågor”

Ändring krävs, och det är inte omöjligt att införa regler som får bukt på problemet. Steg ett är att se över ansvarsreglerna inom den offentliga sektorn. Det krävs ansvar, både ett rättsligt och moraliskt sådant, och det är totalt frånvarande idag, enligt Olle Lundin.

– Det är inte många kommunpolitiker som kan dessa frågor. Ofta anser de att de har ett politiskt ansvar, men bortser från det rättsliga. När det handlar om så mycket pengar som det ofta gör i kommuner, så måste man ha en tydlig ansvarsfördelning.

Det finns hopp, menar Olle Lundin, men medvetenheten måste öka. Genom att tydligt tala om korruption, i dess rätta bemärkelse, ökar man chansen att personerna i fråga inser det skadliga i sitt beteende, och därmed ändrar sig. Då sjunker acceptansen, och det upptäcks enklare.

– Ofta krävs det att någon part anser sig vara snedfördelad och blir arg, då kommer det fram. Upphandlingar är ett sådant exempel där det kryllar av korruption och mutor, och där kryper sanningen ofta fram hos någon irriterad part. Generellt sett så är korruption oerhört svårt att upptäcka, och inte sällan anses visselblåsare vara lite knäppa. Med strukturerade regler kan detta ändras, men inte förr, säger Olle Lundin.

Åtta exempel på svensk korruption

  • Vd:n för det kommunala fastighetsbolaget beslutade att sälja företagets fyra Volkswagenbilar, till ett kraftigt rabatterat pris. Motiveringen var att kommunen inte skulle pyssla med bilförsäljning. Så långt allt gott. Men köparen, ett litet bolag, höll bilarna i omkring en dag, och sålde dem sedan vidare. Köparen då var densamme som VD:n på det kommunala fastighetsbolaget. Bilarna skulle användas privat av henne, hennes man, hennes son samt hennes pappa.
  • Uppsala kommun kontrakterar influencers som ska marknadsföra kommunen. Allt gick enligt konstens alla regler, tills instruktionerna till dessa influencers blev offentlige; de skulle bara gå till en enda näringsidkares restauranger och marknadsföra just dessa, inga andra. Trots kritik stod kommunen på sig, och lät meddela att man nästa år skulle välja en annan restaurangkedja.
  • Övertorneå kommun säljer sin simhall för 1 krona till en enskild näringsidkare, trots att den är värd nästan 2,5 miljoner. Dessutom ska kommunen betala hyra för den senare. Beslutet överklagas, men beslutet verkställs när kommunchefen skriver under köpekontraktet. Länsrätten beslutade om verkställighetsbeslut, men det biter inte på kommunen som konstaterar att det fanns en civilrättslig bundenhet och att man därför inte kan häva köpet. JO återkommer med svidande kritik och skriver: “”[d]et som framkommit ger intryck av att kommunstyrelsen helt ignorerat regler som den varit skyldig att följa. Så långt saken här utretts går det inte att säkert säga om detta skett av okunnighet eller om det rört sig om medvetet lag- och domstolstrots.”. JO ansåg att detta borde ha inneburit någon form av sanktion, men att den möjligheten inte fanns enligt gällande regler.
  • En man anställd inom Falu kommun misstänks ha fått lön under 14 års tid utan att ha jobbat, enligt SVT Dalarna.
  • En digitaliseringsdirektör i Norrköping kringgick, enligt SVT, lagen om offentlig upphandling och har tecknat avtal för flera miljoner kronor med konsulter från sin förra arbetsgivare. Han fick gå med omedelbar verkan.
  • Under en upphandling av svenska pass för över 700 miljoner kronor hade Polisens representanter mycket nära samröre med bolaget som vann affären, skriver DN. I mejl skriver poliserna och bolagsrepresentanter om gemensamma middagar, utlandsresor, drinkar och en kräftskiva.
  • Den nytillträdda riksåklagaren Petra Lundh anställde en av sina tidigare närmsta kollegor som rättschef, skriver DN. Rättschefen hjälpte därefter en av sina vänner och sin dotter att få jobb på Åklagarmyndighetens huvudkontor.
  • Två anställda på forskningsanläggningen Max IV åkte på bjudresa till leverantör i Schweiz under pågående upphandling, skriver Sydsvenskan. Universitetets personalansvarsnämnd anmälde en av de anställda till åklagarmyndigheten misstänkt för mutbrott.

Toppnyheter

Migrationsforskaren Joakim Ruist / arkivbild från partiledardebatt  TT
Migrationspolitiken i Sverige

Migrationsforskare: Debatt om volymer inget nytt

Sverige har haft ett volymmål i asylinvandringen i snart 40 år även om det inte varit definierat i ett exakt antal. Det säger nationalekonomen och migrationsforskaren Joakim Ruist i en intervju med Dagens Nyheter.

Han är förvånad över att frågan skapade en så stor politisk debatt i migrationsförhandlingarna som nu havererat mellan S och M.

Ruist menar att Sverige jobbat utifrån en känsla om vad som är ett acceptabelt antal men att detta ”till 99 procent” är detsamma som att ha ett volymmål.

3 tim
Annika Hirvonen Falk. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter kraschade samtalen: MP hoppas på ny väg

Efter att migrationsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna havererat öppnas åter dörren för Miljöpartiet som varit utestängda från samtalen mellan S och de borgerliga, rapporterar TT.

Statsminister Stefan Löfven har sagt att Socialdemokraterna är villiga att fortsätta samtalen med de partier som ”är intresserade av det”.

Men frågan är om S, MP, C och L kan gå samman om en framtida migrationspolitik. Företrädare för C och L ville i går inte uttala sig i frågan.

– Jag hoppas att det kommer att gå att hitta en sådan lösning. Jag tror att det finns goda möjligheter, säger Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

2 tim
EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.  Wiktor Nummelin/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johansson: Fler länder behöver ta emot flyktingar

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson (S) uppmanar fler EU-länder att ta emot asylsökande som har kommit över Medelhavet.

– För läget i sommar behöver vi stöd och solidaritet från andra medlemsländer, säger Johansson inför ministermötet på tisdagen där frågan ska diskuteras.

Sverige har det senaste året sagt nej till att hjälpa till i omfördelningen med de flyktingar och migranter som anlänt till exempelvis Malta.

Det är dock tydligt att kommissionen gärna vill att Sverige ska ändra linje.

1 tim
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Boris Johnson under besöket i Goole, Yorkshire. Peter Byrne / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Johnsons uttalande om äldrevård kritiseras: ”Fegt”

Brittiske premiärministern Boris Johnson är i blåsväder efter att han i går sa att chefer för många vårdboenden struntade i att följa de riktlinjer som fanns under pandemin, rapporterar BBC News.

Mark Adams, vd på ett vårdbolag, är ”ofattbart besviken” över uttalandet.

– Det var klumpigt och fegt, säger han till BBC:s Radio 4.

Journalisten Piers Morgan kallar Johnson för ”vidrig” för att han skyller coronaviruset på vårdhemmen och äldreboenden.

2 tim
Daniel Andrews, avspärrat flerfamiljhus, protester mot nedstängningen i norra Melbourne. TT
undefined

Melbourne stängs ned i sex veckor efter coronautbrott

Melbourne kommer att gå in i en sex veckor lång lockdown efter den senaste tidens kraftiga ökning av bekräftade fall av covid-19 i området. Det meddelar delstaten Victorias regeringschef Daniel Andrews på en presskonferens.

– Vi måste agera innan det är utom kontroll, säger han.

Beslutet gäller hela storstadsområdet, med närmare 5 miljoner människor. Det omfattande utbrottet av coronaviruset är framför allt koncentrerat till ett socialt utsatt område i norra Melbourne och minst nio flerfamiljshus är försatta i karantän.

6 tim
Illustrationsbild. Frank Augstein / TT NYHETSBYRÅN
undefined

18 000 fler britter kan dö i cancer efter pandemin

18 000 fler än vanligt kan dö i cancer i Storbritannien eftersom behandlingar stoppats under pandemin samt att människor inte sökt vård i samma utsträckning som tidigare. Det rapporterar BBC:s undersökande program Panorama med hänvisning till siffror från landets institut för hälsodata, HDR.

Programmet har pratat med en kvinna sjuk i tjocktarmscancer. Hon var arg över att sjukvården stoppat hennes livsuppehållande cytostatikabehandling.

– Jag är livrädd, jag vill inte dö, säger hon i programmet.

Kvinnan dog i juni i år, innan programmet hann sändas. Chefen för cancervård i NHS, den offentliga sjukvården, menar dock att det varit nödvändigt att pausa vissa behandlingar på grund av smittorisken.

Idag 04:57
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer