Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Forskaren: Bara då kan entreprenörskapet vinna mot corona

Kriser i historien har fungerat som katalysatorer för innovation, nytänkande och teknikutveckling. Kan entreprenörskapet även denna gång kliva fram och rädda oss från en ekonomisk kollaps? Entreprenörskapsforskaren Magnus Henreksson ser möjligheter, men också problem. ”Krisen i corona-virusets spår liknar inte tidigare kriser”, säger han till fPlus.

Entreprenörskapet är en överlevare. Det har en förmåga att hitta möjligheter under kriser, svåra omständigheter och omstörtande skeenden i samhället. I många fall fungerar en kris som en slags katalysator för innovation och nytänkande. Under omfattande krig har till exempel försvarsindustrin, på gott och ont, starkt bidragit till teknikutvecklingen.

Men hur kommer den kris vi just nu befinner oss i att påverka entreprenörskap och utveckling? Finns det hopp om att det just är entreprenörskapet som kommer att rädda oss upp ur det till synes bottenlösa hål som ekonomin just nu faller ner i?

Kan ta tid

Enligt nationalekonomen Magnus Henrekson kommer entreprenörskapet även denna gång att hitta vägar. Men det ser betydligt mer osäkert ut för entreprenörskapets utveckling än vad det har gjort vid tidigare kriser i historien. Och framförallt – det kan komma att ta väldigt lång tid innan vi är på banan.

– När marknadskrafterna får agera fritt och när människor är fria att välja egna vägar så uppstår också möjligheter. Vägarna verkar dock stängas allt mer och kan förbli stängda under ganska lång tid framöver, säger han.

För att illustrera entreprenörskapets kraft vid kriser hänvisar han till en anekdot, sann eller osann, från andra världskriget. När människor kom upp från tunnelbanorna i London efter bombangreppen så fanns det trots allt alltid färskt bröd att tillgå. I Sovjetunionen var brödet alltid en bristvara och folket svalt. Stalin undrade vilken plan Churchill använde sig av för att lyckas med detta. ”Ingen plan alls. Det är det som är hemligheten”, hade Churchill svarat.

Entreprenörskap mår bästa av att hitta egna vägar

Vad han syftade på var att entreprenörskapet inte gärna låter sig styras av någon statlig plan. Den mår bäst av att hitta sina egna vägar och där människor har förmågan att röra sig fritt. I en ekonomi med fri företagsamhet kommer samhällskriser lättare att kunna hanteras. Det är också genom fri företagsamhet som nya marknader kan hittas och där nya typer av arbeten kan skapas.

– Ytterligare ett exempel på vilka krafter som sätts i rörelse när entreprenörskapet får fritt spelrum är när USA:s dåvarande president John F Kennedy i ett tal mitt under kalla kriget lovade att sätta människan på månen och föra tillbaka henne till jorden innan sextiotalet var slut, säger Magnus Henrekson.

Föddes tusentals innovationer

Över 400 000 människor i tusentals företag arbetade helt plötsligt med gemensamma krafter för att ta sig an en uppgift som bara ögonblicket innan hade ansetts som en omöjlig galenskap. Men så småningom lyckades man. Detta med en total datorkraft långt mindre än vad som ryms i en enda smartphone.

– Ur detta projekt föddes också tusentals innovationer, med tillämpningar som sträcker sig långt bortom rymdfärder. Utvecklingen av goretex-material är bara en i raden av innovationer som har gett upphov till arbetstillfällen runt om på jorden, säger Magnus Henrekson. 

Coronakrisen inte lik andra kriser

Men krisen i Corona-virusets spår liknar inte tidigare kriser, eller den har åtminstone betydligt fler osäkerhetsparametrar, menar han. Den inträffar i ett samhälle som ser väsentligt annorlunda ut än vid tidigare kriser. En avgörande skillnad är den enormt snabba informationsspridningen som har möjliggjorts tack vare digitaliseringen.

Det är just den snabba informationsspridningen, menar han, som har bidragit till att människor sluter sig mer kring sig själva och blir mer individualistiska.

– Bunkringen av toalettpapper är ett tydligt tecken på vad som händer när människor plötsligt springer åt samma håll av någon outgrundlig anledning. Vad är det som gör toalettpapper till en sådan åtråvärd vara? Det är ju knappast livsavgörande vid en kris? I det fallet handlar det snarare om en sorts masshysteri, säger Magnus Henrekson.

Kan ta lång tid att få hjulen att snurra

Det som är det allvarliga för just Coronakrisen är att samhällsekonomin nu avstannar helt när människor sluter sig kring sig själva och slutar att förflytta sig i rädsla för smitta. Vad som kan komma att uppstå för innovationsklimat ur detta är ännu så länge omöjligt att sia om men att det kan komma att ta lång tid innan hjulen snurrar som tidigare är något Magnus Henrekson befarar.

– Det som sker nu är en effekt av politiska beslut. Efterfrågan faller helt bort när människor slutar att gå ut. Turbulensen är enorm nu så det kan komma att ta lång tid att återgå till ett normalläge, säger han.

Han pekar på det faktum att affärsresandet nu mycket väl kommer att minska permanent. Det drar med sig övrigt resande. Den billiga massturism vi har sett fram tills nu kan vara ett minne blott eftersom det ständigt ökande affärsresandet är basen i de många flyglinjerna.

– När vi inte längre rör på oss så kommer också övriga företeelser i samhället att avstanna. Dessutom är transport- och resenäringen en bransch som sysselsätter enormt mycket människor i hela världen. Merparten av dessa människor kommer nu att förlora sitt arbete ifall inte krisen löser sig snabbt, säger Magnus Henrekson. 

Entreprenörer kommer försöka med alla medel

Men är det just ur detta vacuum som det nya entreprenörskapet kan komma att uppstå? När människor har möjligheter att lägga sina resurser och pengar på annat än på resandet? Enligt Magnus Henrekson kan det på sikt vara så, men när och hur det ska ske står skrivet i stjärnorna.

– Entreprenörer kommer naturligtvis att med alla till buds stående medel försöka hitta sätt att kanalisera köpkraften och försöka leda människor att lägga sina inkomster på andra saker. Men det är en process som kommer att ta lång tid, säger han.

Flera medier har pekat på ett uppsving för bland annat streamingtjänster som Netflix och för företag som tillhandahåller teknik för digitala möten med mera. Men frågan är hur detta skulle kunna hjälpa ekonomin på fötter igen.

– Den digitala kommunikationen kan visserligen komma att sysselsätta en och annan. Men det går inte att jämföra med den arbetsintensiva resenäringen som den ersätter. Den digitala utvecklingen kommer därför inte att skapa omfattande köpkraft, då den ger färre inkomstmöjligheter än som fanns i de branscher den ersätter, säger Magnus Henrekson.

– Tidigare omsatte videofilmsuthyrningsbranschen stora pengar. Många tusen arbetstillfällen fanns i hela landet i videobutiker som hyrde ut filmer och det krävde stora lokalytor för ändamålet. Men nu kan människor titta på strömmad film i stället och videobutikerna finns inte längre. Samma öde drabbade skivbutikerna några år tidigare. Strömningsbranschen för musik och film sysselsätter oerhört få människor jämfört med de butiker som den ersatt, säger Magnus Henrekson.

Risk för arbetslöshet

Nu riskerar vi att träffas av en massarbetslöshet globalt som i grund och botten kan komma att förändra samhället. Men kanske är det en förändring som förr eller senare redan skulle ha skett, men att Coronakrisen nu fungerar som en påskyndande kraft.

– De senaste 20 åren har vi sett ett aldrig tidigare skådat skifte i beteendemönster i digitaliseringens spår. Många ungdomar lever i dag större delen av sin fritid på internet. Att umgås med andra människor över nätet är för den unga generationen något alldeles naturligt medan det för äldre generationer ter sig mer naturligt och tillfredsställande att umgås IRL. Resandet kanske kommer att te sig mindre intressant i framtiden och kanske kommer vi, på grund av krisen, nu att snabbare nå den punkten, säger Magnus Henrekson.

Om det nuvarande dödläget blir utdraget är det just detta som kan leda till att ekonomin behöver enormt lång tid för att återhämta sig, menar han. Mycket av hoppet vad gäller köpkraften i samhället har ställts till det växande antalet välbeställda pensionärer som spenderar sitt pensionskapital. Men bara den senaste veckan har många av dessa pensionärer fått se stora delar av sitt pensionskapital försvinna på börsen.

– Det är svårt att se vilken innovationskraft som skulle kunna uppstå i ett samhälle där människor inte rör på sig, eller konsumerar varor och tjänster, säger Magnus Henrekson.  

Den avtagande produktiviteten och den massarbetslöshet som uppstår kommer också att påskynda de redan existerande kriserna i landet. Integrationsfrågan är ett område där Magnus Henrekson ser stora risker framöver.

– De enorma belopp som staten nu lägger på räddningspaket kommer så klart att ge effekter på samhället på sikt. När många förlorar jobbet betyder det mindre pengar till de mest behövande. Detta får givetvis konsekvenser för vilka politiska budskap som blir mest konkurrenskraftiga på den politiska marknaden, säger Magnus Henrekson.  

Toppnyheter

WHO
Coronavirusets spridning – globalt

Över 18 000 nya virusfall i USA – världens högsta siffra

USA rapporterar 18 093 nya konstaterade fall av covid-19 det senaste dygnet. Den siffran är världens klart högsta. Spanien hade nästan 10 000 färre fall, men är trots det tvåa på samma lista med 8 189 nya bekräftade virusfall.

Med 63 159 nya bekräftade fall det senaste dygnet hamnar den totala siffran globalt på 634 835, visar WHO:s senaste dygnsrapport. De flesta som har smittats har tillfrisknat eller är bara lindrigt sjuka.

WHO:s officiella dödssiffra är nu 29 957. Det är en ökning med 3 464 på ett dygn.

Eftersom siffrorna över antalet smittade bara gäller konstaterade fall kan det faktiska antalet smittade vara högre. Med tanke på att länder mäter på olika sätt kan siffrorna också vara svåra att jämföra mellan länder.

Uppgifterna ovan kommer från WHO:s senaste dagliga uppdatering för den 29 mars. Nedan går Omni igenom den senaste statistiken om smittans utbredning.

Texten uppdaterades i Omni 30 mars klockan 06.15.

28 mar
Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Filosof: Ekonomiska kriser leder också till dödsoffer

I de politiska avvägningarna mellan att värna ekonomin och stoppa smittspridningen är det viktigt att komma ihåg att även en ekonomisk kris leder till dödsoffer. Det säger filosofi- och ekonomiprofessorn Joakim Sandberg till TT.

I Grekland, under finanskrisen 2008, dog 242 fler personer varje månad än i vanliga fall. Finanskrisen 2008–2009 ledde till mellan 5 000 och 10 000 fler självmord i Europa och Nordamerika enligt andra studier.

– Jag skulle säga att de som fattar beslut behöver ta ett steg tillbaka och göra en rationell kalkyl. Det är lätt att ryckas med när folk dör. Men det gäller att inte bara fastna i det.

Igår 20:59
Ett provtagningstält i USA. Kristopher Radder / TT NYHETSBYRÅN
undefined

518 nya dödsfall i USA – högsta siffran hittills

Det senaste dygnet var det dödligaste hittills i USA till följd av coronavirussmittan, rapporterar AFP med hänvisning till siffror från Johns Hopkins University. 518 personer har dött i landet de senaste 24 timmarna, jämfört med 453 dygnet före, den dittills högsta siffran.

Totalt har nu över 2 400 personer dött i USA.

I landet konstaterades också över 21 000 nya fall, vilket ger en totalsiffra på drygt 136 000 konstaterat smittade.

På en presskonferens på söndagen meddelade president Donald Trump att riktlinjerna om social distansering i landet förlängs april ut, skriver CNBC.

Igår 21:25
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Björn Olsen.  STAFFAN CLAESSON / Bildbyrån
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Tveksamt om våra åtgärder ens har effekt

Hur länge det dröjer innan livet i Sverige kan återgå till det normala efter coronakrisen är experterna oense om. Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar säger till Expressen att han tror att viruset kan finnas kvar hela sommaren och in på hösten.

Han tror dock att extremt kraftfulla restriktioner skulle kunna göra att det går snabbare, som att stänga ner delar av landet och inskränka möjligheterna för människor att träffas i slutna rum.

– Jag kan inte se att de restriktioner vi vidtagit är tillräckligt hårda för att ens ha effekt, säger Olsen.

Tidigare statsepidemiologen säger å sin sida till Aftonbladet att han tror att det värsta kan vara över i maj.

Igår 21:10
Johan Carlson. SVT
undefined

Carlson försvarar Sveriges väg: Ett knepigt experiment att låsa in hela befolkningar

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson var tydlig med att alla bör undvika att resa i påsk, när han gästade SVT:s Agenda på söndagen.

– Finns det inte klara skäl att åka, ska man stanna hemma. Det för att inte belasta sjukvården och dels för att förhindra smittspridningen, sa Carlson.

Han sa vidare att det vore komplicerat att införa tvingande regler som förbjuder resor, och att det heller inte nödvändigtvis är önskvärt.

– När man pratar om åtgärder tror jag att det är viktigt att man litar på att människor tar ansvar och skaffar sig kunskap.

Han vände sig också mot bilden av att Sveriges strategi är ett experiment och sa att många av hans kollegor i länder med hårda restriktioner är oroliga, bland annat för att de hårda reglerna ofta ändå inte följs i praktiken, vilket undergräver förtroendet för myndigheterna.

– Det är ett väldigt väldigt knepigt experiment att låsa in en hel befolkning i fyra fem månader, sa Carlson.

Igår 19:34
Johan Giesecke. JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN
undefined

Gisecke: ”Tror Sverige får kredd när allt är klart”

Sveriges beslut att vara restriktiva med tvingande förbud under coronakrisen väcker kritik på många håll i världen. Men tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke tror att den bilden kommer att vara annorlunda när krisen är över.

– Jag tror det kommer bli så att Sverige får mycket kredd när allt är klart, att det var vi som gjorde rätt, säger Giesecke i en intervju med Aftonbladet.

Han säger också att han tror att det allra värsta kommer att vara över i slutet av maj, men att det fortfarande är svårt att förutse när toppen kommer för Sveriges del.

Igår 20:18
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Ibrahim Baylan. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Risk för utländska uppköp när svenska företag krisar

Med starka balansräkningar, en svagare svensk krona mot dollarn och euron än på mycket länge och låga nivåer på aktiepriserna är svenska bolag nu mycket attraktiva för utländska aktörer, skriver Dagens Industri.

”Svenska bolag är vidöppna för bud”, säger en investmentbankir som Dagens Industri har talat med.

Näringsminister Ibrahim Baylan säger att den svenska regeringen är positiva till investeringar och att Sverige är ett öppet land, men är medveten om sårbarheten. Han menar att det finns en beredskap från regeringen att ingripa.

Samtidigt väcker liknande scenarion politisk vrede i exempelvis Tyskland. Landets näringsminister Peter Altmaier uttalade sig i frågan förra veckan med anledning av konflikten kring det tyska företag Curevac, vilket Donald Trump enligt uppgifter ska ha erbjudit en stor summa pengar för att flytta till USA:

”Till alla i hedgefonder och på andra ställen som ser fram emot att köpa det ena eller andra tyska bolaget billigt – tro inget annat än att vi är fast beslutna att att stå vid våra bolags sida”.

Igår 18:55
Magnus Billing, Alectas vd. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolunds utspel om slopad utdelning möter hård ktrik

Finansminister Per Bolund kritiseras av flera stora bolag på Stockholmsbörsen efter sitt utspel om att alla bolag bör slopa sin utdelning, skriver Dagens Industri.

”Det är bolagsstyrelserna som ska göra bedömningar om utdelningar. Det är rimligen inte något staten eller Per Bolund ska ha åsikter om”, säger Alectas vd Magnus Billing, som får medhåll av bland annat Cevians grundare Christer Gardell.

Enligt Magnus Billing är det samtidigt inte lämpigt att de bolag som behöver statligt stöd på grund av coronakriset har kvar sina utdelningar.

Kapitalet behövs då uppenbarligen bättre i bolaget. Det är dessutom helt adekvat att staten ställer motkrav på sitt stöd till bolag”, anser Magnus Billing.

Christer Gardell menar å sin sida att det är fel att politiker bestämmer hur börsnoterade bolags balansräkningar ska se ut och de besluten tas av bolagens styrelser. Han argumenterar också för att utdelningar är en viktig del i en dynamisk kapitalmarknad.

Igår 20:06
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen uppmanar alla bolag: Vänta med utdelningar

Regeringen uppmanar samtliga svenska företag att stoppa sina aktieutdelningar, alltså även de som inte tar emot statligt stöd vid permittering. Orsaken är att vi kan stå inför en svår och långvarig ekonomisk kris, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till Dagens Industri.

– Det är extrema tider. Då kan man inte bara tänka i gamla banor utan behöver fundera på att bolaget kan komma att hamna i ekonomiska svårigheter, säger han.

Bolund säger även att det under vanliga omständigheter inte är regeringens sak att uppmana privata företag på ett sätt som detta – men att sådana omständigheter inte råder.

Igår 15:22
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer