TT
Hoten mot äganderätten

Forskare: Så vittrar äganderätten sönder – ”Sverige illa ute som rättsstat”

Skyddet för äganderätten och rättssäkerheten i Sverige håller på att vittra sönder, varnar flera tunga experter. Och nu börjar bilden sprida sig till andra länder, visar fPlus djupdykning. Svallvågorna efter regeringens hantering av Preem är bara ett av många exempel. ”Det är illa ute med Sverige som rättsstat”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Grundbulten för ett lands ekonomiska välstånd – äganderätten – håller bit för bit på att urholkas i Sverige. Det framkommer i den senaste rapporten från den kanadensiska tankesmedjan Fraser, som kartlägger världens länders ekonomiska frihet. Där mäts bland annat landets skattesatser, hur stor del av ekonomin som utgörs av privat sektor, handelsfriheten, regleringar och, inte minst, rättssäkerhet, äganderätt och rättssystemets oberoende.

Från att ha legat på plats 20 i förra rapporten för två år sedan ligger Sverige nu på plats 35 i ligan över länder med ekonomisk frihet – fortfarande på en relativt hög nivå. Men för tio år sedan låg vi på sextonde plats. Vi rasar framförallt i kategorierna ”rättsväsendets oberoende” och ”skyddet för äganderätten”.

Forskare: ”Passiviteten som är den stora faran”

Det är något som oroar nationalekonomen Andreas Bergh, som forskar om välfärdsstaten och ekonomisk fördelning. Han har särskilt studerat äganderättens konsekvenser och hur den har utvecklats historiskt i Sverige.

– Det är viktigt att vi håller koll på utvecklingen. Sverige har tidigare utmärkt sig vad gäller rättsstat och skyddet för äganderätten. Men när man tar en institution för given så finns risken att man slutar vårda den aktivt. Det är lätt att glömma bort hur viktig äganderätten är och hur svårt det var att få den på plats en gång i tiden. Det är passiviteten som är den stora faran, säger han.

Utan ett starkt äganderättsskydd känner människor inte samma ansvar för att förädla och vidareutveckla sin egendom, vilket är själva drivkraften bakom ett blomstrande företagande och ett samhälle som driver utvecklingen framåt med innovationer, resonerar han.

– Möjligheten att förr eller senare få kamma hem vinsten ger ägaren en stark drivkraft att se till att verksamheten drivs så effektivt som möjligt. Man vårdar det som är sitt och då ökar värdet, säger han.

Själva grundbulten för ett lands framgång

Det som oroar honom allra mest är att politiker sällan talar sig varma för äganderättsfrågor och dess betydelse.

– Politiker talar ofta om frihandel och export som förklaringen till ett lands välstånd. Men äganderätten är själva grundbulten för ett lands ekonomiska framgång. Att det finns en överenskommelse om vem som äger vad är avgörande för företagande och ett effektivt resursutnyttjande, säger han och får stöd i forskningen.

Andreas Bergh, som forskar om välfärdsstaten och ekonomisk fördelning.  SÖREN ANDERSSON / SÖREN ANDERSSON

Studier från Världsbanken år 2017 visar även att länder med en hög grad av ekonomisk frihet har högre inkomster per capita, mindre fattigdom och fler lyckliga människor. Dessutom lever människorna längre.

När ägandefrågorna blir oklara uppstår korruption, varnar Andreas Bergh och säger att det finns flera exempel på det i historien och i nutid. 

– Det finns gott om exempel på fattiga länder som har god tillgång till värdefulla naturresurser som guld, olja eller diamanter, där äganderättsfrågorna inte är på plats. Det föder korruption och maktmissbruk vilket leder till konflikter och i värsta fall inbördeskrig. Det råder ingen tvekan om att äganderätten är grunden för att en sund ekonomi ska kunna uppstå, säger Andreas Bergh.

”Det är illa ute med Sverige som rättsstat”

Men just äganderätten och förtroendet för rättsstaten håller på att vittra sönder i Sverige, anser affärsjuristen Claes Sjölin som har lång erfarenhet av äganderättsfrågor och är en flitig debattör i både dagspress och fackpress.

– Det är illa ute med Sverige som rättsstat. Jag ser hur både svensk grundlag och Europakonventionen allt oftare kränks i äganderättsfrågor, säger han.

Affärsjurist Claes Sjölin har lång erfarenhet av äganderättsfrågor och är en flitig debattör i både dagspress och fackpress.

Denna smygande söndervittring av rättsstaten, som han kallar det, får nu även konsekvenser för Sveriges anseende internationellt som investeringsland. Och han har oroväckande exempel att redovisa.  

– Ett medelstort brittiskt tillverkande företag med några tusen anställda ville etablera ett dotterbolag i EU, inför utträdet ur unionen. De tittade först på Sverige. Men inför etableringen blev de varse om hur staten hanterar bland annat svenska markägare, och hur staten övertar ärenden från domstolar i tillståndsprövningar – uppenbara äganderättskränkningar. De valde Danmark i stället, säger han.

Men om det nu stämmer att Sverige håller på att tappa greppet borde det väl finnas en lång rad exempel på när äganderätten har kränkts de gångna åren? Jodå, anser både Andreas Bergh och Claes Sjölin.

Preem bara ett av många övertramp

Ett av de exempel som Claes Sjölin nämner är då drivmedelsbolaget Preem skulle söka tillstånd för att utvidga sin verksamhet vid raffinaderiet i Lysekil. Utbyggnaden skulle kräva omfattande tillstånd då utsläppen från verksamheten förväntas bli omfattande.

– Mark- och miljödomstolen gav Preem tillstånd, men det beslutet överklagandes till Mark- och miljööverdomstolen, som tog upp målet. Då, helt plötslig, dimper beskedet ner på bordet hos Miljööverdomstolen – regeringen har övertagit prövningen, säger Claes Sjölin.

Regeringen beslutade alltså att helt enkelt överta tillståndsprövningen, och sätter sig därmed över det normala domstolsförfarandet. Detta är, menar Claes Sjölin, inte bara ett brott mot svensk grundlag. Det är även ett brott mot Europakonventionen.

– En domstol som står fri och oberoende ska vara kungsord i en demokrati. En domstolsprövning ska stå helt fri från statlig klåfingrighet. Men här har staten helt enkelt gått in och övertagit prövningen från Mark- och miljööverdomstolen, säger Claes Sjölin.

Det vänder sig i magen för en jurist när man bevittnar sådant här. En domstolsprövning får inte staten lägga sig i.

Beskedet gavs av klimat- och miljöminister Isabella Lövin vid en presskonferens den 23 augusti förra året, där hon menade att domstolarna inte har kunskap nog att bedöma den eventuella klimatpåverkan som utbyggnaden kan ge. Men det anser hon att regeringen har. ”Regeringen gör bedömningen att klimatpåverkan av den utbyggda verksamheten kan antas bli av sådan omfattning att regeringen bör pröva om verksamheten bör tillåtas eller inte”, sa hon under presskonferensen.

– Det vänder sig i magen för en jurist när man bevittnar sådant här. En domstolsprövning får inte staten lägga sig i. Om man inte gillar lagen så får man väl ändra lagen. Men lag ska ändras i riksdagen och ingen annanstans. Detta är i allra högsta grad ett grundlagsbrott såväl som ett brott mot EU-lag, säger Claes Sjölin.

– Om man inte kan vara säker på om regeringen sätter sig över lag och ordning, vad händer då? Jo, då lever vi inte längre i en rättsstat, något som alltså börjar bli känt utomlands just nu. Preem är inte vilket företag som helst, så detta kommer att ge ringar på vattnet, fortsätter han.

Osäkerhet undergräver äganderätten

Nationalekonomen Andreas Bergh vill ge ett annat exempel på den rättsosäkerhet som kan drabba personer som äger egendom. Det inträffade hösten 2015 då ett stort antal EU-migranter slog läger på en privatägd industritomt i området Sorgenfri i Malmö utan markägarens tillåtelse.

Området utvecklades så småningom till en kåkstad som blev smutsig och nedskräpad så till den grad att sanitära åtgärder behövde genomföras. Tomtägaren vände sig till polisen men fick där beskedet att vända sig till Kronofogden. Men Kronofogden hade i sin tur inte rätt att avvisa människor om de inte känner till identiteten – och den kunde merparten av migranterna inte visa upp.

Om man som fastighetsägare inte kan vara säker på hur man får bestämma över sin mark så kommer man inte heller att vilja vårda marken.

Uppstädningen av lägret kostade enligt Skånska dagbladet nästan 700 000 kronor och den privata fastighetsägaren fick enligt ett beslut i miljönämnden betala tre fjärdedelar av kostnaden.

– Ett tydligt exempel på oklara äganderättsförhållanden. Bara själva osäkerheten om vilka regler som gäller gör att äganderätten blir undergrävd. Om man som fastighetsägare inte kan vara säker på hur man får bestämma över sin mark så kommer man inte heller att vilja vårda marken. Värdet på marken sjunker, resursutnyttjandet av marken minskar och alla förlorar, säger Andreas Bergh.

Att markägaren fick betala för saneringen är det mindre problemet, anser han. Långt större är den skada som har uppstått på grund av den osäkerhet som har uppdagats gällande äganderättsfrågor för privat mark.

– För vem var det som i verkligheten hade industritomten i besittning i Malmö under den tid då migranterna ockuperade området? Var det den lagfarne ägaren? Var det kommunen? Var det eu-migranterna?

Skogsägare överkörda av staten

Äganderätten i skogen är ytterligare ett område som har varit under hård press de senaste åren. Skogsägare till bland annat fjällnära skog och skog med nyckelbiotoper runt om i landet har fått se sin mark bli värdelös över en natt då staten har beslutat om avverkningsförbud med hänsyn till höga naturvärden. I många fall har skogsägarna inte heller fått någon ersättning av staten.

Frågan har fått stor uppmärksamhet och förra året beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska leda till att äganderätten i skogen ska värnas och stärkas, enligt Januariavtalets 73-punktsprogram. Men vägen fram till utredningen har varit krånglig och redan tillfogat enorma skador i kapital och förtroende för rättsstaten, menar Claes Sjölin.

– Mark och miljödomstolen har beslutat att skogsägarna har rätt till ersättning för Skogsstyrelsens avverkningsförbud, och det är ju glädjande. Men staten litade inte på domstolsprövningen och överklagade till Mark- och miljööverdomstolen. De sade sig vilja ha klarhet i andra frågor än vad domstolen kan pröva och att domstolen ska yttra sig om något som borde ligga på lagstiftarens bord. Så ska det inte få gå till, säger Claes Sjölin.

Försöker luckra upp äganderätten

Även Andreas Bergh ifrågasätter statens agerande, men menar samtidigt att staten mycket väl har möjlighet, och i vissa fall bör, överklaga ett beslut. Att driva ett ärende till högsta instans för att få ett prejudikat kan i vissa avseenden vara rationellt. Men han menar att just detta fall är ytterligare ett exempel på avtagande respekt för äganderättsfrågor från statens sida.

– Genom att staten tar en sådan strid mot markägare i den här frågan signalerar att den inte har något intresse av att värna den starka äganderätten. Tvärtom, de verkar vilja utröna vilka möjligheter de har att luckra upp den, säger han.

Sänder en signal om hur staten kan agera i andra konflikter och i andra sektorer längre fram.

Konsekvenserna av detta agerande från statens sida, menar han, blir större än ärendet för de aktuella skogsägarna.

– Det skapar en oro som mycket väl kan påverka investerares beteende och bankers vilja att låna ut pengar, alldeles oavsett vad ett domstolsbeslut kan resultera i. Det sänder också en signal om hur staten kan tänkas agera i andra konflikter och i andra sektorer längre fram, säger Andreas Bergh.

Stora värden till spillo – drabbar hela samhället

Han får medhåll av riksdagsledamoten Helena Lindahl (C), som flitigt har debatterat frågan om äganderätten i skogen. Hon har gått till hårt angrepp mot Skogsstyrelsens agerande vid inventering av nyckelbiotoper och skyddsvärd skog, där stora oklarheter råder om hur mycket skog som egentligen finns avsatt i Sverige.

Riksdagsledamoten Helena Lindahl (C). Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Tyvärr har vi sett att staten försöker flytta gränserna hela tiden, genom att driva rättsfall. Detta trots att äganderätten är inskriven i såväl grundlag och EU-rätt, som i konventionen om mänskliga rättigheter, säger hon.

– De här rättsfallen är olyckliga för alla skogsägare och i förlängningen för hela samhället. Vi har 330 000 skogsägare i landet. Viljan att investera i mark faller, marknadsvärdet sjunker och marken står outnyttjad. Skogen är en basindustri och vi borde värna om denna viktiga exportnäring. Även naturvärden, som regeringen vill värna, går till spillo och missköts när ingen vill ta ansvar för dem, säger Helena Lindahl.

Plötsligt blev marken värdelös för tusentals

Men om svenska skogsägare i någon mån ser ut att kunna få upprättelse i samband med den snabbutredning som har kommit till stånd, så ser det värre ut för ägare av strandnära mark. I december 2014 ändrades reglerna för strandskydd då gränsen utvidgades till 300 meter från strandlinjen. Tusentals markägare blev drabbade – varav vissa hade investerat mycket pengar för att köpa marken. Av någon anledning väljer staten att utreda skogsmarkens äganderätt, men utesluter den strandnära marken, menar Claes Sjölin.

– Som en blixt från klar himmel beslutade regeringen att utöka strandskyddet från 100 till 300 meter. Det gäller från varenda liten bäck. Flera markägare har hört av sig till mig och berättat hur rättslösa de är, både enskilda individer och företag, säger han.

Han beskriver bland annat ett fall där ett äldre par i Södertäljetrakten hade investerat sitt livs besparingar i en tomtmark, men fick se marken förlora i värde på ett ögonblick.

– I samband med att de skulle sätta spaden i marken kom de utökade reglerna om strandskydd, säger Claes Sjölin.

Han berättar även hur de utökade strandskydden drabbade ett fastighetsbolag som investerade i mark för bostäder med nydraget VA (vatten och avlopp) vid tomtgränsen. Efter beslutet blev marken värdelös.

– Bolaget överklagade, men regeringen avfärdade helt enkelt äganderättsskyddet och påstod att de inte kunde pröva rätten till ersättning, säger han.

Man kan förstå varför det dröjde så länge att få saken prövad. Vad skulle hända om JK tvingades medge ett skadestånd? Det skulle bli extremt dyrt för staten om alla drabbade strandägare skulle haka på.

Först tre år senare kom domen från Högsta förvaltningsdomstolen: Bolaget hade inte rätt till ersättning. Att det tagit så lång tid ska enligt Högsta domstolen ge rätt till ersättning, men det ansåg inte Högsta förvaltningsdomstolen, berättar Claes Sjölin.

Fastighetsbolaget gick vidare med sina skadeståndsanspråk till Justitiekanslern. Beslutet kom först två år senare, och fyra år efter länsstyrelsens beslut. JK konstaterade att staten visserligen hade inskränkt bolagets rätt till sin fastighet – men att detta ändå inte stred mot äganderättsskyddet.

– Någon motivering lämnade inte Justitiekanslern. Högsta domstolens prejudikat verkar alltså sakna betydelse för JK. Man kan också förstå varför det dröjde så länge att få saken prövad. Vad skulle hända om JK tvingades medge ett skadestånd? Det skulle bli extremt dyrt för staten om alla drabbade strandägare skulle haka på, säger Claes Sjölin.

Sverige rasar som gruvnation

Gruvnäringen är ytterligare ett område där stora oklarheter råder kring markens resursutnyttjande. Den ovan nämnda tankesmedjan Fraser Institute rankar även världens gruvnationer och Sverige har tappat markant de senaste fem åren. För fem år sedan låg Sverige i topp, men har nu halkat ner till plats 21 vad gäller attraktivitet som gruvnation.

I en fPlus-intervju den 26 november förra året medgav näringsminister Ibrahim Baylan (S) att gruvbranschen utgör ett särfall när det kommer till regelkrångel och oklarheter vid tillståndsprövning.

– I gruv- och mineralbranschen vittnar företag om en alltmer oförutsägbar process. Det handlar inte i första hand om miljökrav och sådant utan det är snarare förutsägbarheten i processen när företaget vill vidta åtgärder eller påbörja arbeten. Det området tittar vi närmare på i dag, sa han.

”Man väljer att tiga ihjäl frågan”

Claes Sjölin är mycket oroad för att reglerna om miljötillstånd och långa handläggningstider uppmärksammas utanför Sveriges gränser.

– Frågorna bollas mellan myndigheter utan besked. Att besked inte kan ges ens efter flera år är inte ovanligt. Trots att regeringen tycks medveten om problemet så består regelkrånglet. Man väljer att tiga ihjäl frågan, säger Claes Sjölin.

Ytterligare ett exempel på hur Sverige brister i rättssäkerhet är den ökande aktivismen bland tjänstemän på svenska myndigheter, menar Claes Sjölin. Och även här får han stöd i forskningen. fPlus har tidigare skrivit om den forskning som professor Jan Olsson vid Örebro Universitet har gjort. Där kommer han fram till att uppemot 11 procent av de kommunala tjänstemännen kan klassas som miljöaktivister och att de återfinns i 23 procent av Sveriges kommuner.

Aktivister styr inifrån

fPlus beskrev ett flertal exempel på aktivism i den svenska offentliga förvaltningen, bland annat då en naturinformatör på länsstyrelsen i Dalarna inventerade djur och växtarter i avverkningshotade skogar på sin fritid, med avsikt att få dem nyckelbiotopsklassade. Han anmäldes, men efter en fackligt framförhandlad kompromiss fick han fortsätta inventera arter.

Claes Sjölin anser att en inskärpning vad gäller tjänstemannaansvaret vore rätt väg att gå. Visserligen avskaffades lagen om ämbetsmannaansvar redan på sjuttiotalet. Men fortfarande kan en tjänsteman åtalas för tjänstefel och det borde ske oftare, menar Claes Sjölin.

– Vi har ett myndighetssverige som i allt för hög utsträckning bemannas av tjänstemän med en aktivistisk agenda. Att bryta mot grundlagen, eller mot Europakonventionen, som sker vid äganderättskränkningar är väl i allra högsta grad att begå tjänstefel. Detta borde polisanmälas, säger Claes Sjölin.

Frågan är bara varför så få åtalas för tjänstefel. Enligt Claes Sjölin beror det dels på feghet och flathet, dels på att det nedprioriteras av polisen och åklagarmyndigheten.

– Både polis och åklagarmyndigheter har ju gubevars en hel del annat att göra. Under tiden får aktivistiska tjänstemän fritt spelrum. Hur var det nu Cicero sa om fast anställda statstjänstemän? De börjar som våra tjänare, men det slutar med att de tror att de är våra herrar. I Sveriges fall ser han nu, tvåtusen år senare, ut att få rätt, säger Claes Sjölin.

Kräver politiskt uppvaknande

Andreas Bergh är orolig för en utveckling där allmänheten slutar lita på lagstiftning och det officiella rättssystemet. Han önskar ett politiskt uppvaknande om frågor som rör äganderätt och rättsstat.

– Man hör som sagt sällan politiker som talar sig varma om äganderättsfrågor. Tilltron till samhällets institutioner, äganderätt och rättsstat är helt avgörande för en fungerande demokrati. När du märker att din egendom är hotad så hittar du vägar att försvara den. I vid bemärkelse är det vad som alltid sker när äganderätten är hotad – man vänder sig till politikerna för att påverka, säger Andreas Bergh.

Oroväckande signaler – då växer maffian

Alternativt, menar han, finns det risken att man vänder sig till andra institutioner för att hitta sätt att försvara sin egendom.

– Det typiska exemplet är maffian. När egendom inte skyddas genom demokratiskt utformade lagar så hittar man andra vägar att skydda sin egendom. I områden där maffiaverksamhet har vuxit fram är det offentliga systemet satt ur spel och tilltron till myndigheter mycket svag.

– Dit vill vi verkligen inte komma men från flera delar av samhället kommer oroväckande signaler, säger Andreas Bergh.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer