Natos framtid

Forskare: Regeringskonstellationen hinder för svenskt Natomedlemskap

Charly Salonius-Pasternak är forskare vid Finlands Utrikespolitiska institut FIIA. I en intervju med fPlus inför Natos 70-årsdag beskriver Pasternak hur militäralliansen utvecklats över tid och vilka skillnader det finns mellan Sverige och Finland när det gäller det folkliga och politiska intresset för medlemskap. ”I Sverige beror det på regeringskonstellationen”.

Nato fyller 70 år. Vad har militäralliansen betytt för Europa och världen?

– Till att börja med betydde Washington Treaty, överenskommelsen om ett gemensamt försvar som låg till grund för Natos bildande, att den politiska dialogen kom på plats. Fransmän, tyskar och britter som krigat fram och tillbaka kunde börja prata med varandra igen.

– När Nato blev en organisation möjliggjorde det att europeiska länder som varit sönderbombade, mist både en generation unga arbetare och socialt kapital, på nytt kunde ägna sig åt att bygga upp sina samhällen och ekonomier. Länderna behövde inte själva satsa på militär upprustning det första de gjorde. Små länder fick på så sätt bättre möjligheter att bli starkare snabbare. Det var så Tyskland kom upp på fötterna igen och britterna återhämtade sig ekonomiskt.

Pasternak menar att Natos inkludering av länder som Polen, Tjeckien och baltstaterna var långt ifrån självklara på sin tid, men nu med facit i hand så skulle det vara svårt för Östersjön att vara lika stabil om dessa länder stod för sig själva.

– En annan aspekt som ofta förbises är betydelsen Nato haft på utvecklingen av militärens roll i samhället, i det att militären måste följa demokratiskt valda regeringar. Här har samarbetsländer som Finland och Sverige bidragit och utvecklat värderingarnas betydelse och människorättens roll.

– Det har alltså funnits flera stora nyttor med Nato, sammanfattar Pasternak.

Vad är det största som har hänt inom Nato under dessa 70 år?

– Om man förenklar det något så har Nato två gånger omfokuserat sig. Det ena var under det kalla-krigetperioden då försvaret av västra Europa var praktisk taget allt man fokuserade på, även om man var involverade i andra saker på ett hörn. Efter kalla kriget var det en period då man funderade på vad man skulle ägna sig åt. Sedan började man ta sig an krishanteringsuppdrag där FN inte räckte till, som Kosovo. Det här fortsatte med Afghanistan och sedan blev det, ja, lite svårare.

– I motsats till hur finska ministrar och politiker skulle vilja beskriva det så anser jag att Finland uppenbarligen var en del av ett krig i Afghanistan.

Pasternak beskriver det som att Nato sedan ganska snabbt bytte skepnad i och med Rysslands Krim-annektering 2014.

– Då kom en häpnadsväckande snabb omorientering till försvar av medlemsländer på nytt.

Även om en del operationer i Mellanöstern och Medelhavet även Afghanistan fortsätter så är organisationens fokus nu helt uppenbart närmare det kalla krigets motto ”vi försvarar våra medlemmar” och möjligtvis ”våra närmaste kompanjoner” i norra Europa det som arbetet utgår från idag, fortsätter Pasternak.

Nato ökar sin närvaro i Europa, bland annat i Polen med ett militärlager liksom med bombplan i Storbritannien. Varför det och varför nu?

– Det finns de som menar att vi har sett allt detta förr – den så kallade kalla kriget-retoriken. Det är, skulle jag säga, både rätt men samtidigt att göra det för enkelt för sig. Väldigt mycket har nämligen hänt mellan den tiden och nu.

– Geografiskt råder en annan situation idag, också sett till styrkeförhållandena. Norden är en större ekonomi än Ryssland. Men å andra sidan, Ryssland tycks idag vara lite svårare att förutspå och är villigt att göra saker som destabiliserar runt Östersjön. Det är något nytt.

Pasternak menar att vi i stort hann börja vänja oss vid tanken på ett fredligt Europa, om än i lite olika utsträckning.

– Jag är ypperligt glad att Finland inte gick i fällan att tänka att evig fred har kommit till Europa.

Han pekar även på hur skillnader i teknik och kommunikation påverkar hur vi uppfattar kränkningar.

– Tidigare så rapporterades inte olika övningsstörningar via sociala medier eller följdes med någon flight radar på det sättet, så på ett sätt så ser människor mer av det idag som de inte såg tidigare.

Både för Sverige och Finland verkar det idag osannolikt med Natomedlemskap, förklarar Pasternak och poängterar att det beror på helt olika skäl.

– I Sverige beror det på regeringskonstellationen. I Finland har man hittat en ny konsensus, där även de partier och kandidater som tycker att landet ska söka efter Natomedlemskap menar att ” jo i princip bör vi göra det, men just nu är det fel tid”.

– Det är en jätteskillnad när det gäller folkopinionen i frågan. Den svenska opinionen har varit mer polariserad än den finska. Medan det knappt har skett någon förändring över tid bland finnarna: 60-70 procent har varit emot och 20 procent för så länge man har ställt frågan, så har Natomotståndet i Sverige sedan slutet av 90-talet gått från att vara ett 61-procentigt motstånd åren 1997–2006 till att under de senaste tio åren ligga på 39 procent. 2017 var 43 procent av svenskarna för ett Natomedlemskap.

Pasternak beskriver det som ”strukturellt möjligt” i Sverige att fatta ett snabbare beslut med tanke också på det politiska systemet:

– I Finland har man bundit fast sig både vid en folkomröstning och utifrån opinionssiffrorna.

Trots motståndet mot Natomedlemskapet så har Finlands förhållande till Nato ändrat sig markant under de sista fem åren bara, menar Pasternak. Att acceptera en gemensam försvarsövning med en skarp situation där man försvarar ett Natoland, som övningen Trident Juncture 18 förra året gick ut på, liksom att man tydligt uttalat sig kring att man är beredd att samarbeta vid en kris, är något nytt.

Om två veckor är det riksdagsval i Finland. Har Natofrågan tagit någon plats i den pågående finska valrörelsen?

– Det som är intressant är hur lite säkerhetspolitik överlag har diskuterats inför valet. Den regering som väljs nu kommer behöva fatta stora säkerhetspolitiska beslut, bland annat om ett köp av ett nytt finskt jaktplan. Det blir den största enskilda försvarsinvesteringen någonsin med en prislapp om 7–10 miljarder euro.

Pasternak beskriver det som att de stora partierna i Finland är ganska eniga om de stora linjerna i försvarsfrågorna.

– Att man självklart måste rusta upp och modernisera, det är något som till och med vänsterförbundet säger. Man är alltså genuint sams om de stora frågorna, vilket skiljer sig mot hur det är i Sverige.

Hur kommer det sig att det idag är så stora skillnader mellan grannländerna?

– Det har sina förklaringar både i nationell historia och politisk kultur. I Sverige valde man att tro på den eviga freden i Europa och satsade därefter på insatsförsvar och i Finland trodde man inte på det. En stor andel av finnarna anser att försvar är allas angelägenhet, därför behöver man inte heller förklara sig som politiker varför man är intresserad av försvar eller om man för den sakens skull har ett militärt engagemang på fritiden.

Toppnyheter

Bromma flygplats. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Flygbranschens framtid

Regeringen öppnar för att lägga ner Bromma flygplats

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) säger att regeringen kan tänka sig tidigare avveckling av Bromma flygplats i Stockholm, så länge som Arlandas kapacitet byggs ut med en ny landningsbana, rapporterar DI.

Bromma flygplats skulle då kunna ge plats för ett nytt och stort bostadsområde.

Hur snabbt en avveckling av Bromma flygplats skulle kunna ske vill Eneroth inte svara på, men utesluter inte att nedläggningen skulle kunna ske tidigare än år 2038 som det nuvarande avtalet löper till.

3 tim
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fortsatt ras för flyget

Antalet resenärer på det svenska inrikesflyget är det lägsta på tio år, enligt siffror från Swedavia. Troliga anledningar är flygskatt, ökade priser på flygbränsle, och höjda flygplatsavgifter.

Hittills i år har inrikestrafiken minskat med åtta procent på Swedavias flygplatser.

– Till viss del beror det på något dyrare biljettpriser som drivits upp genom ökade kostnader för flygbolagen – dyrare flygbränslepriser, den svaga svenska kronan och regeringens nya flygskatt, säger BRA:s kommunikationschef Jim Hofverberg till SVT.

Även SAS har känt av utvecklingen.

– Under året har vi sett en viss avmattning i efterfrågan periodvis, men i september ökade det i jämförelse med förra året. Det är svårt att säga vad det beror på, men vi jobbar mycket med hållbarhet och möjligheten att köpa biobränsle, det kan påverka resenärernas val av flyg, säger Freja Annamatz, presschef SAS Sverige, till SVT.

Idag 09:30
Rick Rycroft / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Plan 7879 landade i Sydney – efter 19 timmars flygresa

Plan 7879 från New York till Sydney har landat säkert efter 19 timmar i luften, en sträcka som är tänkt att bli världens längsta kommersiella rutt inom några år. Klockan 07.43 på söndagsmorgonen lokal tid tog flight QF7879 mark på Sydneys internationella flygplats, skriver TT.

Flygbolaget Qantas rapporterar att allt gått bra. Bolagets vd Alan Joyce var med ombord och han är nöjd med upplevelsen.

– Det kändes som om vi var ombord en mycket kortare resa, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Endast 49 personer fanns ombord på flygningen. Passagerarna fick lämna urinprov och såväl motorik som reaktionsförmåga testades före, under och efter flygningen.

Igår 06:16
Läs mer om Flygbranschens framtid
Illustrationsbild. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska säkerheten

Jurist: Omöjligt att bemöta uppgifter man inte får se

När Säpo ansöker om att utländska medborgare ska utvisas enligt Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU), behöver bevisen inte läggas fram för den utpekade personen. Detta strider mot rättssäkerheten anser Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Det är i princip helt omöjligt att bemöta uppgifter eller snarare påståenden om uppgifter som man aldrig får se eller som konkretiseras, säger han till Ekot.

Men han påpekar också att det ofta handlar om så speciella och allvarliga fall att det kan vara motiverat att tumma på rättssäkerhetskraven.

Ekots granskning visar att Säpos ansökningar om utvisning enligt LSU ökat stort det senaste året.

2 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Parallella samhällen kan hota svenska demokratin

”Parallella samhällen” styrda av kriminella grupper, klanstrukturer och högerextrema gäng kan utgöra ett hot mot den svenska demokratin. Det varnar Försvarshögskolan för i en ny rapport, skriver SvD.

I rapporten varnas bland annat för hur klansystem kommit att bli ett alternativ till samhällets rättssystem. Samtidigt växer misstron mot polis och rättsväsende vilket får människor att inte våga vittna.

– Det kan på längre sikt bli systemhotande, säger Henrik Häggström, senioranalytiker vid Försvarshögskolan.

Det framgår dock inte hur omfattande problemet med klansamhällen är i dagsläget.

4 tim
Arkivbild.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källa: Jag var tvungen att låtsas tycka att det var okej

En uppgiftslämnare med god insyn i Securitas verksamhet säger till Norrbottens Media att tanken med den grupp på Facebook där väktare publicerat kränkande bilder och kommentarer på gripna till en början var god, men att det sedan ”spårade ur”.

– Bilderna i sig är “fine”. Men det är kommentarerna som visar vad de har för människosyn.

Uppgiftslämnaren säger att all uppmärksamhet riktades åt dennes håll när gruppen blev känd och att det enda alternativet till slut var att säga upp sig.

– Jag var tvungen att hålla masken och låtsas tycka att det var okej, när jag i själva verket inte gjorde det.

Idag 12:20
Läs mer om Den svenska säkerheten
John Bercow/Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Bercow säger nej till ny omröstning om brexitavtal

Brittiska parlamentets talman John Bercow meddelar att det inte blir någon ny omröstning om Boris Johnsons brexitavtal, enligt Sky News. Experter har trott att Bercow skulle ge premiärministern kalla handen, då det finns en regel som säger att man inte får lägga fram samma förslag två gånger.

– Dagens motion är till innehållet densamma som lördagens motion. Dagens omständigheter är desamma som lördagens omständigheter, säger John Bercow.

Omröstningen om avtalet skulle egentligen ha skett i lördags, men sköts upp efter att ett tillägg röstats igenom som tvingade Johnson att be EU om mer tid.

4 tim
Illustrationsbild.  Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brittiska pundet haltar på osäkerhet inför omröstning

Det brittiska pundet sjönk något på måndagsförmiddagen, efter att tidigare under morgonen ha varit uppe på sin högsta nivå på fem månader gentemot den amerikanska dollarn. Det skriver AFP.

Vid 11-tiden svensk tid kostade ett pund 1,297 dollar, en förstärkning med nästan 0,1 procent sedan midnatt. Pundet handlades samtidigt för 1,16 euro och 12,49 kronor, upp 0,1 procent respektive 0,2 procent.

Under måndagen väntas premiärminister Boris Johnson begära att få hålla ytterligare en omröstning i parlamentet, efter lördagens bakslag. Flera brittiska medier rapporterar att talmannen John Bercow förmodligen inte kommer att bevilja det.

Idag 09:14
Brittiska tidningar/Boris Johnson.  TT.
undefined

”Boris Johnson varken död eller liggande i ett dike”

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är varken död eller liggande i ett dike – fastän han menade att ett sådant scenario vore att föredra framför att be EU om mer tid för ett utträde, skriver BBC:s Glenn Campbell i en analys. Ändå är det just det Johnson gjort, även om han senare skrev ett andra brev där han bad EU att inte godkänna hans begäran.

Rick Noack skriver i Washington Post att brexit återigen har visat sig vara en oförutsägbar process: ”Efter mer än tre år verkar bara en sak vara säker: Vad som än händer kommer inte brexit bara ’klaras av’, som Johnson antyder”.

Johnson försöker under måndagen få till en ny omröstning om sitt brexitavtal, men det råder misstankar om att han bara vill få igenom det i parlamentet för att sedan kunna dra tillbaka sin begäran om mer tid, skriver The Guardians Rowena Mason.

Idag 08:22
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Illustrationsbild. JACK MIKRUT
Krisen i sjukvården

Operationsstoppet hävs i morgon på flera sjukhus

Akademiska sjukhuset i Uppsala och sjukhusen i region Dalarna planerar från och med tisdag att häva sina operationsstopp, rapporterar DN.

Sjukhusen bedömer att det går att återgå till ordinarie verksamhet efter de omfattande problemen med materialbrist.

– Vi ska genomföra så många operationer det är möjligt utan att riskera patientsäkerheten, säger Eva Ohlsson, chefläkare i region Dalarna.

Samtidigt medger företaget Apotekstjänst att man misslyckats med sitt uppdrag att leverera material.

– Det har en mängd olika anledningar och vi beklagar det djupt, säger Eric Aronson, talesperson för företaget till SvD.

4 tim
En operation på Akdemiska i Uppsala. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brunos canceroperation ställdes in: ”Chockerande”

Piloten Bruno Lucien-Brun, 64, är en av alla som drabbats av materialkaoset i den svenska vården. Han berättar för DN hur han i onsdags reste från Hudiksvall till Uppsala för att opereras för cancer. Men väl på plats fick han beskedet att han fick åka hem igen eftersom all utrustning inte fanns i operationssalen.

– Det är chockerande att det kan gå till så här. Jag litar inte på sjukvården längre, säger han.

Även Brunos fru Yvonne Andersson är arg. Hon säger till Expressen att hon aldrig hade kunnat tänka sig att operationen skulle ställas in utan att sjukhuset först hörde av sig.

– Det är för jävligt! Det är psykiskt påfrestande att vänta på operation, säger hon.

4 tim
Apotekstjänst. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Oron inför leveranserna: ”Det kommer gå åt helvete”

Redan flera veckor före det att Apotekstjänst tog över leveransen av sjukvårdsmaterial till fem sjukvårdsregioner fanns allvarlig oro för att företaget inte skulle klara av uppdraget. Det avslöjar Ekot.

– Det här kommer att gå åt helvete, sa exempelvis Varuförsörjningsnämndens vice ordförande Tommy Levinsson (S) när saken diskuterades i juni.

Han säger nu i efterhand att det i själva verket blev ”mycket värre” än han då kunde ana.

Med bara två veckor till första leveransen besökte flera politiker företagets lager. På frågan om allt var okej svarade företaget att de ”hade koll på läget”.

3 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer