Natos framtid

Forskare: Regeringskonstellationen hinder för svenskt Natomedlemskap

Charly Salonius-Pasternak är forskare vid Finlands Utrikespolitiska institut FIIA. I en intervju med fPlus inför Natos 70-årsdag beskriver Pasternak hur militäralliansen utvecklats över tid och vilka skillnader det finns mellan Sverige och Finland när det gäller det folkliga och politiska intresset för medlemskap. ”I Sverige beror det på regeringskonstellationen”.

Nato fyller 70 år. Vad har militäralliansen betytt för Europa och världen?

– Till att börja med betydde Washington Treaty, överenskommelsen om ett gemensamt försvar som låg till grund för Natos bildande, att den politiska dialogen kom på plats. Fransmän, tyskar och britter som krigat fram och tillbaka kunde börja prata med varandra igen.

– När Nato blev en organisation möjliggjorde det att europeiska länder som varit sönderbombade, mist både en generation unga arbetare och socialt kapital, på nytt kunde ägna sig åt att bygga upp sina samhällen och ekonomier. Länderna behövde inte själva satsa på militär upprustning det första de gjorde. Små länder fick på så sätt bättre möjligheter att bli starkare snabbare. Det var så Tyskland kom upp på fötterna igen och britterna återhämtade sig ekonomiskt.

Pasternak menar att Natos inkludering av länder som Polen, Tjeckien och baltstaterna var långt ifrån självklara på sin tid, men nu med facit i hand så skulle det vara svårt för Östersjön att vara lika stabil om dessa länder stod för sig själva.

– En annan aspekt som ofta förbises är betydelsen Nato haft på utvecklingen av militärens roll i samhället, i det att militären måste följa demokratiskt valda regeringar. Här har samarbetsländer som Finland och Sverige bidragit och utvecklat värderingarnas betydelse och människorättens roll.

– Det har alltså funnits flera stora nyttor med Nato, sammanfattar Pasternak.

Vad är det största som har hänt inom Nato under dessa 70 år?

– Om man förenklar det något så har Nato två gånger omfokuserat sig. Det ena var under det kalla-krigetperioden då försvaret av västra Europa var praktisk taget allt man fokuserade på, även om man var involverade i andra saker på ett hörn. Efter kalla kriget var det en period då man funderade på vad man skulle ägna sig åt. Sedan började man ta sig an krishanteringsuppdrag där FN inte räckte till, som Kosovo. Det här fortsatte med Afghanistan och sedan blev det, ja, lite svårare.

– I motsats till hur finska ministrar och politiker skulle vilja beskriva det så anser jag att Finland uppenbarligen var en del av ett krig i Afghanistan.

Pasternak beskriver det som att Nato sedan ganska snabbt bytte skepnad i och med Rysslands Krim-annektering 2014.

– Då kom en häpnadsväckande snabb omorientering till försvar av medlemsländer på nytt.

Även om en del operationer i Mellanöstern och Medelhavet även Afghanistan fortsätter så är organisationens fokus nu helt uppenbart närmare det kalla krigets motto ”vi försvarar våra medlemmar” och möjligtvis ”våra närmaste kompanjoner” i norra Europa det som arbetet utgår från idag, fortsätter Pasternak.

Nato ökar sin närvaro i Europa, bland annat i Polen med ett militärlager liksom med bombplan i Storbritannien. Varför det och varför nu?

– Det finns de som menar att vi har sett allt detta förr – den så kallade kalla kriget-retoriken. Det är, skulle jag säga, både rätt men samtidigt att göra det för enkelt för sig. Väldigt mycket har nämligen hänt mellan den tiden och nu.

– Geografiskt råder en annan situation idag, också sett till styrkeförhållandena. Norden är en större ekonomi än Ryssland. Men å andra sidan, Ryssland tycks idag vara lite svårare att förutspå och är villigt att göra saker som destabiliserar runt Östersjön. Det är något nytt.

Pasternak menar att vi i stort hann börja vänja oss vid tanken på ett fredligt Europa, om än i lite olika utsträckning.

– Jag är ypperligt glad att Finland inte gick i fällan att tänka att evig fred har kommit till Europa.

Han pekar även på hur skillnader i teknik och kommunikation påverkar hur vi uppfattar kränkningar.

– Tidigare så rapporterades inte olika övningsstörningar via sociala medier eller följdes med någon flight radar på det sättet, så på ett sätt så ser människor mer av det idag som de inte såg tidigare.

Både för Sverige och Finland verkar det idag osannolikt med Natomedlemskap, förklarar Pasternak och poängterar att det beror på helt olika skäl.

– I Sverige beror det på regeringskonstellationen. I Finland har man hittat en ny konsensus, där även de partier och kandidater som tycker att landet ska söka efter Natomedlemskap menar att ” jo i princip bör vi göra det, men just nu är det fel tid”.

– Det är en jätteskillnad när det gäller folkopinionen i frågan. Den svenska opinionen har varit mer polariserad än den finska. Medan det knappt har skett någon förändring över tid bland finnarna: 60-70 procent har varit emot och 20 procent för så länge man har ställt frågan, så har Natomotståndet i Sverige sedan slutet av 90-talet gått från att vara ett 61-procentigt motstånd åren 1997–2006 till att under de senaste tio åren ligga på 39 procent. 2017 var 43 procent av svenskarna för ett Natomedlemskap.

Pasternak beskriver det som ”strukturellt möjligt” i Sverige att fatta ett snabbare beslut med tanke också på det politiska systemet:

– I Finland har man bundit fast sig både vid en folkomröstning och utifrån opinionssiffrorna.

Trots motståndet mot Natomedlemskapet så har Finlands förhållande till Nato ändrat sig markant under de sista fem åren bara, menar Pasternak. Att acceptera en gemensam försvarsövning med en skarp situation där man försvarar ett Natoland, som övningen Trident Juncture 18 förra året gick ut på, liksom att man tydligt uttalat sig kring att man är beredd att samarbeta vid en kris, är något nytt.

Om två veckor är det riksdagsval i Finland. Har Natofrågan tagit någon plats i den pågående finska valrörelsen?

– Det som är intressant är hur lite säkerhetspolitik överlag har diskuterats inför valet. Den regering som väljs nu kommer behöva fatta stora säkerhetspolitiska beslut, bland annat om ett köp av ett nytt finskt jaktplan. Det blir den största enskilda försvarsinvesteringen någonsin med en prislapp om 7–10 miljarder euro.

Pasternak beskriver det som att de stora partierna i Finland är ganska eniga om de stora linjerna i försvarsfrågorna.

– Att man självklart måste rusta upp och modernisera, det är något som till och med vänsterförbundet säger. Man är alltså genuint sams om de stora frågorna, vilket skiljer sig mot hur det är i Sverige.

Hur kommer det sig att det idag är så stora skillnader mellan grannländerna?

– Det har sina förklaringar både i nationell historia och politisk kultur. I Sverige valde man att tro på den eviga freden i Europa och satsade därefter på insatsförsvar och i Finland trodde man inte på det. En stor andel av finnarna anser att försvar är allas angelägenhet, därför behöver man inte heller förklara sig som politiker varför man är intresserad av försvar eller om man för den sakens skull har ett militärt engagemang på fritiden.

Toppnyheter

Siv Jensen (tvåa från vänster). Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
Den norska regeringskrisen

Analyser: Både Jensens och Solbergs projekt har fallit

Fremskrittspartiets avhopp från den norska regeringen innebär ett bakslag för både partiledaren Siv Jensen och statsminister Erna Solberg, skriver NRK:s Lars Nehru Sand i en analys.

Jensen har ägnat hela sin gärning åt att försöka få FRP regeringsdugligt, men gräsrötterna i partiet tvingade henne att hoppa av koalitionen efter bara ett år. Samtidigt har Solbergs mål att bygga broar med hela borgerligheten fått en rejäl törn.

Tone Sofie Aglen skriver i en analys i VG att FRP inte har trivts i regeringsställning med Venstre och Kristelig Folkeparti. Dels har man väldigt lite gemensamt med dessa partier, dels fick FRP för första gången sitta i en majoritetsregering.

”Det passar inte ett parti som i grunden är oppositionellt.”

2 tim
Siv Jensen på pressträffen.   Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter bråk om återvändande IS-kvinna

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter beslutet att låta en 29-årig IS-kvinna återvända till landet med sina två barn, rapporterar norska medier. Beskedet kommer vid en presskonferens med partiledare Siv Jensen, som säger att det är det enda riktiga att göra:

– Det har blivit en politik präglat av kompromisser och utan riktning, säger Jensen på presskonferensen.

Det var fallet med den återvändande IS-kvinnan som fick FRP att ta det slutgiltiga beslutet att lämna regeringen.

– Vi kunde ha tagit emot barnen, men vi kompromissar inte med personer som har varit en del av terrororganisationer. Det fick bägaren att rinna över, säger Jensen.

Den tidigare kravlista som lagts fram har Jensen dragit tillbaka.

– Det finns inte längre någon grund för FRP att fortsätta i regeringen. Därför har jag idag meddelat premiärministern att det inte finns någon grund för att lägga fram en förteckning över krav heller, sade Jensen.

FRP har fortfarande förtroende för statsminister Erna Solberg, trots att de lämnar regeringen.

Idag 12:51
Erna Solberg.   Denis Balibouse / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erna Solberg om IS-kvinnan: ”Vi hade inget val”

Norges statsminister Erna Solberg (H) säger att hon respekterar Fremskrittspartiets beslut att lämna regeringen efter bråket om att hämta hem en norsk IS-kvinna och hennes två barn.

Högerpopulistiska FRP var öppna för att hämta hem barnen, varav ett är svårt sjukt, men inte deras 29-åriga mamma. Men Solberg betonar på pressträffen att de inte kunde ta barnen utan att ta med mamman.

– Vi ville inte heller hämta hem mamman till Norge. Men det var inte möjligt att bara hämta den sjuka femåringen, säger hon.

Valet stod mellan att hämta hem alla tre eller riskera att femåringen skulle dö i Syrien.

– Då valde vi att hämta hem dem. Jag har respekt för att FRP har en annan åsikt, säger Solberg.

Idag 12:57
Läs mer om Den norska regeringskrisen
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
De låga pensionerna

Välj bort efterlevandeskyddet – så mycket höjs pensionen

Är barnen utflugna och du vill få mer i plånboken som pensionär? Se över din tjänstepension och välj bort återbetalningsskyddet så kan du få en tusenlapp mer i månaden, enligt beräkningar från valcentralen Collectum, skriver Dina Pengar.

Efterlevandeskyddet, även kallat återbetalningsskyddet, är till för att det samlade värdet av din pension ska tillfalla dina efterlevande om du går bort. Är familjen beroende av den försäkrades inkomst kan skyddet vara en stark trygghet. Men är barnen självständiga, eller om du inte har några, kan du istället välja bort skyddet och därmed får mer själv i plånboken.

Hur mycket du kan få ut beror på ditt avtalsområde och vilket bolag du har. Baserat på en person som tjänar 28 000 vid 25 års ålder höjs pensionen med runt 1 200 kronor om återbetalningsskyddet väljs bort. Har du högre lön desto mer får du ut.

2 tim
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Många svenskar chockas när tjänstepensionen sinar

Många svenskar får en obehaglig överraskning när tjänstepensionen tar slut och inkomsten sänks drastiskt i 70-årsåldern, skriver TT.

– Det är ganska många som ringer vid 70 års ålder och är besvikna, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minpension.se, till nyhetsbyrån.

Det många inte vet är att en viss tjänstepension har en grundinställning som innebär en tidsbestämd utbetalning, vanligtvis på fem eller tio år. Detta till skillnad från allmänna pensionen som du kan styra mer flexibelt över.

Exempelvis kan en lärare med 24 000 i pension få nästan 10 000 kronor mindre, skriver TT.

18 jan
 socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Shekarabi: Svenska pensionerna måste höjas

De svenska pensionerna måste höjas. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en stor intervju med Göteborgsposten. Han vill bland annat att den statliga pensionen ska motsvara 70 procent av slutlönen.

Angående de senaste tidens skandaler inom pensionssystemet ligger ett förslag på regeringens bord, meddelar Shekarabi.

– Det ska vara ett upphandlat system. De aktörer som har för höga priser eller som är oseriösa, de ska inte finnas i systemet, säger Shekarabi till GP.

7 jan
Läs mer om De låga pensionerna
Fadime Sahindal. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hedersförtrycket

”Krävs mer för att bekämpa hedersförtryck och våld”

För exakt 18 år sedan mördades Fadime Sahindal av sin egen pappa. I många år hade hon kämpat mot hedersförtryck, men våldet lever kvar och mer måste göras för att bekämpa det, skriver Miljöpartiets Per Bolund och Åsa Lindhagen på DN Debatt.

I dag lever mer än 100 000 ungdomar i Sverige under hedersförtryck, med begränsningar i bland annat val av klädsel och yrkesval till utsatthet för könsstympning och tvångsgifte. Miljöpartiet vill se ett mer effektivt förebyggande arbete mot destruktiva normer, bland annat i form av ökad sysselsättning för kvinnor i hederskontext och initiativ för att bekämpa hedersförtryck globalt, skriver de.

1 tim
Juno Blom (L) / Fadime Sahindal TT
undefined

Blom: ”Sverige har blundat för förtrycket av unga”

Sverige har blundat för förtrycket mot unga menar Liberalernas Juno Blom som varit samordnare för det nationella arbetet mot hedersvåld. Med anledning av årsdagen för mordet på Fadime Sahindal den 21 januari skriver Blom på SvD Debatt att Sahindal hade modet att agera.

L:s partisekreterare tycker att Sverige vacklar när man stöter på motstånd hos föräldrar som ställer krav på segregerad undervisning i stället för att stå upp för barn och unga.

”I en missriktad välvilja har samhället varit tolerant mot föräldrar och organisationer som kränker grundläggande rättigheter för barn och unga”, skriver Blom och menar att den taktiken gjort att tusentals, kanske hundratusentals barn drabbats av förtryck och övergrepp.

Igår 19:50
Illustrationsbild. Darko Vojinovic / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Beslutet: Göteborg börjar räkna de försvunna barnen

Göteborgs kommun ska börja räkna hur många barn som försvinner utomlands på grund av hederskultur, skriver DN. Under tisdagen debatterades frågan i fullmäktige och beslut om vilken del av kommunen som ska ha ansvaret och hur kartläggningen ska gå till diskuterades.

Frågan har aktualiserats efter att tre syskon försvunnit från ett jourboende i Angered. Föräldrarna misstänks ligga bakom deras försvinnande men hävdar själva att de inte är inblandade.

– Jag är jätteglad och tacksam att vi kan fatta beslut om detta i dag. Att inte agera är oförlåtligt, säger Demokraternas Jessica Blixt till tidningen.

10 dec 2019
Läs mer om Hedersförtrycket
SD-ledaren Jimmie Åkesson i Sölvesborg. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

SD för första gången störst i TV4:s väljaropinion

Sverigedemokraterna är med 24 procent nu för första gången störst i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter sedan november och gått om Socialdemokraterna, som har backat med 1 procentenhet till 23,5 procent.

KD backar med 1,1 procentenheter och ligger nu på samma nivå som vid valet 2018. Men om det var val i dag skulle SD, M och KD få en majoritet i riksdagen med 177 mandat.

Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.

3 tim
Ebba Busch Thor (KD) och Jonas Sjöstedt (V) Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sjöstedt ökar i förtroende – tvåa efter Busch Thor

Förtroendet för Jonas Sjöstedt (V) ökar enligt en ny mätning som opinionsinstitutet Sifo gjort på uppdrag av Expressen.

Vänsterledaren noterar en uppgång med fem procentenheter efter att man i december hotat att fälla regeringen genom ett misstroende. 32 procent av väljarna uppger att de har förtroende för Sjöstedt, vilket placerar honom på en andraplats bakom KD:s Ebba Busch Thor som får stöd av 36 procent av väljarna.

SD-ledaren Jimmie Åkesson placerar sig på en tredje plats på listan med 31 procent som ger honom sitt förtroende.

Värre ser det ut för Stefan Löfven. 52 procent av väljarna uppger att de saknar förtroende för statsministern vilket är den näst högsta siffran i mätningen efter MP:s Isabella Lövin.

7 jan
Regeringssammanträde i september. Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Väljarna tror på regeringens överlevnad

Att Löfven fortfarande sitter kvar och att regeringens budget gått igenom visar att januariavtalet som projekt har överlevt, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson i en analys.

Knutson har tagit fasta på siffror i dagens Novus-mätning som visar att 45 procent av väljarna tror att regeringen sitter kvar medan 32 procent inte gör det. Det kan vara ett tecken på att väljarna inte tror att V kommer vilja göra gemensam sak med SD, M och KD om det verkligen gäller regeringens överlevnad.

”I så fall är regeringens maktpolitiska analys bakom januariavtalet av allt att döma korrekt”, skriver han, och betonar att S, MP, C och L lär få fortsatt svårt att övertyga väljarna om dess innehåll.

SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein lyfter en annan del av mätningen: Att Miljöpartiets väljare är mer negativa än S-väljarna, trots att MP fått igenom mycket klimatpolitik.

– Jag tolkar det som ett uttryck för att deras väljare är tydligt till vänster, säger hon.

9 jan
Läs mer om Opinionsläget
Airbus E-Fan X-plan.  Airbus.
undefined

Airbus: Kan ha utsläppsfritt regionalflyg till 2030

Airbus anser att man har möjligheten att utveckla ett utsläppsfritt, regionalt flygplan för uppemot 100 passagerare till tidigt 2030-tal, rapporterar Bloomberg.

Sandra Bour Schaeffer, vd för Airbus utvecklingsgren Exo Alpha, säger att flera olika lösningar kommer att krävas i flygindustrins klimatomställning. Flygplan för längre resor kommer att behöva ta hjälp av flera olika tekniker, menar hon. Airbus arbetar bland annat med hybridlösnignar, ny teknik för mer bränslesnåla motorer och alternativa bränsleslag.

Analytiker från Citigroup skrev nyligen att ”flygskam” är ett högst verkligt fenomen och att kostnaden för att minska koldioxidutsläppen lär stiga långt över flygbranschens nuvarande beräkningar.

16 nov 2019
Antalet in- och utrikesflygningar från Sverige minskade i fjol. Här ser vi ett Lufthansa-plan i tyska Frankfurt. Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svenskarna väljer bort flyg inrikes – minus nio procent

Inrikesflygandet minskade med nio procent under 2019. Det visar Swedavias statistik som bygger på det statliga bolagets tio flygplatser, skriver TT.

Utrikesflygningarna sjönk också men inte lika mycket – minus två procent. Totalt sett minskade flygresandet med fyra procent till och från de tio flygplatserna.

Under året som gått har de minskade flygsiffrorna förklarats med bland annat en svagare svensk konjunktur, en ökad klimatdebatt och en införd flygskatt.

10 jan
Läs mer om Flygbranschen och miljön

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer