Natos framtid

Forskare: Regeringskonstellationen hinder för svenskt Natomedlemskap

Charly Salonius-Pasternak är forskare vid Finlands Utrikespolitiska institut FIIA. I en intervju med fPlus inför Natos 70-årsdag beskriver Pasternak hur militäralliansen utvecklats över tid och vilka skillnader det finns mellan Sverige och Finland när det gäller det folkliga och politiska intresset för medlemskap. ”I Sverige beror det på regeringskonstellationen”.

Nato fyller 70 år. Vad har militäralliansen betytt för Europa och världen?

– Till att börja med betydde Washington Treaty, överenskommelsen om ett gemensamt försvar som låg till grund för Natos bildande, att den politiska dialogen kom på plats. Fransmän, tyskar och britter som krigat fram och tillbaka kunde börja prata med varandra igen.

– När Nato blev en organisation möjliggjorde det att europeiska länder som varit sönderbombade, mist både en generation unga arbetare och socialt kapital, på nytt kunde ägna sig åt att bygga upp sina samhällen och ekonomier. Länderna behövde inte själva satsa på militär upprustning det första de gjorde. Små länder fick på så sätt bättre möjligheter att bli starkare snabbare. Det var så Tyskland kom upp på fötterna igen och britterna återhämtade sig ekonomiskt.

Pasternak menar att Natos inkludering av länder som Polen, Tjeckien och baltstaterna var långt ifrån självklara på sin tid, men nu med facit i hand så skulle det vara svårt för Östersjön att vara lika stabil om dessa länder stod för sig själva.

– En annan aspekt som ofta förbises är betydelsen Nato haft på utvecklingen av militärens roll i samhället, i det att militären måste följa demokratiskt valda regeringar. Här har samarbetsländer som Finland och Sverige bidragit och utvecklat värderingarnas betydelse och människorättens roll.

– Det har alltså funnits flera stora nyttor med Nato, sammanfattar Pasternak.

Vad är det största som har hänt inom Nato under dessa 70 år?

– Om man förenklar det något så har Nato två gånger omfokuserat sig. Det ena var under det kalla-krigetperioden då försvaret av västra Europa var praktisk taget allt man fokuserade på, även om man var involverade i andra saker på ett hörn. Efter kalla kriget var det en period då man funderade på vad man skulle ägna sig åt. Sedan började man ta sig an krishanteringsuppdrag där FN inte räckte till, som Kosovo. Det här fortsatte med Afghanistan och sedan blev det, ja, lite svårare.

– I motsats till hur finska ministrar och politiker skulle vilja beskriva det så anser jag att Finland uppenbarligen var en del av ett krig i Afghanistan.

Pasternak beskriver det som att Nato sedan ganska snabbt bytte skepnad i och med Rysslands Krim-annektering 2014.

– Då kom en häpnadsväckande snabb omorientering till försvar av medlemsländer på nytt.

Även om en del operationer i Mellanöstern och Medelhavet även Afghanistan fortsätter så är organisationens fokus nu helt uppenbart närmare det kalla krigets motto ”vi försvarar våra medlemmar” och möjligtvis ”våra närmaste kompanjoner” i norra Europa det som arbetet utgår från idag, fortsätter Pasternak.

Nato ökar sin närvaro i Europa, bland annat i Polen med ett militärlager liksom med bombplan i Storbritannien. Varför det och varför nu?

– Det finns de som menar att vi har sett allt detta förr – den så kallade kalla kriget-retoriken. Det är, skulle jag säga, både rätt men samtidigt att göra det för enkelt för sig. Väldigt mycket har nämligen hänt mellan den tiden och nu.

– Geografiskt råder en annan situation idag, också sett till styrkeförhållandena. Norden är en större ekonomi än Ryssland. Men å andra sidan, Ryssland tycks idag vara lite svårare att förutspå och är villigt att göra saker som destabiliserar runt Östersjön. Det är något nytt.

Pasternak menar att vi i stort hann börja vänja oss vid tanken på ett fredligt Europa, om än i lite olika utsträckning.

– Jag är ypperligt glad att Finland inte gick i fällan att tänka att evig fred har kommit till Europa.

Han pekar även på hur skillnader i teknik och kommunikation påverkar hur vi uppfattar kränkningar.

– Tidigare så rapporterades inte olika övningsstörningar via sociala medier eller följdes med någon flight radar på det sättet, så på ett sätt så ser människor mer av det idag som de inte såg tidigare.

Både för Sverige och Finland verkar det idag osannolikt med Natomedlemskap, förklarar Pasternak och poängterar att det beror på helt olika skäl.

– I Sverige beror det på regeringskonstellationen. I Finland har man hittat en ny konsensus, där även de partier och kandidater som tycker att landet ska söka efter Natomedlemskap menar att ” jo i princip bör vi göra det, men just nu är det fel tid”.

– Det är en jätteskillnad när det gäller folkopinionen i frågan. Den svenska opinionen har varit mer polariserad än den finska. Medan det knappt har skett någon förändring över tid bland finnarna: 60-70 procent har varit emot och 20 procent för så länge man har ställt frågan, så har Natomotståndet i Sverige sedan slutet av 90-talet gått från att vara ett 61-procentigt motstånd åren 1997–2006 till att under de senaste tio åren ligga på 39 procent. 2017 var 43 procent av svenskarna för ett Natomedlemskap.

Pasternak beskriver det som ”strukturellt möjligt” i Sverige att fatta ett snabbare beslut med tanke också på det politiska systemet:

– I Finland har man bundit fast sig både vid en folkomröstning och utifrån opinionssiffrorna.

Trots motståndet mot Natomedlemskapet så har Finlands förhållande till Nato ändrat sig markant under de sista fem åren bara, menar Pasternak. Att acceptera en gemensam försvarsövning med en skarp situation där man försvarar ett Natoland, som övningen Trident Juncture 18 förra året gick ut på, liksom att man tydligt uttalat sig kring att man är beredd att samarbeta vid en kris, är något nytt.

Om två veckor är det riksdagsval i Finland. Har Natofrågan tagit någon plats i den pågående finska valrörelsen?

– Det som är intressant är hur lite säkerhetspolitik överlag har diskuterats inför valet. Den regering som väljs nu kommer behöva fatta stora säkerhetspolitiska beslut, bland annat om ett köp av ett nytt finskt jaktplan. Det blir den största enskilda försvarsinvesteringen någonsin med en prislapp om 7–10 miljarder euro.

Pasternak beskriver det som att de stora partierna i Finland är ganska eniga om de stora linjerna i försvarsfrågorna.

– Att man självklart måste rusta upp och modernisera, det är något som till och med vänsterförbundet säger. Man är alltså genuint sams om de stora frågorna, vilket skiljer sig mot hur det är i Sverige.

Hur kommer det sig att det idag är så stora skillnader mellan grannländerna?

– Det har sina förklaringar både i nationell historia och politisk kultur. I Sverige valde man att tro på den eviga freden i Europa och satsade därefter på insatsförsvar och i Finland trodde man inte på det. En stor andel av finnarna anser att försvar är allas angelägenhet, därför behöver man inte heller förklara sig som politiker varför man är intresserad av försvar eller om man för den sakens skull har ett militärt engagemang på fritiden.

Toppnyheter

Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

Här är vinnarna när prisbasbeloppet höjs

Pensionärer, studenter men framförallt höginkomsttagare. De är vinnarna när prisbasbeloppet höjs med 800 kronor till 47 300 kronor nästa år.

"Till följd av de högre prisbasbeloppen får garantipensionären 150 kronor mer i plånboken varje månad och studenten får knappt 200 kronor mer. Men de som får störst förbättring är höginkomsttagare", skriver Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och sparbankerna, i ett pressmeddelande.

Förklaringen till detta är en högre brytpunkt för statlig inkomstskatt, skriver Swedbank som gjort beräkningarna.

Övriga ändringar är samtidigt marginella. Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 17 kronor per dag medan den sjukpenningrundande inkomsten höjs med 14 kronor per dag.

Prisbasbeloppet tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB) och baseras på inflationstakten i ekonomin. Ändringarna fastställs sedan av regeringen under hösten.

20 min
Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ny studie: Män har bättre ekonomiskt självförtroende än kvinnor

Enligt en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet har män bättre ekonomisk självförtroende än kvinnor, vilket leder till stora skillnader i sparande och pension, skriver Dagens Nyheter.

Enligt studien beror skillnaden mellan könen att kvinnor påverkas av normer och stereotyper, vilket leder till att de presterar sämre. Män tenderar att generellt sätt ha hög tro på sig själva, vilket gör att de är mer benägna att ta risker. Vilket kan både ge positiv och negativ utdelning. Dessutom har män fortfarande ofta högre inkomst och därmed ha större ekonomisk svängrum – något som också innebär att de kan satsa mer.

– Det kan bero på att kvinnor känner sig mer hotade av den finansiella kontexten än vad män gör och därför undviker att investera i den här typen av kunskap, eller känner sig mer osäkra när de svarar på den här sortens frågor, säger Therése Lind, forskare vid Linköpings universitet, till Dagens Nyheter.

15 aug
Läs mer om Privatekonomi
Elisabeth Svantesson och Stefan Löfven.  TT
Höstbudgeten

Svantesson (M) varnar: ”Pengarna räcker inte till”

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

2 tim
Lööf. Arkiv.  Adam Ihse /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

C vill lyfta vårdmoms inför budgetförhandlingarna

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Igår 11:34
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

L signalerar nya krav inför budgetförhandlingarna

Med en månad kvar tills S, MP, C och L ska presentera sin första gemensamma höstbudget så signalerar Liberalerna att partiet har nya krav. Bland annat vill partiet öka resurserna till kriminalvården. Men källor i ”regeringskretsen” säger till TT att de inte oroas av ledningsbytet i L, tvärtom ser de faktumet att partiet flyttat in fem tjänstemän i regeringskansliet som ett gott tecken.

– Det blir lättare att hantera samarbetet och lättare för dem att påverka, säger källan till TT.

Igår 06:12
Läs mer om Höstbudgeten
TT
Dagens börs

Stockholmsbörsen åter över nollan efter nedtur

Stockholmsbörsen fick en svängig start på tisdagen. Efter en svagt positiv öppning vände index nedåt, för att sedan krypa upp ovanför nollstrecket igen. Drygt en timme efter start såg det ut som följer:
• OMXS30: +0,2%
• OMXSPI: +0,3%

Astra Zeneca låg under morgonen i topp på storbolagslistan efter positiva resultat från en fas 3-studie. Aktien var upp runt 1,3 procent.

Under morgonen bekände flera bolag färg för andra kvartalet. Pressade speltillverkaren Starbreeze visade upp en förlust på 60 miljoner kronor. Däremot ökade omsättningen, tack vare försäljningen av rättigheterna till två spel. Aktien sjönk nästan 9 procent.

Medicinteknikbolaget Raysearsch ökade samtidigt både omsättning och vinst, vilket beskrivs som ett resultat av en tidigare marknadsoffensiv. Aktien var upp 10,5 procent

New Wave presenterade å sin sida en högre omsättning jämfört med andra kvartalet i fjol, men rörelsemarginalen krympte något.

Under morgonen gav sig flera analyshus på Catena Medias aktie i sina aktierekommendationer. Catena Media, som levererade en svagare kvartalsrapport än väntat i går, får sänkt riktkurs av Nordea, ABG Sundal Collier och Pareto. ABG behåller dock sin köprekommendation för aktien, medan Pareto sänker till behåll (köp). Aktien steg runt 4 procent.

1 tim
En kvinna passerar skyltar med börsinformation vid ett finanshus i Tokyo på tisdagen  Koji Sasahara / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Små rörelser i Asien på optimism om stimulanser

De flesta asiatiska marknaderna stiger svagt på torsdagsmorgonen. Precis som i går så är det hopp om stimulanser från regeringar och centralbanker kombinerat med nytt ljus i handelsförhandlingarna som pekas ut som de huvudsakliga drivkrafterna.

Bland veckans kalenderhöjdpunkter finns ett tal av Fedchefen Jerome Powell i Jackson Hole. Om Powell inte signalerar att en ny räntesänkning är på väg så kan det leda till kursfall, tror Jeffrey Halley, analytiker vid Oanda.

– Finansmarknaderna kan vara på väg mot en elak korrektion framåt slutet av veckan, säger han AFP.

Men än så länge är humöret mestadels gott och strax efter klockan 05 svensk tid var läget följande:


• Nikkei: +0,4%
• Shanghai: +0,1 %
• Shenzhen: +0,3%
• Hongkong: −0,1 %
• Kospi: +0,6%

4 tim
Arkivbild: Läppstift från kosmetikjätten Estee Lauder Philippe Wojazer / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Wall Street stänger upp – Estee Lauder rapportrusade

De amerikanska börserna fortsätter den återhämtning som inleddes i förra veckan. På måndagen stängde de ledande indexen som följer:
• S&P 500: +1,2%
• Nasdaq: +1,4%
• Dow Jones: +1,0%
Under dagen lyfte börserna på hopp om nya stimulanser från centralbanker och regeringar på flera håll, rapporterar Reuters.

Även när det gäller handelskriget syntes ljusare moln. Bland annat argumenterade Apples vd Tim Cook inför president Donald Trump att tullar mot Kina kan göra att amerikanska bolag tappar i konkurrenskraft gentemot till exempel Sydkorea. Samtidigt fick kinesiska Huawei förlängd licens för att göra affärer med amerikanska bolag.

På bolagsfronten märktes bland annat kosmetikabolaget Estee Lauder, vars aktie klättrar nästan 13 procent på stark delårsrapport. Chiptillverkare som Intel, Qualcomm och Micron lyfte också.

Igår 14:16
Läs mer om Dagens börs
Företagsklimatet i Sverige

Svenska raketen som utmanar Google, Ikea och Spotify

För femte året i rad har Academic Work tagit reda på vilka arbetsgivare som är mest attraktiva bland studenter och akademiker i början av sin karriär. Precis som förra året finns sex svenska företag bland de tio första på listan och precis som förra året toppar Google hela listan tätt följt av Ikea och Spotiy. Men en ny bubblare har tagit sig rakt in på elfte plats, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Vi brinner för hållbarhet, hälsa och transparens. På Oatly har vi jobbat enligt dessa värderingar sedan starten 1994. De delas av våra medarbetare och är väldigt levande i vår vardag och i varje beslut vi fattar. Jag tror att young professionals ser vad Oatly står för, och att det bidragit till vår fina placering i detta index, säger Maria Lindén, HR Manager på Oatly, företaget som alltså hamnat på elfte plats i Young Professional Attraction Index, YPAI, i ett pressmeddelande.

Academic Work genomför undersökningen tillsammans med Kantar Sifo. 7 000 studenter och akademiker har fått rangordna svenska arbetsgivare utifrån tre kriterier: deras övergripande rykte, deras upplevda framgång samt huruvida de kan tänka sig att arbeta där.

Och även om Oatly är en stark bubblare, så är det Google som varje år har toppat listan.

– De främsta anledningarna till att vi har lyckats bygga en så stark kultur är att vi från första början insett att rekrytering är bland det viktigaste vi gör och investerar mycket tid och resurser i detta. Andra saker jag vill lyfta är att vi är oerhört transparenta och ger våra anställda en röst och en trygghet att våga prova, utmana och misslyckas, säger Martin Eriksson, Staffing Business Partner på Google.

1 tim
Boris Johnson och kvinna vid brexit-plakat.  AP/TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson till EU: Slopa den antidemokratiska planen

Den brittiska premiärministern Boris Johnson har tagit till hårda ordalag mot EU och sagt att den så kallade backstop-planen måste skrotas eftersom den är antidemokratisk och ogenomförbar, rapporterar BBC.

I ett brev som premiärministern skickade till EU-rådets ordförande Donald Tusk i går, skriver Johnson att planen riskerar att sabotera för fredsprocessen på Nordirland. Johnson menar att om EU går med på att slopa planen, så kan det brittiska parlamentet rösta igenom ett brexitavtal.

Backstop-planen är en del av utträdesavtalet och syftet är att undvika en hård gräns på Irland.

4 tim
Angela Merkel, Boris Johnson och Emmanuel Macron. Arkivbilder. TT
undefined

Johnson träffar EU-ledare – hoppas på kompromisser

Storbritanniens nye premiärminister Boris Johnson kommer att träffa Frankrikes president Emmanuel Macron på torsdag.

Ledarna ska diskutera brexit, Iran och Syrien, uppger tjänstemän som arbetar för Macron, rapporterar Reuters.

Johnson hoppas på att Frankrike och även Tyskland är villiga att kompromissa om brexit, men säger samtidigt att Storbritannien är redo att lämna EU den 31 oktober, med eller utan ett avtal.

Den nye premiärministern kommer även att träffa Tysklands förbundskansler Angela Merkel på onsdag.

Igår 12:41
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Jon Super / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Beskedet: Fria rörligheten stoppas direkt vid brexit

Den fria rörligheten kommer att upphöra med omedelbar verkan när Storbritannien lämnar EU den 31 oktober, uppger en talesperson för det brittiska regeringskansliet.

Dessutom planerar regeringen att skärpa de rättsliga påföljderna för personer som tar sig in i landet på olaglig väg.

Beskedet kommer samtidigt som oron för ett avtalslöst brexit växer i landet, skriver AFP. Premiärminister Boris Johnsons föregångare Theresa May har tidigare sagt att den fria rörligheten skulle stoppas så snart som möjligt vid ett avtalslöst brexit, men att det skulle vara någon form av övergångsperiod.

Igår 14:10
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Carrie Lam och demonstration i Hongkong i söndags. AP/TT
Demokratirörelsen i Hongkong

Hongkong-ledaren: Hoppas på fredliga protester

Hongkongs kritiserade ledare Carrie Lam hoppas att helgens lugna demonstrationer blir startskottet för att även kommande protester blir fredliga, rapporterar Reuters. Hon hoppas också att samtal mellan parterna nu blir möjliga och att de tillsammans kan hitta en lösning.

Hundratusentals demonstranter trotsade regn och rusk i helgen för att gå ut på gatorna i Hongkong i protester. Till en början handlade protesterna om ett kontroversiellt lagförslag om utlämning till Fastlandskina, men har kommit att handla om ökad demokrati i Hongkong.

3 tim
Kinesiska paramilitära syrkor står parkerade vid gränsen mot Hongkong i Shenzhen, Kina.   MARTIN POLLARD / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Anställd på brittiska konsulatet gripen: Oroande

En medarbetare vid det brittiska konsulatet i Hongkong har enligt uppgifter gripits på det kinesiska fastlandet, rapporterar Reuters.

"Vi är extremt bekymrade av uppgifterna om att en medlem i vårt team har gripits när han var på väg tillbaka till Hongkong från från Shenzhen", står det i ett uttalande från det brittiska utrikesdepartementet enligt AFP.

Medarbetaren reste till Fastlandskina för ett jobbmöte den 8 augusti, enligt den lokala mediakanalen HK01, men kom aldrig tillbaka.

2 tim
Mike Pence/demonstrationerna i Hongkong. TT
undefined

USA och Kina i nytt ordkrig om protesterna i Hongkong

Det kommer bli svårare för Kina att få till ett handelsavtal med USA om situationen i Hongkong trappas upp till våldsamheter, säger USA:s vicepresident Mike Pence enligt Reuters.

– Vår regering kommer att fortsätta uppmana Peking att agera på ett humanitärt sätt och uppmana Kina och demonstranterna i Hongkong att lösa sina meningsskiljaktigheter på ett fredligt vis, säger Pence i ett tal.

Däremot anser Kina att USA:s ståndpunkt är oväsentlig och att landet inte kan ”påverka Pekings beslut om situationen i Hongkong”‚ står det på ledarplats i den kinesiska tidningen Global Times.

Igår 19:50
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Merkel och Orban. Szilard Koszticsak / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Ledarsvepet

Ledare: ”Ser ut som en fars – men det finns hopp”

Dagens ledarsidor tar upp skilda ämnen.

19 augusti 1989 öppnade Ungern och Österrike gränserna mot Östtyskland och flera hundra östtyskar tog då tillfället att fly till väst . I går träffades Tysklands Angela Merkel och Ungerns Viktor Orbán för att gemensamt högtidlighålla detta. Aftonbladets Jonna Sima skriver att det ”nästan kan låta som en fars” att Merkel och Orbán träffas på det här sättet men att de högerextrema partiernas framryckning i Europa nu avstannat på många håll.

”Människors hopp om förändring sprider sig. Det är faktiskt möjligt att när vi ser tillbaka på 2019 kan vi konstatera att vi såg början på en ljusare värld, precis som under sensommaren 1989”, skriver hon.

Dagens Nyheter behandlar samma möte men i mer försiktig ton. De skriver att stämningen mellan Merkel och Orbán ”torde ha varit frostigt” men instämmer i att allt ”ingalunda är nattsvart”:

”Historien går i vågor. Fler bakslag kommer. Men 1989 var inte förgäves.”

Expressen skriver om regeringens förslag om nytt utjämningssystem mellan kommunerna. De ytterligare 1,8 miljarder kronor som tillförs är ”inte mycket att yvas över” enligt tidningen:

”Ändå är det välkommet att utjämningssystemet i framtiden lägger större vikt vid gleshet och det som brukar kalla socioekonomiska förhållanden: låga inkomster, låg utbildningsnivå och hög ohälsa.”.

1 tim