Foto: TT
Det svenska skattetrycket

Forskare: Nu kommer de nya moralskatterna

Flygskatt och plastpåseskatt är bara början. Under de närmaste åren bör vi räkna med nya punktskatter. Det menar forskare som fPlus har talat med. Enligt dem lär de nya "moralskatterna" beröra tre områden.

Punktskatter – konsumtionsskatter som tas ut på särskilda varor och tjänster – står i snitt för 130 miljarder kronor av statens årliga inkomster. Det mesta, 70 miljarder, kommer ifrån skatterna på energi och koldioxid. Sveriges andel statsintäkter från miljöskatter är lägre än i resten av EU – vilket delvis beror på höga skatter generellt – men intäkterna har ändå ökat i absoluta tal de senaste åren.

I och med Januariavtalet och den gröna skatteväxlingen har frågan om att införa fler miljöskatter åter aktualiserats. Samtidigt förespråkar en del olika typer av punktskatter relaterade till hälsa, som sockerskatt. Hans De Geer, senior advisor vid kommunikationskonsultbyrån Hallvarsson & Halvarsson, berättar att antalet punktskatter har ökat på senare tid.

– Det har kommit en och annan punktskatt, framförallt relaterad till energi, miljö och hälsa.

Hans De Geer menar att man får räkna med att det kommer fler av den typen av skatter i framtiden. Även på kommunal nivå kan det införas fler trängselskatter, som är en slags punktskatt på trafiken. Han utesluter inte heller punktskatter på socker eller kött, vilket är två skatter som har funnits tidigare och regelbundet är på tapeten i samhällsdebatten men som ännu inte har implementerats på nytt.

– Köttskatt har både med hälsan och miljön att göra, poängterar han.

Hans De Geer. Foto: Per Erik Berglund

Hans De Geer. Foto: Per Erik Berglund.

Runar Brännlund, professor på Handelshögskolan vid Umeå universitet, tror att vi bara har sett början på en ny våg av punktskatter och att det bara är fantasin som sätter gränsen för vilka som kan komma att införas.

– Det kan säkert komma fler skatter som man höjer på ögonbrynen för, säger han.

”Urholkar trovärdigheten”

Runar Brännlund säger att det bara finns två punktskatter inom miljöområdet som faktiskt fungerar – koldioxidskatten och svavelskatten. Resten är symbolpolitiska och del av en så kallad ”Greenwashing”, där skatterna framstår som grönare än vad de faktiskt är.

– Tar du flygskatten så är det ett bra exempel på en dålig och dyrt utformad skatt. Den tas ut per resa och ger inga incitament till flygbolag att byta bränsle. Skatten är likadan även om man bara flyger på luft. Vad man gör är att man på sikt urholkar trovärdigheten för miljöpolitiken när man gör något i miljöns namn som egentligen inte har någon miljöeffekt, berättar han.

År 2018 infördes flygskatten och begrepp som ”flygskam” och ”köttskam” har i dagsläget etablerats runt om i landet. Medan punktskatter i dag ofta är länkade till social medvetenhet var de förr i tiden främst till för att styra ekonomin och bevara en hierarkisk samhällsordning.

Under 1600-talet och flera århundraden framåt ville de styrande minska importen och öka exporten, vilket gjorde att det sattes en extra skatt på importvaror som ansågs vara ”onödiga”. Så föddes den så kallade lyxskatten, berättar Hans De Geer.

– Vi har historiskt sett haft lyxskatter på pälsar, grammofonskivor, grammofoner, tvål, tandkräm, olika typer av kosmetika, socker, choklad, konfekt och tobak. Flertalet försvann i samband med skatteomläggningen på 60-talet där man införde mervärdesskatten, säger han och fortsätter:

– Under senare delen av 1900-talet kommer miljöargument och hälsoargument in i bilden. De flesta utav våra punktskatter i dag har på något sätt med dessa att göra.

Finansministrar blir beroende

Frågan om moral och vad som betraktas som ett ”icke-önskvärt beteende” – som bilkörning eller rökning – har fått ett större fäste när det handlar om punktskatter, menar Runar Brännlund. Det är lättare att legitimera skatterna när de sägs bekämpa skadligt beteende.

– Ett sätt för folk att acceptera exempelvis flygskatt är att skambelägga flyget. Då säger folk att ”ja, vi ska inte flyga, det är hemskt, så därför är det rimligt att jag betalar lite extra”. Men jag tycker att miljöargumenten är väldigt svaga i de flesta fallen, säger han och fortsätter:

– Man kan säga att man med moralen kan motivera skatt som till sin funktion framför allt är en inkomstkälla för staten. För det finns väl ingen som ändå kan vara emot att vilja ha en skatt på rökning eller spel, till exempel. Men likafullt är det moraliskt sett tveksamt, för vem är det som bestämmer vad som är moraliskt?

Runar Brännlund Foto: Karin Montgomery

Runar Brännlund. Foto: Karin Montgomery.

Runar Brännlund säger också att det är problematiskt att bygga upp intäkter på punktskatter eftersom staten hela tiden måste leta efter nya skattebaser. Hans De Geer är inne på samma spår.

– Det är besvärligt med punktskatter. Dels så vill man att folk ska sluta med det skadliga beteende som beskattas. Samtidigt är det trevligt för budgetens intäktssida att folk fortsätter att röka och dricka för att det då tillkommer pengar. Man brukar säga att finansministrar blir både spritberoende och tobaksberoende.

Grön skatteväxling

Enligt Januariavtalet ska det ske en grön skatteväxling där 15 miljarder kronor i sänkta skatter på jobb och företagande ska motsvaras av en höjning av miljöskatter.

Liberalerna har tidigare propagerat för den plastpåseskatt som ska införas i år, och även för en läckageskatt inom jordbruket. Centerpartiet har i sin tur varit för en skatt på avfallsförbränning, som ska införas i april 2020.

Miljöpartiet gjorde grön skatteväxling till en valfråga under 2018. MP var under förra mandatperioden också drivande i frågan om flygskatt samt högre energi- och bensinskatter. I valmanifestet för 2018-2022 ville MP införa en skatt på antibiotika i köttproduktion.

Socialdemokraterna har inte en lika långtgående miljöpolitik som regeringspartnern. Däremot har ungdomsförbundet SSU uppmanat moderpartiet att satsa mer på miljöfrågorna. I övrigt – utanför frågan om den gröna skatteväxlingen – övervägde S för några år sedan en sockerskatt.

Runar Brännlund säger att Januariavtalet har lett till att de inblandade partierna försöker få igenom sina hjärtefrågor – även skattepålagor – för att visa handlingskraft inför väljarna.

– Det handlar om att ”parti A” ska få den ena skatten och ”parti B” den andra. Det ligger i sakens natur att politiker vill lämna avtryck av olika slag, säger han och fortsätter:

– Skatten på plastpåsar, till exempel, tror jag inte skulle ha införts utan Januariavtalet och den gröna skatteväxlingen.

Här är fem eventuella skatter att hålla ögonen på:

  • Kemikalieskatt på kläder och skor: Kommer med nästan all sannolikhet att införas då en utredning är på gång och januaripartierna är överens om frågan. En kemikalieskatt på elektronik finns redan.
  • Kilometerskatt: Regeringen har tidigare föreslagit en kilometerskatt och kan göra det igen. I och med att andelen elbilar växer och skatteintäkterna från bensinbilar minskar är det troligt att frågan blir mer relevant. IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola utredde fram till december 2019 hur en kilometerskatt för personbilar kan fungera effektivt. Projektet finansierades av Energimyndigheten.
  • Köttskatt: Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika har ”överanvänts” i djurhållningen. Dessutom betraktas en köttskatt av många som både en hälso- och miljöfråga.
  • Läckageskatt i jordbruket: Detta är ett förslag som Liberalerna driver för att minska användningen av handelsgödsel och övergödningen av vattenområden.
  • Flygbränsleskatt: Enligt 73-punktsprogrammet ska det införas en flygbränsleskatt som – ”när den finns på plats” – ska ersätta dagens flygskatt på biljetter. Syftet är att den ska påskynda användandet av biobränsle inom flyget.

Toppnyheter

Joe Biden möter väljare. Al Drago / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
Anklagelserna mot Trump

Biden vägrar vittna i utbyte mot Vita huset-toppar

Joe Biden går inte med på att bli en del av ett ”vittnesutbyte” med republikanerna under den pågående riksrättsprocessen mot Donald Trump. Det meddelande han på onsdagen, skriver Washington Post.

Det har tidigare spekulerats i att demokraterna skulle låta den tidigare amerikanske vicepresidenten och nuvarande demokratiske presidentkandidaten Biden vittna i utbyte mot att republikanerna låter någon tung företrädare från Vita huset göra det.

– Vi ska inte göra det här till en fars eller politisk teater. Jag tänker inte vara en del av något sådant, sa Biden vid ett framträdande i Iowa.

34 min
Adam Schiff inför dagens förhandlingar.  Mary Calvert / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Schiff: Trump kan fuska i nästa presidentval

Donald Trump missbrukade sin makt som president när han försökte få Ukraina att påverka det amerikanska presidentvalet – och när han blev påkommen försökte han stoppa utredningen av sina egna handlingar. Det var budskapet från Adam Schiff, som leder Demokraternas riksrättsåtal mot Trump, när han i dag började lägga fram sin sak i senaten.

Schiff avfärdade också republikanernas argument att saken borde avgöras av det amerikanska folket i det kommande valet istället för genom riksrätt.

– Presidentens misskötsel kan inte avgöras vid valurnan eftersom vi inte kan vara säkra på att valet kommer att avgöras på ett ärligt sätt, sa Schiff.

3 tim
Frida Stranne. TT
undefined

Expert: Politisk dragkamp mer än juridisk process

Efter gårdagens omröstningar om ramverk och regler är det slutligen dags för riksrättsprocessen mot Donald Trump att dra igång på riktigt. De demokratiska ”åklagarna” kommer nu under tre dagar att lägga fram sina argument för varför presidenten gjort sig skyldig till bland annat maktmissbruk, skriver TT.

Att Trump slutligen fälls är dock osannolikt eftersom det skulle kräva att två tredjedelar av senaten, som domineras av hans eget republikanska parti, röstar för att fälla honom.

Statsvetare Frida Stranne säger att det i stället handlar om att fläcka ner bilden av presidenten.

– Det här är en politisk dragkamp mer än en genuin juridisk process, säger hon.

4 tim
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Biologiskt avfall fraktas bort från Wuhans medicinska behandlingscenter. Dake Kang / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lungviruset tros ha spridits från ormar till människor

Det coronavirus som just nu sprids i Kina och som även nått andra asiatiska länder samt USA kan ha sitt ursprung hos ormar. Det skriver forskare som studerat viruset i tidskriften Journal of Medical Virology, rapporterar Science Daily. Det är första gången just ormar pekas ut som den mest sannolika källan.

Virusutbrottet började på en matmarknad där bland annat ormar säljs, och studier av virusets dna visar att det sannolikt normalt förekommer hos ormar, skriver forskarna.

Hittills har viruset, som WHO tills vidare gett namnet 2019-nCoV, orsakat 17 personers död och gjort över 440 personer sjuka.

2 tim
WHO
undefined

WHO väntar med att utlysa nödläge efter utbrottet

Det för tidigt att utlysa ett internationellt nödläge efter virusutbrottet i Kina som hittills tagit 17 personers liv. Det sa Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus på en presskonferens på onsdagen.

– Jag tar inte lätt på att utropa ett sådant nödläge, sa Ghebreyesus.

I stället ska WHO fortsätta att utvärdera situationen ytterligare ett dygn. Ghebreyesus meddelade också att WHO:s experter är på plats i Kina för att följa situationen. Han berömde också Kina för hur landet hanterat utbrottet.

3 tim
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Riksdagen. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

Analys: Käbblet skadar folks tilltro till demokratin

Onsdagens besked att M, KD, V och SD är överens om att tillföra 7,5 miljarder kronor till kommuner och regioner betyder att det politiska landskapet fortsätter att ombildas. Det skriver DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg i en analys.

Centerns satsning på slopade arbetsgivaravgifter för enklare jobb har fått strykas från januariavtalet, bara en månad efter att regeringen tvingats skjuta fram reformen av Arbetsförmedlingen. Trots detta menar Stenberg att samarbetet ser ut att överleva – men det kommer bli fortsatt svårt för januaripartierna.

Lena Mellin på Aftonbladet skräder inte orden när hon kallar riksdagen för ”rena lekstugan”. Hon menar att partiledarna beter sig som barnrumpor – och värst är Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jonas Sjöstedt (V).

I värsta fall kan det fortsatta käbblet skada ”tilltron till demokratin som den är organiserad i Sverige, parlamentarism baserad på allmän och lika rösträtt”, skriver hon.

4 tim
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringslivet rasar mot M:s och V:s budgetuppgörelse

Budgetuppgörelsen mellan M, KD och V får nu hård kritik från näringslivet, som menar att det är företagen som får ta största smällen vid räddningen av de krisande kommunerna. ”Inte seriöst” säger Företagarnas vd Günther Mårder till Di.

Totalt ska nu 1,7 miljarder kronor gå till kommunerna, pengar avsedda att gå till sänkta arbetsgivaravgifter. Enligt Svenskt Näringsliv får resultatet av uppgörelsen bakvänd effekt, då den kommer leda till färre arbetade timmar och lägre skatteintäkter för kommunerna.

– Att skrota ingångsavdraget kommer att drabba de arbetslösa och företagen som skulle ha använt det här stödet, säger Johan Lidefelt, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, till Di.

Günther Mårder, vd på Företagarna, menar att samarbetet mellan de tre partierna inte är seriöst och en del av ett större politiskt spel för att förstöra Socialdemokraternas regeringsduglighet, hellre än att föra landet framåt.

6 tim
Magdalena Andersson. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

S svar: ”Kommer bli väldigt krångligt för kommunerna”

Socialdemokraterna är inte imponerat av att M, KD, SD och V har enats om ett utökat tillskott till kommunerna. Partierna vill skjuta till 7,5 miljarder i stället för de fem miljarder som regeringen aviserat.

– Vi kunde enas om fem, de här partierna har enats om två miljarder, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Hon menar att partierna i själva verket tar tillbaka pengar som kommunerna skulle använda till att anställa lärarassistenter.

– Det kommer att bli väldigt krångligt för kommunerna som planerat att anställa lärarassistenter, säger Andersson.

Idag 13:25
Läs mer om Vårbudgeten
Tulsi Gabbard och Hillary Clinton. TT/AP
Amerikanska valet 2020

Stämmer Clinton på 50 miljoner för ryssanklagelse

Den demokratiska presidentkandidaten och senatorn Tulsi Gabbard stämmer Hillary Clinton på 50 miljoner dollar för förtal efter att Clinton beskrivit henne som ”en rysk tillgång”, rapporterar flera medier.

Det var i oktober som Clinton i en podcast-intervju pratade om att ryska webbsajter stödde Gabbard för att splittra demokraterna.

Enligt stämningsansökan var Clintons kommentarer ett ”medvetet försök att få hennes (Gabbards) presidentkampanj att spåra ur”.

2 tim
Bernie Sanders och Joe Biden. TT
undefined

Nya siffror: Sanders ökar kraftigt – leder över Biden

Bernie Sanders har gått om den tidigare vicepresidenten Joe Biden och är nu populärast bland Demokraternas presidentkandidater, visar en ny väljarundersökning som SSRS har gjort för CNN.

Sanders, som klättrat sju procentenheter sedan december, hamnar på 27 procent medan Biden får 24.

Skillnaden mellan de två kandidaterna befinner sig inom den statistiska felmarginalen.

Båda två ligger dock långt före den tredje populäraste kandidaten Elizabeth Warren, som landar på 14 procent.

5 tim
Bernie Sanders och Hillary Clinton 2017. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Clinton om Sanders: ”Det är ingen som gillar honom”

Den tidigare presidentkandidaten Hillary Clinton går till storms mot Bernie Sanders i en kommande dokumentärserie, skriver Hollywood Reporter.

– Han var i kongressen i flera år. Han hade stöd från bara en senator. Ingen tycker om honom, ingen vill jobba med honom, han fick inget gjort, säger hon i dokumentären.

I en intervju med Hollywood Reporter säger Clinton att hon står fast vid sina uttalanden. På frågan om hon kommer att stödja Sanders om han blir Demokraternas presidentkandidat svarar hon att det är för tidigt att säga.

Igår 13:42
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Boris Johnson i parlamentet på onsdagskvällen JESSICA TAYLOR / AFP
Brexit - förhandlingarna

Brexitlagen igenom sista hindret – på väg bli lag

Storbritannien har tagit ytterligare ett steg mot att lämna EU den 31 januari när brexitlagstiftningen under onsdagskvällen gick igenom det sista skedet i parlamentet. Det enda som återstår för för lagen att träda i kraft är att drottningen ska ge sitt samtycke, något som kan ske redan under torsdagen, rapporterar internationella nyhetsbyråer.

Överhuset hade försökt få in några ändringar i lagen, rapporterar Reuters, bland annat rörande skydd för barn som ensamma kommer till Storbritannien. Men Boris Johnson har motsatt sig alla ändringar, och överhuset valde till slut att släppa igenom lagen.

Innan utträdet blir helt klart ska även Europaparlamentet godkänna avtalet, något som väntas ske den 29 januari.

4 tim
Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Diplomat om utträdet: Kan få till skelettavtal 2020

Om mindre än två veckor lämnar Storbritannien EU och nu förbereder sig Europas diplomater för nästa utmaning: Intensiva förhandlingar för att mejsla ut de framtida handelsrelationerna.

Nyhetsbyrån AFP har intervjuat 18 icke namngivna tjänstemän och diplomater som arbetar med förhandlingarna och listar sex knäckfrågor för förhandlarna att lösa.

Den första frågan är den hårda slutpunkten för förhandlingarna, 31 december i år, som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson satt ut. Det innebär att man i praktiken bara har åtta månader, mars till oktober, att förhandla.

– Vid årsskiftet kan vi ha ett skelettartat handelsavtal, plus något om intern och utrikes säkerhet, men det finns inga garantier, säger en diplomat till AFP.

20 jan
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer