Joakim Wernberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och specialiserad inom ekonomisk politik, digitalisering och teknikutveckling.  Entreprenörskapsforum
Coronavirusets spridning – Sverige

Forskare kritiserar regeringens ensidiga analys – krisen inte bara epidemiologisk

Vad baserar myndigheterna och regeringen sina beslut på? Den frågan vill allt fler ha svar på idag. Joakim Wernberg är forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och specialiserad inom ekonomisk politik, digitalisering och teknikutveckling. I en intervju med fPlus efterlyser han mer transparens från regeringen och expertmyndigheterna när det gäller hur Sverige hanterar coronakrisen.

Hur ser du på coronakrishanteringen i Sverige?

– Det är alldeles för tidigt att utvärdera krisen idag, men det är tydligt att den ställer delvis nya krav på hur vi samlar in och delar information i samhällsdebatten. Pandemin präglas av osäkerhet och informationsbrist på ett sätt vi inte är vana vid, och därför blir det desto viktigare för regering och myndigheter att vara tydliga med vad man grundar sina beslut på.

Vilken typ av data hade man kunnat dela med sig av?

– Det handlar om vilken data och vilka modeller man baserar sina beslut på och varför de skiljer sig från andra länders strategier. Inte minst måste vi bli bättre på att prata om hur vi hanterar osäkerhet och ett sätt att göra det är att använda flera olika modeller som kompletterar varandra för att beskriva och förstå utvecklingen. Alla modeller har fel, men om de har olika fel kan de komplettera varandra.

– Det kanske tydligaste behovet av sådant flermodellstänkande i Sverige handlar om att balansera smittspridningsproblemet mot det ekonomiska problem som följer av att allt större delar av ekonomin stängs ned.

Wernberg menar att det vore mer gynnsamt för hela samhället om krisen hanterades genom att flera modeller och prognoser kunde balanseras emot varandra.

– Utifrån kommunikationen från regering och Folkhälsomyndigheten verkar Sverige sikta på att först lösa smittspridningsproblemet. Därmed blir alla beslut för att lösa det ekonomiska problemet reaktiva och fördröjda och det är inte alls bra. Så ser inte verkligheten ut. Ur ett politiskt perspektiv är en pandemi inte enbart ett epidemiologiskt problem utan även ett ekonomiskt problem.

Vilken instans i samhället skulle idag kunna hantera det här flermodellstänkandet?

– Rimligtvis så måste det komma från regeringskansliet. Regeringen skulle kunna använda flermodellstänkande för att koordinera underlag från olika expertmyndigheter istället för att, som ofta är fallet, låta olika myndigheter eller departement arbeta i stuprör.

– Våra ekonomier och samhällen har blivit allt mer komplexa, det vill säga andelen ömsesidiga beroenden mellan företag, marknader och länder har ökat. En följd av detta är att graden av osäkerhet ökar. Det blir helt enkelt svårare att kvantifiera osäkerhet i risker som vi kan räkna på och därför försämras också möjligheten att göra långsiktiga prognoser. Jag tror inte att vi kan lösa det problemet genom att bara göra mer avancerade prognoser. Vi måste bli bättre på att anpassa oss till förändringar på kort och medellång sikt. Flermodellstänkande är ett led i att bli bättre på att förhålla sig till osäkerhet.

Har andra länder gjort detta? Analyserat flera slags modeller, inte bara smittspridningsmodeller?

– Jag har inte sett att något land använt flermodellstänkandet. Storbritannien ändrade exempelvis hela sin strategi för att hantera pandemin baserat på en enda modell. Jag tror att det kommer att finnas viktiga läxor att dra av den typen av exempel efter krisen.

Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden, har framfört ett krav på ett slutdatum för de nuvarande åtgärderna och pekat på att konsekvenserna för världsekonomin av en total nedstängning kan bli okontrollerbara.

Wernberg menar att Hessius krav om ett slutdatum för krisen är ett sätt att hantera den osäkerhet som präglar näringslivet nu.

– När Hessius säger att vi behöver ett slutdatum tolkar jag det som att hon inte pratar om smittspridningsproblemet utan om det ekonomiska depressionsproblemet. Ur det perspektivet är tidshorisonten en oerhört viktig variabel för att avgöra vilka stöd som behövs samt för att företag ska kunna planera så gott det nu går. Ett slutdatum skulle då kunna vara ett hårt bivillkor till hur man hanterar smittspridningen så att man minimerar sannolikheten att nedstängningsåtgärder behövs efter ett visst datum.

– Vare sig vi vill eller inte så tänker vi och fattar beslut med antingen explicita eller implicita modeller i åtanke och vi måste kunna sätta dessa olika problemformuleringar i förhållande till varandra. Sanningen är att det räcker faktiskt inte att bara lösa det till synes viktiga problemet just nu, smittspridningen, för då kommer de ekonomiska konsekvenserna troligtvis att bli för stora.

– Med den svenska offentlighetsprincipen så har vi alla förutsättningar för att vara ledande med öppna data både för att främja innovation och angreppsätt i krisen. Det är inte oproblematiskt att dela med sig av data och vara transparent med beslutsunderlag under en kris och det är förstås svårt att ställa om arbetssättet just nu, men det torde vara en uppenbar läxa för framtiden. I bästa fall skulle det kunna bidra till ett bredare kunskapsbygge under krisens gång istället för en allt mer polariserad debatt som bitvis handlar om olika problem och modeller.

Toppnyheter

Illustrationsbild: En anställd vid Robert Koch-institutet i Tyskland testar en person för covid-19.  MARIJAN MURAT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

G20-löftet: Ger nära 200 miljarder till viruskampen

G20-länderna lovar att tillsammans ge över 21 miljarder dollar – nästan 200 miljarder kronor – till den globala kampen för att bekämpa coronaviruset. Det uppger gruppen i ett uttalande på lördagen.

Länderna har ”i en anda av solidaritet, visat att de kommer att göra sitt yttersta för att skydda liv och de mest sårbara”, skriver man i uttalandet.

Pengarna ska gå till diagnostisering, vaccin, behandling samt forskning kring coronaviruset och covid-19, heter det i uttalandet.

Gruppens sittande ordförande, Saudiarabien, har lovat att ge 500 miljoner dollar för att stötta upp de globala satsningarna för att få bukt med pandemin. Dessutom lovar man att allokera ytterligare 500 miljoner dollar till bland annat vaccinutvecklingsprogram, skriver Reuters.

1 tim
Jair Bolsonaro. Eraldo Peres / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brasilien hotar att lämna WHO: ”Vi kollar på det”

Brasiliens president Jair Bolsonaro hotar att dra ur landet ur Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterar flera medier.

– USA har lämnat WHO och vi kollar på det, i framtiden. Antingen genomför WHO sitt arbete opartiskt, eller så lämnar vi också, säger han till journalister utanför presidentpalatset enligt AFP.

Bolsonaros uttalande kommer efter WHO:s varning till latinamerikanska länder att inte lätta på sina virusrestriktioner för snabbt. Med Brasilien och Mexiko i täten har Latinamerika just nu den största ökningen av konstaterat smittade i världen.

3 tim
En man framför en väggmålning föreställande George Floyd.  Brian Inganga / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Polisen i Kenya kritiseras: 15 personer har dödats sedan utegångsförbudet infördes

Polisen i Kenya har dödat 15 personer sedan landet i mars införde utegångsförbud nattetid i kampen mot coronaviruset. Det uppger ett oberoende organ som granskar landets polismyndighet i ett uttalande enligt nyhetsbyrån AFP.

”En preliminär utredning visar att 15 dödsfall och 31 incidenter där offer utsatts för skador kopplas till polisens handlande under utegångsförbudet”, skriver man i ett uttalande.

Enligt granskningsorganet ska polisen ha varit inblandad i skjutningar, trakasserier och sexuella övergrepp.

Det brutala polisingripandet mot George Floyd i USA har inte lett till några stora protester i Kenya. Flera aktivister har dock dragit paralleller mellan händelserna i USA och polisbrutalitet som många gånger passerar ostraffat i Kenya.

Igår 20:47
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Person med munskydd.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Tegnell om munskydden: Stanna hemma i stället

Statsepidemiolog Anders Tegnell tycker inte att munskydd passar in i den svenska coronastrategin, säger han till TT.

Det är hans kommentar efter att WHO ändrat sina rekommendationer om att allmänheten bör använda munskydd på platser där det är svårt att hålla en social distansiering.

– I Sverige har vi strategin att är du sjuk så ska du hålla dig hemma, i stället för att röra sig med munskydd, säger Anders Tegnell, till TT.

Han säger också att det är viktigt att vänta in den fullständiga rapporten från WHO, som uttalandena stödjer sig på.

Igår 18:11
Bild från intensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus. Staffan Löwstedt/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Glapp i överdödlighet kan påverka synen på Sverige

Sveriges jämförelsevis höga dödstal kan delvis bero på att andra länder har ett betydligt större glapp mellan överdödlighet och konstaterat avlidna i covid-19, skriver DN.

I Sverige står dödsfallen i covid-19 för 80 procent av överdödligheten – medan samma siffra i till exempel Spanien och Italien är 63 respektive 59 procent. I länder där glappet är stort måste dödstalen i covid-19 sannolikt skrivas upp, enligt DN.

Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, får frågan om Sverige felaktigt har pekats ut som syndabock och svarar då att myndigheten har försökt påpeka att registreringen ser väldigt olika ut i olika länder.

– Det blir väldigt svårt att jämföra rakt av, men det görs ändå eftersom det är en siffra och det är väldigt lätt att ta till jämförelser.

2 tim
Äldre som cyklar. Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Folkhälsomyndigheten: Äldre bör vara försiktiga

Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, säger till SVT att de slopade reserestriktionerna även gäller dem som är 70 år och äldre. Men de måste vara extra försiktiga.

Enligt henne är det viktigt att man fortsätter att hålla avstånd och att man väljer sitt resmål med omsorg.

– Om man är äldre, speciellt om man har någon annan sjukdom så ska man tänka på att vården kan vara extra hårt belastad i vissa regioner, säger Byfors till SVT.

Från och med 13 juni hävs regeringens uppmaning om att avstå icke nödvändiga resor inom landet.

Igår 19:21
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Illustrationsbilder TT
Ledarsvepet

Ledare: ”Sverige gör allt för att få högsta betyg – annars raseras självkänslan”

Flera av dagens ledarsidor uppmärksammar på olika sätt Sveriges nationaldag.

GP:s Karin Pihl menar att omvärldens åsikter om Sverige är en viktig del av självbilden, åtminstone politikernas. Den internationella tveksamheten inför Sveriges coronastrategi blir därför problematisk.

”Den svenska självbilden liknar den flitiga elevens, som gör allt för att få högsta betyg. Det är hennes identitet och stora stolthet, att vara bäst i klassen. Men om hon får dåligt betyg på ett prov raseras självkänslan”, skriver hon.

Dagens Industris PM Nilsson skriver att den svenska flaggan under våren tagit plats i svensk politiks centrum genom sin synliga placering på politikernas kavajslag under presskonferenser om pandemin. Han konstaterar att ”svensk nationalromantik” ofta kretsar kring en längtan till naturen snarare än till en kulturtradition.

˝Den naturnära identiteten skapar i bästa fall också ett slags ansvar. Svenskarna är långt ifrån prickfria i sin naturvård, men man gör inte vad som helst med en plats eller ett landskap som man har känslor för”, skriver han.

1 tim
Illustrationsbild. JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledarskribent omplaceras efter tweet – får inte skriva

Sydsvenskans ledarskribent Mats Skogkär omplaceras efter ett uppmärksammat och kritiserat inlägg på Twitter, rapporterar Journalisten.

I en tweet som var en kommentar till de pågående protesterna i USA, skrev Skogkär:

När man ser vänsterns närmast sexuella upphetsning över upploppen i USA, över plundringarna, bränderna och våldet, blir det också lättare att förstå dess strävan att genom invandring skapa liknande förhållanden här med en stor, invandrad, etnifierad och segregerad underklass”.

I en replik svarar Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje att detta är ett sätt att uttrycka sig på som tidningen inte kan ställa sig bakom.

– I den dialog vi har haft under en längre tid har jag varit tydlig med att det kan bli aktuellt med andra arbetsuppgifter om hans twittrande fortsätter att störa vår opinionsbildning, säger Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan.

I ett mejl till Journalisten skriver Skogkär att tweeten var ”korkad”, men uppger också att han inte kommer att acceptera omplaceringen.

Igår 13:33
Läs mer om Ledarsvepet
Protester mot polisbrutalitet och rasism i spåren efter George Floyds död. Frank Franklin II / TT NYHETSBYRÅN
Polisvåldet i USA

Polis i Minneapolis förbjuds att använda strypgrepp

Polisen i Minneapolis får inte längre använda strypgrepp. Detta enligt en ny uppgörelse mellan staden och delstaten Minnesota, skriver lokaltidningen Star Tribune. Dessutom blir poliser skyldiga att ingripa mot och rapportera misstänkt övervåld inom kåren, skriver Time.

Beslutet togs på fredagen, elva dagar efter George Floyds död. Den 46-årige afroamerikanen dog efter att polisen Derek Chauvin tryckt sitt knä mot hans hals i nästan nio minuter.

Sedan dess har både Chauvin och hans tre kollegor som var med på platsen sparkats från sina jobb. Chauvin är dessutom misstänkt för dråp medan kollegorna misstänks för medhjälp till dråp.

3 tim
Protester i New York.  John Minchillo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Gripna demonstranter åtalas inte efter protester

Demonstranter i New York som gripits misstänkta för mindre brott som exempelvis förargelseväckande beteende kommer inte att åtalas. Det uppger New Yorks allmänna åklagare i ett uttalande enligt nyhetsbyrån AFP.

Hundratals personer har under veckan gripits i New York efter de omfattande Black Lives Matter-protesterna som just nu sveper över landet.

New Yorks borgmästare Bill de Blasio införde tidigare i veckan ett nattligt utegångsförbud för att hålla demonstranterna borta från gatorna. Men utegångsförbudet har trots detta inte stoppat människor från att demonstrera.

Igår 22:21
Joe Biden  Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Biden kritiserar Trump för att lägga ord i Floyds mun

Den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden kritiserar Donald Trump för att försöka koppla samman George Floyds död med den amerikanska ekonomin.

– George Floyds sista ord, ”jag kan inte andas, jag kan inte andas”, har hörts som ett eko över hela världen. Att president Trump försöker lägga andra ord i hans mun tycker jag är förkastligt, säger han enligt CNN.

Det var när Trump kommenterade den minskande arbetslösheten som han sa att ”George Floyd förhoppningsvis tittar ner på oss nu och säger att det här är en bra sak för vårt land”.

Igår 21:13
Läs mer om Polisvåldet i USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer