TT
Kärnkraftens framtid

Forskare: Kärnkraft sparar 1 000 miljarder

Det stormar kring energiöverenskommelsen. Oavsett vilken väg S väljer att gå, så vill forskarna att debatten kring kärnkraften nyanseras. Och att rätt siffror används som underlag när beslut ska fattas om Sveriges framtida energiförsörjning.

100 procent förnybart eller 100 procent fossilfritt? Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas krav på en ny energiöverenskommelse innan årsskiftet har rört om i grytan. Flera bedömare menar att M och KD nu förbereder sig för att hoppa av den nuvarande energiöverenskommelsen. Samtidigt har MP och Centerpartiet Stefan Löfven i ett hårt grepp. Just nu står Socialdemokraterna i mitten av den svenska energipolitiken och måste välja väg. 

På debatt- och ledarsidor spretar tolkningarna. Vissa menar att det är bekvämt för regeringen att sitta still i båten medan andra menar att det här är läget som S har väntat på för att kunna bryta sig ur MP:s klor – inte minst för industrins skull.

Oavsett måste ett val göras, och energiminister Anders Ygeman (S) kommer sannolikt att sätta sig ned och diskutera med M och KD, även om inställningen har varit sval. ”Frågan är om man kan få stöd från fem partier och då är det svårt att se att man kan ändra något grundläggande i överenskommelsen”, sa han till TT häromdagen. Totalt har fyra partier visat intresse för en helt ny energiöverenskommelse, eftersom även SD välkomnade utspelet från M och KD som bland annat innebär mål om ”100 procent fossilfritt” istället för ”100 procent förnybart”, vilket i så fall skulle öppna för fortsatt kärnkraft.

Slår direkt på elpriser – 150 000 per person

Anders Ygeman har tidigare pekat på prognoser från Energimyndigheten, som visar att Sverige klarar elförsörjningen både med och utan kärnkraft. Men här får han mothugg av Peter Szakalos, teknisk doktor i korrosionsvetenskap vid KTH, som menar att ny kärnkraft i Sverige på sikt skulle spara minst 1 000 miljarder kronor, jämfört med om kärnkraften fasas ut. Han menar att Ygeman och andra hänvisar till siffror som inte räknar in kostnaderna för att garantera leveranssäkerhet och tillförlitlighet när de pratar om alternativ till den väderoberoende kärnkraften.

– Enligt Sweco kommer det att krävas investeringar på dryga 1 500 miljarder kronor till 2040 för att garantera leveranssäkerheten utan kärnkraften, och dessa kostnader kommer i slutändan att läggas på landets elkonsumenter. Antingen direkt på elpriserna eller via nätavgifter som motsvarar 150 000 kronor per person eller 300 000 kronor per hushåll, säger han.

Samtidigt är Peter Szakalos medveten om att det i den energipolitiska debatten ofta framförs kritik mot att nybyggen av kärnkraft i Europa, inte minst i Finland, har drabbats av stora förseningar och därför ifrågasatts ur kostnadssynpunkt i Sverige. Men dessa argument bygger på att vind- och solkraftsproducenter inte behöver bära kostnaden för att säkra leveranssäkerheten i det framtida elsystemet, menar han.

”Blir minst 1 000 miljarder billigare”

Kostnaden för att ersätta de kvarvarande kärnreaktorerna med moderna franska ”EPR-enheter” kan idag uppskattas till omkring 500 miljarder kronor, berättar han. Andra leverantörer från Korea, USA och Japan kan förmodligen erbjuda lägre priser.

– Oavsett val av leverantör blir belastningen på den svenska ekonomin minst 1 000 miljarder kronor billigare med ny kärnkraft. Det finns ingen tvekan om att en omställning till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige är ett oerhört kostsamt projekt, och att kärnkraft ur ett systemperspektiv skulle bli väldigt mycket billigare, säger han.

Janne Wallenius, professor i reaktorsfysik vid KTH, förtydligar att besparingen på 1 000 miljarder kronor bygger på att kärnkraftverk har en livslängd på 60-80 år medan nya vindkraftsverk har en livslängd på omkring 25-30 år.

– Det betyder att även om det är billigare att bygga ny vindkraft än ny kärnkraft idag, så kommer man år 2050 att vara tvungen att ersätta hela den vindkraftspark som just nu kraftigt byggs ut. Det vill säga, ersätter vi gammal kärnkraft med ny kärnkraft har vi en kostnad på 500 miljarder kronor för detta under tiden 2020 till 2050. Men ersätter vi gammal kärnkraft med vindkraft, solkraft, ny vattenkraft och elnätsförstärkningar kostar detta mer än 1500 miljarder kronor under åren 2020 till 2090, säger han.

– Problemet är att kärnkraftverkens mycket långa livslängd inte ges något värde i balansräkningen, fortsätter han.

Forskarna: Debatten måste skifta fokus

Peter Szakalos har tidigare arbetat med kullager för vindkraft och menar att vindkraftsparker till och med behöver bytas ut vart 20:e år.

– När det gäller livslängd går det fyra vindkraftsparker per kärnkraftverk. Moderna kärnkraftverk har en livslängd på omkring 80 år och kan producera alla dagar på året, till skillnad från vindkraftverken. 

Han tycker därför att debatten om 100 procent förnybart är tråkig. Mer fokus borde ligga på klimatomställningen.

– Det är bra att man satsar på vindparker, det är såklart en fördel att de inte har något avfall. Men man bör vara realist. Utan ett rejält tekniksprång väldigt snart, så är vi tvungna att ha kärnkraften ett bra tag till. Det finns helt enkelt inga alternativ i nuläget, även om det kan komma i framtiden, säger han.

Tyska exemplet borde vara varningsklocka

En seriös diskussion borde utgå från elbehoven idag och i framtiden, menar Peter Szakalos. Koldioxidfri produktion och mål om att till exempel elektrifiera hela stålindustrin går inte riktigt ihop med att fasa ut kärnkraften, betonar han. Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv, vilket motsvarar den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland. Varningar kommer från flera håll, utan mer el är risken att klimatomställningen misslyckas och att utsläppsmålen till 2045 inte nås.

– Utmaningen är enorm. Det finns en överdriven optimism hos framför allt MP, de tar inte till sig skarpa siffror. Att avveckla kärnkraften är att skjuta sig i foten, säger Peter Szakalos och exemplifierar med utvecklingen i Tyskland.

– Energipriserna har gått upp våldsamt. Jag har svårt att se hur Sverige skulle tackla en liknande situation, även om vi har vattenkraften. Tillgång till billig el är ju en grundsten för en framgångsrik industri. Skulle vi kunna kombinera vind och kärnkraft, så skulle vi kunna exportera till kolproducerande länder som Polen och göra skillnad på riktigt – det vill säga göra ett globalt ”footprint”, säger han.

Det tyska exemplet borde fungera som en varningsklocka, menar han.

– De har till viss del hamnat i knät på Putin och blivit beroende av rysk naturgas. Jag har väldigt svårt att se att EU tycker att det är bra, säger han.

– Jag tror att Stefan Löfven personligen ser behovet av kärnkraft, men det landar i symbolpolitik. Frågan är hur mycket makten spelar roll? MP skulle ju strimla S om Löfven svängde kring kärnkraften. Men nu finns det ju flera partier som ser behoven i framtiden, säger Peter Szakalos.

Sker snabb utveckling

Det finns ingen tvekan om att en omställning till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige är ett oerhört kostsamt projekt, och att kärnkraft ur ett systemperspektiv skulle bli väldigt mycket billigare, enligt Peter Szakalos. Det borde åtminstone finnas med i kalkylen när olika alternativ ställs mot varandra, påpekar han.

Just nu pågår dessutom en snabb utveckling inom kärnkraftsområdet och ett flertal företag hoppas kunna erbjuda leverans av små, seriekopplade reaktorer med en elektrisk effekt på mellan 2 och 200 MW för olika typer av marknader. Forskningen har även gjort framsteg när det gäller akilleshälen, att ta hand om och återvinna långlivat och högaktivt avfall, så att slutförvaret blir så litet som möjligt, berättar han. Men kritik har riktats mot att kostnaden för elproduktion i små reaktorer kan bli dyr, vilket det kan ligga en del i, medger Peter Szakalos. Det behövs mer forskning.  

Men tiden för att bygga och ta en reaktor i drift skulle kunna minskas från dagens i genomsnitt sju år ner till två, anser Janne Wallenius.

Behövs mer detaljerade siffror

Om Sverige vill göra skillnad på riktigt borde vi försöka ligga långt fram i den här utvecklingen, menar Peter Szakalos. Då skulle vi kunna uppnå konkurrenskraftiga kostnader för elproduktion, minska investeringsrisker och tidigt kunna åtgärda kvalitetsproblem i leverantörskedjan, anser han.

Redan 2030 skulle dessa små reaktorer kunna installeras i delar av Sverige där det råder kraftig brist på lokal elproduktion, så att kommuner inte tvingas tacka nej till etableringar av elintensiv industri, enligt Janne Wallenius.

Utan kärnkraft skulle snittpriserna för el i Sverige dock fortfarande bli lägre än i Tyskland, tack vare vår vattenkraft, menar han. Men industrin räknar ändå med en fördubbling av elpriserna på den nordiska marknaden.

– Vi skulle alltså hamna på ett elpris på runt 60-70 öre kWh i ett system utan kärnkraft, säger han.

Oavsett vilken väg S väljer, så vill forskarna att debatten nyanseras.

– Det som behövs är mer detaljerade siffror på hur mycket CO2-utsläppen skulle öka med omställningen till 100 förnybart, och beräkningar på hur mycket det genomsnittliga elpriset ökar på grund av den ökade instabiliteten på elmarknaden, säger Janne Wallenius.

Professor vänder sig mot beräkningarna

Men Lennart Söder, professor i elkraftteknik vid KTH, köper varken resonemangen eller beräkningarna från Janne Wallenius och Peter Szakalos. Han menar att siffran om 1 000 miljarder bygger på orimliga antaganden och feltolkningar av Sweco-rapporten ”100 % förnybart – en rapport till Skellefteå kraft”, vilket han menar också har påpekats för forskarna utan åtgärd.

– Tyvärr är många av siffrorna helt tagna ur luften. Till exempel används kostnaden 420 miljarder för ”svängmassa” när Sweco snarare uppskattat den till 17,5 miljarder. Inte heller har det räknats med någon driftkostnad i kärnkraftverk utan bara investeringen, säger Lennart Söder och menar att det förnybara systemet till och med kan bli billigare om beräkningarna görs på rätt sätt.

Toppnyheter

Finansminister Magdalena Andersson (S).  TT
undefined

15 000 har ansökt om stöd för korttidspermittering

Tillväxtverket har under det första dygnet tagit emot fler än 15 000 ansökningar från företag som vill ta del av det statliga stödet för korttidspermitteringar, skriver Dagens Industri.

Trots den stora anstormningen av ansökningar har man inte sett några störningar i processen, säger Tim Brooks som är chef för avdelningen Företag på Tillväxtverket.

– Det har periodvis varit hårt tryck på supporten men vi jobbar hårt för att alla ska få den hjälp de behöver.

4 tim
Ralph Orlowski / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Riksbanken krislån nu även för enskilda firmor

Riksbanken ska låna ut 500 miljarder kronor, och har nu bestämt sig för att vidareutlåningen via de vanliga bankerna även ska få ske till enskilda firmor.

"Syftet är att underlätta för de penningpolitiska motparterna att finansiera sin utlåning till flera olika former av icke-finansiella företag med lån hos Riksbanken", skriver banken i ett pressmeddelande.

Den svenska centralbanken har också ändrat sin plan för hur utlåningen ska gå till. Från början skulle 400 miljarder kronor i lån auktioneras ut vid fyra tillfällen fram till 17 april. Nu ska man från och med 20 april auktionera ut lån på 50 miljarder kronor veckovis tills det att hela beloppet lånats ut, eller tills det att Riksbanken bedömer att det inte längre finns något behov av lånen.

3 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
En patient får vård i New York David Dee Delgado / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Nära 2 000 nya dödsfall i USA senaste dygnet

Dödsiffran i USA till följd av coronaviruset har stigit med ytterligare 1 997 personer det senaste dygnet, skriver New York Times. Det är den högsta siffran i landet hittills.

Totalt har nu närmare 13 000 personer dött i landet.

Vita husets rådgivare i hälsofrågor, Anthony Fauci, sa tidigare i dag att den här veckan kommer att vara ”svår när det gäller dödsfall”, men att antalet nya fall av smittan kan vara nära toppen.

1 tim
Moskva är i stort sett helt nedstängt. Alexander Zemlianichenko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rysk vårdpersonal får corona-bonus av Putin

Rysk vårdpersonal som står i ”första linjen” i kampen mot coronaviruset ska få extra betalt. Totalt satsas motsvarande 1,3 miljarder kronor på bonusarna, meddelade president Vladimir Putin på onsdagen. Han uppmanade också befolkningen att stå ut med den pågående nedstängningen.

– Ska vi nå ett genombrott i kampen mot smittan måste vi vara disciplinerade och ta ansvar, sa Putin.

I Ryssland har hittills 63 personer dött av coronaviruset.

41 min
Mette Frederiksen. Philip Davali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Föräldrakritik mot danska uppöppningen: ”Vanvettigt”

Danmark kommer efter påsken att på nytt öppna upp landets förskolor och skolor för de lägsta klasserna. Men beslutet kritiseras av föräldrar, skriver danska medier.

Bland annat har Facebook-gruppen ”Mitt barn ska inte vara försökskanin för covid-19” på bara något dygn fått över 20 000 medlemmar, skriver Politiken.

– Det är helt vanvettigt att skicka ut de minsta först, säger Sandra Andersen som skapat gruppen.

Statsminister Mette Frederiksen bemöter kritiken på Facebook.

”Jag vet att några föräldrar är otrygga. Men vi måste hjälpa varandra med att garantera att hygienrutinerna efterlevs”, skriver hon.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Aly Song / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Wall Street stiger efter färre coronafall – Tesla tappar

I likhet med tidigare i veckan öppnade börserna på Wall Street onsdagens handel med stigande kurser och strax före klockan 17 var de ledande indexen klart upp:
• S&P 500: +1,0 procent
• Nasdaq: +0,9 procent
• Dow Jones: +1,0 procent
Nyhetsflödet kring coronaviruset fortsatte att sätta agendan. I USA har ökningstakten av nya bekräftade fall bromsat in sedan i fredags, noterar CNBC. Detsamma gäller bekräftade fall globalt.

– Om kurvan böjs nedåt för första gången kan fokus skifta till att återstarta åtminstone delar av ekonomin, säger Jim Paulsen, chefsstrateg på Leuthold Group till CNBC.

Till dagens vinnare hörde de tidigare hårt pressande rese- och turistbolagen. Carnival, Norwegian Cruise Line och Royal Caribbean lyfte flera procent.

Tesla backade runt 0,5 procent efter att ha sänkt lönen för nästan all personal och permitterat delar av personalen.

Amazon meddelade att man beslutat att pausa sin leveranstjänst Amazon Shipping då all personal behövs till kärnverksamheten. Aktien steg några tiondelar medan konkurrenten Fedex lyfte runt 7 procent efter nyheten.

Bildappen Pinterest slopade prognosen för 2020 med hänvisning till coronaviruset. Samtidigt publicerade bolaget preliminära siffror för mars som överträffade estimaten. Aktien rusade runt 9 procent.

2 tim
TT
undefined

Börsen på minus – Assa Abloy och Swedbank i botten

Stockholmsbörsen handlas ner på onsdagen efter två rejäla uppgångsdagar. Vid 16-tiden står huvudindexen som följer:
• OMXSPI: −0,8%
• OMXS30: −1,5%


En liknande börsutveckling har synts i både New York och Asien där investerare tycks ta en andningspaus efter de senaste dagarnas rally.

På hemmaplan meddelar Swedbank att resultatet under det första kvartalet väntas bli negativt till följd av FI:s sanktionsavgift, stigande kostnader och ökade kreditförluster. Aktien backar närmare 7 procent.

Assa Abloy handlas ner nära 5 procent efter att ha släppt preliminära siffror för första kvartalet. Rörelseresultat sjönk med 15 procent och låsjätten vittnar om en utmanade start på året till följd av coronapandemin.

Kinnevik och SSAB A toppar OMXS30 med uppgångar på 5,7 respektive 4,2 procent. Båda aktierna har fått färska köpråd under morgonen.

Bussbolaget Nobina rapporterat ett sjunkande rörelseresultat och slopar utdelningen till följd av coronakrisen. Aktien sjunker 12 procent.

Cloetta flaggar för att efterfrågan på lösgodis minskat kraftigt, men samtidigt ser bolaget en tydlig hamstringstendens för andra produkter. Hamstring bidrog även till att lyfta Icas försäljning med cirka 11 procent i mars, enligt bolagets färska försäljningssiffror. Båda aktierna backar över 5 procent.

4 tim
STRINGER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Asienbörserna backade: ”Var försiktig – ett lättnadsrally”

Det var en mixad utveckling på Asiens ledande börser under onsdagsmorgonen. Vid stängning låg majoriteten av indexen på minus:
• Nikkei: +2,1 %
• Shanghai: –0,2 %
• Shenzhen: –0,2 %
• Hang Seng: –1,2 %
• Kospi: –0,9 %
Börsutvecklingen kom parallellt med att de asiatiska länderna försöker hantera coronavirusets utbrott, skriver CNBC.

De mestadels negativa rörelserna kom också efter två rejäla plusdagar i rad, noterar Reuters.

JP Morgans analytiker skriver i ett marknadsbrev att det ”finns anledning att vara försiktig” eftersom veckans uppgångar ser ut som ett lättnadsrally inför att rapporterna för första kvartalet ”ska avslöja djupet i virusets påverkan”. Rapporterna börjar dra i gång på allvar nästa vecka, skriver Reuters.

”Medan kurvan av hur många som smittas av viruset plattas till kommer de ekonomiska effekterna av viruset ligga kvar i flera år”, säger Bank of Australias ekonom Joseph Capurso i en kommentar.

Idag 03:33
Läs mer om Dagens börs
Stefan Löfven under gårdagens pressträff. Erik Simander / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Löfven: Alla svenskar har nu två val – lyssna på våra råd eller bara tänka på sig själva

Sverige går igenom en kris som alla kommer att minnas för resten av livet, säger statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Expressen TV.

Han menar att människor nu har två val: att följa myndigheternas rekommendationer för att skydda andra – eller att bara tänka på sig själva.

– De två valen har man att göra som individ och människa, och efter den här krisen kommer alla att fundera på: Vad gjorde jag?

Löfven hyllar också insatserna som har gjorts inom landets kommuner och inom vården.

16 min
Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall, statsepidemiolog Anders Tegnell och Maria Bergstrand, tillförordnad chef enhetschef operativ ledning på MSB, under dagens pressträff. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tegnell: Utplaning visar att epidemin nått ganska långt

Smittspridningen av covid-19 i Stockholm har nått ett ”platåläge”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till TT. Han menar att läget i huvudstaden närmar sig värdet 1, vilket innebär att varje smittad person i snitt bara smittar en annan.

Tegnell menar att det tyder på att ”vi har nått ganska långt i epidemin” och att insatserna har haft effekt.

– Vi vet att den här sjukdomen började någonstans på 2,5 och om det här fortsätter och vi är nere på 1 nu så har vi kommit en lång väg mot att minska smittspridningstakten väldigt mycket.

1 tim
Anders Tegnell intervjuas.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

96 nya dödsfall i covid-19: ”Avplaning i Stockholm”

687 svenskar har nu dött i covid-19, meddelar Folkhälsomyndigheten under sin dagliga pressträff. Det är en ökning med 96 fall sedan tisdagen.

Det finns tecken på att pandemin kan vara på väg att flytta sitt huvudfokus från Stockholm till resten av landet.

– Vi har en avplaning i Stockholm just nu, men vi börjar se en viss ökning i resten av landet, säger statsepidemiolog Anders Tegnell och passar på att lovorda regionens sjukvård som har gjort ”en berömvärd insats”.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
AstraZenecas koncernchef Pascal Soriot Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagarhjältarna under coronakrisen

Astra Zeneca bygger brittiskt labb för coronatester

På några veckor kommer det i Storbritannien att byggas upp ett nytt laboratorium med kapacitet att klara av 30 000 coronatester per dag, enligt läkemedelskoncernen Astra Zenecas koncernchef Pascal Soriot. Det rapporterar TT.

Anläggningen kommer att ligga i Cambridge i östra England och ska byggas upp i samarbete med konkurrenten GSK och University of Cambridge.

Samtidigt kommer man att ta fram ett nytt test för att se om någon har antikroppar mot covid-19.

– Vi tror vi kan inleda provtagningar i mitten av april och att vi får upp nivån till 30 000 per dag i början av maj, säger Soriot.

Idag 09:25
Anders Wiklund / TT / / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Mackmyra Whisky gör handsprit med Swedish Tonic

Swedish Tonic gör gemensam sak med Mackmyra Whisky för att tillverka handsprit, rapporter DI. Båda bolagen har möjlighet att satsa eftersom krisen har slagit mot deras försäljning och därmed frigjort produktionskapacitet. Det har dock inte varit en lätt omställning att göra handsprit, även om efterfrågan är stor.

– Det fanns ett femtontal administrativa och regelmässiga hinder. Gustaf och hans gäng knäckte några, och vi de andra. Tillsammans tar vi ett slags OS-guld i omställning för att snabbt kunna leverera till dem som behöver det mest: sjukvården”, säger Magnus Dandanell, vd på Mackmyra Whisky, till DI.

Idag 09:07
Johanna Norin/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Boliden låter anställda bli vårdare under coronakrisen

Boliden ger vårdutbildade medarbetare på det egna företaget möjlighet att ta tjänstledighet för att stötta sjukvården under coronakrisen, skriver Metal Supply.

– Vi vet om att vi har ett antal medarbetare som har bytt karriär från sjukvården, och nu skapar vi en möjlighet för dem att vara tjänstlediga i tre månader för att gå tillbaka till sitt tidigare yrke och stötta upp, säger Klas Nilsson, kommunikationschef hos Boliden, till Metal Supply.

Det har redan kommit in flera intresseanmälningar om tjänstledigt.

Idag 08:27
Läs mer om Företagarhjältarna under coronakrisen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Ledarsvepet

Ledare: Testa gårdsförsäljning för att rädda mikrobryggerierna

Frågan om gårdsförsäljning av alkohol har aktualiserats av den pågående coronakrisen, skriver Emma Jaenson i BLT.

Hon menar att det ekonomiska läget får många mikrobryggerier att gå på knäna och skriver: ”När coronakrisen är över och vi kan gå till Systembolaget vore det oerhört sorgligt om hantverksölet var borta. Är det inte dags för sossarna att släppa på sitt rigida alkoholmonopol nu?”

4 tim
Ulf Kristersson.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Åkesson osynlig när Kristersson tar plats

En tydlig dominans av coronarelaterade ämnen syns på dagens ledarsidor.

Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson tar upp landsbygdens syn på tillresta turister. ”Jag vet att statsministern redan har sagt det. Och kungen. Men jag säger det i alla fall till alla stockholmare, göteborgare och andra. Stanna hemma i storstaden under påsk. Just nu är ni inte välkomna”, skriver han.

Dagens Industri och Expressen fokuserar på oppositionens roll under coronakrisen. DI:s Tobias Wikström tycker det är klokt att lyssna på Moderaterna, som bland annat vill att staten står för arbetsgivaravgifterna under två månader. Expressen menar i sin ledare att M-ledaren Ulf Kristersson nu framstår som den sanna oppositionsledaren och att han driver regeringen framför sig. ”SD och Jimmie Åkesson har varit nästintill osynliga”, konstaterar man.

Sydsvenskan blickar i stället mot Storbritannien och Boris Johnson som vårdas på intensiven för covid-19. Det är oklart hur landet ska styras, men än så länge håller det brittiska lugnet i sig, skriver man i ledaren.

Idag 07:24
Läs mer om Ledarsvepet