TT
Kärnkraftens framtid

Forskare: Kärnkraft sparar 1 000 miljarder

Det stormar kring energiöverenskommelsen. Oavsett vilken väg S väljer att gå, så vill forskarna att debatten kring kärnkraften nyanseras. Och att rätt siffror används som underlag när beslut ska fattas om Sveriges framtida energiförsörjning.

100 procent förnybart eller 100 procent fossilfritt? Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas krav på en ny energiöverenskommelse innan årsskiftet har rört om i grytan. Flera bedömare menar att M och KD nu förbereder sig för att hoppa av den nuvarande energiöverenskommelsen. Samtidigt har MP och Centerpartiet Stefan Löfven i ett hårt grepp. Just nu står Socialdemokraterna i mitten av den svenska energipolitiken och måste välja väg. 

På debatt- och ledarsidor spretar tolkningarna. Vissa menar att det är bekvämt för regeringen att sitta still i båten medan andra menar att det här är läget som S har väntat på för att kunna bryta sig ur MP:s klor – inte minst för industrins skull.

Oavsett måste ett val göras, och energiminister Anders Ygeman (S) kommer sannolikt att sätta sig ned och diskutera med M och KD, även om inställningen har varit sval. ”Frågan är om man kan få stöd från fem partier och då är det svårt att se att man kan ändra något grundläggande i överenskommelsen”, sa han till TT häromdagen. Totalt har fyra partier visat intresse för en helt ny energiöverenskommelse, eftersom även SD välkomnade utspelet från M och KD som bland annat innebär mål om ”100 procent fossilfritt” istället för ”100 procent förnybart”, vilket i så fall skulle öppna för fortsatt kärnkraft.

Slår direkt på elpriser – 150 000 per person

Anders Ygeman har tidigare pekat på prognoser från Energimyndigheten, som visar att Sverige klarar elförsörjningen både med och utan kärnkraft. Men här får han mothugg av Peter Szakalos, teknisk doktor i korrosionsvetenskap vid KTH, som menar att ny kärnkraft i Sverige på sikt skulle spara minst 1 000 miljarder kronor, jämfört med om kärnkraften fasas ut. Han menar att Ygeman och andra hänvisar till siffror som inte räknar in kostnaderna för att garantera leveranssäkerhet och tillförlitlighet när de pratar om alternativ till den väderoberoende kärnkraften.

– Enligt Sweco kommer det att krävas investeringar på dryga 1 500 miljarder kronor till 2040 för att garantera leveranssäkerheten utan kärnkraften, och dessa kostnader kommer i slutändan att läggas på landets elkonsumenter. Antingen direkt på elpriserna eller via nätavgifter som motsvarar 150 000 kronor per person eller 300 000 kronor per hushåll, säger han.

Samtidigt är Peter Szakalos medveten om att det i den energipolitiska debatten ofta framförs kritik mot att nybyggen av kärnkraft i Europa, inte minst i Finland, har drabbats av stora förseningar och därför ifrågasatts ur kostnadssynpunkt i Sverige. Men dessa argument bygger på att vind- och solkraftsproducenter inte behöver bära kostnaden för att säkra leveranssäkerheten i det framtida elsystemet, menar han.

”Blir minst 1 000 miljarder billigare”

Kostnaden för att ersätta de kvarvarande kärnreaktorerna med moderna franska ”EPR-enheter” kan idag uppskattas till omkring 500 miljarder kronor, berättar han. Andra leverantörer från Korea, USA och Japan kan förmodligen erbjuda lägre priser.

– Oavsett val av leverantör blir belastningen på den svenska ekonomin minst 1 000 miljarder kronor billigare med ny kärnkraft. Det finns ingen tvekan om att en omställning till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige är ett oerhört kostsamt projekt, och att kärnkraft ur ett systemperspektiv skulle bli väldigt mycket billigare, säger han.

Janne Wallenius, professor i reaktorsfysik vid KTH, förtydligar att besparingen på 1 000 miljarder kronor bygger på att kärnkraftverk har en livslängd på 60-80 år medan nya vindkraftsverk har en livslängd på omkring 25-30 år.

– Det betyder att även om det är billigare att bygga ny vindkraft än ny kärnkraft idag, så kommer man år 2050 att vara tvungen att ersätta hela den vindkraftspark som just nu kraftigt byggs ut. Det vill säga, ersätter vi gammal kärnkraft med ny kärnkraft har vi en kostnad på 500 miljarder kronor för detta under tiden 2020 till 2050. Men ersätter vi gammal kärnkraft med vindkraft, solkraft, ny vattenkraft och elnätsförstärkningar kostar detta mer än 1500 miljarder kronor under åren 2020 till 2090, säger han.

– Problemet är att kärnkraftverkens mycket långa livslängd inte ges något värde i balansräkningen, fortsätter han.

Forskarna: Debatten måste skifta fokus

Peter Szakalos har tidigare arbetat med kullager för vindkraft och menar att vindkraftsparker till och med behöver bytas ut vart 20:e år.

– När det gäller livslängd går det fyra vindkraftsparker per kärnkraftverk. Moderna kärnkraftverk har en livslängd på omkring 80 år och kan producera alla dagar på året, till skillnad från vindkraftverken. 

Han tycker därför att debatten om 100 procent förnybart är tråkig. Mer fokus borde ligga på klimatomställningen.

– Det är bra att man satsar på vindparker, det är såklart en fördel att de inte har något avfall. Men man bör vara realist. Utan ett rejält tekniksprång väldigt snart, så är vi tvungna att ha kärnkraften ett bra tag till. Det finns helt enkelt inga alternativ i nuläget, även om det kan komma i framtiden, säger han.

Tyska exemplet borde vara varningsklocka

En seriös diskussion borde utgå från elbehoven idag och i framtiden, menar Peter Szakalos. Koldioxidfri produktion och mål om att till exempel elektrifiera hela stålindustrin går inte riktigt ihop med att fasa ut kärnkraften, betonar han. Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv, vilket motsvarar den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland. Varningar kommer från flera håll, utan mer el är risken att klimatomställningen misslyckas och att utsläppsmålen till 2045 inte nås.

– Utmaningen är enorm. Det finns en överdriven optimism hos framför allt MP, de tar inte till sig skarpa siffror. Att avveckla kärnkraften är att skjuta sig i foten, säger Peter Szakalos och exemplifierar med utvecklingen i Tyskland.

– Energipriserna har gått upp våldsamt. Jag har svårt att se hur Sverige skulle tackla en liknande situation, även om vi har vattenkraften. Tillgång till billig el är ju en grundsten för en framgångsrik industri. Skulle vi kunna kombinera vind och kärnkraft, så skulle vi kunna exportera till kolproducerande länder som Polen och göra skillnad på riktigt – det vill säga göra ett globalt ”footprint”, säger han.

Det tyska exemplet borde fungera som en varningsklocka, menar han.

– De har till viss del hamnat i knät på Putin och blivit beroende av rysk naturgas. Jag har väldigt svårt att se att EU tycker att det är bra, säger han.

– Jag tror att Stefan Löfven personligen ser behovet av kärnkraft, men det landar i symbolpolitik. Frågan är hur mycket makten spelar roll? MP skulle ju strimla S om Löfven svängde kring kärnkraften. Men nu finns det ju flera partier som ser behoven i framtiden, säger Peter Szakalos.

Sker snabb utveckling

Det finns ingen tvekan om att en omställning till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige är ett oerhört kostsamt projekt, och att kärnkraft ur ett systemperspektiv skulle bli väldigt mycket billigare, enligt Peter Szakalos. Det borde åtminstone finnas med i kalkylen när olika alternativ ställs mot varandra, påpekar han.

Just nu pågår dessutom en snabb utveckling inom kärnkraftsområdet och ett flertal företag hoppas kunna erbjuda leverans av små, seriekopplade reaktorer med en elektrisk effekt på mellan 2 och 200 MW för olika typer av marknader. Forskningen har även gjort framsteg när det gäller akilleshälen, att ta hand om och återvinna långlivat och högaktivt avfall, så att slutförvaret blir så litet som möjligt, berättar han. Men kritik har riktats mot att kostnaden för elproduktion i små reaktorer kan bli dyr, vilket det kan ligga en del i, medger Peter Szakalos. Det behövs mer forskning.  

Men tiden för att bygga och ta en reaktor i drift skulle kunna minskas från dagens i genomsnitt sju år ner till två, anser Janne Wallenius.

Behövs mer detaljerade siffror

Om Sverige vill göra skillnad på riktigt borde vi försöka ligga långt fram i den här utvecklingen, menar Peter Szakalos. Då skulle vi kunna uppnå konkurrenskraftiga kostnader för elproduktion, minska investeringsrisker och tidigt kunna åtgärda kvalitetsproblem i leverantörskedjan, anser han.

Redan 2030 skulle dessa små reaktorer kunna installeras i delar av Sverige där det råder kraftig brist på lokal elproduktion, så att kommuner inte tvingas tacka nej till etableringar av elintensiv industri, enligt Janne Wallenius.

Utan kärnkraft skulle snittpriserna för el i Sverige dock fortfarande bli lägre än i Tyskland, tack vare vår vattenkraft, menar han. Men industrin räknar ändå med en fördubbling av elpriserna på den nordiska marknaden.

– Vi skulle alltså hamna på ett elpris på runt 60-70 öre kWh i ett system utan kärnkraft, säger han.

Oavsett vilken väg S väljer, så vill forskarna att debatten nyanseras.

– Det som behövs är mer detaljerade siffror på hur mycket CO2-utsläppen skulle öka med omställningen till 100 förnybart, och beräkningar på hur mycket det genomsnittliga elpriset ökar på grund av den ökade instabiliteten på elmarknaden, säger Janne Wallenius.

Toppnyheter

Vilhelm Stokstad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det nya bonus malus-systemet

Priserna på begagnade bilar ökar kraftigt

Priserna på begagnade bensinbilar ökade i snitt med 20 procent under 2019, samtidigt som äldre dieselbilar blev 13 procent dyrare. Det visar statistik från sajten Bilpriser, skriver TT.

Enligt nyhetsbyrån kan prisökningarna kopplas till det så kallade bonus malus-systemet, som infördes i juli 2018. Systemet har bidragit till att det blivit mindre attraktivt att köpa nya bensin- eller dieselbilar på grund av förhöjda skatter.

Det har i sin tur drivit upp efterfrågan på begagnade bilar, som inte omfattas av de nya skatterna.

39 min
PONTUS LUNDAHL / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Att straffa hantverkare är varken rimligt eller rättvist”

Vid årsskiftet höjs fordonsskatten kraftigt, särskilt för husbilar och lätta lastbilar. Att femdubbla fordonsskatten för hundratusentals svenska hantverkare och husbilsägare är varken rimligt eller rättvist, skriver Christian Ekström, vd Skattebetalarna, i en debattartikel i Norran.

Redan i fjol höjdes skatten i och med införandet av Bonus Malus. Christian Ekström menar att det är rätt att man ska betala för sina utsläpp, men Transportverkets nya mätmetod leder till att bilägarna får betala mer än sina egna miljökostnader.

”Det här är inte bara ett dråpslag mot 100 000 semesterfirande svenskar med husbil. Det slår också hårt mot hantverkare, budbilsföretag och lantbruk som är beroende av lätta lastbilar” skriver Christian Ekström.

16 dec 2019
Läs mer om Det nya bonus malus-systemet
Erdogan anländer till fredskonferensen i Berlin i dag- MURAT CETINMUHURDAR/PPO / TT NYHETSBYRÅN
Libyenkrisen

Analys: Väst står handfallet i libyska konflikten

Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan har tagit kommandot i fredssamtalen om Libyen, där de står på olika sidor i konflikten. Samtidigt står västvärlden handfallen och kan inte agera med enad front, skriver SVT:s reporter Tomas Thorén i en analys.

Bland annat ryktas Frankrike och Italien har valt olika sidor i striden mellan Khalifa Haftar och Fayez al-Sarraj som kan bli förödande för EU.

”Det rådande kaoset är gynnsamt klimat för islamistiska terrorgrupper. Libyen är också en flyktingportal till Europa.”

Seth Frantzman skriver i en analys i Jerusalem Post att det är Erdogan som hittills har varit den stora vinnaren i konflikten. Han har positionerat sig själv som en av de viktigaste spelarna vid Medelhavet och i Mellanöstern. Nu använder han sig av hotet om en flyktingström till Europa för att få som han vill i Libyen, skriver han.

”Detta är en klassisk strategi i Ankara”, skriver han.

6 min
Angela Merkel och Vladimir Putin i dag. JOHN MACDOUGALL / AFP
undefined

Världsledarna har inlett fredssamtalen om Libyen

Flera av de tyngsta världsledarna har anlänt till Berlin för fredskonferensen om Libyen. Målet med mötet är att försöka få krigsherren Khalifa Haftar och regeringschefen Fayez al-Sarraj att lägga ifrån sig vapnen.

Konflikten har blivit storpolitik sedan Turkiet skickat trupp till stöd för al-Sarraj och Ryssland gett sig in på Haftars sida.

– Vi har inte gett upp hoppet om dialog och en lösning på konflikten, sa Rysslands president Vladimir Putin när han anlände till mötet, enligt Reuters.

3 tim
Läs mer om Libyenkrisen
Sprängning på Östermalm / Mord i Vallentuna/ Dödsskjutning i Kungens kurva TT
Den svenska våldsvågen

Svart vecka i Stockholm: ”Extremt antal grova brott”

Det har varit en vecka präglad av många grova brott i Stockholmsregionen konstaterar flera medier.

Under lördagen kom två dödsbesked: En man sköts ihjäl vid en bensinmack i Kungens kurva och en ung man som sköts i Jordbro under fredagen dog av sina skador.

Natten mot måndag inträffade dessutom vad polisen anser är den kraftigaste detonationen någonsin i Stockholmsregionen när en sprängladdning utlöstes på Östermalm, skriver Mitt i. I onsdags hittades ett par mördade i sin villa i Vallentuna.

– Den här veckan har varit extrem sett till antalet grova brott som vi hanterat, säger polisens presstalesperson Eva Nilsson till Expressen.

2 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kriminologen: Finns risk för fler skjutningar

Det handlar ofta om uppgörelser på narkotikamarknaden när skottlossningar sker. Att ta till våld är ett sätt att klättra i hierarkin, menar Camila Salazar Atías, kriminolog och chef för Fryshusets sociala projekt, också engagerad inom S kriminalpolitiska förening, som TT intervjuat. Flera skjutningar med dödlig utgång har inträffat i Stockholmsområdet under veckan och det finns risk för hämndskjutningar tror hon.

– Det mönster man sett är att om skjutningarna är relaterade till varandra så följer det ett antal skjutningar i väldigt snabb följd. Svaren kommer väldigt tätt inpå, säger Salazar Atías.

2 tim
Polis vid brottsplatsen.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Man anhållen efter mordet vid bensinmacken

En man som greps i går har anhållits misstänkt för delaktighet i skjutningen vid Kungens kurva sydväst om Stockholm,uppger polisen för TT.

På lördagseftermiddagen hittades en man och en kvinna skjutna i en bil vid en bensinmack i området. Mannen avled senare av sina skador. Kvinnan skadades och fördes till sjukhus, hennes tillstånd uppges nu vara stabilt.

Polisen uppger att man under söndagen kommer att patrullera i området för att skapa trygghet och prata med eventuella vittnen.

4 tim
Läs mer om Den svenska våldsvågen
Drottning Elizabeth II med Meghan Markle och prins Harry. Arkivbild. TOLGA AKMEN / AFP
Brittiska kungahuset

Analyser: Drottningen har styrt detta med järnhand

Beskedet att Meghan Markle och prins Harry inte längre är arbetande medlemmar av kungafamiljen är ”omskakande”, säger Sky News hovkommentator Alastair Bruce.

– Det var ett varmt uttalande från drottningen, samtidigt som hon har löst ett problem som behövde lösas med sin monarkiska järnhand, säger han.

BBC:s kommentator Jonny Dymond skriver att det var nödvändigt med en tydlig separation mellan prinsparet och hovet.

”Harry och Meghan är fortfarande medlemmar av familjen, men de är i praktiken inte längre kungliga”, skriver han.

Expressens Karin Lennmor säger att drottningen i sitt uttalande försöker visa en försonlig sida, men att det ser annorlunda ut bakom kulisserna.

– Jag tror att det finns rejäla stormar under ytan. Det har bråkats mycket om det här, säger hon.

Igår 20:52
Några av förstasidorna.
undefined

Tidningarna går i spinn av Elizabeths ”hårda Megxit”

Drottningens besked om prins Harry och Meghan Markle är självklart förstasidestoff för de brittiska tidningarna. Många verkar överens om att drottning Elizabeth har beslutat om en uppgörelse som paret inte vill ha.

”Drottningen beordrar en hård Megxit”, lyder rubriken på Sunday Mirrors förstasida.

Sunday People skriver att ”Harry och Meghan är ute i kylan” medan The Sun skriver ”Payback time” med en infälld bild på drottningen.

2 tim
Harry och Meghan.  Steve Parsons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Inga titlar, inga pengar och Harry blir av med uppdrag

Harry och Meghans beslut om att distansera sig från det brittiska kungahuset innebär att Harry avstår från sina militära uppdrag. Det skriver Sky News som sammanställt flera effekter av beskedet.

Efter ett uttalande från drottningen under lördagen stod det klart att paret blir av med sina kungliga titlar och att de inte heller får ta del av apanaget. De kommer inte heller att representera drottningen, men deras arbete ska ske i linje med vad kungahuset menar är ”acceptabelt”.

BBC:s hovkorrespondent Daniela Relph kommenterar det hela med att det inte alls rör sig om att prinsparet distanserar sig från kungahuset, utan att de i stället lämnar det ”helt och hållet”.

Idag 10:33
Läs mer om Brittiska kungahuset

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer