TT
Kärnkraftens framtid

Forskare: Kärnkraft sparar 1 000 miljarder

Det stormar kring energiöverenskommelsen. Oavsett vilken väg S väljer att gå, så vill forskarna att debatten kring kärnkraften nyanseras. Och att rätt siffror används som underlag när beslut ska fattas om Sveriges framtida energiförsörjning.

100 procent förnybart eller 100 procent fossilfritt? Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas krav på en ny energiöverenskommelse innan årsskiftet har rört om i grytan. Flera bedömare menar att M och KD nu förbereder sig för att hoppa av den nuvarande energiöverenskommelsen. Samtidigt har MP och Centerpartiet Stefan Löfven i ett hårt grepp. Just nu står Socialdemokraterna i mitten av den svenska energipolitiken och måste välja väg. 

På debatt- och ledarsidor spretar tolkningarna. Vissa menar att det är bekvämt för regeringen att sitta still i båten medan andra menar att det här är läget som S har väntat på för att kunna bryta sig ur MP:s klor – inte minst för industrins skull.

Oavsett måste ett val göras, och energiminister Anders Ygeman (S) kommer sannolikt att sätta sig ned och diskutera med M och KD, även om inställningen har varit sval. ”Frågan är om man kan få stöd från fem partier och då är det svårt att se att man kan ändra något grundläggande i överenskommelsen”, sa han till TT häromdagen. Totalt har fyra partier visat intresse för en helt ny energiöverenskommelse, eftersom även SD välkomnade utspelet från M och KD som bland annat innebär mål om ”100 procent fossilfritt” istället för ”100 procent förnybart”, vilket i så fall skulle öppna för fortsatt kärnkraft.

Slår direkt på elpriser – 150 000 per person

Anders Ygeman har tidigare pekat på prognoser från Energimyndigheten, som visar att Sverige klarar elförsörjningen både med och utan kärnkraft. Men här får han mothugg av Peter Szakalos, teknisk doktor i korrosionsvetenskap vid KTH, som menar att ny kärnkraft i Sverige på sikt skulle spara minst 1 000 miljarder kronor, jämfört med om kärnkraften fasas ut. Han menar att Ygeman och andra hänvisar till siffror som inte räknar in kostnaderna för att garantera leveranssäkerhet och tillförlitlighet när de pratar om alternativ till den väderoberoende kärnkraften.

– Enligt Sweco kommer det att krävas investeringar på dryga 1 500 miljarder kronor till 2040 för att garantera leveranssäkerheten utan kärnkraften, och dessa kostnader kommer i slutändan att läggas på landets elkonsumenter. Antingen direkt på elpriserna eller via nätavgifter som motsvarar 150 000 kronor per person eller 300 000 kronor per hushåll, säger han.

Samtidigt är Peter Szakalos medveten om att det i den energipolitiska debatten ofta framförs kritik mot att nybyggen av kärnkraft i Europa, inte minst i Finland, har drabbats av stora förseningar och därför ifrågasatts ur kostnadssynpunkt i Sverige. Men dessa argument bygger på att vind- och solkraftsproducenter inte behöver bära kostnaden för att säkra leveranssäkerheten i det framtida elsystemet, menar han.

”Blir minst 1 000 miljarder billigare”

Kostnaden för att ersätta de kvarvarande kärnreaktorerna med moderna franska ”EPR-enheter” kan idag uppskattas till omkring 500 miljarder kronor, berättar han. Andra leverantörer från Korea, USA och Japan kan förmodligen erbjuda lägre priser.

– Oavsett val av leverantör blir belastningen på den svenska ekonomin minst 1 000 miljarder kronor billigare med ny kärnkraft. Det finns ingen tvekan om att en omställning till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige är ett oerhört kostsamt projekt, och att kärnkraft ur ett systemperspektiv skulle bli väldigt mycket billigare, säger han.

Janne Wallenius, professor i reaktorsfysik vid KTH, förtydligar att besparingen på 1 000 miljarder kronor bygger på att kärnkraftverk har en livslängd på 60-80 år medan nya vindkraftsverk har en livslängd på omkring 25-30 år.

– Det betyder att även om det är billigare att bygga ny vindkraft än ny kärnkraft idag, så kommer man år 2050 att vara tvungen att ersätta hela den vindkraftspark som just nu kraftigt byggs ut. Det vill säga, ersätter vi gammal kärnkraft med ny kärnkraft har vi en kostnad på 500 miljarder kronor för detta under tiden 2020 till 2050. Men ersätter vi gammal kärnkraft med vindkraft, solkraft, ny vattenkraft och elnätsförstärkningar kostar detta mer än 1500 miljarder kronor under åren 2020 till 2090, säger han.

– Problemet är att kärnkraftverkens mycket långa livslängd inte ges något värde i balansräkningen, fortsätter han.

Forskarna: Debatten måste skifta fokus

Peter Szakalos har tidigare arbetat med kullager för vindkraft och menar att vindkraftsparker till och med behöver bytas ut vart 20:e år.

– När det gäller livslängd går det fyra vindkraftsparker per kärnkraftverk. Moderna kärnkraftverk har en livslängd på omkring 80 år och kan producera alla dagar på året, till skillnad från vindkraftverken. 

Han tycker därför att debatten om 100 procent förnybart är tråkig. Mer fokus borde ligga på klimatomställningen.

– Det är bra att man satsar på vindparker, det är såklart en fördel att de inte har något avfall. Men man bör vara realist. Utan ett rejält tekniksprång väldigt snart, så är vi tvungna att ha kärnkraften ett bra tag till. Det finns helt enkelt inga alternativ i nuläget, även om det kan komma i framtiden, säger han.

Tyska exemplet borde vara varningsklocka

En seriös diskussion borde utgå från elbehoven idag och i framtiden, menar Peter Szakalos. Koldioxidfri produktion och mål om att till exempel elektrifiera hela stålindustrin går inte riktigt ihop med att fasa ut kärnkraften, betonar han. Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv, vilket motsvarar den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland. Varningar kommer från flera håll, utan mer el är risken att klimatomställningen misslyckas och att utsläppsmålen till 2045 inte nås.

– Utmaningen är enorm. Det finns en överdriven optimism hos framför allt MP, de tar inte till sig skarpa siffror. Att avveckla kärnkraften är att skjuta sig i foten, säger Peter Szakalos och exemplifierar med utvecklingen i Tyskland.

– Energipriserna har gått upp våldsamt. Jag har svårt att se hur Sverige skulle tackla en liknande situation, även om vi har vattenkraften. Tillgång till billig el är ju en grundsten för en framgångsrik industri. Skulle vi kunna kombinera vind och kärnkraft, så skulle vi kunna exportera till kolproducerande länder som Polen och göra skillnad på riktigt – det vill säga göra ett globalt ”footprint”, säger han.

Det tyska exemplet borde fungera som en varningsklocka, menar han.

– De har till viss del hamnat i knät på Putin och blivit beroende av rysk naturgas. Jag har väldigt svårt att se att EU tycker att det är bra, säger han.

– Jag tror att Stefan Löfven personligen ser behovet av kärnkraft, men det landar i symbolpolitik. Frågan är hur mycket makten spelar roll? MP skulle ju strimla S om Löfven svängde kring kärnkraften. Men nu finns det ju flera partier som ser behoven i framtiden, säger Peter Szakalos.

Sker snabb utveckling

Det finns ingen tvekan om att en omställning till 100 procent förnybar elproduktion i Sverige är ett oerhört kostsamt projekt, och att kärnkraft ur ett systemperspektiv skulle bli väldigt mycket billigare, enligt Peter Szakalos. Det borde åtminstone finnas med i kalkylen när olika alternativ ställs mot varandra, påpekar han.

Just nu pågår dessutom en snabb utveckling inom kärnkraftsområdet och ett flertal företag hoppas kunna erbjuda leverans av små, seriekopplade reaktorer med en elektrisk effekt på mellan 2 och 200 MW för olika typer av marknader. Forskningen har även gjort framsteg när det gäller akilleshälen, att ta hand om och återvinna långlivat och högaktivt avfall, så att slutförvaret blir så litet som möjligt, berättar han. Men kritik har riktats mot att kostnaden för elproduktion i små reaktorer kan bli dyr, vilket det kan ligga en del i, medger Peter Szakalos. Det behövs mer forskning.  

Men tiden för att bygga och ta en reaktor i drift skulle kunna minskas från dagens i genomsnitt sju år ner till två, anser Janne Wallenius.

Behövs mer detaljerade siffror

Om Sverige vill göra skillnad på riktigt borde vi försöka ligga långt fram i den här utvecklingen, menar Peter Szakalos. Då skulle vi kunna uppnå konkurrenskraftiga kostnader för elproduktion, minska investeringsrisker och tidigt kunna åtgärda kvalitetsproblem i leverantörskedjan, anser han.

Redan 2030 skulle dessa små reaktorer kunna installeras i delar av Sverige där det råder kraftig brist på lokal elproduktion, så att kommuner inte tvingas tacka nej till etableringar av elintensiv industri, enligt Janne Wallenius.

Utan kärnkraft skulle snittpriserna för el i Sverige dock fortfarande bli lägre än i Tyskland, tack vare vår vattenkraft, menar han. Men industrin räknar ändå med en fördubbling av elpriserna på den nordiska marknaden.

– Vi skulle alltså hamna på ett elpris på runt 60-70 öre kWh i ett system utan kärnkraft, säger han.

Oavsett vilken väg S väljer, så vill forskarna att debatten nyanseras.

– Det som behövs är mer detaljerade siffror på hur mycket CO2-utsläppen skulle öka med omställningen till 100 förnybart, och beräkningar på hur mycket det genomsnittliga elpriset ökar på grund av den ökade instabiliteten på elmarknaden, säger Janne Wallenius.

Professor vänder sig mot beräkningarna

Men Lennart Söder, professor i elkraftteknik vid KTH, köper varken resonemangen eller beräkningarna från Janne Wallenius och Peter Szakalos. Han menar att siffran om 1 000 miljarder bygger på orimliga antaganden och feltolkningar av Sweco-rapporten ”100 % förnybart – en rapport till Skellefteå kraft”, vilket han menar också har påpekats för forskarna utan åtgärd.

– Tyvärr är många av siffrorna helt tagna ur luften. Till exempel används kostnaden 420 miljarder för ”svängmassa” när Sweco snarare uppskattat den till 17,5 miljarder. Inte heller har det räknats med någon driftkostnad i kärnkraftverk utan bara investeringen, säger Lennart Söder och menar att det förnybara systemet till och med kan bli billigare om beräkningarna görs på rätt sätt.

Toppnyheter

Personer i en polsk vallokal.  Czarek Sokolowski / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Polen

Analyser: Ett splittrat Polen – ”det här kan gå riktigt illa”

Det är ett splittrat Polen som gick till presidentval under söndagen, vilket också visade sig i det oerhört jämna resultatet från den första vallokalsundersökningen. Det skriver DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski.

Om den sittande presidenten Andrzej Duda, som har en knapp ledning vinner, kommer Polen bli ett allt mer auktoritärt land. En förlust för Rafal Trzaskowski skulle ändå betyda att han är en obestridlig ledare för den liberala oppositionen, skriver Winiarski.

The Guardians korrespondent i Polen, Christian Davies skriver på Twitter att han är rädd för att det jämna valresultatet kan leda till stora problem.

”Det är extremt spänt, i ett väldigt splittrat land och det finns inga oberoende myndigheter. Det här kan gå riktigt illa.”

1 tim
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski.  TT
undefined

Utlandsrösterna kan bli tungan på vågen i polskt val

Utlandsrösterna kan avgöra det polska presidentvalet. Det säger Stefan Ingvarsson, Sveriges tidigare kulturråd i Warszawa och Polenkännare till SVT.

– Det bor flera miljoner polacker utomlands, i första valomgången röstade ungefär en halv miljon. Det här är verkligen tungan på vågen, säger han.

När vallokalerna stängde klockan 21.00 på söndagskvällen hade Andrzej Duda fått 50,4 procent av rösterna och Rafal Trzaskowski 49,6 procent enligt den första vallokalsundersökningen.

Peter Johnsson, författare och Polenexpert, tror också att utlandsrösterna kan komma att avgöra valet, enligt TT. Den amerikanska journalisten Anne Applebaum skriver på Twitter att polacker boendes i andra länder har köat för att rösta.

3 tim
Rafal Trzaskowski .  Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trzaskowski tror på seger: Rösterna måste bara räknas

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski tror att han kommer att gå segrande ur det polska presidentvalet.

– Allt vi behöver göra är att räkna rösterna. Det kommer att vara en spänd natt, men jag är säker på att när alla röster har räknats, då kommer vi att vinna, sa Trzaskowski under ett tal i en av Warszawas parker.

När vallokalerna hade stängt på söndagskvällen var det oerhört jämnt mellan de bägge kandidaterna. Andrzej Duda har en knapp ledning med 50,4 procent mot Rafal Trzaskowskis 49,6 procent, enligt en undersökning.

Den sittande presidenten Duda tackade sina supportrar när vallokalerna stängde.

– Jag vill tacka alla som röstade på mig, och även kritikerna, sa han.

2 tim
Läs mer om Valet i Polen
Mark Schiefelbein / TT NYHETSBYRÅN
Stormakten Kina

”Klockan bör ticka för Tiktok och Huawei”

Kommunistdiktaturen Kinas visar tydligt att de inte respekterar privat äganderätt och använder skrupelfritt staten, näringslivet och etniska kineser runt om i världen för att samla information och öka sin makt globalt. Därför måste vi se till att det kinesiska Kommunistpartiet inte fortsätter att försöka nästla sig in i demokratier, skriver DN:s ledarskribent Sofia Nerbrand.

Redan nu har Indien förbjudit ett femtiotal kinesiska appar, bland annat videoplattformen Tiktok med 120 miljoner användare i landet. 

Vidare överväger USA ett förbud på appen då utrikesminister Mike Pompeo, varnar för att Tiktok kan dammsuga och utnyttja användardata på ett otillbörligt sätt.

På samma sätt borde Sverige göra liknande blockeringar mot telekomföretaget Huaweis potentiella inblandning i Sveriges 5G-nät.

Vi har tidigare sett hur Kina har hotat Storbritannien, USA, Brasilien, Tyskland, Indonesien, Australien, Nya Zeeland, Indien, Frankrike, Vietnam och Filippinerna med att säga upp avtal och dra in investeringar där om de portar telekombolaget.

"Men det gäller att stå på sig nu. Det är av stor säkerhetspolitisk betydelse att auktoritära stater inte får tillgång till kritisk infrastruktur och information", skriver hon.

3 tim
Räddningsinsats i provinsen Jiangxi. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Enorma översvämningar hotar miljoner i södra Kina

Stora delar av södra Kina har drabbats av översvämningar. Nästan 34 miljoner påverkas redan och ytterligare regn väntas, rapporterar Al Jazira.

Kinas största vattentäkt, Poyangsjön, och den anslutande Yangtzeefloden, är på väg att svämmas över och Jiangxiprovinsen har utfärdat den högsta varningen på en fyragradig skala, enligt Reuters.

Hittills rapporteras inga människor ha skadats, uppger statskontrollerade kinesiska CCTV.

Idag 11:52
Läs mer om Stormakten Kina
Virusprovtagning i Sydafrika. Themba Hadebe / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Sydafrika inför utegångs- och alkoholförbud på nytt

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa meddelade på söndagen att landet på nytt inför nattligt utegångsförbud till följd av coronaviruset och att all försäljning av alkohol åter stoppas.

– När vi närmar oss toppen på smittspridningen är det viktigt att vi inte belastar vården med alkoholrelaterade skador, sa Ramaphosa i ett tv-tal

De senaste dagarna har antalet nya fall av smittan ökat kraftigt i landet, med runt 12 000 nya fall varje dag.

2 tim
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
undefined

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

Idag 15:59
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Illustrationsbild. Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Sveriges äldre mår bättre – trots pandemi och isolering

Trots coronapandemin mår svenska äldre bättre än på många år, visar en undersökning från Göteborgs universitet som TT rapporterar om.

I undersökningen har personer mellan 65 och 71 år själva fått skatta sin hälsa, och de senaste åren har trenden varit nedåtgående. Men i år har kurvan vänt uppåt. Ett annat trendbrott är att de äldre nu är mer nöjda med sin ekonomi.

– Förra året jämförde man kanske sin ekonomiska situation eller hälsa med någon som har det bättre. I år jämför man med personer som har förlorat jobbet på grund av covid eller som ligger i respirator, säger Pär Bjälkebring som gjort undersökningen.

3 tim
Katastrofövning på Karolinska sjukhuset. Fredrik Sandberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Katastrofmedicin bör bli obligatoriskt i utbildningen”

För att Sverige ska stå bättre rustat inför nästa kris måste katastrof- och försvarsmedicin bli en obligatorisk del av grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. Det skriver fyra debattörer från vården på DN Debatt.

De vill också bland annat att regionerna årligen genomför egenkontroller av den egna katastrofmedicinska beredskapen och att civil sjukvårdspersonal ges rätt till tjänstledighet för arbete under kriser utomlands för att bygga på sin kunskap.

Debattörerna vill också att offentlig finansiering av svensk katastrofmedicinsk forskning ses över.

3 tim
Anders Björkman. KI/TT
undefined

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

Idag 16:14
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

Idag 15:23
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen