Det råder en kraftig slagsida i debatten om friskolorna. Faktum är att de svenska skolresultaten är på väg uppåt igen, menar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren. ”Det finns ytterst lite som tyder på att vinstintresset orsakat problemen i grundskolan”, säger han till fPlus.

Det har uppstått en intensiv debatt om friskolornas framtid efter att utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” ledd av Björn Åstrand presenterat sitt betänkande och remissinstanserna sagt sitt. Men skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren säger till fPlus att debatten har kantrat över till en osaklig kritik av de fristående skolformerna.

– I debatten ignorerar man ofta den evidens som finns kring vad som påverkar skolresultaten. Det finns stöd i forskningen för att friskolorna har höjt kunskaperna i grundskolan något, även i internationella mätningar.

När det går bra för den svenska skolan måste man våga prata om det

Gabriel Heller Sahlgren hänvisar också till Sveriges resultat i stora internationella studier, bland annat PISA. Där framgår det att Sverige har höjt sig rejält de senaste åren.

– Sverige föll kraftigt åren 2000–2012 men de senaste PISA-undersökningarna visar att Sverige går starkt uppåt. Hela tappet är utraderat bland elever med åtminstone en förälder född i Sverige. Det är bisarrt att man låtsas som att det fortfarande går väldigt dåligt för svensk skola för att skapa konflikt i den politiska debatten. När det går bra för den svenska skolan måste man våga prata om det, säger Gabriel Heller Sahlgren.

Ett återkommande argument i debatten är att de vinster företagen gör är dåligt för skolan och samhället. Men Gabriel Heller Sahlgren uppger att han som forskare inte svänger sig med begrepp om något kan anses som ”fult”, utan han bedömer om något fungerar eller inte.

– Visst finns det problem i svensk skola men de ligger inte här. Det finns ytterst lite som tyder på att vinstintresset i sig orsakat problemen i grundskolan. Tvärtom har de bidragit till ökad konkurrens, vilket i sin tur höjt kvaliteten något. Vinstdrivande skolor tycks också hålla lika god kvalitet som icke-vinstdrivande skolor. Vinstdrivande skolor har samtidigt om något lägre betygsinflation än icke-vinstdrivande skolor.

Svenskt Näringsliv är i sitt remissvar kritiskt mot Åstrandsutredningens förslag och vill inte att de genomförs. Förslagen riskerar att få en rad negativa effekter i form av ökad rättsosäkerhet, byråkratisering och sämre likvärdighet mellan kommunala och fristående skolor, menar arbetsgivarorganisationen. Gabriel Heller Sahlgren menar samtidigt att vissa av Åstrandsutredningens förslag är bra.

– Jag blir ofta beskylld för att försvara friskolorna, men jag vill också reformera och förbättra systemet. Målet med reformerna bör förstås inte vara att försämra skolmarknaden utan att förbättra den.

Kritiker hävdar att friskolor skulle drabbas av kraftigt sänkt skolpeng och att nästan all expansion av friskolor skulle stoppas, om Åstrandsutredningens förslag genomförs. Gabriel Heller Sahlgren varnar för att förslaget om att införa ett avdrag i skolpengen till fristående aktörer skulle minska, inte öka, likvärdigheten i resursfördelningen och att förslaget i förlängningen riskerar att slå undan benen på fristående aktörer. Han menar att utredningen räknat fel och att kommunala skolor redan idag ersätts för de merkostnader den pekar på.

– Min forskning visar samtidigt att när antalet elever i fristående skolor ökar så minskar kommunernas skolkostnader. Kommunerna tjänar alltså finansiellt på att ha fristående skolor.

Jag vill förbättra skolmarknaden. Därför bör man stärka allas möjligheter att välja skola

Särskilt en princip är Gabriel Heller Sahlgren mån om att framhålla och det som var poängen med friskolereformen på 1990-talet – nämligen att svenska föräldrar själva ska få välja vilken skola deras barn ska gå i.

– Jag vill förbättra skolmarknaden. Därför bör man stärka allas möjligheter att välja skola, säger han.

Gabriel Heller Sahlgren uppger att han känner en frustration över hur skoldebatten förs. Internationella studier visar att det är framförallt elever med minst en förälder född i Sverige som går uppåt i resultatmätningarna.

– Det är denna grupp man bör titta på om man är intresserad av skolsystemets effekter i sig. Nu är den absolut viktigaste utmaningen för svensk skola hur man också ska förbättra resultaten för elever med utländsk bakgrund. Och detta har framförallt inte så mycket att göra med skolform utan med skolans struktur och pedagogik. Det finns redan ett beprövat recept för att höja resultaten i utanförskapsområden, säger Gabriel Heller Sahlgren.

Han hänvisar till framgångsrika erfarenheter från Storbritannien och USA, där stenhård disciplin och lärarledd undervisning med fokus på att lära barnen att arbeta hårt, gjort mirakel för elever från svåra förhållanden.

– Debatten borde handla om hur man får upp elever med utländsk bakgrund till samma nivåer som de svenska. Frågan är om vi vågar ta tag i detta istället för att fortsätta älta frågan om vinster, säger Gabriel Heller Sahlgren till fPlus.