TT NYHETSBYRÅN
Plastpåseskatten

Forskare: Därför blir det mer plast efter plastpåseskatten

Nu kommer en ny kritikstorm mot plastpåseskatten som ska träda i kraft i maj i år. Forskare pekar på absurda konsekvenser – som går helt på tvärs mot vad politikerna vill. ”Den här typen av politik riskerar att leda till att man minskar tilltron till den svenska miljöpolitiken”, säger en expert till fPlus.

Kritiken mot den nya skatten på plastbärkassar är fortfarande stenhård. Flera tunga experter har redan dömt ut den för att vara ineffektiv och till och med öka utsläppen.

– Man marknadsför det som någon form av miljöskatt. Och det är något man verkligen kan fundera på. Är det en miljöskatt? Är den effektivt utformad? Jag skulle säga nej på båda, säger Runar Brännlund, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Träder i kraft i maj i år

Den nya skatten på plastbärkassar träder i kraft den 1 maj i år. Då blir det tre kronors skatt på bärkassar när du handlar mat och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Dessutom tillkommer 25 procent moms tillkommer på prishöjningen som skatten innebär. En skatt på 3 kronor innebär en total skattehöjning på 3,75 kr.

–Plastpåsar är praktiskt för oss människor, men ett otyg för djuren och naturen. De orsakar nedskräpning och finns kvar länge i naturen eftersom det tar väldigt lång tid att brytas ned. En skatt kommer att stimulera till ny teknik och hållbara konsumtionsmönster, sa Per Bolund, biträdande finansminister, i ett pressmeddelande i september.

”Man kan fundera på vad som egentligen är syftet?”

Skatten är ett resultat av Januariavtalet och en del av budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Syftet är bland annat att minska nedskräpningen och spridningen av mikroplaster i naturen.

– Man kan även fundera på vad som egentligen är syftet? Ett av de största argumenten för skatten handlar om nedskräpning och att plast kan hamna i haven. Men den effekten är försumbar, det problemet har vi inte i Sverige, säger Runar Brännlund och fortsätter:

– Våra plastkassar hamnar inte i Stilla havet eller i Kina, de används som bärkassar och soppåsar. Sedan hamnar de i kraftvärmeverk och blir värme eller el. Dessutom är majoriteten av plastbärkassarna i Sverige gjorda av förnybara resurser. 

Enligt regeringen ska den nya skatten bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen. Och plastpåsarna har minskat. Från 114 plastbärkassar per person och år 2017 till 102 2018.

– Vi ska få siffrorna för 2019 i maj vilket är då som skatten träder i kraft. Det är olyckligt att man inte väntat med att se hur handelns kraftsamling gett resultat i flera år innan man lägger på en skatt, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Matematiken går inte ihop

Enligt regeringen kommer skatten på plastbärkassar inbringa runt 2,1 miljarder kronor 2020 och 2,7 miljarder 2021. Man räknar då med att plastpåsarna kommer att minska med 30 procent.

– Det är föga troligt att man kommer att få in 2,7 miljarder kronor nästa år. Konsumenterna kommer att reagera och vända sig till andra alternativ, säger Mats Hedenström.

Även Runar Brännlund ifrågasätter hur skatten ska fungera fiskalt. 

– Att använda den här typen av punktskatter är inte särskilt effektivt ur ett fiskalt perspektiv. Om syftet är att få in skatteintäkter är det bättre att använda sig av breda skattebaser som till exempel en allmän skatt på konsumtion. Det blir lite symbolpolitik över det hela.

Ytterligare kritik har handlar om att skatten inte är differentierad. Det vill säga att den skulle göra skillnad på om en plastbärkasse har fossilt ursprung eller är gjord av förnybara källor. Dessutom ger en tygkasse i ekologisk bomull 20 000 gånger större avtryck på miljön än en plastpåse och måste användas varje dag i 55 år för att ha lika låg miljöpåverkan som en plastpåse, enligt en studie från 2018 från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket.

”Kan leda till att den totala mängden plast ökar”

I förarbetena till lagen står: ”Med ”bärkasse” avses påse, med eller utan handtag, som är avsedd att tillhandahållas konsumenter för att de ska kunna packa varor på en plats där varor tillhandahålls eller bära varor därifrån och som inte är avsedd för varaktigt bruk”. Förutom plastbärkassarna kommer även varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre, enligt den nya lagen.

– I dag tillhandahålls de påsarna kostnadsfritt och det kan bli svårt rent praktiskt för handlarna att ta ut den kostnaden i butiken. Samtidigt behövs en viss form av emballage så det finns risk att mer frukt och grönt säljs förpackat i plast i butikerna, säger Mats Hedenström.

– Detta samtidigt som vi kommer att köpa fler avfallspåsar på rulle. Det kan leda till att den totala mängden plast ökar.

Runar Brännlund ser även en effekt att allt mer matvaror förpackas i plast i butikerna.

– Om butikerna nu väljer att förpacka varor såsom frukt och liknande kan det såklart resultera i mer plast. Utöver det så kommer det kanske bli så att man köper rullar med soppåsar för att undvika skatten, säger han och fortsätter:

– Jag har en kompis som köpt upp en årsförbrukning av plastbärkassar nu innan skatten träder i kraft. Det är nog ganska ovanligt men det kan vara en effekt som privatpersoner tar till om de vill undvika skatten.

Överskattar intäkterna

Runar Brännlund menar därmed att det är möjligt att man underskattar effekten av hur mycket plastbärkassarna kommer att minska.

– Om man underskattar hur mycket plastpåsekonsumtionen kommer att minska överskattar man då samtidigt intäkterna från skatten, säger han.

Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro menar att det finns ett bristande underlag i propositionen och ifrågasätter om skatten verkligen står i proportion till miljöskadan.

– Enligt förorenaren betalar-principen ska skatten vara lika stor som den miljöskada som orsakas. Om varje plastpåse verkligen kostar samhället 3 kronor i form av nedskräpning, är de totala miljökostnaderna cirka 3 miljarder kronor för plastpåsar.

”Inte velat se vad branschen åstadkommit”

Han poängterar att plastpåsar endast utgör en liten del av den totala nedskräpningen.
– Den totala samhällskostnaden för nedskräpning skulle i så fall uppgå till tiotals eller uppemot hundra miljarder kronor. Det känns inte rimligt.

Mats Hedenström menar att den är ”populistisk”.

– Den här typen av politik riskerar att leda till att man minskar tilltron i den svenska miljöpolitiken och driver en ännu djupare klyfta mellan väljare och politiker.

Dessutom kommer det att leda till att man lägger en våt filt över innovationskraften inom svensk plastindustri, konstaterar Mats Hedenström.

– Svensk plastindustri har jobbat länge för att göra plastbärkassarna så bra som det bara går. De är numera i regel gjorda av sockerrör eller återvunnet material. Det är beklagligt att man inte har velat se vad branschen har åstadkommit innan man la på den här skatten, säger Mats Hedenström.

fPlus har sökt finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Fakta: Skatten införs 1 maj 2020. Skattskyldig blir den som tillverkar plastbärkassar, den som för in eller tar emot plastbärkassar från annat EU-land och den som importerar plastbärkassar. Därutöver undantas en fysisk persons tillverkning, införsel, mottagande och import av skattepliktiga varor som är avsedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk. I de delar som rör registrering som godkänd lagerhållare
föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

Källa: Regeringen

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer