TT NYHETSBYRÅN
Skatten på plastbärkassar

Forskare: Därför blir det mer plast efter plastpåseskatten

Nu kommer en ny kritikstorm mot plastpåseskatten som ska träda i kraft i maj i år. Forskare pekar på absurda konsekvenser – som går helt på tvärs mot vad politikerna vill. ”Den här typen av politik riskerar att leda till att man minskar tilltron till den svenska miljöpolitiken”, säger en expert till fPlus.

Kritiken mot den nya skatten på plastbärkassar är fortfarande stenhård. Flera tunga experter har redan dömt ut den för att vara ineffektiv och till och med öka utsläppen.

– Man marknadsför det som någon form av miljöskatt. Och det är något man verkligen kan fundera på. Är det en miljöskatt? Är den effektivt utformad? Jag skulle säga nej på båda, säger Runar Brännlund, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Träder i kraft i maj i år

Den nya skatten på plastbärkassar träder i kraft den 1 maj i år. Då blir det tre kronors skatt på bärkassar när du handlar mat och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Dessutom tillkommer 25 procent moms tillkommer på prishöjningen som skatten innebär. En skatt på 3 kronor innebär en total skattehöjning på 3,75 kr.

–Plastpåsar är praktiskt för oss människor, men ett otyg för djuren och naturen. De orsakar nedskräpning och finns kvar länge i naturen eftersom det tar väldigt lång tid att brytas ned. En skatt kommer att stimulera till ny teknik och hållbara konsumtionsmönster, sa Per Bolund, biträdande finansminister, i ett pressmeddelande i september.

”Man kan fundera på vad som egentligen är syftet?”

Skatten är ett resultat av Januariavtalet och en del av budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Syftet är bland annat att minska nedskräpningen och spridningen av mikroplaster i naturen.

– Man kan även fundera på vad som egentligen är syftet? Ett av de största argumenten för skatten handlar om nedskräpning och att plast kan hamna i haven. Men den effekten är försumbar, det problemet har vi inte i Sverige, säger Runar Brännlund och fortsätter:

– Våra plastkassar hamnar inte i Stilla havet eller i Kina, de används som bärkassar och soppåsar. Sedan hamnar de i kraftvärmeverk och blir värme eller el. Dessutom är majoriteten av plastbärkassarna i Sverige gjorda av förnybara resurser. 

Enligt regeringen ska den nya skatten bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen. Och plastpåsarna har minskat. Från 114 plastbärkassar per person och år 2017 till 102 2018.

– Vi ska få siffrorna för 2019 i maj vilket är då som skatten träder i kraft. Det är olyckligt att man inte väntat med att se hur handelns kraftsamling gett resultat i flera år innan man lägger på en skatt, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Matematiken går inte ihop

Enligt regeringen kommer skatten på plastbärkassar inbringa runt 2,1 miljarder kronor 2020 och 2,7 miljarder 2021. Man räknar då med att plastpåsarna kommer att minska med 30 procent.

– Det är föga troligt att man kommer att få in 2,7 miljarder kronor nästa år. Konsumenterna kommer att reagera och vända sig till andra alternativ, säger Mats Hedenström.

Även Runar Brännlund ifrågasätter hur skatten ska fungera fiskalt. 

– Att använda den här typen av punktskatter är inte särskilt effektivt ur ett fiskalt perspektiv. Om syftet är att få in skatteintäkter är det bättre att använda sig av breda skattebaser som till exempel en allmän skatt på konsumtion. Det blir lite symbolpolitik över det hela.

Ytterligare kritik har handlar om att skatten inte är differentierad. Det vill säga att den skulle göra skillnad på om en plastbärkasse har fossilt ursprung eller är gjord av förnybara källor. Dessutom ger en tygkasse i ekologisk bomull 20 000 gånger större avtryck på miljön än en plastpåse och måste användas varje dag i 55 år för att ha lika låg miljöpåverkan som en plastpåse, enligt en studie från 2018 från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket.

”Kan leda till att den totala mängden plast ökar”

I förarbetena till lagen står: ”Med ”bärkasse” avses påse, med eller utan handtag, som är avsedd att tillhandahållas konsumenter för att de ska kunna packa varor på en plats där varor tillhandahålls eller bära varor därifrån och som inte är avsedd för varaktigt bruk”. Förutom plastbärkassarna kommer även varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre, enligt den nya lagen.

– I dag tillhandahålls de påsarna kostnadsfritt och det kan bli svårt rent praktiskt för handlarna att ta ut den kostnaden i butiken. Samtidigt behövs en viss form av emballage så det finns risk att mer frukt och grönt säljs förpackat i plast i butikerna, säger Mats Hedenström.

– Detta samtidigt som vi kommer att köpa fler avfallspåsar på rulle. Det kan leda till att den totala mängden plast ökar.

Runar Brännlund ser även en effekt att allt mer matvaror förpackas i plast i butikerna.

– Om butikerna nu väljer att förpacka varor såsom frukt och liknande kan det såklart resultera i mer plast. Utöver det så kommer det kanske bli så att man köper rullar med soppåsar för att undvika skatten, säger han och fortsätter:

– Jag har en kompis som köpt upp en årsförbrukning av plastbärkassar nu innan skatten träder i kraft. Det är nog ganska ovanligt men det kan vara en effekt som privatpersoner tar till om de vill undvika skatten.

Överskattar intäkterna

Runar Brännlund menar därmed att det är möjligt att man underskattar effekten av hur mycket plastbärkassarna kommer att minska.

– Om man underskattar hur mycket plastpåsekonsumtionen kommer att minska överskattar man då samtidigt intäkterna från skatten, säger han.

Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro menar att det finns ett bristande underlag i propositionen och ifrågasätter om skatten verkligen står i proportion till miljöskadan.

– Enligt förorenaren betalar-principen ska skatten vara lika stor som den miljöskada som orsakas. Om varje plastpåse verkligen kostar samhället 3 kronor i form av nedskräpning, är de totala miljökostnaderna cirka 3 miljarder kronor för plastpåsar.

”Inte velat se vad branschen åstadkommit”

Han poängterar att plastpåsar endast utgör en liten del av den totala nedskräpningen.
– Den totala samhällskostnaden för nedskräpning skulle i så fall uppgå till tiotals eller uppemot hundra miljarder kronor. Det känns inte rimligt.

Mats Hedenström menar att den är ”populistisk”.

– Den här typen av politik riskerar att leda till att man minskar tilltron i den svenska miljöpolitiken och driver en ännu djupare klyfta mellan väljare och politiker.

Dessutom kommer det att leda till att man lägger en våt filt över innovationskraften inom svensk plastindustri, konstaterar Mats Hedenström.

– Svensk plastindustri har jobbat länge för att göra plastbärkassarna så bra som det bara går. De är numera i regel gjorda av sockerrör eller återvunnet material. Det är beklagligt att man inte har velat se vad branschen har åstadkommit innan man la på den här skatten, säger Mats Hedenström.

fPlus har sökt finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Fakta: Skatten införs 1 maj 2020. Skattskyldig blir den som tillverkar plastbärkassar, den som för in eller tar emot plastbärkassar från annat EU-land och den som importerar plastbärkassar. Därutöver undantas en fysisk persons tillverkning, införsel, mottagande och import av skattepliktiga varor som är avsedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk. I de delar som rör registrering som godkänd lagerhållare
föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

Källa: Regeringen

Toppnyheter

AndersTegnell. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Antikroppstudie görs om efter oväntade resultatet

En undersökning som Folkhälsomyndigheten nyligen presenterade visade att bara 7,3 procent av stockholmarna hade utvecklat antikroppar mot det nya coronaviruset. Den låga siffran förvånade myndigheten, som nu har granskat undersökningen igen och hittat en möjlig felkälla, skriver Expressen.

– Den här gruppen som vi tog proverna ifrån var nog inte helt representativ för befolkningen i Stockholm, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Folkhälsomyndigheten ska nu göra en ny undersökning med ett annat urval och hoppas kunna presentera de nya siffrorna nästa vecka.

9 min
Social distansering mellan människor som väntar på bussen i Solna centrum. Illustrationsbild. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

MSB: Färre uppger att de följer myndigheternas rekommendationer

Omkring en av tio följer myndigheternas rekommendationer i lägre grad än tidigare, enligt en Sifo-undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade på dagens pressträff om coronaläget.

Fortfarande svarar åtta av tio att de följer rekommendationerna i lika hög grad som för ett par veckor sedan.

– Fortsätt med det, håll ut, håll avstånd, håll kontakten med någon som kan behöva det och var en del av lösningen, säger Svante Werger, rådgivare på MSB.

2 tim
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

31 nya dödsfall i covid-19 – över 4 000 döda i Sverige

Det senaste dygnet har 31 nya dödsfall i covid-19 registrerats i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten. Därmed har totalt 4 029 människor dött.

Efter långhelgen räknar dock myndigheten med en eftersläpning i siffrorna.

– Vi lär ser en ansamling av fall de närmaste dagarna, helt klart, säger statsepidemiolog Anders Tegnell på en pressträff.

Han noterar en nedåtgående trend bland personer som intensivvårdas, samt färre smitt- och dödsfall på äldreboenden.

– En hel del håller ändå på att bli bättre, successivt, säger Tegnell.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Dominic Cummings på söndagen. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Cummings gör ”sällsynt” uttalande om resan

Dominic Cummings, nära rådgivare till Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, ska på måndagen göra ett uttalande om anklagelserna mot honom. Att en rådgivare håller en egen pressträff beskrivs av brittiska medier som ”sällsynt” och att det ”saknar motstycke”.

Cummings har polisanmälts av ett vittne som säger sig ha sett honom i turistorten Durham – över 40 mil från hemmet i London. Det skulle innebära att Cummings bröt mot de coronadirektiv han själv varit med och upprättat.

Efter den senaste tidens skriverier har avgångskraven haglat mot rådgivaren. I helgen fick han dock stöd av premiärminister Johnson som sa att Cummings ”agerat ansvarsfullt”.

1 tim
Vattengympa i Rom på måndagen. Andrew Medichini / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kravet på badhusen: Sju kvadratmeter per person

I stora delar av Italien får gym och badhus öppna på måndagen, skriver italienska Corriere della Sera. Detta sker dock under hårda restriktioner, bland annat måste besökare som tränar hålla två meters avstånd. Dessutom får simbassängerna inte ta emot fler badande än att varje person har en egen simyta på sju kvadratmeter.

I Lombardiet, som varit hårt drabbat av coronaviruset, håller gym och badanläggningar stängt i ytterligare en vecka.

24 min
Illustrationsbild Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norska experter: ”För tidigt att öppna svenskgränsen”

Norge planerar att öppna gränserna mot omvärlden i mitten av juni, något som mötts av kritik inom landet.

I en debattartikel i VG skriver professorerna Gunnar Kvåle och Dag Svanaes att de ”starkt avråder” från öppning eftersom smittosituationen i Sverige enligt dem inte är ”under kontroll”.

”Det finns inga tecken på en väsentlig nedgång i Sverige. Vi får därför räkna med att skillnaden i antalet smittade mellan Norge och Sverige länge kommer att vara så stor att det inte är aktuellt med en öppning i början av sommaren”, skriver de.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
De svenska krispaketen

Utdelningsförbud kullkastar företagens krisplaner

Tillväxterkets skärpta utdelningsförbud tvingar företagen att riva upp sina krisplaner, skriver DI.

Ett av dem är it-konsultbolaget Biolit som innan utdelningsdebatten briserade permitterade sina anställda på 60 procent och samtidigt tog ut den minsta utdelningen på tre år.

– Tyvärr behöver vi hålla extra möten för att gå igenom uppsägningar. Vi måste se över lönsamheten eftersom permitteringsstödet dras in, säger Martin Östling, som är vice vd till tidningen.

Som sten på bördan gäller det indragna permittierngsstödet vid utdelningar retroaktivt från den 16 mars. Samtidigt förblir många frågor obesvarade. Tillväxtverket är exempelvis förtegna om företag fortfarande har rätt till stödet om man drar tillbaka utdelningarna.

Bemanningsföretaget Veterankraft, som har permitterat större delen av den fasta personalen, har också fått rita om krisplanerna. Peter Ahlberg, vd och grundare av bemanningsbolaget Veterankraft riktar skarp kritik mot regeringens kappvändning vad gäller företagsstöd.

– Våra politiker har begränsad insikt i och förståelse för hur det är att bedriva små och medelstora företag. Det är oerhört svårt att navigera i system, när det kommer nya besked efterhand, säger Ahlberg.

2 tim
Ali Lorstani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Statens stöd till företagen är felkonstruerat

”Systemet med korttidspermittering spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att ta sig ur krisen. Därför är det viktigt att diskutera det”, skriver Nima Sanandaji i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han menar bland annat att systemet är krångligt samt att regeringen ”bestraffar” framgångsrika verksamheter då företag som gör utdelning inte får ta del av stödet.

Dessutom får enskilda näringsidkare endast begränsat stöd i Sverige, till skillnad från Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge.

”Systemet är kort och gott felkonstruerat. Staten behöver växla om till en konstruktiv ton, och i samråd styra upp så att korttidspermitteringen blir en bra lösning för alla företag”, konstaterar han.

1 tim
Eriksson och Lövin. Arkivbild. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Biståndspaket på 380 miljoner ska dämpa krisen

Ett nytt stödpaket på sammanlagt 380 miljoner kronor som ska stödja det internationella arbetet mot covid-19 har presenterats av vice statsminister Isabella Lövin och ministern för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (båda MP).

– Det här är möjligt genom en omfördelning inom biståndet. Coronakrisen ställer nya krav på biståndet. Konsekvenserna av pandemin har ofta blivit allvarliga innan själva pandemin har drabbat. Sveriges ledande roll inom biståndet blir ännu viktigare nu, säger Lövin.

Pengarna fördelas över flera olika organ. FN:s fond för katastrofbistånd, Världslivsmedelsprogrammet och Sida får 100 miljoner kronor vardera. 50 miljoner kronor har öronmärkts för WHO och 30 miljoner kronor till IMF:s katastroffond för skuldavskrivningar.

4 tim
Läs mer om De svenska krispaketen
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).  Ali Lorestani/TT
undefined

”Tar inte lättvindigt på att ändra i arbetsrätten”

Fack och arbetsgivare bör komma överens om förändringar i arbetsrätten – annars väntar en hård debatt med samarbetspartierna. Det säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till TT.

1 juni ska Nordmark ta emot den utredning som regeringen och Centerpartiet och Liberalerna har tillsatt. Turordningsreglerna väntas ändras och arbetsgivare ska lättare kunna välja vem som sägs upp vid arbetsbrist.

– Att ändra i arbetsrätten är inget som jag tar lättvindigt på, säger Eva Nordmark.

Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt anser att förslaget bör gå ”direkt i papperskorgen” och hotar med misstroendeförklaring.

3 tim
Kristersson, Busch och Sjöstedt TT
undefined

Analys: ”Svårt för M och KD – gäller en lag de gillar”

SR Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg konstaterar att Vänsterpartiets hot om att fälla regeringen på grund av de nya föreslagna las-reglerna är svåra att hantera för Moderaterna och Kristdemokraterna.

– Om förslaget dras tillbaka eller omarbetas och regeringen sedan kommer tillbaks igen med V:s hjälp så har M bara medverkat i V:s projekt att stoppa en lag som Moderaternas väljare egentligen gillar, säger Ramberg.

SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson beskriver förslaget som en ”krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen”. Samtidigt konstaterar han att förslaget kanske aldrig kommer att läggas fram för riksdagen.

”Parallellt med utredningen har förhandlingar nämligen inletts mellan fack och arbetsgivare. Lyckas de träffa ett avtal med bland annat utvidgade undantag från turordningsreglerna kommer dessa regler att gälla”, skriver Knutson.

5 tim
Läs mer om Diskussionen om LAS

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer