TT NYHETSBYRÅN
Plastpåseskatten

Forskare: Därför blir det mer plast efter plastpåseskatten

Nu kommer en ny kritikstorm mot plastpåseskatten som ska träda i kraft i maj i år. Forskare pekar på absurda konsekvenser – som går helt på tvärs mot vad politikerna vill. ”Den här typen av politik riskerar att leda till att man minskar tilltron till den svenska miljöpolitiken”, säger en expert till fPlus.

Kritiken mot den nya skatten på plastbärkassar är fortfarande stenhård. Flera tunga experter har redan dömt ut den för att vara ineffektiv och till och med öka utsläppen.

– Man marknadsför det som någon form av miljöskatt. Och det är något man verkligen kan fundera på. Är det en miljöskatt? Är den effektivt utformad? Jag skulle säga nej på båda, säger Runar Brännlund, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Träder i kraft i maj i år

Den nya skatten på plastbärkassar träder i kraft den 1 maj i år. Då blir det tre kronors skatt på bärkassar när du handlar mat och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Dessutom tillkommer 25 procent moms tillkommer på prishöjningen som skatten innebär. En skatt på 3 kronor innebär en total skattehöjning på 3,75 kr.

–Plastpåsar är praktiskt för oss människor, men ett otyg för djuren och naturen. De orsakar nedskräpning och finns kvar länge i naturen eftersom det tar väldigt lång tid att brytas ned. En skatt kommer att stimulera till ny teknik och hållbara konsumtionsmönster, sa Per Bolund, biträdande finansminister, i ett pressmeddelande i september.

”Man kan fundera på vad som egentligen är syftet?”

Skatten är ett resultat av Januariavtalet och en del av budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Syftet är bland annat att minska nedskräpningen och spridningen av mikroplaster i naturen.

– Man kan även fundera på vad som egentligen är syftet? Ett av de största argumenten för skatten handlar om nedskräpning och att plast kan hamna i haven. Men den effekten är försumbar, det problemet har vi inte i Sverige, säger Runar Brännlund och fortsätter:

– Våra plastkassar hamnar inte i Stilla havet eller i Kina, de används som bärkassar och soppåsar. Sedan hamnar de i kraftvärmeverk och blir värme eller el. Dessutom är majoriteten av plastbärkassarna i Sverige gjorda av förnybara resurser. 

Enligt regeringen ska den nya skatten bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen. Och plastpåsarna har minskat. Från 114 plastbärkassar per person och år 2017 till 102 2018.

– Vi ska få siffrorna för 2019 i maj vilket är då som skatten träder i kraft. Det är olyckligt att man inte väntat med att se hur handelns kraftsamling gett resultat i flera år innan man lägger på en skatt, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Matematiken går inte ihop

Enligt regeringen kommer skatten på plastbärkassar inbringa runt 2,1 miljarder kronor 2020 och 2,7 miljarder 2021. Man räknar då med att plastpåsarna kommer att minska med 30 procent.

– Det är föga troligt att man kommer att få in 2,7 miljarder kronor nästa år. Konsumenterna kommer att reagera och vända sig till andra alternativ, säger Mats Hedenström.

Även Runar Brännlund ifrågasätter hur skatten ska fungera fiskalt. 

– Att använda den här typen av punktskatter är inte särskilt effektivt ur ett fiskalt perspektiv. Om syftet är att få in skatteintäkter är det bättre att använda sig av breda skattebaser som till exempel en allmän skatt på konsumtion. Det blir lite symbolpolitik över det hela.

Ytterligare kritik har handlar om att skatten inte är differentierad. Det vill säga att den skulle göra skillnad på om en plastbärkasse har fossilt ursprung eller är gjord av förnybara källor. Dessutom ger en tygkasse i ekologisk bomull 20 000 gånger större avtryck på miljön än en plastpåse och måste användas varje dag i 55 år för att ha lika låg miljöpåverkan som en plastpåse, enligt en studie från 2018 från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket.

”Kan leda till att den totala mängden plast ökar”

I förarbetena till lagen står: ”Med ”bärkasse” avses påse, med eller utan handtag, som är avsedd att tillhandahållas konsumenter för att de ska kunna packa varor på en plats där varor tillhandahålls eller bära varor därifrån och som inte är avsedd för varaktigt bruk”. Förutom plastbärkassarna kommer även varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre, enligt den nya lagen.

– I dag tillhandahålls de påsarna kostnadsfritt och det kan bli svårt rent praktiskt för handlarna att ta ut den kostnaden i butiken. Samtidigt behövs en viss form av emballage så det finns risk att mer frukt och grönt säljs förpackat i plast i butikerna, säger Mats Hedenström.

– Detta samtidigt som vi kommer att köpa fler avfallspåsar på rulle. Det kan leda till att den totala mängden plast ökar.

Runar Brännlund ser även en effekt att allt mer matvaror förpackas i plast i butikerna.

– Om butikerna nu väljer att förpacka varor såsom frukt och liknande kan det såklart resultera i mer plast. Utöver det så kommer det kanske bli så att man köper rullar med soppåsar för att undvika skatten, säger han och fortsätter:

– Jag har en kompis som köpt upp en årsförbrukning av plastbärkassar nu innan skatten träder i kraft. Det är nog ganska ovanligt men det kan vara en effekt som privatpersoner tar till om de vill undvika skatten.

Överskattar intäkterna

Runar Brännlund menar därmed att det är möjligt att man underskattar effekten av hur mycket plastbärkassarna kommer att minska.

– Om man underskattar hur mycket plastpåsekonsumtionen kommer att minska överskattar man då samtidigt intäkterna från skatten, säger han.

Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro menar att det finns ett bristande underlag i propositionen och ifrågasätter om skatten verkligen står i proportion till miljöskadan.

– Enligt förorenaren betalar-principen ska skatten vara lika stor som den miljöskada som orsakas. Om varje plastpåse verkligen kostar samhället 3 kronor i form av nedskräpning, är de totala miljökostnaderna cirka 3 miljarder kronor för plastpåsar.

”Inte velat se vad branschen åstadkommit”

Han poängterar att plastpåsar endast utgör en liten del av den totala nedskräpningen.
– Den totala samhällskostnaden för nedskräpning skulle i så fall uppgå till tiotals eller uppemot hundra miljarder kronor. Det känns inte rimligt.

Mats Hedenström menar att den är ”populistisk”.

– Den här typen av politik riskerar att leda till att man minskar tilltron i den svenska miljöpolitiken och driver en ännu djupare klyfta mellan väljare och politiker.

Dessutom kommer det att leda till att man lägger en våt filt över innovationskraften inom svensk plastindustri, konstaterar Mats Hedenström.

– Svensk plastindustri har jobbat länge för att göra plastbärkassarna så bra som det bara går. De är numera i regel gjorda av sockerrör eller återvunnet material. Det är beklagligt att man inte har velat se vad branschen har åstadkommit innan man la på den här skatten, säger Mats Hedenström.

fPlus har sökt finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Fakta: Skatten införs 1 maj 2020. Skattskyldig blir den som tillverkar plastbärkassar, den som för in eller tar emot plastbärkassar från annat EU-land och den som importerar plastbärkassar. Därutöver undantas en fysisk persons tillverkning, införsel, mottagande och import av skattepliktiga varor som är avsedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk. I de delar som rör registrering som godkänd lagerhållare
föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

Källa: Regeringen

Toppnyheter

Pelosi på pressträffen i dag.  Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Pelosi: Trump är vilse men vägrar fråga om vägen

Donald Trump måste erkänna att han gått vilse – och fråga forskarna om vägen framåt. Det sa representanthusets talman Nancy Pelosi på en pressträff i dag, där hon gick hårt åt presidentens coronastrategi.

– Presidenten har fattat så många dåliga beslut. Genom att studera honom har jag insett att han är som en man som vägrar fråga om vägen. Alla svar finns där, sa Pelosi enligt Washington Post.

Den demokratiska toppolitikern är bland annat kritisk till att Trump hotat med att dra in stöd till skolor som inte vill öppna upp i höst.

31 min
Demonstration mot Netanyahu i veckan (t v), Benjamin Netanyahu (t h). TT
undefined

Israels coronastöd får kritik: ”Mutor till massorna”

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu anklagas för att försöka ta fokus från kritiken mot honom genom sitt löfte om ekonomiska bidrag till alla som drabbats av coronavirusutbrottet, skriver flera medier.

Stödpaketet presenterades i går, och ska enligt Netanyahu öka konsumtionen och få fart på ekonomin snabbare. Men flera ekonomer och oppositionspolitiker beskriver det som en ineffektiv åtgärd, och tror att förslaget i stället är ett försök från Netanyahu att ta fokus från kritiken mot hans hanterande av pandemin och den pågående korruptionsrättegången mot honom.

Kolumnisten Ben Caspit i tidningen Maariv tar det ett steg längre och liknar förslaget med att ”dela ut mutor till massorna”, skriver The Guardian.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Arkivbild från Malmö centralstation. Emil Langvad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

SJ tillåter färre personer på tågen efter trängselkritiken

SJ kommer fortsättningsvis bara att sälja biljetter för 65 procent av platserna ombord, i stället för dagens 75 procent, meddelar det statliga tågbolaget. Beskedet kommer efter kritik om trängsel på tågen.

– Nu har vi analyserat, dragit lärdom och gör om så det blir bättre för alla, säger SJ:s presschef Tobbe Lundell till TT.

Under våren var SJ:s tåg bara belagda till 50 procent, men efter att reserestriktionerna hävts gjordes 75 procent av biljetterna tillgängliga. Men nu tar bolaget alltså ett steg tillbaka.

3 tim
Turister i Gamla stan, juli 2020 Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

CBS: Avslappnade svenskar utgör ett dåligt exempel

Sveriges hantering av coronavirusutbrottet forsätter väcka uppmärksamhet internationellt. Senast ut är CBS News, vars korrespondent besökt Stockholm och förundras över hur ”relativt avslappnade” invånarna verkar.

”Sverige har blivit ett exempel på hur covid-19 inte ska hanteras”, lyder rubriken, och tv-kanalen pratar med flera svenskar som är kritiska till den svenska strategin.

En av dem är Nele Brusselaers, epidemiolog vid Karolinska Institutet, som oroar sig för hösten:

– Om det är något land i Europa som kommer få en andra våg är det med stor sannolikhet Sverige, för de gör fortfarande inte så mycket för att verkligen stoppa det, säger hon.

Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell intervjuas också, och säger att planen för hösten är att hålla fast vid rekommendationerna och fortsätta följa forskningen.

2 tim
Ibrahim Baylan under dagens pressfika med regeringen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Baylan: Missuppfattning att vi försökte rädda ekonomin

Regeringens första prioritet har alltid varit att begränsa smittan och rädda människoliv. Först därefter har politikerna försökt mildra effekterna på ekonomin under coronakrisen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till Expressen.

– Det finns en hel del missuppfattningar, säger Baylan.

– Vi har valt lite olika vägar. Vilken väg som senare visar sig ha varit rätt vet vi inte förrän i efterhand, fortsätter han.

Ministern menar också att han tror att andra ibland sprider en felaktig bild av den svenska strategin för att på så sätt visa att man själv har gjort rätt.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Maria Malmer Stenergard och Morgan Johansson. TT
Migrationspolitiken i Sverige

Debatten blev slutligen av: ”Överens om 90 procent”

Det fanns en 90-procentig samsyn innan Moderaterna lämnade migrationssamtalen, säger justitieminister Morgan Johansson (S) i Studio Ett.

– När han säger att vi är överens om 90 procent så är det de tio procenten – som jag tror är betydligt fler än så – som är de riktigt viktiga frågorna, så som reglerna för anhöriginvandring, svarar Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

Efter att justitieministern förra veckan vägrade att möta M-politikern i en debatt drabbade politikerna i stället samman i Studio Ett i dag.

– Vi var beredda att göra upp med de andra borgerliga partierna, säger Johansson, som tycker att S-förslaget ligger i mitten, men att M lutar sig mot SD:s politik.

– Det är Miljöpartiet som får ett mycket stort inflytande när Socialdemokraterna väljer att inte göra upp med oss utan i stället väljer regeringsmakten, svarar M-politikern.

1 tim
Morgan Johansson. Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johansson: Tydligt att M inte vågar skilja sig från SD

När Moderaterna hoppade av samtalen om en migrationspolitisk överenskommelse skedde det 90 minuter efter att Sverigedemokraterna gått ut och sagt att de inte trodde på en bred överenskommelse, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i på Aftonbladets debattsidor. ”Det är uppenbart att Moderaterna numera inte vågar skilja sig alltför mycket från SD, och att partierna samordnar sin politik i allt högre utsträckning”, fortsätter han.

Inlägget är ett svar till Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M, som tidigare i veckan skrev att det följer ett socialdemokratiskt mönster när Morgan Johansson tidigare inte velat debattera frågan med henne i SVT.

I sitt svar nu skriver Johansson att det är regeringen i dag som fått strama upp den generösa asyl- och arbetskraftsinvandringspolitiken som Tobias Billström (M) drev igenom under regeringen Reinfeldt.

5 tim
Stefan Löfven på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Volymmål bryter mot moralisk princip

Statsminister Stefan Löfven står fast vid sin linje att säga nej till ett fast volymmål i migrationspolitiken. I en intervju med Aftonbladet säger han att ett volymmål bryter mot internationella konventioner.

– Dessutom bryter man mot en moralisk princip. Så det är inte aktuellt.

Frågan om ett volymmål har varit en av stötestenarna i migrationssamtalen mellan partierna. Moderaterna har velat se ett ett volymmål, med argumentet att det ger förutsägbarhet och långsiktig hållbarhet.

Idag 06:15
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Arkivbild. Dmitrij Peskov och Vladimir Putin. Alexei Nikolsky / TT / NTB Scanpix
Ryska säkerhetshotet

Kreml förnekar ryska hack mot vaccinforskning

Ryssland förnekar anklagelserna om att ryska hackare med koppling till säkerhetstjänsten skulle ha försökt komma åt forskning om ett vaccin mot coronaviruset. Det rapporterar AFP.

– Vi kan bara säga: Ryssland hade inget med de här försöken att göra. Vi accepterar inte sådana anklagelser, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till statliga Tass, enligt AFP.

Tidigare under dagen gick den brittiska regeringen också ut och anklagade ”ryska aktörer” för att ha försökt påverka valet i Storbritannien 2019, något som Peskov också förnekar.

2 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ryska cyberattacker mot vaccinforskning i väst

En rysk grupp hackare med kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten har utfört cyberattacker mot organisationer inblandade i utvecklingen av vaccin mot coronaviruset. Det hävdar den brittiska myndigheten UK National Cyber Security Centre, rapporterar CNN.

Attackerna har riktat sig mot aktörer i USA, Storbritannien och Kanada.

Hackergruppen, som är känd under namnet Cozy Bear, tros även ha varit inblandad i attacken mot Demokraternas nationella kommittés interna system i presidentvalet 2016.

3 tim
Dominic Raab/Illustrationsbild AP/TT
undefined

Raab: Ryska aktörer försökte påverka valet

Ryska aktörer försökte påverka utgången i det brittiska valet 2019. Det rapporterar Sky News med hänvisning till den brittiska regeringen.

Påverkansförsöket skedde bland annat genom att man publicerade läckta regeringsdokument på plattformen Reddit, skriver utrikesminister Dominic Raab i ett uttalande till det brittiska parlamentet.

Enligt Raab finns det inga bevis för att det ska ha pågått någon bred rysk kampanj, men ”alla försök att blanda sig i vår demokratiska process är helt oacceptabla”, tillägger han.

5 tim
Läs mer om Ryska säkerhetshotet
Statsminister Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sànchez i samband med ett möte i veckan. ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
EU:s stödfond

Löfven står fast vid svensk linje i EU: ”Krävs ändringar”

Statsminister Stefan Löfven håller fast vid att EU:s förslag om långtidsbudgeten och återhämtningspaketet efter coronakrisen är för kostsamma. Det säger han inför riksdagens EU-nämnd, skriver TT.

– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger statsministern som väntar sig ett långt möte när statschefer inleder toppmötet i morgon.

Regeringen tycker bland annat att alla 750 miljarder euro i stödpaketet ska fördelas som lån, inte i huvudsak som bidrag.

Sverige tillhör tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna kvartetten mer sparsamma EU-länder som kallas ”frugala fyran”.

3 tim
Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven träffar Macron inför EU-toppmötet

I går träffade statsminister Stefan Löfven Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och i dag ska Löfven träffa Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris. Mötena sker inför EU-toppmötet i helgen där Reuters rapporterar att EU:s långtidsbudget och coronastödpaket ska diskuteras.

Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson säger i P1-morgon att det varit ett intensivt resande de senaste veckorna för Frankrikes, Italiens och Spaniens ledare när de besökt olika ledare för de så kallade sparsamma länderna, där Sverige ingår.

– Det visar hur viktigt det här är för Frankrike och Tyskland som lagt fram paketet.

Idag 08:03
Arkivbilder: Alice Bah Kuhnke (vänster), Abir Al-Sahlani (vänster) TT
undefined

”EU-stöd får inte gå till att montera ner demokratin”

När EU-ledarna samlas för att diskutera stödpaketet i coronakrisens spår så får fokus inte flyttas från den viktiga frågan om våra skattepengar ska gå till länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det skriver den centerpartistiska Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani på Aftonbladets debattsida. Hon nämner Ungern och Polen och skriver också att miljardbelopp försvinner varje år på grund av korruption och penningtvätt. Sverige får inte godkänna en ny EU-budget som möjliggör nedmonteringar i demokratin, menar hon.

Hon får medhåll från parlamentarikerkollegan Alice Bah Kuhnke (MP). Hon skriver i en debattartikel på ETC att EU-parlamentet nyligen tagit ett gemensamt ställningstagande om EU:s budget som går ut på att EU-pengar ska villkoras med demokratiska principer. Nu föreslår hon att Sverige och andra progressiva länder krokar arm med parlamentet och säkerställer att medlen går till länder som lever upp till EU:s grundläggande värden.

Idag 10:46
Läs mer om EU:s stödfond

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer