Statsminister Stefan Löfven (S). Foto: TT
Socialdemokraternas framtid

Forskare: Därför är S på väg att radikaliseras

Januariavtalet gav Socialdemokraterna regeringsmakten efter valet 2018, men priset var högt. Överenskommelsen visade sig vara svår att rättfärdiga internt, vilket i kombination med historiskt låga opinionssiffror har lett till en kris inom partiet. “Dagens läge kan mycket väl leda till en ny radikalisering av socialdemokratin”, menar Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia.

Efter en utdragen period med flera försök till regeringsbildning tog Socialdemokraterna och Miljöpartiet slutligen regeringsmakten, med stöd från Liberalerna och Centerpartiet, genom januariavtalet. Men avtalet har tvingat S att göra avkall på sin egen politik till förmån för de mer liberala strömningarna hos sina nya samarbetspartners, L och C.

– Januariavtalet har varit svårt att förklara internt hos S. Det är ett sätt att behålla makten och blockera Sverigedemokraternas inflytande, men genom att ge avkall på sin politik. Det ger intrycket av ett makthungrigt och principlöst parti, menar Henrik Malm Lindberg.

S, som har haft en vikande trend väljarmässigt i över två decennier, kämpar hårt i motvind. Henrik Malm Lindberg drar paralleller mellan S i Sverige och socialdemokratin världen över. Även i andra länder ser man att socialdemokratin är på tillbakagång. Svaret på en fallande opinion är ofta radikalisering.

– Det är otroligt intressant, för nu ser vi att socialdemokratin försvagas, både väljarmässigt och inflytandemässigt. Det svar vi ofta ser på detta, är radikalisering. Det sker i England där ytterkantsvänstern har tagit över med Jeremy Corbyns partiledarskap, och i USA har två av de kandidater med störst stöd inom Demokraterna, Bernie Sanders och Elizabeth Warren, en tydlig vänsteragenda.

Partiet slits i två

Dagens läge påminner i vissa avseenden om den grundläggande ideologiska förändring som skedde inom Socialdemokraterna, fackföreningsrörelsen samt angränsande delar av partiet, med start i slutet på 1960-talet. Det ideologiska skiftet då grundande sig i en ny- och omtolkning av hur samhällsproblemen skulle formuleras, och hur man skiftade fokus till frågor och värderingar som låg närmare partiets socialistiska ideologi.

– Radikalisering handlar om att i grunden förändra sin politik och de frågor man driver. Vi ser exempelvis att de stora konfliktytorna idag kretsar kring migration och kriminalpolitik, vilket är frågor där S traditionellt inte har haft en tydlig profil eller starkt förtroende. Partiet är inte enigt i dessa frågor och man har ytterst svårt att vända dem till sin fördel. Då måste man vända debatten och rikta uppmärksamhet åt sina kärnfrågor, säger Henrik Malm Lindberg.

Krisen i Socialdemokraterna idag handlar om att partiet slits mellan en ideologisk strömning som gärna går åt vänster samtidigt som partiet dras åt höger på grund av det parlamentariska läget. Det är inte helt okomplicerat, menar Henrik Malm Lindberg.

– Partiet levererar inte det som utlovades i valrörelsen, i form av socialdemokratisk politik. Man är helt enkelt bakbunden i regeringen. Frågor som inte hör till de klassiska höger/vänster-frågorna gör att det socialdemokratiska åsiktsspektrat är väldigt diffust idag vilket leder till väljarförluster.

Nyligen hade partiledningen inom S ett krismöte. Mötet ledde till en ny strategi, vilken ännu inte är offentlig. Men Henrik Malm Lindberg tror att fokus nu är att bland annat profilera partiet mycket tydligare.

– Man kommer nog att ge i uppdrag åt exempelvis partisekreterare Lena Rådström Baastad att tydligare föra fram partiets egna framgångar i regeringspolitiken och januariavtalet. Strategin är säkert också att ta fram och profilera partiet runt nya frågor på höger-vänsterskalan som är lättare att samla rörelsen kring, som exempelvis mer resurser till välfärden, förstärkning av pensionssystemet eller liknande.

”Satte igång en hård debatt”

Otydlighet och bristen på en levande diskussion och en förankrad politik är också vad som startade radikaliseringen inom S år 1964. Upprinnelsen då var en diskussion i studentförbundet på vad man menade var en brist på en levande idédebatt. Droppen blev en skatteberedning om skattesystemets utformning 1964. Utredningen menade att skattesystemet borde reformeras försiktigt, och framförallt borde skatterna vara tillväxtbefrämjande.

– Det satte igång en hård debatt inom socialdemokratin. Många av de mer radikala socialdemokraterna, ungdomarna och studenterna, protesterade vilt, och de menade att förslaget var avpolitiserat, det vill säga saknade socialistisk ideologi. Regeringen valde då att backa från förslaget och anpassa sig till en tydligare jämlikhetsorienterad vänsterlinje, vilket blev den tändande gnistan till radikaliseringen inom socialdemokratin, säger Henrik Malm Lindberg.

Det ledde till politisk förändring på många områden, och framförallt till en radikalisering av socialdemokratin och fackföreningsrörelsen.

– Bland annat seglade ett ifrågasättande av kapitalismen och synen på det privata ägandets roll upp. Det var ju också upprinnelsen till debatten om löntagarfonder, som kom några år senare i mitten av 1970-talet. Det visar hur långt radikaliseringen gick, att i grunden omforma synen på kapitalismen, privat ägande och företagarnas makt över sina egna företag, säger Henrik Malm Lindberg.

LO:s flirt med Vänsterpartiet

En ny radikalisering idag, liknande den från 50 år sedan är inte omöjlig, menar Henrik Malm Lindberg. Det finns ett brett stråk inom samhällsvetenskapen som kan ge inspiration och ge kritiken mot kapitalismen och den växande ojämlikheten nya infallsvinklar, menar han.

– Ja, en ny radikalisering kan komma. Håkan Juholt, partiets förre ledare, hade en radikal agenda och förslag som väckte en hel del entusiasm inom rörelsen – en kort period i alla fall. Det missnöje som hittills manifesterats internt och i olika kraftfält inom rörelsen, som LO, drar ju åt en mer sammanhängande berättelse och problemformulering med jämlikhet och ekonomisk utjämning som huvudpunkt.

Henrik Malm Lindberg syftar på LO:s flirt med Vänsterpartiet, då ordförande Karl-Petter Thorwaldsson höll tal på Vänsterpartiets partidagar nyligen, och talade om klassiska vänsterfrågor som klasskamp och högre skatter för de rikaste.

– LO försöker få igenom en hårdare och tydligare vänsterpolitik och det gör man genom att bredda samtalet och inkludera nya partier. Tidigare har man tjänat på att vara nära S, men nu kan det ses som en belastning i och med högersvängen som gjorts. Man försöker få tillbaka det inflytande man en gång hade genom denna kraftiga vänstergir.

Vad vi kan vänta oss av en eventuell radikalisering hos Socialdemokraterna är det svårt att sia om. Men bestående avtryck från den nästan 50 år gamla radikaliseringen av socialdemokratin finns fortfarande idag. Nästan alla epoker ger avtryck, både i form av regelverk, lagstiftning, myndigheter och annat, men även ett mindset i hur vi idag tänker kring jämlikhet och lönerättvisa, menar Henrik Malm Lindberg.

– Den radikalisering som skedde i slutet på 60-talet och början på 70-talet har gett påtagliga effekter idag, eftersom det arbetsrättsliga paketet från då ligger kvar. Hos LO ligger synen på lönerättvisa, den allmänna löneutjämningen, kvar. Om man inte aktivt ifrågasätter eller ändrar arvet från det förflutna så ligger det kvar för lång tid framöver.

Toppnyheter

Bilder från evakueringarna på flygplatsen i Wuhan. TT
Coronavirusets spridning

Evakueringarna har inletts: Första flyget landar i Tokyo

De första evakueringarna av japanska och amerikanska medborgare inleddes tidigt på onsdagsmorgonen från Wuhan i Kina, skriver AP.

Det japanska flygplanet med 200 personer ombord har landat i Tokyo och passagerare med symptom ska föras till en specialinrättning, medan övriga förs till andra sjukhus för undersökning.

Wuhan är epicentrum för coronaviruset och majoriteten av alla personer som insjuknat internationellt har själva varit i eller i närheten av staden.

I morgon ska EU-medborgare evakueras, rapporterar Ekot. Ett första plan ska ta hem 250 franska medborgare och senare i veckan ska ytterligare ett plan ta hem 100 medborgare från andra medlemsländer.

1 tim
Tim Cook. Arkivbild. MANDEL NGAN / AFP
undefined

Cook om utbrottet: Har stängt en butik och minskar resor

Apple begränsar medarbetarnas resor till Kina på grund av coronavirusets utbrott, sa koncernchefen Tim Cook till CNBC i samband med techjättens delårsrapport redovisades sent på tisdagskvällen.

– Vi delar ut vårdkit till anställda i Wuhan-området, sa Cook och tillade att man även hjälper andra anställda i landet.

Cook uppgav också att Apple har stängt en butik i Kina och dragit ner på öppettiderna i andra.

Aktiens uppgång i efterhandeln dämpades något efter uttalandet.

Igår 22:05
Varor saknas i en mataffär i Hongkong efter coronavirusets utbrott.  TYRONE SIU / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Svensk i Hongkong: ”Ett hot som inte syns”

Det råder stor oro bland svenskar i Hongkong, skriver SvD. Gustav Jacobsson, Svenska kyrkans präst i Hongkong och Kina, säger till tidningen att hans vänner är rädda för en invasion över gränsen efter nyheten att kommunikationen till Fastlandskina ska stängas av.

– Jag åker inte med kollektivtrafiken längre. Jag tar bilen om jag måste resa någonstans säger han och menar att viruset gör honom rädd eftersom det är ett hot som inte syns.

Igår 22:59
Läs mer om Coronavirusets spridning
Mitch McConnell lämnar ett möte med sina partimedlemmar.  BRENDAN SMIALOWSKI / AFP
Anklagelserna mot Trump

Trumps parti saknar röster för att stoppa vittnen

Republikanernas senatsledare Mitch McConnell säger till sina partikollegor att han inte har de röster som krävs för att stoppa senaten från att kalla in vittnen i riksrättsprocessen mot Donald Trump, rapporterar flera amerikanska medier.

På fredag väntas senaten rösta om huruvida fler vittnen ska kallas. Frågan har blivit högaktuell efter att den förre nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton i ett utkast till en kommande bok skrivit att Trump höll tillbaka militärt stöd till Ukraina som en påtryckning för politiska tjänster – kärnan i åtalet mot presidenten.

Igår 23:21
John Kelly, arkivbild. Evan Vucci /AP/ TT
undefined

Trumps tidigare stabschef: ”Jag tror på John Bolton”

John Kelly, tidigare stabschef till president Donald Trump, tycker att John Bolton borde få vittna i riksrätten mot presidenten, skriver Sarasota Herald Tribune.

Det var under ett tal i Sarasota i Florida som den pensionerade Kelly fick frågan om delarna i Boltons kommande bok som rör påtryckningar i Ukraina och familjen Biden.

– Om John Bolton säger så i boken tror jag på John Bolton, sa Kelly.

Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Trump, arbetade tillsammans med Kelly i Vita Huset. Kelly, som slutade i januari 2019, beskriver Bolton som ”hederlig”.

Igår 18:23
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
S REN ANDERSSON / S REN ANDERSSON
Klimatomställningen

Svenskt Näringsliv: Miljölagarna försvårar industrins omställning 

Sveriges viktigaste bidrag i kampen för klimatet är att ge näringslivet möjlighet att fortsätta leda omställningen. Men för att det ska bli verklighet krävs en uppdatering av miljöbalken, som bland annat ledde till att 80 procent av ansökningarna om nya vindkraftverk fick nej 2018. Det skriver Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson och vd Jan-Olof Jacke, på Di Debatt.

På flera viktiga områden leder svenska företag och svensk teknik den globala utvecklingen, men omställningen skulle kunna gå ännu snabbare.

”Politikens uppdrag borde vara att kanalisera näringslivets vilja, pengar och ambitioner på ett sätt som är bra för klimatet. Men Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få tillstånd för industriell verksamhet och att etablera nya anläggningar”, skriver de.

Om vi ska leda vägen mot exempelvis koldioxidfri stål- och cementproduktion, så måste lagstiftning och tillståndsgivning gå i takt, menar Persson och Jacke.

Igår 20:10
Ulf Kristersson (M), Isabella Lövin (MP) TT
undefined

”Lövin har nationalistisk syn på klimatpolitiken”

Ulf Kristersson (M) känner sig påhoppad efter att miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) sagt att Moderaterna har en ”helt föråldrad inställning” då partiet vill avskaffa flygskatten och i stället satsa på klimatkompensation, skriver Dagens Nyheter.

– Isabella Lövin gör sig ofta till tolk för en väldigt provinsiell, nästan nationalistisk syn på klimatpolitiken – där tycker vi helt enkelt olika, säger Kristersson till tidningen.

Kristersson menar att Lövin enbart är intresserad av insatser i Sverige ”oavsett om de skulle göra större nytta eller inte utomlands”.

Igår 19:06
Läs mer om Klimatomställningen
En man håller en palestinsk flagga utanför USA:s konsulat i Istanbul. OZAN KOSE / AFP
Israel – Palestinakonflikten

”Planen är palestiniernas bästa alternativ”

Historien visar att varje gång palestinierna avvisar en fredsplan blir allt värre för gruppen, skriver Jake Novak i en analys för CNBC. Han menar att palestinierna har skäl att inte gillar vissa delar av Trumps fredsplan men att de borde följa Indien och Pakistan som accepterat dåliga uppgörelser men i gengäld säkrat att man inte förlorar chansen till självständighet helt.

Jonathan Marcus skriver i en analys för BBC att palestinierna samtidigt har ställts inför ett ultimatum. ”Även om Trump erbjuder en väg mot att bli en egen stat är det en väldigt stukad sådan. Inga bosättningar försvinner och Israels territorium skulle expandera under planen”, skriver han. Marcus menar att frågan nu är att hur stor skada planen kommer orsaka genom att köra över palestiniernas strävan.

Igår 21:48
Palestinska protester mot Trumps plan.  AHMAD GHARABLI / AFP
undefined

Israel stärkt av Trumps plan – ska rösta om annektering

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu planerar rösta redan på söndag om att annektera 30 procent av israeliska bosättningar på Västbanken, skriver Washington Post med hänvisning till en talesperson för Israels regering.

De områden som berörs fanns med i den fredsplan som Donald Trump presenterade på en gemensam presskonferens med Israels Benjamin Netanyahu på tisdagen.

USA har sagt att om Israel genomför en sådan omröstning kommer USA att se det annekterade området som en del av Israel.

Igår 20:24
Benjamin Netanyahu och Donald Trump.  Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump föreslår palestinsk stat – erkänner befintliga israeliska bosättningar

USA:s president Donald Trump presenterar sin länge omtalade fredsplan för Israel och Palestina vid en presskonferens tillsammans med Israels Benjamin Netanyahu.

– I dag tar Israel ett stort kliv mot fred, säger Trump och kallar avtalet för ett ”historiskt genombrott”. Trump tackar Netanyahu för hans mod i att gå framåt mot fred.

Planen innehåller en palestinsk stat och ett stopp för bosättningar under fyra år. Samtidigt erkänner USA vissa Israel-kontrollerade delar av Västbanken som tillhörande Israel. Fredsplanen kräver också att palestinierna tar flera steg mot självstyre för att bosättningsstoppet ska realiseras.

Palestinierna har på förhand fördömt uppgörelsen.

Igår 17:13
Läs mer om Israel – Palestinakonflikten