”Den kommer att vara väldigt speciell och annorlunda”, säger finansminister Magdalena Andersson om årets höstbudget. Nu kräver landets företagare en rad åtgärder för att överleva hösten, men flera skatter ligger på bordet. ”Diskussionen är oroande”, säger en företagare till fPlus.

Finansminister Magdalena Andersson har kallat årets höstbudget för ”historisk” där den stigande arbetslösheten ska bekämpas med en omfattande statsbudget där jobben prioriteras.

– Den kommer att vara väldigt speciell och annorlunda jämfört med något som jag någonsin tidigare har plockat fram, har hon tidigare sagt till SvD.

Företagaren Susanne Andersson menar att i höstbudgeten borde fokus vara på att få in folk i arbete.

– När arbetslösheten skenar så måste man satsa på lägre kostnader för företagen att anställa. Vi skulle även behöva se att vi skulle kunna göra kompetensavdrag för att på ett enklare sätt kunna lära upp personal när krisen väl vänder.

”Gick över en natt”

Susanne Andersson driver Hotell Ett i Östersund. Hon berättar att verksamheten under krisen tappar mellan 70 till 80 procent av omsättningen.

– Vi märkte det direkt. Vi hade ett evenemang bokat samma dag som restriktionerna infördes. Så alla de som skulle delta på evenemanget åkte hem direkt. Det gick över en natt, från den 15:e mars till den 16:e mars.

Redan dagen efter tvingades Susanne Andersson varsla nio av de 14 anställda och de övriga permitterades.

– Vi fick senare tyvärr lösa ut alla varsel. Vi hjälpte all personal som vi varslade med referenser och kontakter så nu är de ute på andra arbetsplatser. Jag tror att man måste förstå att även om man kan permittera till 20 procent så är det fortfarande för dyrt om man inte har några intäkter.

Största farhågan

Hotell Ett tog även del av omställningsstödet.

– Det var till stor hjälp men det innebär även en del problematik. Mars och april är för oss inga bra månader så vi skulle verkligen behöva se en förlängning av stöden så att de sträcker sig vidare tills den största krisen är över.

Vi behöver se reformer på riktigt

Susanne Andersson efterfrågar en långsiktighet i höstbudgeten.

– Vi behöver se reformer på riktigt vad gäller att sänka kostnaderna för att anställa. Annars kommer inte företagen våga satsa långsiktigt, säger hon och fortsätter:

– Den största farhågan är att man i höstbudgeten skulle satsa allt på den offentliga sektorn, det är jätteviktigt. Men man måste även stärka företagen, man får inte glömma bort var grunden till de offentliga finanserna kommer ifrån.

”Måste bli av med dubbla kostnaderna”

Feskarn i Uppsala har två butiker som säljer färsk fisk och färska skaldjur, samt egna delikatesser. Vd:n Michael Prising berättar att verksamheten klarat sig ”relativt bra” under coronakrisen.

– Vi är lyckligt lottade. När människor valde att inte gå till restauranger så ville de fortfarande handla hem mat. Vi ställde om fort och kunde erbjuda färdiga matlådor och hemleverans.

Han berättar att en stor del till varför de klarat krisen handlar om att de tagit hjälp av en rad stödåtgärder.

– För oss har de sänkta arbetsgivaravgifterna och att staten tagit över sjuklöneansvaret varit mycket viktiga för att hålla verksamheten igång. Vi har även till viss del fått hjälp med hyresstödet.

Han menar att så länge krisen pågår borde regeringen fortsatt ta över sjuklöneansvaret.

– Jag skulle vilja att man såg över stödåtgärderna och kunde förlänga de som behövs – däribland sjuklöneansvaret. Om rekommendationen fortsatt kommer att vara att man ska stanna hemma om man är det minsta lilla sjuk måste företagen bli av med de dubbla kostnaderna. Jag tror inte regeringen förstår vad ett bortfall på tre-fyra personer innebär för ett företag som har runt 14 anställa.

Högst upp på önskelistan

Inför höstbudgeten står sänkta arbetsgivaravgifter högst upp på önskelistan för Michael Prising.

– Om vi kan få människor i arbete så slipper staten många utgifter. Det borde man satsa på nu när arbetsmarknaden viker. Jag tror att många företagare skulle anställa fler personer om det inte var för de höga arbetsgivaravgifterna. Företagare är inte ute efter de extra pengarna som det skulle innebära – utan de vill kunna anställa fler personer och kunna utveckla sin verksamhet.

Inför höstbudgeten har diskussionen om återinförd arvs- och gåvoskatt samt höjda kapitalskatter börjat få liv igen. Bland annat efter att förslagen lyfts fram i Jämlikhetskommissionen. Diskussionen är oroande, menar Bertil Wahlström, bokförläggare och entreprenör.

– Både arvs- och gåvoskatten visade sig vara skadliga för ekonomin och det finns ingen anledning att återinföra dem.

Skulle man höja kapitalskatterna nu skulle det ha motsatt effekt. Det skulle föra kapital ut ur landet och skapa mindre arbetstillfällen.

Han menar vidare att höjda kapitalskatter skulle slå hårt mot företagen.

– I det här läget handlar det om att skapa arbetstillfällen och få företag att våga investera. Skulle man höja kapitalskatterna nu skulle det ha motsatt effekt. Det skulle föra kapital ut ur landet och skapa mindre arbetstillfällen.

Även höjningar av skatten på fåmansbolag har varit uppe för diskussion under den senaste tiden.

– I debatten har 3:12 reglerna kommit upp och några har fört fram att företagarna "sätter sig på bolag" för att kunna ta utdelning i stället för lön. Man vill då höja kapitalskatten för att motverka detta. Jag tycker resonemanget är helt fel. Det finns inte vanliga småföretagare som "sätter sig på bolag" för att kunna ta utdelning. Företagare blir man för att man vill satsa på en idé och verksamhet man tror på och vill utveckla efter eget sinne.

Höstbudgeten borde innehålla sänkta arbetsgivaravgifter​. Dessutom borde man ändra och justera fler av de stödåtgärder som visat sig vara så krångliga rent administrativt att företagen inte söker dem, menar Bertil Wahlström.

– Skulle man sänka arbetsgivaravgifterna nu skulle det innebära att fler jobb skulle skapas. Även stöden borde utvärderas och vissa stödåtgärder, som till exempel korttidspermitteringarna, borde förlängas.

Blir inte lättare

Ekonomiprofessorn Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum, konstaterar att coronakrisen sannolikt lär få samma utgång som tidigare ekonomiska kriser där grupper med låga kunskap- och färdighetsnivåer får det svårare att komma in på arbetsmarknaden.

– Redan innan pandemin fanns det grupper som stod långt utanför arbetsmarknaden och som inte var självförsörjande – icke minst utrikes födda. Och för dem kommer det inte att bli lättare, säger han.

Sverige är redan ett högskatteland och jag ser att utrymmet att höja skatterna är begränsat.

Han menar att det finns flera olika reformer som man skulle kunna genomföra för att möta den vikande arbetsmarknaden.

– Bland annat sänkta ingångslöner, för att öka andelen enkla jobb. Att sänka arbetsgivaravgifterna skulle också vara bra för att få företagen att våga anställa när konjunkturen väl vänder.

”Redan ett högskatteland”

Han menar även att de förslag som diskuteras om att höja kapitalskatterna och att återinföra arvs-och gåvoskatten är fel väg att gå.

– Sverige är redan ett högskatteland och jag ser att utrymmet att höja skatterna är begränsat. Att man talar om att återinföra arvs- och gåvoskatten är ren plakatpolitik då det är skatter som gör mer skada i ekonomin än vad det genererar skatteintäkter. Även att höja kapitalskatterna vore en dålig idé. Entreprenörskap och företagande är så viktigt för den svenska konkurrenskraften och att då beskatta det mer än resten av världen vore orimligt.

I en större skattereform borde man att sänka momsen och göra den enhetlig samt sänka skatten på arbete, menar han. 

– Inkomstbeskattningen är mycket progressiv och hög så vi skulle behöva minska progressiviteten i inkomstskattesystemet. Att beskatta arbetsinkomst och kapitalinkomst väldigt olika är problematiskt, säger han.

”Fattar inte vad man håller på med”

Företagaren Michael Prising riktar även en känga mot både skatten på plastbärkassar och förslaget om skatt på engångsartiklar, vilket omfattar muggar och livsmedelsbehållare för engångsbruk. Båda är en del av den så kallade gröna skatteväxlingen och var punkter i januariavtalet. Han förstår inte regeringens tajmning med förslaget om skatt på engångsartiklar mitt i krisen.

– Jag fattar inte riktigt vad man håller på med. Det är greenwash på riktigt. Att stödja restauranger och handla take-away under krisen och sedan vilja beskatta matlådorna är bara dumt. Och att man skulle kunna diska flergångsmatlådor är bara ett horribelt förslag. Det skulle kontaminera hela kedjan i restaurangköken. Jag ryser vid tanken, säger han och fortsätter:

– Nedskräpningsproblematiken kommer inte att lösas av en skatt. Och detsamma gäller för plastpåseskatten – det är bara skatter som ska ge snabba pengar till staten.