Regelkrånglet

Företagen sprattlar i kontrollnätet

Kommunernas livsmedelskontroll rör upp känslorna, inte blir det bättre av att skillnaderna i timtaxa och tidsåtgång för en inspektion ökar mellan olika kommuner, visar en rapport från Näringslivets Regelnämnd.

Livsmedelskontroller är trubbel för många företagare. Det visar flera rapporter genom åren från Näringslivets Regelnämnd NNR. Den senaste är inget undantag, där 290 kommuner svarar på frågor om hur de hanterar inspektionerna.

Mycket skaver fortfarande. Antalet kontroller hos företagen ökar, timtaxorna varierar kraftigt från 842 kronor i den billigaste kommunen till 1 522 i den dyraste, en skillnad på nästan 81 procent, enligt rapporten.

Även tidsåtgången för en kontroll uppvisar stora variationer. Det kan skilja 25 timmar i tid för exakt samma livsmedelskontroll mellan två kommuner. Det gör avtryck på fakturan som visar en differens på 33 000 kronor.

Siffrorna talar sitt tydliga språk

Rapportförfattaren August Liljeqvist, sakkunnig på NNR, konstaterar att avgifterna i genomsnitt har stigit med 23 procent sedan förra enkäten 2016.

– En kommun höjde avgiften med 27 000 kronor mellan år 2016 och år 2020, samtidigt som en annan kommun sänkt med 22 000 under samma tid, säger han.

De siffror som NNR nu presenterar talar sitt tydliga språk – skillnaderna mellan kommunerna stökar till det för företagen. Osäkerheten ökar, satsningar på internutbildning och utökad livsmedelssäkerhet brinner inne.

August Liljeqvist gör klart att läget dels beror på det kommunala självbestämmandet, dels att åsikterna går isär hur en livsmedelsverksamhet ska riskbedömas mellan å ena sidan politiker och tjänstemän, å andra sidan företagare.

– Här behöver kommunerna prata ihop sig, så att en mer enhetlig linje råder kring livsmedelsfrågor. En inspektör bör också vara väl insatt i hur livsmedelskontroller ska genomföras och bedömas i den egna kommunen.

Samtidigt går samhällsutvecklingen mot större kontrollbehov, allting dokumenteras in i minsta detalj, konstaterar Liljeqvist.

– Tjänstemännen utsätts för ett hårt tryck från politikerna, som ska stå till svars om det uppstår problem i samband med en kontroll.

Saknar näringslivsperspektiv

Av rapporten framgår också att 30 procent av kommunerna, 72 stycken, svarar att de inte vet om företagen påverkas ekonomiskt av kontrollverksamheten.

August Liljeqvist tycker att det är märkligt att så få kommuner utvärderar hur myndighetens besiktningar påverkar företagen.

– 67 procent av de svarande är säkra på att ingen arbetstid går förlorad för företagaren, varken före under eller efter ett kontrollbesök, säger August Liljeqvist.

Flera kommuner saknar ett näringslivsperspektiv vid sina besiktningar. Var tredje livsmedelsinspektörer säger sig vara säker på att det inte finnas något näringslivsfrämjande arbete i kommunen.

Samtidigt är det allt fler kommuner som fokuserar på dialog med näringslivet i kontrollarbetet. 32 procent anser att det är en viktig aspekt. Motsvarande siffra för fyra år sedan var 21 procent. Men det tar inte udden av jakten på brister som fortfarande har hög prioritet hos 135 kommuner.

En inspektion handlar inte bara om att hitta fel, utan också om att informera och föra en dialog med företaget som utvecklar verksamheten, menar August Liljeqvist.

– Dialog är mycket bättre än att leta fel för att få en bra livsmedelskvalitet. 

Rättvik insåg tidigt att det vanligaste mötet mellan de lokala företagen och kommunen sker via tillstånd och tillsyn. Därför är viktigt att anlägga ett näringslivsperspektiv vid inspektioner.

– Utgångspunkten är att företagaren vill göra rätt, vi är där för att försöka hjälpa till, säger miljö- och byggchefen Martin Clarstedt.

– Sedan finns det ju en liten klick som inte vill göra rätt för sig, som inte vill ha någon hjälp. Och då tar vi till mer byråkratiska maktmedel i form av föreläggande, sanktioner och förbud.

Han är inte förvånad över att näringslivsperspektivet saknas vid livsmedelskontroller, ämnet är laddat.

I kontrollskolans hjulspår

Till för några år sedan var Livsmedelsverkets främsta och enda uppgift att ta till vara konsumentens intressen. När myndigheten kastade stuprörstänkandet på sophögen och breddade sin instruktion genom att föra in ett näringslivsperspektiv, att jobba för välmående livsmedelsföretag, var det många som fortsatte i den gamla kontrollskolans hjulspår.

– Min tolkning är att verkets ambitioner inte har fått fullt genomslag bland kommunerna. Det är tråkigt, eftersom forsningen visar att det är bättre regelefterlevnad om man har ett näringslivsperspektiv och vill ha en dialog.

– Byråkraten som skickar förelägganden som restauranger knappt förstår blir svåra att följa. Ett beslut måste kännas rättvist för att få legitimitet, säger Martin Clarstedt.

Kommunernas livsmedelskontroll drar på sig kritik från flera håll. Statskontoret konstaterar i en studie att mycket talar för att kommunerna bör gå samman och bilda gemensamma instanser för att minska sårbarheten och höja effektiviteten i livsmedelskontrollen.

August Liljeqvist är positiv till mer samverkan och påpekar att det redan idag finns gemensamma enheter vid kontroller.

– Men det viktigaste är att kontrollerna har hög kvalitet och att tjänstemännen är kompetenta, säger han.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer