TT
Sveriges entreprenörer

Företagardöden är här – affärsidéer försvinner utomlands

Företagsexplosionen efter 90-talskrisen är ett minne blott. De senaste 10 åren har det svenska entreprenörskapet tvärnitat och till och med vänt nedåt, varnar forskare och ekonomer. ”Bra affärsidéer försvinner utomlands”, säger professorn Karl Wennberg till fPlus.

Orosmolnen tornar upp sig för det svenska entreprenörskapet – och inte bara det svenska. Hela Europa ser ut att gå mot sämre tider vad gäller nystartade företag och deras förmåga att växa i sina hemländer. Men det finns två möjligheter att vända trenden. Den ena är att förmå Europa samordna sina nationer för att uppnå en lika mäktig och dynamisk inre marknad som jättarna Kina och USA. Den andra är att anpassa utbildningen och bättre rusta oss med kunskap inför framtiden. Det menar professor Lars Persson som forskar om entreprenörskapets utveckling på global nivå.

– Världen fick en globaliseringschock under nittiotalet där vi stod väl rustade och lyckades tack vare reformer uppnå ett entreprenörskap i världsklass. I dag befinner vi oss i en teknologichock. Frågan är om vi lyckas hantera dessa utmaningar lika bra, säger Lars Persson. 

Han forskar inom frågor som rör interaktionen mellan entreprenörer, riskkapitalister och etablerade företag i innovationsprocessen. I sin forskning har han jämfört entreprenörskapet och företagsdynamiken i USA med Sverige och Europa.

– Sverige har haft en extremt bra utveckling från nittiotalet med en dynamik och produktivitetstillväxt i nya företag i världsklass. I USA har däremot dynamiken under samma period stadigt gått ner, säger Lars Persson.

Boost efter 90-talskrisen

Men vad var det som fick skjuts på företagandet i Sverige efter 90-talskrisen? Enligt Lars Persson har det inte så mycket att göra med att Sveriges företagsamhet och entreprenörsanda var extra stark i förhållande till omvärlden. Snarare handlade det om att Sverige tidigare låg på mycket låg nivå och att en rad reformer gjorde att man kunde skrota föråldrade och ogynnsamma regelverk.

– På åttiotalet hade Sverige en mängd omoderna regleringar som lämpade sig mycket illa för den globala ekonomi som höll på att växa fram. Ledande byråkrater och politiker började så småningom inse detta. Så när 90-talskrisen väl kom så fanns det ett paket med färdiga reformer som snabbt öppnade för utländska investeringar och för konkurrens på en global marknad, säger han.

Det statliga ägandet av bolag minskade, möjligheterna att driva offentligt finansierad verksamhet i privat regi öppnades, skatten på ägande minskades och en flexiblare arbetsmarknadslagstiftning infördes.

Det startas aningen färre företag i Sverige nu än tidigare, men det allvarligaste är att det är svårare för dem att växa och skala upp inom Sveriges gränser.

De latenta möjligheterna att utveckla entreprenörskapet och företagandet kom snabbt i dager – slussarna öppnades och utveckling tog snabbt fart. Många nya företag kom in och tillväxtmöjligheterna blev många.

– Under den här tiden låg vi också tekniskt rätt i tiden med företag i framkant som till exempel Ericsson, med ett teknikinnehåll som var väl lämpat för den utveckling som komma skulle, säger Lars Persson.

Företagen växer inte längre

Men för drygt tio år sedan började den gynnsamma trenden vända för Sverige. 2008 var året för det värsta finanskrisen sedan den stora depressionen på trettiotalet. Därefter har utvecklingen avstannat och till och med vänt neråt. Lars Persson har startat ett forskningsprojekt där han försöker ta reda på orsakerna till nedgången.

– Det startas aningen färre företag i Sverige nu än tidigare, men det allvarligaste är att det är svårare för dem att växa och skala upp inom Sveriges gränser. År ett och två efter det att ett företag startas så ser vi ett större antal exits från marknaden. Och det är i det läge som företagen i regel brukar etablera sig och växa. Det är ett stort orosmoln, säger Lars Persson.

I stor utsträckning kan man dock förklara det höga antalet nedläggningar med den teknologichock som han säger att vi befinner oss i just nu.

– Många företag testar nya teknologier, som AI och robotisering, och många företag lyckas också väl och kan konkurrera på marknaden globalt. Men samtidigt är det svårt för företagen att få det att funka snabbt, det finns stora strukturella problem som inte bara gäller Sverige, utan hela Europa, säger Lars Persson.

Jonas Frycklund är biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv. Han håller med om Lars Perssons analys av det allvarliga läget.  

– Det finns vissa fördelar med Sverige, exempelvis har vi ett innovativt klimat som gör att vi får fram många lovande startupföretag. Samtidigt uppkommer det svårigheter när dessa företag sedan vill växa och lämna startfasen för att skala upp verksamheten, säger han. 

Svenskt Näringsliv har i rapporten Från startup till scale-up undersökt varför startup-företag har så svårt att skala upp verksamheten. Undersökningen visar att sex av tio av startupföretagen upplever att rekryteringssvårigheter utgör ett stort tillväxthinder. Det ska jämföras med en andel på 28 procent bland samtliga små och medelstora företag.

Strukturell nackdel för Europa

Det stora hotet, menar Lars Persson, ligger i en strukturell nackdel som gäller hela Europa. För ett företag ska lyckas utnyttja de fördelar som finns i den nya teknologin och den snabba digitaliseringen krävs att företaget snabbt ska kunna skala upp i sitt eget land – där enhetliga lagar och regler råder.

– Kina och USA är superekonomier plus att de är länder med enhetliga lagar och stora befolkningar. Den nya teknologin är beroende av att man kan skala upp snabbt. Man har en bra idé vilket är förknippat med stora fasta kostnader. När produkten är färdigutvecklad kan man snabbt på ut idén på en stor marknad från början, och sedan sälja till olika delar av världen till låga marginalkostnader, säger Lars Persson.

EU-området har också en marknad och en befolkning som är jämförbar med USA. Men däremot saknas enhetligheten, med gemensamma regelverk. USA är ett land och Kina är ett land. Men Europa består av länder som inte alltid är så pigga på att samarbeta med varandra. Brexit är ett exempel på hur svårt det är för de europeiska länderna att komma överens, menar han.

– Regelverken behöver harmoniseras inom Europa för att företagen snabbare ska kunna skala upp och it-teknologin behöver byggas ut i en gemensam struktur. En bättre koordinering måste till för att vi ska kunna fungera som en enhetlig marknad, säger han.

Ett annat hot för Europa är att företag, från länder där nätverksfördelarna är bättre, blir så pass dominanta att de tar allt syre från mindre aktörer som vill växa inom de nya teknikområdena.

– Nätverkseffekter blir allt viktigare. Vi har sett hur stora giganter som Google, Facebook och Amazon blir så dominerande att de får monopol på världsmarknaden. De kan förhindra mindre företag att konkurrera och kan därmed höja priserna och sänka lönerna, säger Lars Persson.

Stora investeringar

Det skulle behövas kraftfullare konkurrensmyndigheter på internationell nivå för att upprätthålla balansen och att mindre effektiva företag fortsättningsvis ska kunna växa och att jättarna inte monopoliserar hela marknaden.

I dag är det vanligt att mindre svenska entreprenöriella bolag köps upp av jättar i tillväxtfasen för att antingen utvecklas vidare i de större bolagen.

– Möjligheten att snabbt kunna tjäna pengar på en bra idé är ett tveeggat svärd. Den positiva effekten är att det har gett starka drivkrafter att utveckla idéer. Om de lyckas så har de möjlighet att tjäna väldigt mycket pengar. Samtidigt finns risken att de säljs för tidigt då det inte finns tillräckliga möjligheter för bolaget att växa tillräckligt stort på egen hand i Sverige. Ofta säljs företagen också till underpris i förhållande till det värde som skulle kunna uppstå med bättre förutsättningar, säger Lars Persson.

Karl Wennberg är professor i entreprenörskap vid Linköpings Universitet. Han jämför med hur entreprenörskapet var för hundra år sedan, då Sverige hade andra möjligheter att frambringade stora multinationella företag.

– Förutsättningarna såg ungefär lika ut nu som då med några viktiga skillnader. Vi var ett litet land med en liten hemmamarknad. Men vi hade ett antal duktiga industrialister som tog patent och skapade viktiga innovationer. De stora marknaderna fanns i Europa, USA och Kina på den tiden och vi lyckades växa i dessa marknader eftersom det var friare rörlighet för människor mellan länderna. Det innebar att många företagsledare skickade iväg sina lovande unga medarbetare att starta dotterbolag och bli småpåvar i olika länder. Det har gynnat oss genom att det ledde till de här väldigt decentraliserade multinationella företagen som till exempel Ericsson, säger Karl Wennberg.

Problemet i dag, menar han, är att dessa förutsättningar inte längre finns. En lång rad av regleringar har tillkommit som gör det svårt för företag att växla upp och ta del av andra marknader. Men för att blir framgångsrik med dagens nya teknik krävs att man snabbt får tillgång till en stor marknad.

– Vissa typer av marknader kräver i dag att man har en enorm kundstock från början för att ens nå lönsamhet. Företag som Spotify och andra streaming media-tjänster är typiska exempel, säger Karl Wennberg.

Och för att snabbt komma ut på stora marknader kräver i sin tur extremt stora investeringar, vilket är svårt att frambringa i Europa och i Sverige.

– Man brukar säga att för varje krona investerad i form av riskkapital i bolag i Sverige och Europa så investerar amerikanarna tio kronor. Plus att deras fonder har mer branscherfarenhet. Det leder till en att bra affärsidéer försvinner utomlands, säger Karl Wennberg. 

Så kan Sverige agera

Bortsett från hur vi löser problemen med tillgång till stora marknader – vad kan vi själva göra i Sverige för att gynna entreprenörskapet? Lars Persson ser utbildningsväsendet som en möjlig räddning.

– Det råder en väldigt stark yrkesdynamik just nu. Många yrken försvinner och andra yrken ändrar karaktär. Innehållet i arbete ändras i väldigt snabb takt. Detta ger en väldigt stark dynamisk effekt som vi skulle kunna utnyttja bättre. Vi skulle behöva göra det lättare för individer att skola om sig mitt i yrkeslivet samt att anpassa utbildningssystemet så att alla ungdomar är redo att hantera den nya tekniken som vi ser växa fram.

Jonas Frycklund ser flera åtgärder som han anser skulle stimulera fram fler entreprenörer. Det handlar om att införa en internationellt konkurrenskraftig beskattning av företagande, minskad regelbörda för att stimulera investeringar och en modernisering av arbetsrätten som minskar risken för den som vill anställa personal.

– De svenska kapitalskatterna är högre än i jämförbara länder och vår rigida arbetsmarknad är inte anpassad till en modern ekonomi. När företag vill växa behöver de snabbt fylla på med både kapital och personal. Om den processen blir för krånglig, blir Sverige mindre lämpligt som plats att vara på vid en snabb expansion, säger han.

Karl Wennberg ser precis som Lars Persson möjligheterna i det svenska utbildningsväsendet. Men systemet med skattefinansierad högskole- och universitetsutbildning och möjligheten till studielån för alla har både för och nackdelar menar han.

– Vi har inte samma typ av hinder för den som vill utbildas som finns i andra länder, i termer av enorma studieskulder och ett stort krav att tjäna pengar från dag ett, säger han.

Men däremot har vi andra problem, menar han. Svenska utbildningsväsendet riskerar att utbilda människor till yrken där det inte finns någon efterfrågan på arbetsmarknaden.

– Gratis utbildning gör att det blir en svagare koppling mellan studieval och arbetsmarknadens behov, både på kort och lång sikt. Svenska högskolor marknadsför inte heller sina utbildningar utifrån vad man får jobb inom. Inte heller kommer bristyrken speciellt högt på studenters önskelista.

Toppnyheter

Valet i Storbritannien

Vallokalsundersökningen: Boris Johnson går mot stor seger i brittiska nyvalet

Boris Johnson går mot en stor valframgång i det brittiska nyvalet, enligt en vallokalsundersökning från BBC, Sky News och ITV.

I undersökningen får Torypartiet 368 mandat och en stor majoritet i underhuset, vilket skulle innebära den största valframgången sedan Margaret Thatcher ledde partiet. Labour gör ett riktigt dåligt val och tappar från 262 till 191 mandat, enligt undersökningen.

– Det här innebär att vi kommer att lämna EU nästa år. Brexit kommer att bli verklighet, säger Sky News politikkommentator Beth Rigby.

21 min
Pundet rusar. Infront.
undefined

Pundet rusar efter Torypartiets starka siffror

Det brittiska pundet rusar efter att vallokalsundersökningar visat att Boris Johnsons Toryparti ser ut att få majoritet i det brittiska parlamentet. Under hela kvällen handlades pundet ner mot dollarn – efter mätningen steg den brittiska valutan till plus 2 procent mot dollarn och plus 1,6 procent mot euron.

Om mätningen stämmer kommer Storbritannien att lämna EU nästa år, säger säger Sky News Beth Rigby.

– Boris Johnson har kallat det här ett brexitval och om det här verkligen är resultatet i kväll har han vunnit med emfas. Ett otroligt resultat om det stämmer.

– Brexit kommer att hända, fortsätter Beth Rigby.

Texten uppdateras.

10 min
Läs mer om Valet i Storbritannien
Trump slänger ut kepsar till anhängare under ett kampanjtal/en Trump-supporter. TT
Amerikanska valet 2020

Glädje i Trumplägret – tror på ”riksrättseffekt” i valet

President Donald Trump har redan börjat se positiva effekter av den pågående riksrättsutredningen mot honom, säger kampanjchefen Brad Parscale till Washington Post.

– Det här eldar på vår bas, eldar på de människor som stödjer presidenten. De är frustrerade, de är arga, och det motiverar väljare, säger han.

Parscale tycker att riksrättsutredningen är orättvis, men gläds över de positiva effekter han menar den har fört med sig inför valet nästa år. Han menar att kampanjen har fått större donationer och fler volontärer till följd av utredningen – och skapat större publikhav vid Trumps tal.

40 min
Elizabeth Warren. BRIAN SNYDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Warrens nya strategi: Gå till attack mot motståndarna

Den demokratiska presidentaspiranten Elizabeth Warren har en ny strategi i kampen om Vita huset: att gå till attack mot motståndarna. Det skriver flera amerikanska medier som på förhand har tagit del av senatorns tal i New Hampshire i kväll.

Tidigare har Warren undvikit att attackera sina motståndare, men i kvällens tal blir det annorlunda. Hon kommer att rikta kritik mot både Joe Biden och Pete Buttigieg, två av hennes värsta rivaler. Vicepresident Biden kommer att målas ut som naiv och Buttigieg får kritik för att han förlitar sig på rika donatorer.

Något mer försonande kommer tonen att vara mot miljardären Michael Bloomberg, som hon tidigare har gått till hård attack mot. Däremot nämns inte Bernie Sanders i talet, enligt New York Times. I stället försöker Warren att lyfta frågor där de vänsterinriktade politikerna tycker olika.

5 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Lindsey Graham i mitten. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Senaten uppmanas ändra strategi för riksrättsåtalet

Senaten borde byta strategi kring riksrättsåtalet, skriver republikanen Jim Banks i ett brev till topprepublikanen Lindsey Graham. Det rapporterar Politico som har läst brevet.

Riksrättsutredningen är för närvarande kvar i det demokratledda representanthuset. Men om punkterna mot Trump får stöd där går de vidare för omröstning i senaten, som är republikanernas starka fäste.

Graham, som är ordförande för senatens justitieutskott, har sagt att han vill genomföra en snabb utredning. Men det är viktigt att ”vi bekämpar eld med eld och säger till dem att nog är nog”, menar Jim Banks, som vill att Demokraternas granskning av Trump utreds noggrant. Han hänvisar till den granskning som har gjorts av utredarna bakom Rysslandsutredningen.

”Med största respekt, herr ordförande. Jag uppmanar dig att använda samma filosofi under det kommande riksrättsåtalet”, skriver han.

I en intervju med Fox News kallar Graham riksrättsutredningen för ”nonsens”.

1 tim
Jerry Nadler under dagens debatt. POOL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Ukrainas president hade pistol riktad mot huvudet”

Ordförande för representanthusets justitieutskott, demokraten Jerry Nadler, har kommenterat anklagelserna mot Donald Trump under den pågående debatten. Nadler menar att det är självklart att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Trump inte pressade honom att utreda den politiska motståndaren Joe Bidens son.

– Han hade en pistol mot huvudet, säger Nadler.

Han syftar på att Trump hotat att hålla tillbaka det militära stödet till Ukraina om Zelenskyj inte spelade med kring ”presidentens personliga politiska mål”.

Debatten handlar om hur punkterna mot Trump ska utformas. Senare i kväll kommer utskottet troligen att acceptera punkterna, vilket kommer att leda till att hela representanthuset röstar om Trumps framtid nästa vecka. Om representanthuset röstar ja till ett riksrättsåtal går frågan vidare till senaten.

4 tim
Representanthusets justitieutskott sammanträder. J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Republikanerna vill stryka åtalspunkter mot Trump

Republikanerna och demokraterna som ingår i representanthusets justitieutskott drabbar i kväll samman i en debatt som blir helt avgörande för fortsättningen i riksrättsprocessen mot Donald Trump.

Efter flera timmars debatt röstades utskottets medlemmar nej till ett tilläggsförslag som syftade till att stryka åtalspunkten om maktmissbruk. Punkten grundar sig i att Trump ska ha hållit tillbaka militärt stöd i syfte att utpressa Ukraina att utreda den politiska rivalen Joe Bidens son. Alla politiker röstade efter partilinjen. De 23 demokraterna röstade nej till tillägget och de 17 republikanerna röstade ja.

Republikanerna har därefter lagt fram ytterligare ett tilläggsförslag. Det handlar om att referensen till Joe Biden ska strykas ur de officiella dokumenten och att fokus i stället ska ligga på sonen Hunter Biden.

Efter debatten kommer utskottet troligen att acceptera punkterna, skriver CNN. Om det sker så kommer representanthuset att rösta om punkterna nästa vecka.

4 tim
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Arkivbild: Presidenterna Trump och Xi. Susan Walsh / TT NYHETSBYRÅN
Handelskonflikten Kina-USA

Källa: USA och Kina är eniga om fas 1-avtal om handel

President Donald Trump har nu godkänt den överenskommelse till handelsavtalets första fas mellan USA och Kina som förhandlare enades om tidigare under kvällen. Det uppger källor för Bloomberg, skriver nyhetsbyrån på Twitter.

Rådgivare uppgavs tidigare i kväll ha träffat presidenten för att diskutera uppgörelsen. Ett offentliggörande kan komma redan under kvällen, skriver Bloomberg.

Vita huset har avböjt att kommentera uppgifterna.

Enligt uppgift till CNBC har Vita huset gått med på att slopa de Kinatullar som skulle införas på söndag och sänka existerande tariffer.

Wall Street stärktes rejält efter nyheten och breda S&P 500 stängde 0,9 procent högre.

3 tim
Donald Trump, till vänster.  MANDEL NGAN / AFP
undefined

Trump: Världsbanken måste sluta låna ut till Kina

Världsbanken borde sluta låna ut pengar till Kina, anser USA:s president Donald Trump enligt Reuters.

Utspelet kommer dagen efter att världsbanken beslutat om ett femårigt låneprogram till Kina värt 1–1,5 miljarder dollar.

”Varför lånar världsbanken ut pengar till Kina? Kan det här vara möjligt? Kina har gott om pengar och om de inte har det så producerar de bara nya. Sluta!”, skriver Trump på Twitter.

Världsbanken menar att deras utlåning till Kina minskat drastiskt.

7 dec
Läs mer om Handelskonflikten Kina-USA
Camilla Läckberg. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens sjukvård

Läckberg: Privata aktörer kan utveckla hela vården

Privata vårdcentraler kan vara med och driva utvecklingen i hela vårdsystemet, skriver bland andra författaren och vårdentreprenören Camilla Läckberg på DN Debatt. Debattörerna skriver att vårdsystemet i dag, trots heroiska insatser från personalen, inte fungerar som det var tänkt och ansvaret för det vilar på politikerna.

Enligt debattörerna gynnas vården i stort av att både privata och offentliga aktörer är verksamma. Den privata vården kan exempelvis fungera som en spjutspets när det gäller nya metoder, och den lider dessutom inte av den tröghet som politiskt styrd verksamhet ofta drabbas av, skriver de.

2 tim
Camilla Läckberg Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Läckbergs vårdcentral ett hot mot välfärdsmodellen”

Välfärdsmodellen håller på att äventyras när Camilla Läckberg kan slå upp portarna för en privat vårdcentral där ett läkarbesök kostar tusentals kronor, skriver Elinor Odeberg, socialdemokratisk politiker i Region Stockholm, i ett inlägg på Aftonbladet Debatt.

Att det över huvud taget är möjligt beror på att borgerligheten i staden har haft ”fritt spelrum att privatisera, fragmentisera och skära ned på den offentliga vården”, skriver hon.

Odeberg är starkt kritisk till att allt från primärvård till gynekologi har privatiserats genom Lagen om valfrihet, och att det har skett samtidigt som den offentliga vården tvingas spara stora pengar. Läckbergs satsning är ett exempel på det, menar hon.

6 dec
Läs mer om Framtidens sjukvård

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Ursula von der Leyen och Viktor Orbán. TT
Klimatmötet i Madrid

Nej till klimatneutralt mål: ”De fattiga ska inte betala”

Polen, Ungern och Tjeckien vänder sig emot EU:s mål om att vara en klimatneutral union år 2050, skriver AFP. De östeuropeiska länderna är beroende av kolet och menar att EU borde ta kostnaden för övergången till förnybart.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán menar att länderna måste få finansiella löften och att villkoren bakom dessa måste förhandlas fram, enligt Reuters.

– Vi kan inte tillåta att byråkrater i Bryssel får fattiga människor och fattiga länder att betala kostnaden för klimatförändringarna, säger Orbán.

5 tim
Isabella Lövin (MP) Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lövin: Behövs ett positivt budskap från Madridmötet

Att man inte har lyckats komma överens om svåra frågor på klimattoppmötet i Madrid visar en bristande tillit mellan länderna.

Det menar klimatminister Isabella Lövin, som samtidigt säger att euforin efter klimattoppmötet i Paris har försvunnit.

När man nu går in i mötets slutfas försöker en liten grupp med utvalda ministrar bryta dödläget och signalerna är försiktigt positiva kring att hitta en kompromiss för utsläppshandeln.

– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.

Idag 13:13
Arkivbild: klimatminister Isabella Lövin (MP). Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Flera frågor skjuts upp på mötet: ”Är problematiskt”

Förhandlingarna om hur klimatrapporteringen ska gå till har kört fast på toppmötet i Madrid, rapporterar TT.

Enligt Parisavtalet ska alla länder rapportera sina utsläppsminskningar, men det har återstått för länderna att komma överens om exakt hur det ska gå till. Medan Sverige och andra vill ha ett transparent system har Kina och Saudiarabien sagt nej till det. Något som enligt TT kan tolkas som att de vill begränsa insynen.

En annan fråga som skjutits på framtiden är hur lång implementeringstid de nationella klimatplanerna ska ha.

– Det är problematiskt. Vi har ingen tid att förlora, så de här mindre och mer tekniska frågorna som vi skulle kunna klara av i år, de borde vi klara av, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Idag 05:32
Läs mer om Klimatmötet i Madrid