TT
Sveriges entreprenörer

Företagardöden är här – affärsidéer försvinner utomlands

Företagsexplosionen efter 90-talskrisen är ett minne blott. De senaste 10 åren har det svenska entreprenörskapet tvärnitat och till och med vänt nedåt, varnar forskare och ekonomer. ”Bra affärsidéer försvinner utomlands”, säger professorn Karl Wennberg till fPlus.

Orosmolnen tornar upp sig för det svenska entreprenörskapet – och inte bara det svenska. Hela Europa ser ut att gå mot sämre tider vad gäller nystartade företag och deras förmåga att växa i sina hemländer. Men det finns två möjligheter att vända trenden. Den ena är att förmå Europa samordna sina nationer för att uppnå en lika mäktig och dynamisk inre marknad som jättarna Kina och USA. Den andra är att anpassa utbildningen och bättre rusta oss med kunskap inför framtiden. Det menar professor Lars Persson som forskar om entreprenörskapets utveckling på global nivå.

– Världen fick en globaliseringschock under nittiotalet där vi stod väl rustade och lyckades tack vare reformer uppnå ett entreprenörskap i världsklass. I dag befinner vi oss i en teknologichock. Frågan är om vi lyckas hantera dessa utmaningar lika bra, säger Lars Persson. 

Han forskar inom frågor som rör interaktionen mellan entreprenörer, riskkapitalister och etablerade företag i innovationsprocessen. I sin forskning har han jämfört entreprenörskapet och företagsdynamiken i USA med Sverige och Europa.

– Sverige har haft en extremt bra utveckling från nittiotalet med en dynamik och produktivitetstillväxt i nya företag i världsklass. I USA har däremot dynamiken under samma period stadigt gått ner, säger Lars Persson.

Boost efter 90-talskrisen

Men vad var det som fick skjuts på företagandet i Sverige efter 90-talskrisen? Enligt Lars Persson har det inte så mycket att göra med att Sveriges företagsamhet och entreprenörsanda var extra stark i förhållande till omvärlden. Snarare handlade det om att Sverige tidigare låg på mycket låg nivå och att en rad reformer gjorde att man kunde skrota föråldrade och ogynnsamma regelverk.

– På åttiotalet hade Sverige en mängd omoderna regleringar som lämpade sig mycket illa för den globala ekonomi som höll på att växa fram. Ledande byråkrater och politiker började så småningom inse detta. Så när 90-talskrisen väl kom så fanns det ett paket med färdiga reformer som snabbt öppnade för utländska investeringar och för konkurrens på en global marknad, säger han.

Det statliga ägandet av bolag minskade, möjligheterna att driva offentligt finansierad verksamhet i privat regi öppnades, skatten på ägande minskades och en flexiblare arbetsmarknadslagstiftning infördes.

Det startas aningen färre företag i Sverige nu än tidigare, men det allvarligaste är att det är svårare för dem att växa och skala upp inom Sveriges gränser.

De latenta möjligheterna att utveckla entreprenörskapet och företagandet kom snabbt i dager – slussarna öppnades och utveckling tog snabbt fart. Många nya företag kom in och tillväxtmöjligheterna blev många.

– Under den här tiden låg vi också tekniskt rätt i tiden med företag i framkant som till exempel Ericsson, med ett teknikinnehåll som var väl lämpat för den utveckling som komma skulle, säger Lars Persson.

Företagen växer inte längre

Men för drygt tio år sedan började den gynnsamma trenden vända för Sverige. 2008 var året för det värsta finanskrisen sedan den stora depressionen på trettiotalet. Därefter har utvecklingen avstannat och till och med vänt neråt. Lars Persson har startat ett forskningsprojekt där han försöker ta reda på orsakerna till nedgången.

– Det startas aningen färre företag i Sverige nu än tidigare, men det allvarligaste är att det är svårare för dem att växa och skala upp inom Sveriges gränser. År ett och två efter det att ett företag startas så ser vi ett större antal exits från marknaden. Och det är i det läge som företagen i regel brukar etablera sig och växa. Det är ett stort orosmoln, säger Lars Persson.

I stor utsträckning kan man dock förklara det höga antalet nedläggningar med den teknologichock som han säger att vi befinner oss i just nu.

– Många företag testar nya teknologier, som AI och robotisering, och många företag lyckas också väl och kan konkurrera på marknaden globalt. Men samtidigt är det svårt för företagen att få det att funka snabbt, det finns stora strukturella problem som inte bara gäller Sverige, utan hela Europa, säger Lars Persson.

Jonas Frycklund är biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv. Han håller med om Lars Perssons analys av det allvarliga läget.  

– Det finns vissa fördelar med Sverige, exempelvis har vi ett innovativt klimat som gör att vi får fram många lovande startupföretag. Samtidigt uppkommer det svårigheter när dessa företag sedan vill växa och lämna startfasen för att skala upp verksamheten, säger han. 

Svenskt Näringsliv har i rapporten Från startup till scale-up undersökt varför startup-företag har så svårt att skala upp verksamheten. Undersökningen visar att sex av tio av startupföretagen upplever att rekryteringssvårigheter utgör ett stort tillväxthinder. Det ska jämföras med en andel på 28 procent bland samtliga små och medelstora företag.

Strukturell nackdel för Europa

Det stora hotet, menar Lars Persson, ligger i en strukturell nackdel som gäller hela Europa. För ett företag ska lyckas utnyttja de fördelar som finns i den nya teknologin och den snabba digitaliseringen krävs att företaget snabbt ska kunna skala upp i sitt eget land – där enhetliga lagar och regler råder.

– Kina och USA är superekonomier plus att de är länder med enhetliga lagar och stora befolkningar. Den nya teknologin är beroende av att man kan skala upp snabbt. Man har en bra idé vilket är förknippat med stora fasta kostnader. När produkten är färdigutvecklad kan man snabbt på ut idén på en stor marknad från början, och sedan sälja till olika delar av världen till låga marginalkostnader, säger Lars Persson.

EU-området har också en marknad och en befolkning som är jämförbar med USA. Men däremot saknas enhetligheten, med gemensamma regelverk. USA är ett land och Kina är ett land. Men Europa består av länder som inte alltid är så pigga på att samarbeta med varandra. Brexit är ett exempel på hur svårt det är för de europeiska länderna att komma överens, menar han.

– Regelverken behöver harmoniseras inom Europa för att företagen snabbare ska kunna skala upp och it-teknologin behöver byggas ut i en gemensam struktur. En bättre koordinering måste till för att vi ska kunna fungera som en enhetlig marknad, säger han.

Ett annat hot för Europa är att företag, från länder där nätverksfördelarna är bättre, blir så pass dominanta att de tar allt syre från mindre aktörer som vill växa inom de nya teknikområdena.

– Nätverkseffekter blir allt viktigare. Vi har sett hur stora giganter som Google, Facebook och Amazon blir så dominerande att de får monopol på världsmarknaden. De kan förhindra mindre företag att konkurrera och kan därmed höja priserna och sänka lönerna, säger Lars Persson.

Stora investeringar

Det skulle behövas kraftfullare konkurrensmyndigheter på internationell nivå för att upprätthålla balansen och att mindre effektiva företag fortsättningsvis ska kunna växa och att jättarna inte monopoliserar hela marknaden.

I dag är det vanligt att mindre svenska entreprenöriella bolag köps upp av jättar i tillväxtfasen för att antingen utvecklas vidare i de större bolagen.

– Möjligheten att snabbt kunna tjäna pengar på en bra idé är ett tveeggat svärd. Den positiva effekten är att det har gett starka drivkrafter att utveckla idéer. Om de lyckas så har de möjlighet att tjäna väldigt mycket pengar. Samtidigt finns risken att de säljs för tidigt då det inte finns tillräckliga möjligheter för bolaget att växa tillräckligt stort på egen hand i Sverige. Ofta säljs företagen också till underpris i förhållande till det värde som skulle kunna uppstå med bättre förutsättningar, säger Lars Persson.

Karl Wennberg är professor i entreprenörskap vid Linköpings Universitet. Han jämför med hur entreprenörskapet var för hundra år sedan, då Sverige hade andra möjligheter att frambringade stora multinationella företag.

– Förutsättningarna såg ungefär lika ut nu som då med några viktiga skillnader. Vi var ett litet land med en liten hemmamarknad. Men vi hade ett antal duktiga industrialister som tog patent och skapade viktiga innovationer. De stora marknaderna fanns i Europa, USA och Kina på den tiden och vi lyckades växa i dessa marknader eftersom det var friare rörlighet för människor mellan länderna. Det innebar att många företagsledare skickade iväg sina lovande unga medarbetare att starta dotterbolag och bli småpåvar i olika länder. Det har gynnat oss genom att det ledde till de här väldigt decentraliserade multinationella företagen som till exempel Ericsson, säger Karl Wennberg.

Problemet i dag, menar han, är att dessa förutsättningar inte längre finns. En lång rad av regleringar har tillkommit som gör det svårt för företag att växla upp och ta del av andra marknader. Men för att blir framgångsrik med dagens nya teknik krävs att man snabbt får tillgång till en stor marknad.

– Vissa typer av marknader kräver i dag att man har en enorm kundstock från början för att ens nå lönsamhet. Företag som Spotify och andra streaming media-tjänster är typiska exempel, säger Karl Wennberg.

Och för att snabbt komma ut på stora marknader kräver i sin tur extremt stora investeringar, vilket är svårt att frambringa i Europa och i Sverige.

– Man brukar säga att för varje krona investerad i form av riskkapital i bolag i Sverige och Europa så investerar amerikanarna tio kronor. Plus att deras fonder har mer branscherfarenhet. Det leder till en att bra affärsidéer försvinner utomlands, säger Karl Wennberg. 

Så kan Sverige agera

Bortsett från hur vi löser problemen med tillgång till stora marknader – vad kan vi själva göra i Sverige för att gynna entreprenörskapet? Lars Persson ser utbildningsväsendet som en möjlig räddning.

– Det råder en väldigt stark yrkesdynamik just nu. Många yrken försvinner och andra yrken ändrar karaktär. Innehållet i arbete ändras i väldigt snabb takt. Detta ger en väldigt stark dynamisk effekt som vi skulle kunna utnyttja bättre. Vi skulle behöva göra det lättare för individer att skola om sig mitt i yrkeslivet samt att anpassa utbildningssystemet så att alla ungdomar är redo att hantera den nya tekniken som vi ser växa fram.

Jonas Frycklund ser flera åtgärder som han anser skulle stimulera fram fler entreprenörer. Det handlar om att införa en internationellt konkurrenskraftig beskattning av företagande, minskad regelbörda för att stimulera investeringar och en modernisering av arbetsrätten som minskar risken för den som vill anställa personal.

– De svenska kapitalskatterna är högre än i jämförbara länder och vår rigida arbetsmarknad är inte anpassad till en modern ekonomi. När företag vill växa behöver de snabbt fylla på med både kapital och personal. Om den processen blir för krånglig, blir Sverige mindre lämpligt som plats att vara på vid en snabb expansion, säger han.

Karl Wennberg ser precis som Lars Persson möjligheterna i det svenska utbildningsväsendet. Men systemet med skattefinansierad högskole- och universitetsutbildning och möjligheten till studielån för alla har både för och nackdelar menar han.

– Vi har inte samma typ av hinder för den som vill utbildas som finns i andra länder, i termer av enorma studieskulder och ett stort krav att tjäna pengar från dag ett, säger han.

Men däremot har vi andra problem, menar han. Svenska utbildningsväsendet riskerar att utbilda människor till yrken där det inte finns någon efterfrågan på arbetsmarknaden.

– Gratis utbildning gör att det blir en svagare koppling mellan studieval och arbetsmarknadens behov, både på kort och lång sikt. Svenska högskolor marknadsför inte heller sina utbildningar utifrån vad man får jobb inom. Inte heller kommer bristyrken speciellt högt på studenters önskelista.

Toppnyheter

Arkivbild från Malmö centralstation. Emil Langvad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

SJ tillåter färre personer på tågen efter trängselkritiken

SJ kommer fortsättningsvis bara att sälja biljetter för 65 procent av platserna ombord, i stället för dagens 75 procent, meddelar det statliga tågbolaget. Beskedet kommer efter kritik om trängsel på tågen.

– Nu har vi analyserat, dragit lärdom och gör om så det blir bättre för alla, säger SJ:s presschef Tobbe Lundell till TT.

Under våren var SJ:s tåg bara belagda till 50 procent, men efter att reserestriktionerna hävts gjordes 75 procent av biljetterna tillgängliga. Men nu tar bolaget alltså ett steg tillbaka.

30 min
Ibrahim Baylan under dagens pressfika med regeringen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Baylan: Missuppfattning att vi försökte rädda ekonomin

Regeringens första prioritet har alltid varit att begränsa smittan och rädda människoliv. Först därefter har politikerna försökt mildra effekterna på ekonomin under coronakrisen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till Expressen.

– Det finns en hel del missuppfattningar, säger Baylan.

– Vi har valt lite olika vägar. Vilken väg som senare visar sig ha varit rätt vet vi inte förrän i efterhand, fortsätter han.

Ministern menar också att han tror att andra ibland sprider en felaktig bild av den svenska strategin för att på så sätt visa att man själv har gjort rätt.

2 tim
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tre procent av göteborgarna hade covid-19

Drygt 3 procent av alla göteborgare som fick ett provtagningskit hemskickat under vecka 27 testade positivt för covid-19, rapporterar GP.

Av de 17 000 test som slumpmässigt skickades hem i brevlådan lämnades cirka 6 000 tillbaka för analys. Testet skickades hem till personer i olika stadsdelar och i olika åldrar.

Magnus Lindh, sektionschef för klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset och ansvarig för projektet, säger att man hoppades få in runt 10 000 svar från undersökningen, som är den hittills största i Göteborg.

Testet visar bara de som hade en pågående covid-19-infektion och inte om de testade har antikroppar.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Statsminister Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sànchez i samband med ett möte i veckan. ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
EU:s stödfond

Löfven står fast vid svensk linje i EU: ”Krävs ändringar”

Statsminister Stefan Löfven håller fast vid att EU:s förslag om långtidsbudgeten och återhämtningspaketet efter coronakrisen är för kostsamma. Det säger han inför riksdagens EU-nämnd, skriver TT.

– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger statsministern som väntar sig ett långt möte när statschefer inleder toppmötet i morgon.

Regeringen tycker bland annat att alla 750 miljarder euro i stödpaketet ska fördelas som lån, inte i huvudsak som bidrag.

Sverige tillhör tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna kvartetten mer sparsamma EU-länder som kallas ”frugala fyran”.

14 min
Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven träffar Macron inför EU-toppmötet

I går träffade statsminister Stefan Löfven Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och i dag ska Löfven träffa Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris. Mötena sker inför EU-toppmötet i helgen där Reuters rapporterar att EU:s långtidsbudget och coronastödpaket ska diskuteras.

Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson säger i P1-morgon att det varit ett intensivt resande de senaste veckorna för Frankrikes, Italiens och Spaniens ledare när de besökt olika ledare för de så kallade sparsamma länderna, där Sverige ingår.

– Det visar hur viktigt det här är för Frankrike och Tyskland som lagt fram paketet.

Idag 08:03
Arkivbilder: Alice Bah Kuhnke (vänster), Abir Al-Sahlani (vänster) TT
undefined

”EU-stöd får inte gå till att montera ner demokratin”

När EU-ledarna samlas för att diskutera stödpaketet i coronakrisens spår så får fokus inte flyttas från den viktiga frågan om våra skattepengar ska gå till länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det skriver den centerpartistiska Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani på Aftonbladets debattsida. Hon nämner Ungern och Polen och skriver också att miljardbelopp försvinner varje år på grund av korruption och penningtvätt. Sverige får inte godkänna en ny EU-budget som möjliggör nedmonteringar i demokratin, menar hon.

Hon får medhåll från parlamentarikerkollegan Alice Bah Kuhnke (MP). Hon skriver i en debattartikel på ETC att EU-parlamentet nyligen tagit ett gemensamt ställningstagande om EU:s budget som går ut på att EU-pengar ska villkoras med demokratiska principer. Nu föreslår hon att Sverige och andra progressiva länder krokar arm med parlamentet och säkerställer att medlen går till länder som lever upp till EU:s grundläggande värden.

4 tim
Läs mer om EU:s stödfond
Demonstration mot Netanyahu i veckan (t v), Benjamin Netanyahu (t h). TT
Coronavirusets spridning – globalt

Israels coronastöd får kritik: ”Mutor till massorna”

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu anklagas för att försöka ta fokus från kritiken mot honom genom sitt löfte om ekonomiska bidrag till alla som drabbats av coronavirusutbrottet, skriver flera medier.

Stödpaketet presenterades i går, och ska enligt Netanyahu öka konsumtionen och få fart på ekonomin snabbare. Men flera ekonomer och oppositionspolitiker beskriver det som en ineffektiv åtgärd, och tror att förslaget i stället är ett försök från Netanyahu att ta fokus från kritiken mot hans hanterande av pandemin och den pågående korruptionsrättegången mot honom.

Kolumnisten Ben Caspit i tidningen Maariv tar det ett steg längre och liknar förslaget med att ”dela ut mutor till massorna”, skriver The Guardian.

29 min
Arkivbild: Ett barn i Pakistan väntar på att vaccineras Muhammed Muheisen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

FN-organisationer varnar: Färre barn vaccineras

Coronapandemin har lett till att färre barn vaccineras för sjukdomar som mässling, kikhosta och stelkramp. Det visar en undersökning från WHO och Unicef.

– Lidandet och döden som orsakas av att barn inte får rutinmässiga vaccinationer och som hade kunnat undvikas riskerar att bli betydligt större än covid-19, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus enligt Reuters.

Unicefchefen Henriette Fore säger att trenden måste brytas, rapporterar BBC.

– Vi kan inte byta en hälsokris mot en annan.

Idag 04:23
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationspolitiken i Sverige

Johansson: Tydligt att M inte vågar skilja sig från SD

När Moderaterna hoppade av samtalen om en migrationspolitisk överenskommelse skedde det 90 minuter efter att Sverigedemokraterna gått ut och sagt att de inte trodde på en bred överenskommelse, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i på Aftonbladets debattsidor. ”Det är uppenbart att Moderaterna numera inte vågar skilja sig alltför mycket från SD, och att partierna samordnar sin politik i allt högre utsträckning”, fortsätter han.

Inlägget är ett svar till Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M, som tidigare i veckan skrev att det följer ett socialdemokratiskt mönster när Morgan Johansson tidigare inte velat debattera frågan med henne i SVT.

I sitt svar nu skriver Johansson att det är regeringen i dag som fått strama upp den generösa asyl- och arbetskraftsinvandringspolitiken som Tobias Billström (M) drev igenom under regeringen Reinfeldt.

3 tim
Stefan Löfven på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Volymmål bryter mot moralisk princip

Statsminister Stefan Löfven står fast vid sin linje att säga nej till ett fast volymmål i migrationspolitiken. I en intervju med Aftonbladet säger han att ett volymmål bryter mot internationella konventioner.

– Dessutom bryter man mot en moralisk princip. Så det är inte aktuellt.

Frågan om ett volymmål har varit en av stötestenarna i migrationssamtalen mellan partierna. Moderaterna har velat se ett ett volymmål, med argumentet att det ger förutsägbarhet och långsiktig hållbarhet.

Idag 06:15
Nyamko Sabuni under en intervju i tisdags. Erik Simander/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sabuni vill ha nya samtal om migration: Låt oss försöka

Att migrationsförhandlingarna bröt samman är ett stort nederlag och samtalen bör nu återupptas, skriver L-ledaren Nyamko Sabuni på DN Debatt.

”Min uppmaning till Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är denna: Låt oss försöka på nytt”, skriver hon.

Annars, fortsätter Sabuni, är risken att Sverigedemokraterna eller Miljöpartiet kommer kunna styra villkoren efter nästa val. I stället borde de fem partierna som står för en ”stram men human flyktingpolitik” komma överens, tycker hon.

Igår 20:24
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige