TT
Sveriges entreprenörer

Företagardöden är här – affärsidéer försvinner utomlands

Företagsexplosionen efter 90-talskrisen är ett minne blott. De senaste 10 åren har det svenska entreprenörskapet tvärnitat och till och med vänt nedåt, varnar forskare och ekonomer. ”Bra affärsidéer försvinner utomlands”, säger professorn Karl Wennberg till fPlus.

Orosmolnen tornar upp sig för det svenska entreprenörskapet – och inte bara det svenska. Hela Europa ser ut att gå mot sämre tider vad gäller nystartade företag och deras förmåga att växa i sina hemländer. Men det finns två möjligheter att vända trenden. Den ena är att förmå Europa samordna sina nationer för att uppnå en lika mäktig och dynamisk inre marknad som jättarna Kina och USA. Den andra är att anpassa utbildningen och bättre rusta oss med kunskap inför framtiden. Det menar professor Lars Persson som forskar om entreprenörskapets utveckling på global nivå.

– Världen fick en globaliseringschock under nittiotalet där vi stod väl rustade och lyckades tack vare reformer uppnå ett entreprenörskap i världsklass. I dag befinner vi oss i en teknologichock. Frågan är om vi lyckas hantera dessa utmaningar lika bra, säger Lars Persson. 

Han forskar inom frågor som rör interaktionen mellan entreprenörer, riskkapitalister och etablerade företag i innovationsprocessen. I sin forskning har han jämfört entreprenörskapet och företagsdynamiken i USA med Sverige och Europa.

– Sverige har haft en extremt bra utveckling från nittiotalet med en dynamik och produktivitetstillväxt i nya företag i världsklass. I USA har däremot dynamiken under samma period stadigt gått ner, säger Lars Persson.

Boost efter 90-talskrisen

Men vad var det som fick skjuts på företagandet i Sverige efter 90-talskrisen? Enligt Lars Persson har det inte så mycket att göra med att Sveriges företagsamhet och entreprenörsanda var extra stark i förhållande till omvärlden. Snarare handlade det om att Sverige tidigare låg på mycket låg nivå och att en rad reformer gjorde att man kunde skrota föråldrade och ogynnsamma regelverk.

– På åttiotalet hade Sverige en mängd omoderna regleringar som lämpade sig mycket illa för den globala ekonomi som höll på att växa fram. Ledande byråkrater och politiker började så småningom inse detta. Så när 90-talskrisen väl kom så fanns det ett paket med färdiga reformer som snabbt öppnade för utländska investeringar och för konkurrens på en global marknad, säger han.

Det statliga ägandet av bolag minskade, möjligheterna att driva offentligt finansierad verksamhet i privat regi öppnades, skatten på ägande minskades och en flexiblare arbetsmarknadslagstiftning infördes.

Det startas aningen färre företag i Sverige nu än tidigare, men det allvarligaste är att det är svårare för dem att växa och skala upp inom Sveriges gränser.

De latenta möjligheterna att utveckla entreprenörskapet och företagandet kom snabbt i dager – slussarna öppnades och utveckling tog snabbt fart. Många nya företag kom in och tillväxtmöjligheterna blev många.

– Under den här tiden låg vi också tekniskt rätt i tiden med företag i framkant som till exempel Ericsson, med ett teknikinnehåll som var väl lämpat för den utveckling som komma skulle, säger Lars Persson.

Företagen växer inte längre

Men för drygt tio år sedan började den gynnsamma trenden vända för Sverige. 2008 var året för det värsta finanskrisen sedan den stora depressionen på trettiotalet. Därefter har utvecklingen avstannat och till och med vänt neråt. Lars Persson har startat ett forskningsprojekt där han försöker ta reda på orsakerna till nedgången.

– Det startas aningen färre företag i Sverige nu än tidigare, men det allvarligaste är att det är svårare för dem att växa och skala upp inom Sveriges gränser. År ett och två efter det att ett företag startas så ser vi ett större antal exits från marknaden. Och det är i det läge som företagen i regel brukar etablera sig och växa. Det är ett stort orosmoln, säger Lars Persson.

I stor utsträckning kan man dock förklara det höga antalet nedläggningar med den teknologichock som han säger att vi befinner oss i just nu.

– Många företag testar nya teknologier, som AI och robotisering, och många företag lyckas också väl och kan konkurrera på marknaden globalt. Men samtidigt är det svårt för företagen att få det att funka snabbt, det finns stora strukturella problem som inte bara gäller Sverige, utan hela Europa, säger Lars Persson.

Jonas Frycklund är biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv. Han håller med om Lars Perssons analys av det allvarliga läget.  

– Det finns vissa fördelar med Sverige, exempelvis har vi ett innovativt klimat som gör att vi får fram många lovande startupföretag. Samtidigt uppkommer det svårigheter när dessa företag sedan vill växa och lämna startfasen för att skala upp verksamheten, säger han. 

Svenskt Näringsliv har i rapporten Från startup till scale-up undersökt varför startup-företag har så svårt att skala upp verksamheten. Undersökningen visar att sex av tio av startupföretagen upplever att rekryteringssvårigheter utgör ett stort tillväxthinder. Det ska jämföras med en andel på 28 procent bland samtliga små och medelstora företag.

Strukturell nackdel för Europa

Det stora hotet, menar Lars Persson, ligger i en strukturell nackdel som gäller hela Europa. För ett företag ska lyckas utnyttja de fördelar som finns i den nya teknologin och den snabba digitaliseringen krävs att företaget snabbt ska kunna skala upp i sitt eget land – där enhetliga lagar och regler råder.

– Kina och USA är superekonomier plus att de är länder med enhetliga lagar och stora befolkningar. Den nya teknologin är beroende av att man kan skala upp snabbt. Man har en bra idé vilket är förknippat med stora fasta kostnader. När produkten är färdigutvecklad kan man snabbt på ut idén på en stor marknad från början, och sedan sälja till olika delar av världen till låga marginalkostnader, säger Lars Persson.

EU-området har också en marknad och en befolkning som är jämförbar med USA. Men däremot saknas enhetligheten, med gemensamma regelverk. USA är ett land och Kina är ett land. Men Europa består av länder som inte alltid är så pigga på att samarbeta med varandra. Brexit är ett exempel på hur svårt det är för de europeiska länderna att komma överens, menar han.

– Regelverken behöver harmoniseras inom Europa för att företagen snabbare ska kunna skala upp och it-teknologin behöver byggas ut i en gemensam struktur. En bättre koordinering måste till för att vi ska kunna fungera som en enhetlig marknad, säger han.

Ett annat hot för Europa är att företag, från länder där nätverksfördelarna är bättre, blir så pass dominanta att de tar allt syre från mindre aktörer som vill växa inom de nya teknikområdena.

– Nätverkseffekter blir allt viktigare. Vi har sett hur stora giganter som Google, Facebook och Amazon blir så dominerande att de får monopol på världsmarknaden. De kan förhindra mindre företag att konkurrera och kan därmed höja priserna och sänka lönerna, säger Lars Persson.

Stora investeringar

Det skulle behövas kraftfullare konkurrensmyndigheter på internationell nivå för att upprätthålla balansen och att mindre effektiva företag fortsättningsvis ska kunna växa och att jättarna inte monopoliserar hela marknaden.

I dag är det vanligt att mindre svenska entreprenöriella bolag köps upp av jättar i tillväxtfasen för att antingen utvecklas vidare i de större bolagen.

– Möjligheten att snabbt kunna tjäna pengar på en bra idé är ett tveeggat svärd. Den positiva effekten är att det har gett starka drivkrafter att utveckla idéer. Om de lyckas så har de möjlighet att tjäna väldigt mycket pengar. Samtidigt finns risken att de säljs för tidigt då det inte finns tillräckliga möjligheter för bolaget att växa tillräckligt stort på egen hand i Sverige. Ofta säljs företagen också till underpris i förhållande till det värde som skulle kunna uppstå med bättre förutsättningar, säger Lars Persson.

Karl Wennberg är professor i entreprenörskap vid Linköpings Universitet. Han jämför med hur entreprenörskapet var för hundra år sedan, då Sverige hade andra möjligheter att frambringade stora multinationella företag.

– Förutsättningarna såg ungefär lika ut nu som då med några viktiga skillnader. Vi var ett litet land med en liten hemmamarknad. Men vi hade ett antal duktiga industrialister som tog patent och skapade viktiga innovationer. De stora marknaderna fanns i Europa, USA och Kina på den tiden och vi lyckades växa i dessa marknader eftersom det var friare rörlighet för människor mellan länderna. Det innebar att många företagsledare skickade iväg sina lovande unga medarbetare att starta dotterbolag och bli småpåvar i olika länder. Det har gynnat oss genom att det ledde till de här väldigt decentraliserade multinationella företagen som till exempel Ericsson, säger Karl Wennberg.

Problemet i dag, menar han, är att dessa förutsättningar inte längre finns. En lång rad av regleringar har tillkommit som gör det svårt för företag att växla upp och ta del av andra marknader. Men för att blir framgångsrik med dagens nya teknik krävs att man snabbt får tillgång till en stor marknad.

– Vissa typer av marknader kräver i dag att man har en enorm kundstock från början för att ens nå lönsamhet. Företag som Spotify och andra streaming media-tjänster är typiska exempel, säger Karl Wennberg.

Och för att snabbt komma ut på stora marknader kräver i sin tur extremt stora investeringar, vilket är svårt att frambringa i Europa och i Sverige.

– Man brukar säga att för varje krona investerad i form av riskkapital i bolag i Sverige och Europa så investerar amerikanarna tio kronor. Plus att deras fonder har mer branscherfarenhet. Det leder till en att bra affärsidéer försvinner utomlands, säger Karl Wennberg. 

Så kan Sverige agera

Bortsett från hur vi löser problemen med tillgång till stora marknader – vad kan vi själva göra i Sverige för att gynna entreprenörskapet? Lars Persson ser utbildningsväsendet som en möjlig räddning.

– Det råder en väldigt stark yrkesdynamik just nu. Många yrken försvinner och andra yrken ändrar karaktär. Innehållet i arbete ändras i väldigt snabb takt. Detta ger en väldigt stark dynamisk effekt som vi skulle kunna utnyttja bättre. Vi skulle behöva göra det lättare för individer att skola om sig mitt i yrkeslivet samt att anpassa utbildningssystemet så att alla ungdomar är redo att hantera den nya tekniken som vi ser växa fram.

Jonas Frycklund ser flera åtgärder som han anser skulle stimulera fram fler entreprenörer. Det handlar om att införa en internationellt konkurrenskraftig beskattning av företagande, minskad regelbörda för att stimulera investeringar och en modernisering av arbetsrätten som minskar risken för den som vill anställa personal.

– De svenska kapitalskatterna är högre än i jämförbara länder och vår rigida arbetsmarknad är inte anpassad till en modern ekonomi. När företag vill växa behöver de snabbt fylla på med både kapital och personal. Om den processen blir för krånglig, blir Sverige mindre lämpligt som plats att vara på vid en snabb expansion, säger han.

Karl Wennberg ser precis som Lars Persson möjligheterna i det svenska utbildningsväsendet. Men systemet med skattefinansierad högskole- och universitetsutbildning och möjligheten till studielån för alla har både för och nackdelar menar han.

– Vi har inte samma typ av hinder för den som vill utbildas som finns i andra länder, i termer av enorma studieskulder och ett stort krav att tjäna pengar från dag ett, säger han.

Men däremot har vi andra problem, menar han. Svenska utbildningsväsendet riskerar att utbilda människor till yrken där det inte finns någon efterfrågan på arbetsmarknaden.

– Gratis utbildning gör att det blir en svagare koppling mellan studieval och arbetsmarknadens behov, både på kort och lång sikt. Svenska högskolor marknadsför inte heller sina utbildningar utifrån vad man får jobb inom. Inte heller kommer bristyrken speciellt högt på studenters önskelista.

Toppnyheter

Sanna Marin. Vesa Moilanen / TT NYHETSBYRÅN
Den finska regeringskrisen

Marin: ”Nu behövs förutom ord också handling”

Direkt efter att Sanna Marin valts till de finska socialdemokraterna SDP:s statsministerkandidat och därmed i praktiken nästa statsminister uppmanade hon partikollegorna att blicka framåt.

– Vi har ett bra regeringsprogram. Nu behövs det förutom ord också handling, sa Marin enligt Hufvudstadsbladet.

Marin vann med endast tre rösters marginal före Antti Lindtman, som efter omröstningen meddelade att han trots förlusten sitter kvar som partiets gruppledare. Han sa också att han trodde att diskussionerna i samband med valet har gjort partiet gott.

3 tim
Sanna Marin. SDP.
undefined

Marin nära att bli världens yngsta statsminister

Sanna Marin har valts till statsministerkandidat för de finländska socialdemokraterna, SDP, uppger Ekot. Hon blir därmed med största sannolikhet landets nästa statsminister.

Marin, som var trafik- och kommunikationsminister i den förra regeringen, fick 32 av 61 röster i omröstningen, där hon ställdes mot partiets gruppledare i riksdagen Antti Lindtman.

Med sina 34 år skulle hon bli den yngsta statsministern i Finland genom tiderna och världens yngsta nu sittande statsminister.

Hennes företrädare Antti Rinne avgick förra veckan i kölvattnet av landets stora poststrejk.

4 tim
Finlands statsministerkandidater Antti Lindtman och Sanna Marin. SDP
undefined

Finland kan få sin nya regering redan på tisdag

Samtliga fem partier i den förra finska regeringen har sagt att de är redo att fortsätta att regera ihop under en ny statsminister från socialdemokratiska SDP, rapporterar Hufvudstadsbladet. Det innebär att landet kan få en ny regering redan på tisdag, mindre än en vecka efter att Antti Rinne tvingats avgå som statsminister.

Under söndagen kommer SPD att meddela vem som blir partiets nya statsministerkandidat. Valet står mellan trafik- och kommunikationsminister Sanna Marin och Antti Lindtman som leder partiets riksdagsgrupp.

Igår 20:51
Läs mer om Den finska regeringskrisen
Illustrationsbild. CHRISTINE OLSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Integrationens utmaningar

”Alla samordningsnummer borde makuleras”

Samordningsnummer är ett tillfälligt personnummer som ges till personer som inte är folkbokförda i Sverige. Av de 870 000 som finns bedömer polisen och Skatteverket att hälften av dem getts till personer som inte styrkt sin identitet. KD anser att samtliga samordningsnummer bör återkallas, såvida inte man kan visa korrekta id-handlingar. Det skriver Hans Eklind och Ingemar Kihlström på Expressen Debatt.

Svenska samordningsnummer går lätt att komma över för några tusenlappar och bidrar till upprätthållandet av dagens skuggsamhälle, menar debattörerna. KD anser också att samordningsnummer som utfärdas framöver ska tidsbegränsas.

4 tim
Magdalena Andersson. Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Finansministern varnades om systematiska fusket

Finansminister Magdalena Andersson (S) blev varnad för två år sedan av antibedrägeriexperten Anders Björkenheim om att kriminella utnyttjar systemet med tillfälliga personnummer, så kallade samordningsnummer. Det rapporterar SVT Nyheter Stockholm.

I samband med att de båda var gäster i TV4:s morgonstudio berättade han personligen för henne om 500 personer som var registrerade på en och samma adress. Finansministern ska enligt honom ha utbrustit ”herregud” – men sedan dess har inget hänt.

– Myndigheterna känner till det här sedan länge, men har valt att inte agera, säger Anders Björkenheim.

5 tim
Bild från Hässelby gård, förort till Stockholm. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Hundratals registrerade på samma adress i Hässelby

Flera hundra personer är registrerade på en och samma adress i ett flerfamiljshus i Hässelby i västra Stockholm, skriver SVT Stockholm.

Många av personerna på adressen har så kallade samordningsnummer – alltså tillfälliga personnummer – som bland annat ger en väg in i socialförsäkringssystemet. Systemet utnyttjas av kriminella som i många fall inte ens befinner sig i landet. Problemet är inte unikt för huset i Hässelby, utan återfinns på andra adresser i Stockholm och i fler svenska storstäder.

Kristdemokraterna kräver nu en lagändring kring samordningsnumren. Riksdagsledamoten Mikael Oscarsson säger att det i dagsläget är en ”fin miljö i Sverige för organiserad brottslighet att verka i”.

Idag 07:23
Läs mer om Integrationens utmaningar
Vladimir Putin. Mikhail Klimentyev / TT NYHETSBYRÅN
Konflikten i Ukraina

Expert: Putin vill forma villkoren för en lösning

När Rysslands Vladimir Putin och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för första gången möts i Paris under måndagen är det två mycket olika presidenter som träffas för att diskutera konflikten mellan länderna. Det säger Rysslandsexperten Mark Galeotti till AFP.

Putin är en slipad veteran medan Zelenskyj är en tidigare komiker och skådespelare och en nykomling på den världspolitiska scenen.

– Vi vet vad vi får med Putin, medan vi hittills har sett ett flertal olika sidor av Zelenskyj. Det går inte säkert att säga vilken av dem vi kommer att se, säger Galeotti.

Konstantin Kalatjev, direktör vid Moskvabaserade forskningsinstitutet PIR, utesluter inte att samtalen faktiskt kommer att leda till konkreta resultat. Han menar att Putin inte har något intresse av att konflikten förvärras.

– Samtidigt vill han att varje lösning ska formas efter hans villkor.

3 tim
Tusentals människor demonstrerade i Kiev. VALENTYN OGIRENKO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kravet på presidenten: Gå inte med på Putins villkor

Tusentals människor demonstrerade i dag i den ukrainska huvudstaden Kiev i samband med att landets president Volodymyr Zelenskyj i morgon ska träffa Rysslands Vladimir Putin i Paris, skriver Reuters.

Demonstranternas budskap är att Zelenskyj ska våga ställa krav på Putin och inte gå med på vilka fredsvillkor som helst.

– Vi är här för att vi inte är nöjda med fred till vilket pris som helst, fred till priset av kapitulation, säger Inna Sovsun, parlamentariker för oppositionspartiet Golos.

3 tim
Läs mer om Konflikten i Ukraina
Stefan Löfven (S). Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven om väljarraset: En mätning som gäller – valet

Stödet för Socialdemokraterna är enligt SCB:s mätning rekordlågt – 26,3 procent. Häromdagen visade också Expressen/Sifos mätning att Stefan Löfven rasat sex procentenheter i förtroende bland väljarna. Trots detta vill statsministern inte medge några misslyckanden, skriver TT.

Löfven menar att de flesta väljare som lämnat S enligt SCB:s mätning tillhör gruppen ”vet ej”.

– De flesta av dem går till soffan, och det är klart, de väljarna vill vi ha tillbaka, säger han.

Samtidigt understryker han att det egentligen bara finns en enda mätning som gäller: valet om tre år.

4 dec
Statsminister Stefan Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist. Arkivbild från 2017. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Hultqvist tipsar Löfven: ”Hantera klassamhället”

Socialdemokraterna måste ta tag i klasskillnaderna för att komma till rätta med de vikande opinionssiffrorna. Det menar försvarsminister Peter Hultqvist (S) som ger råd till sin partiledare i en intervju med Aftonbladet. Privatiseringar och avregleringar måste dras tillbaka menar han. Samtidigt måste klassklyftorna minska.

– Det har över tid blivit för mycket av nyliberala idéer som har fått genomslag i samhällsstrukturen, säger Hultqvist till tidningen och menar att S måste göra tydligt vad som är deras partipolitik.

3 dec
Läs mer om Socialdemokraternas framtid

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Ulf Kristersson/Hédi Fried. TT
M:s samtal med SD

Kristersson om kritiken: Landskapet har förändrats

Förintelseöverlevaren Hédi Fried är besviken på det som hon upplever som ett brutet löfte från Ulf Kristersson (M) om att aldrig ha något samröre med SD. Stefan Löfven (S) har sedan kallat detta ”bottenlöst omoraliskt”.

I ett inlägg på Facebook försvarar sig M-ledaren med att det politiska landskapet förändrats sedan han träffade Hédi Fried inför valet 2018.

”Inför valet 2018 var jag tydlig med att vi ville bilda en Alliansregering efter valet. Och att den inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna”, skriver han.

Riksdagens åtta partier har olika ideologier, men det är rimligt att kunna diskutera och göra upp i sakfrågor, tycker M-ledaren. ”Sak, inte person eller parti, bör vara vägledande”, skriver han.

4 tim
Hédi Fried och Stefan Löfven. TT
undefined

Löfven om Ulf Kristersson: ”Så bottenlöst omoraliskt”

Statsminister Stefan Löfven kommenterar nu det löfte som Förintelseöverlevaren Hédi Fried upplevde att M-ledaren Ulf Kristersson gav henne inför valet förra året, som handlade om att inte ha samröre med Sverigedemokraterna.

”Att se Förintelseöverlevande i ögonen och lova något sådant och sedan fullständigt strunta i sitt löfte är så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord. Historiens dom kommer bli hård”, skriver Löfven på Facebook.

Tidigare i veckan så möttes Kristersson och SD:s partiledare Jimmie Åkesson för ett första möte.

Idag 11:39
Läs mer om M:s samtal med SD