Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
Storbritanniens framtid

Företag oroas över Corbyns löntagarfonder

I ett Storbritannien dominerat av brexit-debatten har flera av Labourledaren Jeremy Corbyns förslag hamnat i skymundan. Hur ska brittiska företag agera i ett läge där det ena alternativet innebär en hård brexit och det andra löntagarfonder?

Att Tony Blair och Jeremy Corbyn tillhört samma parti kan vara svårt att greppa. Lika svårt är det att förstå hur Labour-ledaren inte lyckats få större genombrott i den brexit-kris som pågår inom Tories. Trots det pekar flera riktningar åt nyval och därmed får Corbyn en ny chans att flytta in på 10 Downing Street.
Men, undrar Financial Times i en lång genomgång, hur oroliga bör företagsledare vara över socialisten Jeremy Corbyn som premiärminister? 

Ganska, om man ska tro tidningen. Under Corbyns ledarskap försöker oppositionen inte bara ändra företagsstyrningen utan även hur brittiska företag är finansierade och ägda.
– Det bygger en modell av ekonomisk demokrati. Vi behöver titta bortom den gamla dikotomin av ägandeskap mellan privat sektor och offentliga sektor, och engagera oss i det breda utbud av alternativ som ligger däremellan, säger ekonomen James Meadway och tidigare rådgivare till parlamentsledamoten John McDonnell (Labour), till Financial Times.

Det är löntagarfonder på steroider

Redan som nytillträdd Labour-ledare efterlyste Jeremy Corbyn en debatt om välståndsskapande för att ta fram nya sätt att styra ekonomin och på det sättet tackla landets ”groteska ojämlikhet”. 

– Labour kommer alltid arbeta för att distribuera tillväxten mer rättvist. Men för att levererar det krävs det verkliga förändringar i hur ekonomin sköts, sa Jeremy Corbyn till The Guardian 2016.

Sedan dess har uppsjö av förslag presenterats från Labour-medlemmar. Förutom idéer om förstatliganden och en nationell investeringsbank , dyker ett för oss svenskar bekant förslag upp: löntagarfonder. Eller ”inkluderande ägarfonder”, som partiets ”skuggfinansminister” John McDonnell kallar dem.

Förslaget innebär att företag med fler än 250 anställda gradvis ska överföra en tiondel av aktierna till de anställa, som i sin tur ska kunna plocka ut utdelning på 500 pund.

– Det är löntagarfonder på steroider. Det är det mest omfattande omfördelningspolitiska programmet i Europa på 30-40 år, säger Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking, till Dagens Industri.

Varnar för förslag som vill demokratisera ekonomin

”Labours fonder har redan skapat en liknande irritation från företagen”, skriver Financial Times i en analys, och refererar till jurister som anser att beslagtagandet av aktier utan kompensation kan räknas som olaglig expropriering vilket strider mot såväl flera internationella avtal som Världshandelsorganisationens regler. 

I en huvudledare förra året skrev The Economist att det verkligt radikala i Corbyns planer inte främst är de fiskala idéerna utan förslagen om att ”demokratisera ekonomin”.

Är Corbyn lika illa som en icke-deal? Kanske inte längre

Men kanske håller något oväntat på att hända. I ljuset av en hård brexit och bråken inom Tories, har delar av Londons finansvärld på senare tid blivit allt mindre rädd för en radikal Labourregering, skriver The Guardian.

– Vi ser magnituden av den ekonomisk skada som ett avtalslöst brexit skulle innebära som högre än de policies som föreslogs i Labours senaste manifest, säger Olivier Harvey, analytiker för Deutsche Bank i London, till tidningen.

Christian Schulz, analytiker på Citi, betonar att det knappast är så att finansvärlden gillar Corbyns planer på högre skatter, hårdare arbetsmarknadslagar eller ökade statliga utgifter. Men kanske är alternativet värre, resonerar han.

– Är Corbyn lika illa som en icke-deal? Kanske inte längre, säger han till The Telegraph.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige allt mer beroende av elimport

Årets kraftbalansrapport, för vintrarna 2018/2019 och 2019/2020, visar att Sveriges förmåga att vara självförsörjande med el under höglastsituationer minskar. Detta skriver Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.

Prognosen för nästa vinter visar att för topplasttimmen vintern 2019/2020 har Sverige ett underskott på 1 000 MW redan vid en normalvinter och hela 2 000 MW vid en tioårsvinter. Samtidigt planerar man att stänga ytterligare två kärnkraftsreaktorer de närmsta åren, något som sannolikt kan leda till ett ökat effektunderskott under topplasttimmen.

– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med el under höglastsituationer krymper, säger Lowina Lundström, chef Division System på Svenska kraftnät i pressmeddelandet.

11 nov
Läs mer om Den akuta elbristen
Illustrationsbilder. TT
Framtidens arbetsmarknad

Arbetslöshet lägre än trott – siffrorna har räknats om

Den svenska arbetslösheten har inte ökat lika mycket som man tidigare har trott, skriver Aftonbladet. SCB:s siffror har räknats om sedan man upptäckt brister i datainsamlingen.

Arbetslösheten har reviderats upp för våren 2019, och sedan ned från juni och framåt. Skillnaderna är störst under de senaste månaderna, skriver SCB.

– För september 2019 har arbetslösheten reviderats ned med 1,1 procentenheter. Det är den största skillnaden mellan den gamla och den reviderade serien, säger enhetschefen John Kling i ett pressmeddelande.

Arbetslöshetssiffran i september revideras ner från 7,1 procent till 6,0 procent. Felen grundar sig i att SCB:s leverantör Evry misstänks ha skickat in falskt underlag till myndigheten, något som Aftonbladet avslöjade tidigare i veckan.

3 tim
undefined

Evry: SCB ansvarigt – har haft full insyn i metoderna

Tidigare underleverantören Evry kommenterar den reviderade arbetslöshetsstatistiken från SCB. Bolaget slår ifrån sig kritiken.

Bolaget skriver att SCB har haft huvudansvar och full insyn i Evrys processer och metoder för insamling av rådata. Dessutom ska myndigheten själv ha utbildat och godkänt samtlig i Evry-personalen som jobbar med insamlingen, heter det.

SCB har uppgett att det funnits avvikelse i Evrys leverans av data.

– Eftersom det fortfarande är oklart vilka eventuella brister som föreligger och även hur stor grad detta i så fall har påverkat slutresultatet i statistiken, har vi nu efterfrågat SCB:s medverkan i EY:s revision, säger Evry-chefen Karin Schreil.

Schreil hänvisar till den revision som Evry nu inlett med EY som extern part.

1 tim
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Minnesplats för Karolin Hakim efter mordet Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna i Malmö

Karolin Hakim vädjade till mördaren innan hon sköts

Innan Karolin Hakim dödades i Malmö i somras vädjade hon till mördaren att sluta skjuta. Det berättar ett vittne som såg mordet på nära håll i SVT:s Veckans brott.

Innan den hänsynslösa dödsskjutningen ser vittnet hur Karolin Hakims pojkvän försöker fly med deras gemensamma barn, men hur han snubblar medan männen avlossar skott.

Karolin Hakim plockar då upp barnet och vädjar till männen att sluta.

– De vänder sig om och tittar på henne och en av männen tar då två steg mot kvinnan och, impulsivt som jag uppfattar det, skjuter henne mot kroppen, berättar vittnet för SVT.

3 tim
Skärmdump från reklamfilmen. Staffanstorps kommun
undefined

Malmömoderat bakom reklam för Staffanstorp

Staffanstorps kommuns uppmärksammade reklamfilm, där Malmö målas ut som en otrygg stad, producerades av en fritidspolitiker för Moderaterna i Malmö, skriver Kvällsposten.

Fritidspolitikern äger ett produktionsbolag och är ledamot i en kommunal bolagsstyrelse. Han vill inte ge någon kommentar till tidningen, men Moderaternas gruppledare i Malmö Håkan Fäldt säger att hans arbete inte har något att göra med hans uppdrag för Moderaterna i Malmö.

Igår 20:51
Morgan Johansson  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Morgan Johanssons hårda M-kritik: ”Följer efter SD”

Justitieminister Morgan Johansson (S) riktar skarp kritik mot att Moderaterna valt att stödja Sverigedemokraternas krav på en misstroendeomröstning mot honom.

– Det här hade aldrig hänt på Gun Hellsviks eller Per Unckels tid. Då fanns det lite stadga i det partiet, nu är det svansen som viftar med hunden när man ser hur de följer efter SD, säger han till Aftonbladet.

Under dagens EU-debatt i riksdagen krävde både M-ledaren Ulf Kristersson och SD-ledaren Jimmie Åkesson att Johansson skulle avgå eftersom man menar att han misslyckats med att vända utvecklingen med grova brott.

Omröstningen kommer att hållas i riksdagen på fredag klockan 09.00. Det står dock på förhand klart att Johansson kommer att klara sig eftersom både C, L och V kommer att rösta emot.

Igår 13:59
Läs mer om Oroligheterna i Malmö
Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska ekonomin

Borgs kritik mot Andersson: ”Mycket skeptisk till regeringens politik”

Att slopa överskottsmålet är fel och försiktighet i finanspolitiken är viktigt. Den tidigare finansministern Anders Borg riktar i en intervju med Altinget hård kritik mot sin efterträdare, Magdalena Andersson.

Anledningen till det slopade överskottsmålet är, enligt Andersson, att hon inte ser ett behov av att betala av på statsskulden i nuläget.

– Med de investeringsbehov som vi har så tycker jag att det vore mer lämpligt att ha ett balansmål, sa hon nyligen till SvD Näringsliv.

Men Anders Borg manar till eftertanke.

– Även om det går bra just nu tycker jag att man ska vara försiktig. Sådana frågor tycker jag man gott och väl kan grunna på rätt länge innan man ändrar sig, säger han till Altinget.

Han fortsätter:

– Nyckelfrågan är vad man skulle göra med det utrymme som skapas och jag är mycket skeptisk till inriktningen på den nuvarande regeringens politik. Jag tycker inte att man gör tillräckligt för att sänka skatterna. Jag tycker inte att man investerar tillräckligt mycket i utbildning. Så jag tror inte att det är bra att nu öka på kranarna.

I intervjun sågar den tidigare finansministern ropen för en mer expansiv finanspolitik som skulle satsa mer på infrastruktur.

– Sverige kan säkert behöva mer investeringar i infrastruktur, inte minst social infrastruktur men det finns ju många som är beredda att bidra med utan att man för den skull behöver dra upp skuldsättningen, säger Anders Borg till Altinget.

1 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer