Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om offentligt slöseri

Folkets dom: Klimatpolitiken är årets värsta skatteslöseri

Svensk klimatpolitik är årets värsta slöseri 2019. I alla fall när svenska folket får bestämma. Regeringens klimatpolitik tilldelas därför utmärkelsen av Skattebetalarnas Slöseriombudsman. Men Isabella Lövin tänker inte ta emot utmärkelsen.

– Regeringen har mer än fördubblat anslagen till klimatpolitiken, men trots det minskar inte utsläppen längre. Under 2018 ökade utsläppen till och med. Därför har klimatpolitiken utsetts till årets värsta slöseri, säger Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas Förening som nu söker nu miljö- och klimatminister Isabella Lövin för att överlämna utmärkelsen.

Rekordstort antal röster

Med över 18 000 röster var det nytt rekord i antal röster för tävlingen som i år dessutom hade ett starkt startfält med tio kvalificerade slöserier med skattebetalarnas pengar. När väl omröstningen var klar var klimatpolitiken dock klar vinnare med drygt 30 procent av rösterna.

– Jag tror att många människor tycker att klimat- och miljöpolitiken är viktig och då ska det inte slösas med pengar på insatser som inte gör någon nytta. Resultatet visar också på en tydlig medvetenhet hos människor om vad som ger resultat och inte, säger Johan Gustafsson till fPlus.

Anslagen till klimatpolitiken har mer än fördubblats de senaste åren samtidigt som utsläppen i princip har slutat minska. I regeringens budget för 2020 anslås 12,6 miljarder för klimatpolitiken, jämfört med 5,2 miljarder 2014. Men trots det minskar utsläppen inte längre. Förra året ökade utsläppen till och med marginellt, enligt Slöseriombudsmannen.

Expertmyndigheter som Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har dömt ut många av regeringens storsatsningar som klimatklivet, stödet till elbilar och solelsstödet. Riksrevisor Helena Lindberg konstaterade i januari 2019 i en kommentar till Riksrevisionens granskning av klimatklivet att ”Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga”. I sin kommentar till regeringens budget 2017 skriver Konjunkturinstitutet att programmet ”riskerar att bli ett kostsamt slag i luften”. Hård kritik för att komma från en statlig expertmyndighet.

– Samtidigt går uppemot var tredje miljöbil som säljs i Sverige med miljöbilsbonus på export till Norge inom bara något år. Att satsa så mycket pengar på bidrag till elcyklar, stöd till solel eller varför inte klimatångestterapi när det finns andra åtgärder som hade gjort större nytta för klimatet kan inte klassas som någonting annat än slöseri.

Miljödepartementet håller inte med

Någon officiell kommentar har ännu inte kommit från ansvariga minister Isabella Lövin. fPlus har också sökt ministern, men bara fått beskedet att presstjänsten på departementet har kritiserat en del av siffrorna som Slöseriombudsmannen redovisar. Det finns heller ingen uppgift om Isabella Lövin kommer att ta emot utmärkelsen Årets Slöseri eller inte.

– Låt oss säga att vi har olika åsikter om de siffror som vi presenterar. Att de reagerar tror jag beror på att de faktiskt tycker att det är lite jobbigt. Jag hade hoppats att Isabella Lövin skulle ta emot priset och i förlängningen av det ta en seriös diskussion om vad som kan göra klimatpolitiken ännu bättre. Men så blir det alltså inte och det är synd.

På andra plats i tävlingen kom konstnärsnämndens miljonbidrag till konst för daggmaskar och på tredje plats Göteborgs planer på en linbana över Göta älv. Delad fjärdeplats: Arbetsförmedlingens cv-tjänst, tusentals tyska charterturister, Sveriges dyraste elkabel, crosshallen i Tierp, ordflytt i Region Västra Götaland, skateboardsamordning i Malmö, och regionstyrelsens ordförande i Norrbotten som flög omväg för att komma till tågmötet.

Ny lista: Här är 2019 års värsta slöserier

1. Jobbtjänsten som inte får användas

Arbetsförmedlingens cv-tjänst jobbskills kostade 125 miljoner och skulle hjälpa asylsökande till jobb. Tjänsten stoppades när SVT avslöjade att den bröt mot sekretesslagen, men den återlanserades senare med kraftiga begränsningar. Arbetsförmedlingen avråder dock asylsökande från att faktiskt använda tjänsten. Och nu visar det sig alltså att man inte ens får ta reda på hur många som använder den. – Vi får inte ta ut information ur systemet. Därför kan vi inte heller ta ut statistik, förklarade Arbetsförmedlingens rättschef Anna Middelman för SVT. Det kanske inte ens är någon som använder jobbskills?

2. Tusentals tyska charterturister

Region Örebro satsade två miljoner kronor på att flyga in tusentals tyska charterturister från Düsseldorf. Tanken var att stötta flyglinjen i tre år och sedan skulle den flyga för egen maskin. Men det kom inte så många turister som man räknat med. Den första sommaren landade bara sex halvfulla plan från Tyskland på Örebro Airport. I somras drog regionen i nödbromsen och flygningarna ställdes in. Då hade man hunnit betala ut omkring en miljon kronor till turistsatsningen.

3. Sveriges dyraste elkabel utan ledning

Likströmslänken mellan Jönköping och Hörby är en av de största investeringarna någonsin i elnätet och har kostat sju miljarder kronor. Trots att länken stått klar i fyra år har den inte kunnat tas i drift. Svenska kraftnät har fått skjuta upp starten 20 gånger, något kvartal i taget. Nu säger man att elledningen inte kan tas i drift förrän tidigast i oktober 2020. Varför? Elledningen är ”komplicerad”, men det beror till största delen på en undermålig upphandling. Samtidigt vill regeringen bygga fler vindkraftverk för att täcka upp elbristen. Till vilken nytta om strömmen ändå inte kommer fram?

4. Crosshallen i Tierp

Tierp skulle bli ett nav för motorsport och lånade 20 miljoner för att bygga Nordens största crosshall. Nu står hallen öde, helt oanvänd. Varje dag kostar driften av den pengar, cirka en halv miljon kronor om året. Samtidigt saknar kommunen pengar för att renovera ett äldreboende och bygga nya förskolor. Ett sparförslag är att släcka ner två tusen lyktstolpar. Men crosshallen har inget med den dåliga ekonomin att göra, menar det ansvariga kommunalrådet – den köptes ju för lånade pengar.

5. Svensk klimatpolitik

Anslagen till klimatpolitiken har mer än fördubblats de senaste åren samtidigt som utsläppen i princip har slutat minska. Förra året ökade utsläppen till och med. Riksrevisionen har dömt ut många av regeringens storsatsningar som klimatklivet, stödet till elbilar och solelsstödet. Samtidigt går var tredje miljöbil som säljs i Sverige med miljöbilsbonus på export till Norge inom bara något år. Att satsa så mycket pengar på bidrag till elcyklar, stöd till solel eller varför inte klimatångestterapi när det finns andra åtgärder som hade gjort större nytta för klimatet kan inte klassas som någonting annat än slöseri.

6. Konst för daggmaskar

En miljon till konst för daggmaskar, fåglar och svampar på Konsthall Norra Kvarken i Nordmaling. Ja, du läste rätt. Det är den statliga myndigheten Konstnärsnämnden som beviljat pengarna. I projektet ska fyra konstnärer bjudas in ”med uppgift att göra konst där dessa livsformer är mottagare och mål för den konstnärliga insatsen. Det är maskarna och fåglarna som ska möta konsten” som det stod i ansökan till Konstnärsnämnden.

7. Tio miljoner för att flytta ett ord

För att matcha resten av Regionsverige ska Västra Götalandsregionen bli Region Västra Götaland 2021. Byte av loggan på skyltar, produkter och textilier beräknas kosta uppemot tio miljoner kronor. Erik Lagersten som är kommunikationsdirektör på regionen förklarade i GT att ”det viktigaste och avgörande skälet är demokratiaspekten”. När de andra regionerna inleder sitt namn med ordet region måste Västra Götaland också göra det för att medborgarna ska förstå att Västra Götalandsregionen är en region som alla andra.

8. Utredde linbana för 138 miljoner

Göteborg drömde om en linbana över Göta älv till en kostnad av 1,1 miljarder. Men en utredning visade att linbanan skulle kosta fyra miljarder – över fyra gånger mer än den beräknade samhällsnyttan. Efter ytterligare utredningar drog politikerna till slut i nödbromsen. Bara kostnaden för utredningarna blev 138 miljoner kronor, pengar som hade kunnat göra större nytta om de använts till någonting annat.

9. Skateboardsamordning i Malmö

Malmö har en skateboardsamordnare anställd på gatukontoret. Skateboardsamordnaren ska hjälpa till att göra Malmö mer skateboardvänligt och anordna skateboardevenemang. Med jobbet kommer en budget på 2,5 miljoner för jippon. Världsunikt påstår SVT. Samtidigt tar Malmö emot över fem miljarder i bidrag från andra kommuner varje år.

10. Flög omväg för att komma till tågmöte

När regionstyrelsens ordförande i Norrbotten Kenneth Backgård (sjukvårdspartiet) skulle till Norrtågs styrelsemöte i Umeå tog han flyget från Luleå, med mellanlandning på Arlanda. Resan gick marginellt snabbare än om han hade tagit tåget, men kostade 20 gånger mer. Tidigare i år uppmärksammades regionrådet då han skickade notan på 100 000 kronor för två värstingdatorer till skattebetalarna, trots att han redan hade fått ny dator och surfplatta av regionen. Han förklarade det då med att han som politiker var tvungen att ”vara ständigt uppkopplad”.

Toppnyheter

Donald Trump. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Analyser: Donald Trump hotar USA:s rättsapparat

USA:s president Donald Trump har benådat elva korrupta politiker och affärsmän som dömts till kännbara fängelsestraff. Presidenten visar därmed att han har rätten att benåda dömda brottslingar, menar DN:s Michael Winiarski.

Det skickar enligt honom också en signal om att Trumps vänner som dömts för mened och korruption kan vänta sig samma sak, så länge som de är lojala och inte vittnar mot presidenten. Winiarski tror därför att Roger Stone, Michael Flynn och Paul Manafort, samtliga dömda för brott med koppling till Rysslandsanklagelserna kring förra presidentvalet, kommer benådas.

Stephen Collinson på CNN menar att Donald Trump genom alla sina benådningar försöker ta kontrollen över rättsapparaten. Om han benådar fixaren Roger Stone och kampanjchefen Paul Manafort kommer presidenten på riktigt hota den självständighet som rättsapparaten har åtnjutit i 250 år.

Igår 21:34
Blagojevich skriver autografer när han lämnar fängelset. Trump när han berättar om frigivningen. TT
undefined

Dömd guvernör friges av Trump: ”En fin människa”

Den tidigare guvernören Rod Blagojevich har släppts ur fängelset på order av president Donald Trump, rapporterar amerikanska medier.

Blagojevich försökte sälja Barack Obamas senatorspost efter att denne blivit vald till president 2008. Han dömdes till 14 års fängelse för bland annat försök till utpressning och bedrägeri 2011.

– Han avtjänade åtta år i fängelse, en lång tid. Han verkar vara en mycket fin person, jag känner inte honom, säger Donald Trump enligt CNN.

Igår 06:52
Donald Trump och William Barr i september. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Ministern vill lämna efter Trumps tweets

USA:s justitieminister William Barr överväger att lämna sin post, enligt uppgifter till Washington Post.

”Han har sina gränser”, uppger en källa nära Barr för tidningen och syftar på turerna kring åtalet mot Trumps vän och tidigare rådgivare Roger Stone. Uppgifterna tillbakavisas av justitiedepartementet.

Barr har tidigare sagt att Trumps öppna kritik av de federala åklagarna i fallet underminerar rättssystemet.

– Han gör mitt jobb omöjligt, sa Barr i intervju med ABC News då.

Åklagarna i fallet hoppade av efter att deras yrkande om ett fängelsestraff för Stone på mellan sju och nio år justerades ner av justitiedepartementet efter att Trump twittrat om fallet.

Igår 05:00
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer