Vad får egentligen dagens gymnasieungdomar lära sig om ekonomi och samhällsutveckling? Det frågar sig Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan på Lunds Universitet, i en ledare på DN.

För en inblick i frågan har han har läst sex gymnasieböcker inom samhällsekonomi. Redan i första kapitlet i en bok noterar debattören feltolkningar av grundläggande förståelse kring ekonomi och resurser.

”Detta är ingen liten detalj, att förstå skillnaden mellan pengar och resurser är avgörande för att förstå samhällsekonomin” skriver Andreas Bergh.

Att enkelt och pedagogiskt förklara komplexa samhällsfenomen är troligen ingen enkel uppgift, erkänner debattören.

”Ändå förvånades jag över hur ofta böckerna utelämnar det grundläggande för att i stället anlägga minst sagt oväntade perspektiv”, skriver Andreas Bergh.

Ett tydligt exempel är hur en lärobok i första hand väljer att lyfta fram genus- och klassperspektiv för att förstå sig på finanskrisen. Andreas Bergh poängterar att det visserligen är bra att kontrastera olika förklaringar mot varandra.

Dock menar han att det hade varit en bättre idé att visa olika ekonomers förklaringar, än att framhålla att det framförallt var män som jobbade på bankerna.