Foto: Jason DeCrow
Klimathotet

Färre människor dör – trots Gretas farhågor

Under sitt tal om klimatet vd FN:s toppmöte sa Greta Thunberg bland annat att människor ”lider och dör”. Men statistik från de senaste 120 åren visar snarare att allt färre personer dör i väderrelaterade naturkatastrofer, skriver Bjart Holtsmark, från Norges Statistiska centralbyrå, i en debattartikel i Expressen. Siffrorna är dessutom särskilt låga för det nuvarande decenniet.

Det är Centre for research on the epidemiology of disasters (CRED) vid Université Catholique de Louvain som har sammanställt statistik som går tillbaka till år 1900. Bland annat framkommer det att det under perioden 1920 till 1970 dog i genomsnitt 330 00 personer årligen i väderrelaterade händelser. Översvämningar, cykloner och torka var några av anledningarna.

Mellan åren 1970 och 2010 var antalet döda i väderrelaterade incidenter i genomsnitt 40 000 per år och för åren 2011 till 2018 så var de i genomsnitt 13 312 per år. Utöver detta måste man ta i beaktande att det lever fler personer på jorden nu än tidigare. ”Mycket tyder på att ökande välstånd har bidragit till att göra oss mindre sårbara”, konstaterar Bjart Holtsmark.

Toppnyheter

Iva-personal/Björn Eriksson.  TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Rekordfå nyinskrivna på iva: ”Pressen har minskat”

Antalet nyinskrivna patienter med covid-19 fortsätter att minska på landets intensivvårdsavdelningar, skriver TT.

Som mest skrevs 62 covidpatienter in på iva under en dag. Det var den 24 april. Den 6 juli registrerades bara två och sedan den 26 juni har färre än tio skrivits in per dag.

– Min bedömning är att pressen på vården i region Stockholm har minskat, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm.

Det handlar enligt honom nu om färre än 30 iva-patienter i regionen.

2 tim
Koppargården i området Karlslund i Landskrona listas som ett utsatt område.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Noa: Långvarig pandemi kan slå mot utsatta områden

Ett utdraget virusförlopp kan slå hårt mot landets utsatta områden. Det menar polisens Nationella operativa avdelning (Noa) i en ny rapport, skriver TT.

I rapporten finns två scenarion inför framtiden. Ett lindrigare förlopp, där coronarestriktionerna gradvis lättas under hösten, och ett mer utdraget, där dessa lättas först vintern 2021/2022.

Om det senare scenariot blir verklighet varnar Noa för att socialt utsatta områden kan drabbas hårt inte minst på grund av de ekonomiska följderna som detta riskerar att medföra.

Linda H Staaf, chef på underrättelseenheten vid Noa, menar att förutsättningarna för att integrera utsatta områden troligen kommer bli tuffare.

7 min
Staffan Löwstedt / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

NY Times om Sverige: Självförvållad skada utan ekonomiska vinster

Den svenska coronastrategin har lett till tusentals fler döda än i angränsande länder samtidigt som de ekonomiska följderna tycks lika allvarliga som på andra håll. Det skriver New York Times.

– De har bokstavligen inte vunnit någonting. Det är en självförvållad skada utan ekonomiska vinster, säger Jacob Kirkegaard vid Peterson Institute for International Economics in Washington till tidningen.

Tidningen jämför med Danmark och hänvisar till centralbankernas prognoser. Den danska gör gällande att landets ekonomi kommer att krympa med 4,1 procent i år medan Stefan Ingves spår att BNP minskar med 4,5 procent 2020.

Men detta är just prognoser och inte faktiska utfall. I det första kvartalet växte den svenska ekonomin oväntat – samtidigt som exempelvis Tysklands BNP föll 2,3 procent på årsbasis, enligt CNBC.

Det oväntade utfallet avfärdade DI:s Viktor Munkhammar som en positiv signal på marginalen som inte lär betyda så mycket i längden, eftersom den reella effekten kommer synas först i det andra kvartalet.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har samtidigt sagt i en intervju med Bloomberg att syftet med regeringens strategi aldrig varit att skydda ekonomin.

– Vi har inte tagit ekonomiska överväganden i beaktande när vi bestämt den svenska strategin, sa hon i början av juni.

Igår 17:16
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Coronautbrottet i Lleida, Spanien, kopplas till fruktodlingar/Många migranter hamnar på gatan när de inte får jobb på odlingarna i krisen.   Emilio Morenatti/AP/TT
Coronavirusets spridning – globalt

Fruktplockare i Spanien utsatta i krisen – hundratals har insjuknat i covid-19

Många av de som insjuknat i klusterutbrottet av covid-19 i katalanska Lleida är säsongarbetare på de många fruktodlingar som finns i området, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Av de i går 846 bekräftat smittade i Segrià-regionen kopplas hälften till odlingarna, skriver spanska ABC.

Enligt Esther Jove, som arbetar för säsongsarbetarnas rättigheter, har munskydd och handsprit delats ut men inte alla arbetsgivare följer reglerna om två plockare per träd. Dessutom bor många trångt i sovsalar med gemensam matsal och toalett.

På grund av epidemin har fler utländska säsongsarbetare än vanligt kommit till Segrià-regionen för att plocka persikor och nektariner men inte alla får jobb. Därför hamnar många migranter på gatan, enligt Jove.

2 tim
Jair Bolsonaro/Arkivbild.  Andre Borges / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Bolsonaros smitta väcker skadeglädje

Brasiliens president Jair Bolsonaro riskerar att förlora sin trovärdighet när det nu bekräftats att han insjuknat i covid-19, skriver Henrik Brandão Jönsson i DN.

Blir han sämre lär han få äta upp sitt numera berömda citat att coronaviruset är ”en liten snuva”, menar Brandão Jönsson, och konstaterar att det är upp till bevis för Bolsonaro.

SVT:s Tigran Feiler är inte säker på att Bolsonaro rent politiskt kommer att påverkas av det faktum att han är smittad – trots att han tonat ned risken kring sjukdomen i månader.

”Om han återhämtar sig snabbt kommer det användas som ”bevis” för hans argument om att coronaviruset faktiskt inte är så farligt”, skriver Feiler, och påpekar att beskedet väcker skadeglädje bland Bolsonaros politiska motståndare.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
ERIK MÅRTENSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den turbulenta bomarknaden

”Finns ett flyttbehov oavsett coronapandemi”

Antalet sålda bostadsrätter har under det första halvåret ökat med tre procent samtidigt som ökningen för villor ligger på två procent.

– I botten finns ett flyttbehov hos människor oavsett coronapandemi. Sedan har vi haft åtgärder, som bankernas vilja till amorteringsfrihet vilket har gjort att bostadsmarknaden ändå fungerat, säger Hans Flink, försäljnings- och affärsutvecklingschef vid Svensk mäklarstatistik till TT.

Han får medhåll av Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån.

– Nu efter fyra månader med corona kan vi konstatera att bostadsmarknaden inte påverkats så dramatiskt som många befarade, säger Engström.

4 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga bostäder sålda i juni – trots pandemi

Priserna på bostadsrätter i riket som helhet stod stilla i juni medan priserna på villor ökade med 2 procent, enligt färska siffror från Svensk Mäklarstatistik.

I ett pressmeddelande konstateras dessutom att minskningen av sålda bostadsrätter i maj vänts till en ökning i juni.

”Summerar vi första halvåret kan vi, trots coronapandemin, konstatera att antalet sålda bostäder nådde rekordnivåer”, skriver man.

4 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ljusning på rekordsvag fastighetsmarknad

Inställningen till fastighetsmarknaden i andra kvartalet är något mindre pessimistisk från rekordbotten i föregående kvartal. Det framgår av intervjuer med banker och fastighetsbolag som Catellas kreditbarometer bygger på, rapporterar DI och Direkt.

Även om bedömningen av den nuvarande marknaden är körd i botten finns en strimma hopp om framtiden, enligt Catella.

– Fastighetsbolagens förväntningar har svingat upp rejält, där finns en stark optimism om förbättring framöver, säger Catellas analyschef Arvid Lindqvist till DI.

3 jul
Läs mer om Den turbulenta bomarknaden
Illustrationsbild.  Sakchai Lalit / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

FHM: Vaccin kan inte ersätta andra åtgärder

Ett vaccin mot covid-19 kommer inte ensamt att stoppa pandemin, tror Folkhälsomyndighetens utredare Bernice Aronsson, som arbetar med den nationella vaccinationsplanen.

– Jag tror att vaccin blir ett viktigt verktyg i den totala verktygslådan, men med tanke på hur viruset har betett sig kan det inte ersätta andra åtgärder, säger hon till Dagens Nyheter.

Skyddet ett vaccin ger kan variera stort mellan individer och behöver inte nödvändigtvis ge ett långvarigt skydd. Det kan även bli problem att få fram tillräckliga volymer vaccin, så åtgärder som handtvätt, social distansering, smittspårning och testning kommer vi få leva med en längre tid, menar hon.

3 tim
Bild från universitetet i Bern i Schweiz.  Arnd Wiegmann / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige arbetar på plan för vaccin: ”Ett risktagande”

Folkhälsomyndigheten arbetar på en nationell vaccinationsplan som bland annat ska ge besked om vilka grupper som ska vaccineras först, rapporterar DN.

När ett vaccin är klart kommer det inte räcka till hela befolkningen och vaccinationerna kommer att göras stegvis. Personer som är över 70 år eller i riskgrupp kan komma att prioriteras.

Sveriges nationella vaccinsamordnare Richard Bergström säger att ”det pågår intensiva förhandlingar” mellan EU och flera vaccintillverkare. Men han säger också att det inte är en vanlig upphandling.

– Det är ett risktagande. Vi vet inte vilka vacciner som kommer att vara bäst.

Igår 19:04
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer