Jan-Erik Andelin

Exporten Finland inte vill ha – lärarna

Finland litar på sin skola och på sina pedagogikproffs. Inget januariavtal skulle här diktera hur man använder mobilen i en finländsk skola.

Framför tv-n hemma i Stockholm ser vi att en skola i Botkyrka tas över av Skolinspektionen. Staten skickar in stödpersonal som under åtta månader ska hjälpa till med att styra upp en ”stökig skola”. Senare får skolans rektor sluta.

I Aktuellt intervjuas en snyggt grånad sexti-plus avdelningschef från Skolinspektionen i polo och kavaj om saken. Vi hör på hans språk att han har rötter i Finland, men hans syn på skolan låter inte finländsk. Han talar om att det är samhällets skyldighet att leverera en god skola; som till konsumenter som ska känna sig trygga och ha studiero.

Min fru som har jobbat som lärare i 32 år och jag tittar på varandra. Det är någonting som saknas i hans resonemang. Det är eleverna, barnen.

Den finländska skolan är i sig ganska auktoritär och mycket mera text- och skrivorienterad på lektionerna. Skolan har status i Finland. Den finländska motsvarigheten i Almedalsveckan, Finlandsarenan i Björneborg på västkusten, har i flera år haft utbildning som huvudtema.

Där glänser de mest legendariska högstadie- och gymnasierektorerna i Finland, inte sällan figurer som i sin barskhet och Bruce Willis-karisma till och med kan gå om någon kompanichef i det svenska försvaret. Men det fråntar inte eleverna i den finländska skolan deras roll och skyldighet vara med och skapa en trivsam skola och en god lärmiljö.

I Finland råder politisk konsensus om vad skolan är och ska vara. I Finland skulle inte ett januariavtal eller ett regeringsprogram ha riktlinjer om när eleverna ska få betyg eller hur de ska få ha mobiltelefoner med sig i skolan. Det låter vi finländare, även politikerna, pedagogikproffsen bestämma.

Varje version av den nationella läroplanen får i Finland en lokal tillpassning, till varje kommuns natur, kultur, industrier, näringar eller språkförhållanden. Också där kunde politiker ha goda möjligheter, och skäl, att kila sig in och politisera. Men också då håller lokala politiker distans och en respektfull hygien i fråga om skolans innehåll.

Skolfolk från hela världen kommer till Finland för att se på den finländska skolan. Särskilt tyskarna hyllar Die Pisa-Schule. Fast det är i mångt ett skimmer från fornstora dar. Pisaturismen tuffar på, men det är faktiskt 18 år sedan Finland hade världsrekord i skola och toppade Pisastudiens samtliga kategorier.

Det är länge sedan. I senaste Pisamätning halkar Finland ner till 13:e plats, medan ett annat grannland nu tar poängplatser – Estland. Ännu mer oroväckande är att Finland bland de 73 senast Pisa-undersökta länder hade det största gapet mellan flickor och pojkar ifråga om inlärning.

Ett fenomen för nordiska grannar är finlandssvensk skola. Som finlandssvenskar i Stockholm upplyser vi gång på gång svenskar vi möter.

Ja, vi har egna skolor på svenska i Finland.

Nej, vi har inte lärt oss svenska i skolan, det lärde vi oss på babyfilten därhemma.

Finland har 236 grundskolor med svenska som undervisningsspråk; det är var tionde grundskola i landet. Finländsk lag tillåter inte ens att finska och svenska blandas som undervisningsspråk i en skola – i ens som trick för att rädda någon byskola i en avlägsen, tvåspråkig by.

De finlandssvenska skolorna är små, över hälften har färre än 100 elever. De ses därför ofta som trivsammare och familjärare än stora finska grundskolekaserner.

Det finns många tvåspråkiga hem i Finland. Talas det svenska i ett hushåll så har i ett fall av tre bara den ena föräldern språket som sitt modersmål. Ändå är det en tyst norm att hemmet då väljer svensk skola för barnen. Logiken är att de då får svenskan ”gratis”, som en gåva i livet i ett land som i övrigt talar finska.

Minoritetsskolan presterar däremot inte lika bra i Pisapoäng. Det kan på sikt kan leda till att tvåspråkiga familjer som ser skolkunskaperna som viktigare än språkbonusen väljer finsk skola. Då kollapsar en del av underlaget för svensk skola i Finland.

Finlands två senaste regeringar har skurit kraftigt i finländsk skola. Grundskolan har under åtta år mist 1,2 miljarder kronor i anslag. De yrkesorienterade gymnasierna, de finska yrkesskolorna, tappade 3,2 miljarder kronor och det högskoleinriktade klassiska gymnasiet 700 miljoner. Skolor har stängts eller fusionerats, lärare har mist jobben, kurserna har blivit färre, klasserna större.

Det är riksdagsval i Finland om två månader. En svekdebatt i den finländska valrörelsen gäller skolan. Den utgående center-moderat-nationalistiska regeringens partiledare lät sig 2014 fotograferas med plakat ”Vi skär inte i utbildningen”. Föreställ dig Annie Lööf, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson stå med skyltarna. Och ändå skar man.

Men finländarna ser fortsatt en god och robust skola som så självklar att man ibland glömmer att vara stolt över den. Läraryrket har god status i Finland, och det jobbas med pedagogisk innovation och team i skolan.

Och man oroar sig för en eskalerande lärarexport till Sverige.

- - -

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för Helsingforstidningen Hufvudstadsbladet.

Toppnyheter

Arkivbild.  Robin Haldert / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ungdomskriminaliteten

Krönikor: Rånoffren väljs ut som av cirklande hyenor

Den senaste tidens uppmärksammade barnrån, i flera fall med grovt förnedrande inslag, begränsar unga pojkar till den grad att de måste vara på helspänn så fort de rör sig på allmän plats. Det skriver Kvartals Jörgen Huitfeldt i en krönika.

Han kallar rånen, där offren i vissa fall blivit kissade, på för ”exceptionellt fega” och menar att det finns vissa likheter med hur djur agerar.

”Likt hyenornas cirklande runt den sårade antilopen väljs ett offer ut.”

Expressens Fredrik Sjöshult har gått igenom ett hundratal domar om ungdomsrån. Han ser ingen särskild röd tråd, mer än att det rör sig om ”helt avskyvärda maktdemonstrationer” där förnedringen stärks när filmer sprids i sociala medier. Han nämner bland annat flera rån där offren tvingats kyssa rånarnas fötter.

Aftonbladets Oisín Cantwell menar att utvecklingen måste vändas, men menar att viktiga nyanser går förlorade då många i debatten drabbats av en sorts masspsykos.

”När sådant sker är det nämligen bara en fråga om tid innan politikerna kommer springande med mindre begåvade lösningar.”

1 tim
Jacob Fraiman. TT/SVT
undefined

Exkriminell: Förnedrande inslagen har funnits länge

Förnedrande inslag i stil med det som flera unga rånoffer utsatts för har länge funnits mellan kriminella. Det säger Jacob Fraiman från organisationen Kris i SVT:s Agenda. Han tror att sociala medier spelar en stor roll i att frågan uppmärksammas mer och mer.

Med i Agenda fanns även kriminologen Felipe Estrada Dörner och den förre polisen Mustafa Panshiri. Estrada Dörner menar att rånen mellan ungdomar antagligen är bra många fler än vad som syns i statistiken, eftersom många inte vågar anmäla.

Panshiri ser en dystopisk framtid där svenskar startar medborgargarden om inte utvecklingen bryts snart, säger han.

Igår 20:46
Läs mer om Ungdomskriminaliteten
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

14 goda råd – så trimmar du din privatekonomi

Att oroa sig för sin ekonomi är aldrig kul. På sajten Företagande.se ger Olle Gordh, grundare och VD på Likvidum, sina bästa råd som gör att du får mer pengar över till annat:

1. Betala dina fakturor i god tid

2. Bygg upp en buffert

”Som en ekonomisk livlina”, så beskriver Olle Gordh en buffert som är något att falla tillbaka på om man plötsligt får oväntade utgifter.

3. Handla inte på avbetalning

”Men man ska komma ihåg att köp på avbetalning alltid är ett lån. Och precis som alla lån ska pengar betalas tillbaka, med ränta”, skriver Olle Gordh.

4. Undvika dyra krediter som snabblån

5. Se över dina lån

Ha i åtanke att kostnaden för lån kan variera avsevärt.

6. Välj rörlig ränta på lånet

”Utslaget över lånets löptid blir det i princip alltid billigare med rörlig ränta än med fast eftersom bankerna sätter sina fasta räntor med viss marginal i sin favör”, skriver Olle Gordh.

7. Håll igen på nätshopping

”Sätt en budget som slår fast hur mycket du får spendera på spontanköp varje månad, oavsett om köpet sker på nätet eller i butik”.

8. Storhandla smart

9. Använd kreditkortet smart

10. Skär ner på onödiga abonnemang

Se över vilka olika abonnemang du har och avsluta de som du faktiskt inte behöver.

11. Nej till onödiga försäkringar

12. Amortera på dina lån

”Det kan vara lockande att välja en lång återbetalningstid när du lånar pengar. Månadskostnaden blir lägre och du får mer pengar över. Men ju mindre och långsammare du betalar tillbaka på lånet desto mer kommer den totala kostnaden bli”, skriver Olle Gordh.

13. Sälj prylar du inte använder

14. Se över ditt elavtal

Priserna kan skilja sig väldigt mellan olika elavtal, se över vilket du har och om du kan få ett bättre elavtal någon annanstans.

1 tim
ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagarnas villkor

Så hårt slår vab-reglerna mot föräldrar som är företagare

Reglerna för vård av sjukt barn slår hårt mot den som är förälder och driver eget företag. Utebliven produktion, kostnader för vikarier och därpå sänkt SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) innebär en dubbelbestraffning, skriver organisationen Företagarna i en artikeln på sin hemsida.

– Förra året vabbade jag 50 dagar. Jag gick back 50 000 kronor, bara på att ta in vikarier. Att produktionen dessutom stod stilla var bara att tugga i sig, säger trebarnsmamman och företagaren Linda Isaksson, som driver en glashytta med butik i Piteå.

För enskilda företagare beräknas ersättningen utifrån ens SGI, som bestäms utifrån en förväntad inkomst av näringsverksamheten. Här kan man lätt hamna i en ond spiral, menar Linda Isaksson.

– Vabbar jag mycket under några år, som man ju gör när man har små barn, påverkar det företagets omsättning rejält. Det gör att min SGI sänks. Och så får jag ut ännu mindre i tillfällig föräldrapenning därefter, säger Linda Isaksson, som känner sig dubbelbestraffad eftersom hon både betalar skatt på sin vab-ersättning och för vikarien, men ändå sänk SGI.

– Det här drabbar hundratusentals företagare. Idag tvingas många företagande föräldrar att välja mellan sitt företag och sitt föräldraskap. Det är naturligtvis inte rimligt, säger Erik Ageberg, socialförsäkringsexpert på Företagarna.

6 tim
Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Slarv av regeringen – nu hotas privata investeringar

Det är hög tid att regeringen arbetar för en förlängning av godkännandet av investeraravdraget. Annars finns det en risk att investeringar inte berättigas avdrag, skriver Företagarna.

År 2013 infördes investeraravdraget som ger privatpersoner möjligheten att göra avdrag av investeringar i mindre företag.

Men avdraget kräver ett godkännande från EU-kommissionen, något som gällde framtill 31 december 2019. I höstas lämnade regeringen ett underlag för förlängning, men det godkändes inte av kommissionen. I mitten av december skickades därför en promemoria ut för remiss, men tiden är extrem knapp skriver Företagarna och listar två huvudsakliga negativa effekter av regeringens senfärdighet.

1. Det kan innebära flera begränsningar

I remissen föreslogs att investeraravdraget, vid ett uteblivet godkännande, ska föras över till den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER). Det riskerar begränsa vilka företags som omfattas, samtidigt som kontrolluppgiftsskyldigheten skulle utökas. Det skulle göra systemet krångligare.

2. Tidiga investeringar med avdrag blir formellt sett olagligt stöd

Det gäller för investeringar under perioden 1 januari till 31 juli, för vilka avdrag yrkas. Kring detta är informationen bristfällig.

Det här är beklagligt ur näringspolitiskt perspektiv, menar Företagarna som nu har lämnat in ett remissyttrande om den utsända promemorian.

–I sak är det givetvis bättre om investeraravdraget kan fortsätta tillämpas, än att det underkänns som olagligt stöd. De begränsningar som skulle bli nödvändiga för att tillämpa GBER på investeraravdraget är dock olyckliga och ett steg i fel riktning, säger Patrick Krassén, skattepolitiskt expert på Företagarna, till Företagarna.

21 jan
Hasse Holmberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Privatisering av apoteken en lyckad hälsoreform”

Nu har det gått tio år sedan privatiseringen av apoteken vilket har lett till förbättrad service och ökad tilgänglighet, skriver representanter för Apoteket Hjärtat på DI Debatt.

Men branschen är inte utan dess utmaningar och för de kommande tio åren behövs nya åtgärder för att säkra den svenska vårdkedjan.

Det första är att regeringen säkrar utbildningsplatser så att framtidens farmaceuter kan ta över de som kommer att gå i pension de kommande åren.

För det andra behövs ökad tillgänglighet runtom i landet för att såväl städer som glesbygd ska ha god och tillgänglig service.

Vidare behövs också förbättrade kunskaper och förutsättningar inom e-hälsa. Digitaliseringen kan bidra till att frigöra välfärdsresurser, öka förståelsen för människors hälsobehov och skapa mer likvärdighet i hela landet.

Det behövs också större ansvar för ett mer hållbart samhälle. Förutom att se efter sina egna verksamheter behöver vi även ställer högre krav på läkemedelsföretagen.

Slutligen måste myndigheterna och läkemedelsindustrin ta större ansvar för att säkra att utbudet av mediciner möter efterfrågan, vilket i sin tur gör att alla mediciner finns på plats hos apoteken.

"Apoteken möter många människor i olika skeende i livet. Med detta följer ett stort ansvar. Apoteksbranschen är redo att fortsatt ta ansvar för att öka hälsan och välbefinnandet i hela landet", avslutar de.

11 feb
Läs mer om Företagarnas villkor
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Analyser: Veckans siffror kan bli rysare för Ingves

Veckans skörd av makrostatistik kan bli en plåga för Riksbanken, skriver DI:s Viktor Munkhammar. Det gäller en ny mätning av inflationsförväntningar samt KPIF-inflation för januari och SCB:s arbetslöshetssiffror för samma månad.

”För samtliga dessa tre statistikserier är sannolikheten för sämre utfall än Riksbanken räknar med större än den för bättre”, skriver Munkhammar.

Även om statistiken överraskar rejält negativt ska det mycket till för att minusräntan kommer tillbaka, lyder hans slutsats.

I en makrokommentar fokuserar Placeras Pekka Kääntä på onsdagens inflationssiffror som enligt honom kan bli en rysare. Både för Riksbanken och svenska kronan.

Senare i veckan väntar även Riksbankens penningpolitiska protokoll.

5 tim
Stefan Ingves.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Räntan lämnas oförändrad – utlovar nollränta till 2022

Riksbanken lämnar som väntat styrräntan oförändrad, något som en enig analytikerkår var övertygad om på förhand.

"Såväl den globala som den svenska ekonomin har utvecklats i linje med Riksbankens prognoser i december och utsikterna för inflationen och konjunkturen är i stort sett oförändrade”, skriver Riksbanken.

Inför räntebeskedet beskrev Swedbanks Andreas Wallström en oförändrad styrränta som det ”mest händelselösa beskedet i modern tid.”

Riksbanken lovar också nollränta till 2022. Senast reporäntan ändrades var 18 december 2019, då räntan höjdes från − 0,25 till dagens 0,0.

12 feb
Läs mer om Riksbankens räntepolitik

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Maratonlöpare. Inför Tokyo maraton har organisatörerna stängt ute allmänheten för att minska risken för smittspridning.  TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

”Enorm risk för Japan om corona fortgår till OS”

Om inte coronaviruset är under kontroll till sommaren – då OS i Tokyo går av stapeln – riskerar de ekonomiska skadorna bli enorma för Japan. Det säger analytikern Taro Saito enligt Reuters.

Viruset adderar till en redan nedåtgående spiral i Japan. I sista kvartalet 2019 sjönk Japans ekonomi 6,3 procent på årsbasis. Bland skälen nämner Reuters en kraftig momshöjning som bromsat konsumtionen, men också en ovanligt varm vinter som minskat försäljningen av vinterkläder. BNP-fallet är den snabbaste minskningen på sex år i landet.

4 tim
Resenärer går av Westerdam. Heng Sinith / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare varnar efter att resenärer släppts av

Att släppa av resenärerna på lyxfartyget Westerdam kan ha varit ett stort misstag, säger forskare till New York Times efter att det visat sig att en av dem testat positivt för det nya coronaviruset.

De 1 455 passagerarna har spridits för vinden sedan de tilläts gå av Westerdam i Sihanoukville i Kambodja i fredags.

Infektionsläkaren William Shaffner säger att beslutet kan ha varit en ”vändpunkt” för virusspridningen, som hittills varit relativt begränsad utanför Kina. Och epidemiologen Peter Rabinowitz säger att det nu kan bli svårt att följa smittspridningen.

– Det är en oroande tanke att de här resenärerna nu har rest över hela världen.

Idag 04:58
Toalettrullar vid en butik i Hongkong. Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brist på varor efter virus – gäng stal toalettpapper

Polisen i Hongkong grep under måndagen två män som misstänks ha stulit 600 toalettrullar i ett väpnat rån, skriver internationella medier.

Beväpnade med knivar stal männen rullarna från en lastbilschaufför under tidig morgon, lokal tid.

Utbrottet av det nya coronaviruset har lett till en brist på basvaror i regionen. Boende i Hongkong har fått köa i flera timmar för att köpa toalettrullar, ris, pasta och handtvål, skriver Hong Kong Free Press.

Idag 08:01
Läs mer om Coronavirusets spridning