Jan-Erik Andelin

Exporten Finland inte vill ha – lärarna

Finland litar på sin skola och på sina pedagogikproffs. Inget januariavtal skulle här diktera hur man använder mobilen i en finländsk skola.

Framför tv-n hemma i Stockholm ser vi att en skola i Botkyrka tas över av Skolinspektionen. Staten skickar in stödpersonal som under åtta månader ska hjälpa till med att styra upp en ”stökig skola”. Senare får skolans rektor sluta.

I Aktuellt intervjuas en snyggt grånad sexti-plus avdelningschef från Skolinspektionen i polo och kavaj om saken. Vi hör på hans språk att han har rötter i Finland, men hans syn på skolan låter inte finländsk. Han talar om att det är samhällets skyldighet att leverera en god skola; som till konsumenter som ska känna sig trygga och ha studiero.

Min fru som har jobbat som lärare i 32 år och jag tittar på varandra. Det är någonting som saknas i hans resonemang. Det är eleverna, barnen.

Den finländska skolan är i sig ganska auktoritär och mycket mera text- och skrivorienterad på lektionerna. Skolan har status i Finland. Den finländska motsvarigheten i Almedalsveckan, Finlandsarenan i Björneborg på västkusten, har i flera år haft utbildning som huvudtema.

Där glänser de mest legendariska högstadie- och gymnasierektorerna i Finland, inte sällan figurer som i sin barskhet och Bruce Willis-karisma till och med kan gå om någon kompanichef i det svenska försvaret. Men det fråntar inte eleverna i den finländska skolan deras roll och skyldighet vara med och skapa en trivsam skola och en god lärmiljö.

I Finland råder politisk konsensus om vad skolan är och ska vara. I Finland skulle inte ett januariavtal eller ett regeringsprogram ha riktlinjer om när eleverna ska få betyg eller hur de ska få ha mobiltelefoner med sig i skolan. Det låter vi finländare, även politikerna, pedagogikproffsen bestämma.

Varje version av den nationella läroplanen får i Finland en lokal tillpassning, till varje kommuns natur, kultur, industrier, näringar eller språkförhållanden. Också där kunde politiker ha goda möjligheter, och skäl, att kila sig in och politisera. Men också då håller lokala politiker distans och en respektfull hygien i fråga om skolans innehåll.

Skolfolk från hela världen kommer till Finland för att se på den finländska skolan. Särskilt tyskarna hyllar Die Pisa-Schule. Fast det är i mångt ett skimmer från fornstora dar. Pisaturismen tuffar på, men det är faktiskt 18 år sedan Finland hade världsrekord i skola och toppade Pisastudiens samtliga kategorier.

Det är länge sedan. I senaste Pisamätning halkar Finland ner till 13:e plats, medan ett annat grannland nu tar poängplatser – Estland. Ännu mer oroväckande är att Finland bland de 73 senast Pisa-undersökta länder hade det största gapet mellan flickor och pojkar ifråga om inlärning.

Ett fenomen för nordiska grannar är finlandssvensk skola. Som finlandssvenskar i Stockholm upplyser vi gång på gång svenskar vi möter.

Ja, vi har egna skolor på svenska i Finland.

Nej, vi har inte lärt oss svenska i skolan, det lärde vi oss på babyfilten därhemma.

Finland har 236 grundskolor med svenska som undervisningsspråk; det är var tionde grundskola i landet. Finländsk lag tillåter inte ens att finska och svenska blandas som undervisningsspråk i en skola – i ens som trick för att rädda någon byskola i en avlägsen, tvåspråkig by.

De finlandssvenska skolorna är små, över hälften har färre än 100 elever. De ses därför ofta som trivsammare och familjärare än stora finska grundskolekaserner.

Det finns många tvåspråkiga hem i Finland. Talas det svenska i ett hushåll så har i ett fall av tre bara den ena föräldern språket som sitt modersmål. Ändå är det en tyst norm att hemmet då väljer svensk skola för barnen. Logiken är att de då får svenskan ”gratis”, som en gåva i livet i ett land som i övrigt talar finska.

Minoritetsskolan presterar däremot inte lika bra i Pisapoäng. Det kan på sikt kan leda till att tvåspråkiga familjer som ser skolkunskaperna som viktigare än språkbonusen väljer finsk skola. Då kollapsar en del av underlaget för svensk skola i Finland.

Finlands två senaste regeringar har skurit kraftigt i finländsk skola. Grundskolan har under åtta år mist 1,2 miljarder kronor i anslag. De yrkesorienterade gymnasierna, de finska yrkesskolorna, tappade 3,2 miljarder kronor och det högskoleinriktade klassiska gymnasiet 700 miljoner. Skolor har stängts eller fusionerats, lärare har mist jobben, kurserna har blivit färre, klasserna större.

Det är riksdagsval i Finland om två månader. En svekdebatt i den finländska valrörelsen gäller skolan. Den utgående center-moderat-nationalistiska regeringens partiledare lät sig 2014 fotograferas med plakat ”Vi skär inte i utbildningen”. Föreställ dig Annie Lööf, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson stå med skyltarna. Och ändå skar man.

Men finländarna ser fortsatt en god och robust skola som så självklar att man ibland glömmer att vara stolt över den. Läraryrket har god status i Finland, och det jobbas med pedagogisk innovation och team i skolan.

Och man oroar sig för en eskalerande lärarexport till Sverige.

- - -

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för Helsingforstidningen Hufvudstadsbladet.

Toppnyheter

Riksrättsförhören i representanthuset tidigare i veckan J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Ny rapport tar Trump ett steg närmare riksrätt

Justitieutskottet i det amerikanska representanthuset har släppt en rapport där man går igenom de konstitutionella grunderna för riksrättsåtal mot president Donald Trump, rapporterar The Hill.

Rapporten följer på talmannen Nancy Pelosis uttalande om att formella riksrättsanklagelser kan komma att riktas mot presidenten redan nästa vecka.

I samband med att rapporten släpptes twittrade utskottets ordförande Jerry Nadler att Trump har missbrukat sin makt, riskerat den nationella säkerheten och stört valet.

”Konstitutionen föreskriver bara en följd för sådant beteende: Riksrätt”, skrev Nadler.

Igår 19:55
Donald Trump och Jerry Nadler. TT
undefined

Vita huset: Utredningen ett hänsynslöst maktmissbruk

Vita huset tänker inte delta i representanthusets riksrättsutredning mot president Donald Trump. Det framgår av ett brev Vita huset-rådgivaren Pat Cipollone skickat till justitieutskottets ordförande Jerry Nadler, rapporterar amerikanska medier.

I brevet skriver Cipollone att utredningen saknar grund och är ett ”hänsynslöst maktmissbruk”.

”Du bör genast lägga ner utredningen och inte slösa bort mer tid”, skriver Cipollone vidare.

6 dec
Donald Trump. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trumps svar efter Pelosis besked: Få det gjort snabbt

Dagens besked från Nancy Pelosi innebär att hot om riksrätt kommer att bli ett vanligt verktyg från politiker i Washington DC. Det skriver Donald Trump på Twitter.

Pelosi meddelade i dag att Demokraterna i representanthuset går vidare med riksrättsutredningen och formulerar formella riksrättsanklagelser.

”Om ni ska ställa mig inför riksrätt, gör det nu, snabbt, så att jag kan få en rättvis rättegång i senaten och vårt land kan få det överstökat”, skriver han.

5 dec
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Jeremy Corbyn med dokumenten. YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Jeremy Corbyn: Innehållet det viktiga – inte källan

Den brittiske Labourledaren försvarar beslutet att gå ut med läckta dokument under valrörelsen, trots att dokumenten kommer från källor som tros ha kopplingar till Ryssland. Det rapporterar Sky News.

Enligt Corbyn är det som framgår av dokumenten, att Boris Johnson är öppen för att sälja det brittiska sjukvårdssystemet NHS, viktigare än varifrån dokumenten kommer.

– Ingen har ännu förnekat att innehållet stämmer, säger Corbyn.

Boris Johnson har avfärdat dokumenten som ”nonsens”.

Igår 15:06
Jeremy Corbyn och Boris Johnson under fredagens BBC-debatt. JEFF OVERS/BBC / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Labour knappar in på Torypartiet i nya mätningar

Under lördagen presenterades fyra opinionsmätningar inför det brittiska nyvalet nästa vecka, skriver Reuters. Torypartiet har en stabil ledning i alla mätningarna men marginalen ner till Labour varierar mellan sex och tio procentenheter. Flera mätningar visar också att Torypartiets ledning tycks minska något.

Om valresultatet skulle ligga i linje med de mätningar som indikerar den minsta marginalen mellan partierna innebär det att Torypartiet kan få svårt att få egen majoritet i underhuset, vilket Boris Johnson troligen behöver för att få igenom sitt brexitavtal.

Igår 17:28
Boris Johnson. HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läckta dokument har ryska kopplingar: Ett tecken på inblandning i brittiska valet

En dokumentläcka på nätet visar på tecken för utomstående försök att påverka valet i Storbritannien. Det menar den brittiska kulturministern Nicky Morgan i en intervju med BBC Radio enligt Reuters.

Läckan består av handelsdokument mellan Storbritannien och USA, som ska ha berört det brittiska vårdsystemet. De släpptes på Reddit av ett konto med kopplingar till en rysk desinformationskampanj, enligt sajten själv.

– Om detta är fallet så är det extremt allvarligt. En av de saker vi tittar på och övervakar är inblandning i våra val, det är en mycket allvarlig sak, säger Nicky Morgan.

Säkerhetstjänsten har tidigare varnat för att Ryssland eller andra nationer kan tänkas försöka lägga sig i nästa veckas val.

Igår 11:48
Läs mer om Valet i Storbritannien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jonas Sjöstedt (V). Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Januariavtalet

Sjöstedt: Oacceptabelt att man inte vill prata med oss

Jonas Sjöstedt (V) kallar det oacceptabelt att januaripartierna har stängt ute Vänsterpartiet från förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen, rapporterar flera medier. Sjöstedt har insisterat på att få delta i samtalen.

Att januaripartierna ser ut att kunna tänkas backa från det Sjöstedt kallar ”kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen”, utan att prata med Vänsterpartiet, är för V-ledaren ”fullständigt obegripligt”.

Igår 16:25
Jonas Sjöstedt. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om

V-ledaren Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om samt att få delta i samtal med statsminister Stefan Löfven om hur Arbetsförmedlingen ska förändras, rapporterar Aftonbladet.

– Vi har beredskap under hela helgen för att lösa de här frågorna, säger Jonas Sjöstedt till TT.

Så länge Vänsterpartiet stängs ute från förhandlingarna kvarstår hotet om en misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S), enligt Sjöstedt.

Igår 12:50
Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Grönt ljus för nästa års budget

Riksdagen har sagt ja till ramarna för 2020 års statsbudget, som bygger på januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna.

Sammantaget uppgår utgiftsramarna till 1 062 miljarder kronor. Runt 20 miljarder av dessa beror på olika reformer som regeringen, C och L vill genomföra. Till exempel ökade statsbidrag till kommunerna, mer pengar till rättsväsende och försvar, pengar för att industri och kommuner ska investera i klimatåtgärder, slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer med en pension på mer än 17 000 kronor i månaden.

Men först i nästa steg i budgetprocessen klubbas detaljerna i budgeten. I december beslutas vad pengarna inom vart och ett av de 27 olika utgiftsområdena ska användas till.

27 nov
Läs mer om Januariavtalet