Jan-Erik Andelin

Exporten Finland inte vill ha – lärarna

Finland litar på sin skola och på sina pedagogikproffs. Inget januariavtal skulle här diktera hur man använder mobilen i en finländsk skola.

Framför tv-n hemma i Stockholm ser vi att en skola i Botkyrka tas över av Skolinspektionen. Staten skickar in stödpersonal som under åtta månader ska hjälpa till med att styra upp en ”stökig skola”. Senare får skolans rektor sluta.

I Aktuellt intervjuas en snyggt grånad sexti-plus avdelningschef från Skolinspektionen i polo och kavaj om saken. Vi hör på hans språk att han har rötter i Finland, men hans syn på skolan låter inte finländsk. Han talar om att det är samhällets skyldighet att leverera en god skola; som till konsumenter som ska känna sig trygga och ha studiero.

Min fru som har jobbat som lärare i 32 år och jag tittar på varandra. Det är någonting som saknas i hans resonemang. Det är eleverna, barnen.

Den finländska skolan är i sig ganska auktoritär och mycket mera text- och skrivorienterad på lektionerna. Skolan har status i Finland. Den finländska motsvarigheten i Almedalsveckan, Finlandsarenan i Björneborg på västkusten, har i flera år haft utbildning som huvudtema.

Där glänser de mest legendariska högstadie- och gymnasierektorerna i Finland, inte sällan figurer som i sin barskhet och Bruce Willis-karisma till och med kan gå om någon kompanichef i det svenska försvaret. Men det fråntar inte eleverna i den finländska skolan deras roll och skyldighet vara med och skapa en trivsam skola och en god lärmiljö.

I Finland råder politisk konsensus om vad skolan är och ska vara. I Finland skulle inte ett januariavtal eller ett regeringsprogram ha riktlinjer om när eleverna ska få betyg eller hur de ska få ha mobiltelefoner med sig i skolan. Det låter vi finländare, även politikerna, pedagogikproffsen bestämma.

Varje version av den nationella läroplanen får i Finland en lokal tillpassning, till varje kommuns natur, kultur, industrier, näringar eller språkförhållanden. Också där kunde politiker ha goda möjligheter, och skäl, att kila sig in och politisera. Men också då håller lokala politiker distans och en respektfull hygien i fråga om skolans innehåll.

Skolfolk från hela världen kommer till Finland för att se på den finländska skolan. Särskilt tyskarna hyllar Die Pisa-Schule. Fast det är i mångt ett skimmer från fornstora dar. Pisaturismen tuffar på, men det är faktiskt 18 år sedan Finland hade världsrekord i skola och toppade Pisastudiens samtliga kategorier.

Det är länge sedan. I senaste Pisamätning halkar Finland ner till 13:e plats, medan ett annat grannland nu tar poängplatser – Estland. Ännu mer oroväckande är att Finland bland de 73 senast Pisa-undersökta länder hade det största gapet mellan flickor och pojkar ifråga om inlärning.

Ett fenomen för nordiska grannar är finlandssvensk skola. Som finlandssvenskar i Stockholm upplyser vi gång på gång svenskar vi möter.

Ja, vi har egna skolor på svenska i Finland.

Nej, vi har inte lärt oss svenska i skolan, det lärde vi oss på babyfilten därhemma.

Finland har 236 grundskolor med svenska som undervisningsspråk; det är var tionde grundskola i landet. Finländsk lag tillåter inte ens att finska och svenska blandas som undervisningsspråk i en skola – i ens som trick för att rädda någon byskola i en avlägsen, tvåspråkig by.

De finlandssvenska skolorna är små, över hälften har färre än 100 elever. De ses därför ofta som trivsammare och familjärare än stora finska grundskolekaserner.

Det finns många tvåspråkiga hem i Finland. Talas det svenska i ett hushåll så har i ett fall av tre bara den ena föräldern språket som sitt modersmål. Ändå är det en tyst norm att hemmet då väljer svensk skola för barnen. Logiken är att de då får svenskan ”gratis”, som en gåva i livet i ett land som i övrigt talar finska.

Minoritetsskolan presterar däremot inte lika bra i Pisapoäng. Det kan på sikt kan leda till att tvåspråkiga familjer som ser skolkunskaperna som viktigare än språkbonusen väljer finsk skola. Då kollapsar en del av underlaget för svensk skola i Finland.

Finlands två senaste regeringar har skurit kraftigt i finländsk skola. Grundskolan har under åtta år mist 1,2 miljarder kronor i anslag. De yrkesorienterade gymnasierna, de finska yrkesskolorna, tappade 3,2 miljarder kronor och det högskoleinriktade klassiska gymnasiet 700 miljoner. Skolor har stängts eller fusionerats, lärare har mist jobben, kurserna har blivit färre, klasserna större.

Det är riksdagsval i Finland om två månader. En svekdebatt i den finländska valrörelsen gäller skolan. Den utgående center-moderat-nationalistiska regeringens partiledare lät sig 2014 fotograferas med plakat ”Vi skär inte i utbildningen”. Föreställ dig Annie Lööf, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson stå med skyltarna. Och ändå skar man.

Men finländarna ser fortsatt en god och robust skola som så självklar att man ibland glömmer att vara stolt över den. Läraryrket har god status i Finland, och det jobbas med pedagogisk innovation och team i skolan.

Och man oroar sig för en eskalerande lärarexport till Sverige.

- - -

Jan-Erik Andelin är Nordenkorrespondent för Helsingforstidningen Hufvudstadsbladet.

Toppnyheter

Anti-brexit-supportrar utanför parlamentet i London. Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Uppgifter: Brexit-utkast kan vara klart vid midnatt

EU och Storbritannien kämpar för att komma överens om hur ett brexitavtal ska se ut före midnatt på tisdagen, rapporterar Bloomberg. Enligt unionens chefsförhandlare Michel Barnier är det nödvändigt för att de 27 medlemsländerna ska kunna ta ställning till förslaget innan EU-toppmötet inleds i Bryssel på torsdagen.

– Även om det kommer att bli svårt att nå ett avtal – vilket ärligt talat blir svårare och svårare – är det fortfarande möjligt den här veckan, sa Barnier till reportrar på tisdagen enligt Bloomberg.

Storbritanniens premiärminister måste å sin sida kunna presentera ett förslag för det brittiska parlamentet på lördag för att undvika kravet på att be EU om uppskov med utträdet en tredje gång.

4 tim
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.  Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: Barnier ger tummen ner för nya brexitförslag

De nya brexitförslag som Storbritannien har lagt fram för EU-ledarna är inte tillräckligt bra i sin nuvarande utformning. Det är unionens chefsförhandlare Michel Barniers inställning, uppger tre diplomatkällor för Reuters.

Enligt källorna ska Barnier även ha krävt att förslag ska finnas i slutet av dagen, om något avtal ska hinna godkännas av EU-ledarna under toppmötet på torsdag och fredag.

I annat fall kommer Barnier att rekommendera fortsatta diskussioner med Storbritannien efter toppmötet, enligt källorna.

Idag 12:19
Hans Dahlgren (S). Arkivbild. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dahlgren: Tror ett avtal kan nås det närmaste dygnet

Svenska EU-ministern Hans Dahlgren (S) är försiktigt optimistisk efter att EU:s förhandlare Michel Barnier i dag gått igenom förhandlingsläget med Storbritannien inför brexit på ett ministermöte, rapporterar Ekot.

Dahlgren anser att det blivit ett annat klimat efter mötet mellan den brittiske premiärministern Boris Johnsson och hans irländske kollega.

– Nu är det så pass i alla fall att det inte är alls uteslutet att det kan bli en överenskommelse. Kanske till och med det närmaste dygnet, säger han.

Kravet från Barnier är att britterna tar fram nya förslag i form av lagtexter senast i dag för att det ska bli möjligt att nå en uppgörelse innan toppmötet som hålls i Bryssel torsdag och fredag, skriver Ekot.

5 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Turkiska armén i Syrien. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

Sverige stoppar export av krigsmateriel till Turkiet

Alla gällande utförseltillstånd för krigsmateriel till Turkiet stoppas. Det har Inspektionen för strategiska produkter, ISP, beslutat, rapporterar TT.

– Det är två gällande tillstånd som återkallas, säger Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör på ISP.

Beslutet har tagits med anledning av händelseutvecklingen i norra Syrien.

– Det är en samlad bedömning av de omständigheter som föreligger, med uttalanden från regeringen, och riksdagen som ställer sig bakom att Sverige ska verka för ett vapenembargo inom ramen för EU, säger Wieslander till TT.

Sverige har enligt honom ingen omfattande export av krigsmateriel till Turkiet, och inga nya affärer har godkänts till landet sedan april 2017.

4 tim
SDF-soldater, som tidigare backades upp av USA. Maya Alleruzzo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ilska inom USA:s försvar: ”SDF gjorde allt vi bad om”

Känslan av frustration och ilska är stor inom den amerikanska militären till följd av president Trumps beslut att lämna Syrien och överge sina kurdiska allierade, rapporterar CNN.

Källor uppger för kanalen att flera högt uppsatta militärer är rasande över hur kurderna har behandlats.

– Kurdiskledda SDF slåss nu mot en styrka som vill förinta dess folk för att vi gav grönt ljus för operationen, säger en källa.

Andra frågar sig vilka följder beslutet kommer att får för USA:s framtida möjligheter att bygga allianser.

– De gjorde allt vi bad dem om, detta är verkligen inte bra, säger en källa.

3 tim
Illustrationsbild. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Läkare utan gränser lämnar norra Syrien: ”Svårt beslut”

Den turkiska offensiven i norra Syrien tvingar Läkare utan gränser (MSF) att avbryta större delen av sina insatser i området och kalla hem all internationell personal, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

”Det är ett mycket svårt beslut, och MSF är mycket medvetna om behoven hos flyende och utsatta människor i området”, står det i pressmeddelandet.

Organisationen skriver vidare att den humanitära situationen efter offensiven är närapå bortom kontroll och att läget ser ut att förvärras ytterligare.

3 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Sjukvårdsmaterial. Arkivbilder. TT
Krisen i sjukvården

Sjukhusen får vänta – ingen leverans på onsdag

Apotekstjänst AB kommer inte att kunna leverera sjukvårdsmaterial till regionerna på onsdag, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

I går sa företagets vd Tomas Hilmo att man beräknade att leveransen kunde komma igång igen på onsdag.

– Tyvärr är det inte så, jag kan inte säga exakt varför, det har uppstått komplikation och vi måste prioritera de akuta beställningarna, säger Eric Aronson, talesperson på Apotekstjänst, till SVT.

Apotekstjänst, som nyligen tog över som distributör i flera regioner, menar att leveransen dröjer på grund av logistikproblem, där regionerna krävt stora beställningar då det redan var tomt på hyllorna när de tog över.

Det är oklart när den ordinarie leveransen kan komma igång.

3 tim
Akademiska Sjukhuset. Arkivbild. Fredrik Persson /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Region Uppsala ska utreda om priset gått före kvalitet

Region Uppsala ska utreda om priset kan ha gått före kvalitet när upphandlingen av leverantör av sjukvårdsartiklar gjordes, rapporterar P4 Uppland. Apotekstjänst AB, som vann upphandlingen, har ett lägre pris än den förra leverantören.

– Jag hoppas verkligen inte att det är det som hänt och jag tror inte det, men det är en sak som måste utredas, säger Erik Weiman (M), ordförande i regionstyrelsen, till radion.

Apotekstjänst AB har inte lyckats leverera material sedan företaget tog över som distributör i oktober. Fyra andra regioner har också drabbats.

3 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer