Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Experterna: Krisen är redan här – då tvärstannar ekonomin

Regeringens krisåtgärder räcker inte och i takt med att företagens likviditet sinar vaknar den livsfarliga kreditfrossa som startade 1930-talets depression och Lehman-kraschen, menar nationalekonomen Stefan Fölster. "Nu riskerar vi ett "chicken race" bland företag som vill vara först i kön att få betalt”, säger den fristående analytikern Peter Malmqvist till fPlus.

Hittills har Coronakrisen handlat om ett gigantiskt efterfrågefall som dragit undan mattan för branscher som lever på att människor möts.

Men krisen riskerar att sprida sig till bransch efter bransch. Johan Eklund, vd och professor på Entreprenörskapsforum, uppgav nyligen till fPlus att nu står konsulter, frilansare och giggare av olika slag på tur.

– När företagen sätter sig ned och tittar framåt i den rådande osäkerheten så är risken överhängande att man då väljer att inte förnya kontrakt eller lägga ut nya uppdrag, sa Johan Eklund.

Tsunami av osäkerhet

Nästa steg i den tsunami av osäkerhet som snabbt sprider sig handlar om osäkerheten kring företagens betalningsförmåga. Något som riskerar att ekonomin i princip helt avstannar eftersom det innebär att företagen slutar att lita på varandra.

Det menar Stefan Fölster, nationalekonom och vd på Reforminstitutet och han jämför med 1930-talskrisen och Lehman-kraschen 2008.

– Det var båda kreditkriser som utlöstes av att några företag till en början inte kunde betala sina skulder. Det fick i sin tur konsekvensen att en allmän oro spred sig bland företag för sina leverantörskrediter och kundfordringar. Ovanpå det, började företagen även att oroa sig för förnyelsen av sina banklån. Då blir även banker väldigt restriktiva med utlåningen och vi får på så sätt en spridning som lätt skapar en allmän kreditfrossa som kan leda till en djup lågkonjunktur.

Stefan Fölster, nationalekonom och vd på Reforminstitutet HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN

Regeringens krisåtgärder handlar om att tillföra likviditet och betalningsförmåga till företagen för att de ska överleva. Men lika viktigt är att åtgärderna ska leda till att efterfrågekrisen inte spiller över till kreditsystemet och de finansiella transaktionerna. Det kan orsaka det totalstopp i systemet som Stefan Fölster varnas för.

Oroväckande signaler

Han menar dock att det finns tecken på att just denna osäkerhet nu sprider sig.

– Ja absolut, ett tecken är till exempel att marknaden för företagsobligationer har avstannat, samt att flera fonder som investerar i företagsobligationer har spärrats för uttag. Det betyder att marknaden ser en ökande risk för företagens betalningsförmåga i den annalkande lågkonjunkturen. Det späder på denna misstänksamhet, säger Stefan Fölster.

Han tror inte heller att steget sedan är långt från att den rådande osäkerheten på den finansiella marknaden för företagsobligationer även tar sig in i den reala ekonomin.

– De mindre företagen kommer att begära in sina kundfordringar så snabbt de kan. De kommer sannolikt inte att ge leveranskrediter längre. Företagens misstänksamhet när de gör affärer kommer att öka eftersom båda parter kommer att fundera på vilka risker de tar om motparten går under i denna extrema situation, fortsätter Stefan Fölster.

”Finns en naiv inställning”

Även Peter Malmqvist, fristående analytiker och kopplad till den företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet, tror att det kan bli trångt när likviditeten snabbt sinar.

Peter Malmqvist

– Det finns en slags naiv inställning som bygger på att vi i dessa Coronatider ska vara vänliga och ta hand om varandra. Det här är affärsmän vi talar om, och ingen vill bli rundad av någon annan, och även om regeringen gör detta så kommer det att spridas ett misstroende där vi riskerar ett ”chickenrace” bland företag som vill vara först i kön att få betalt. Det blir en ökad konkurrens om pengarna helt enkelt, säger Peter Malmqvist.

Svårt med motåtgärder

Drabbas företagen av akut kreditfrossa i Coronakrisens spår kan heller inte penningpolitiken göra särskilt mycket nytta.

– Det blir svårt att sätta in motåtgärder eftersom det handlar om företagens misstänksamhet gentemot varandra. Fastighetsbolagen blir osäkra på om de kommer att kunna få in hyror när deras kunder drabbas. Då oroar sig bankerna för säkerheten om de ska låna ut till fastighetsbolagen och så sprids oron vidare, säger Stefan Fölster.

Regeringen presenterade i veckan ytterligare ett krispaket med fokus på tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, en statlig lånegaranti samt en tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher.

Lovvärda åtgärder - men räcker inte

Stefan Fölster tycker att det är lovvärt av regeringen men han tror inte att det kommer att räcka för att undvika den annalkande kredittorkan.

– Den större delen, alltså företagsakuten, är ju lån som inte hjälper företag som är på väg att förbruka sitt eget kapital. Men det kan hjälpa företag som har en robust balansräkning. En restaurang som ser det egna kapitalet snabbt förbrukas har jag svårt att se våga låna pengar. Det behövs större injektioner i de här företagen i form av direkta kostnadsersättningar eller avbrottsersättning som en följd av regeringens restriktioner.

– Delen med slopade arbetsgivaravgifter på lön upp till 25 tusen kronor per företag är ett plåster som kan hjälpa framförallt engångsföretag, men det adresserar egentligen inte risken för att en kredittorka kommer att spridas via företagen, fortsätter Stefan Fölster.

Peter Malmqvist är dock på det hela positiv till regeringens senaste krispaket.

– Regeringens paket fokuserar på det som är det omedelbara problemet och försöker hjälpa till att i första hand lösa likviditetsproblem för småföretag. Det är också rätt att i första hand dela ut pengar generellt. Tekniken med snabb återbetalning av skatt och avgifter är utmärkt. Detta går snabbare och är enklare än att försöka lösa långsiktiga soliditetsproblem. Pengarna måste ut snabbt, säger Peter Malmqvist.

Det finns däremot inget sätt att rädda företag som tappar 70–90 procent av intäkterna, vilket ofta verkar vara fallet i många servicesektorer och detaljhandeln. Det betyder också att konkurrensen om pengarna och misstänksamheten kommer att bestå, menar han.

– Vi måste få fart på intäkterna. Det regeringen möjligen skulle kunna åstadkomma är att göra hämtmat från en restaurang avdragsgill i kommande deklaration och på så sätt styra tillbaka en del konsumtion från ICA, Coop och Axfood, till restaurangerna.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer