Miljöpåverkan har ökat, skatteintäkterna uteblivit och nu råder dessutom brist på påsar. Fyra månader efter platspåseskatten konstaterar flera experter att den är ett praktfiasko.

Kritikerna var många redan innan skatten på plastbärkassar infördes den 1 maj och nu efter drygt fyra månader har de fått vatten på sin kvarn.

– Den här skatten träffar helt fel. Det är något som ser bra ut på en pressträff eller i sociala medier men som inte är det egentligen. Hållbarhetsarbetet är för viktigt för att slarvas bort på symbolfrågor, säger Pär Bygdeson, vd på Livsmedelshandlarna.

Att betydligt färre väljer en plastbärkasse i livsmedelsbutiken nu när den kostar uppåt sju kronor kan först låta bra miljömässigt. Men eftersom så många i stället väljer en pappåse, eller en avfallspåse på rulle som allt fler har börjat använda, blir effekten tvärtom sämre för miljön.

Det är en dålig skatt av många skäl. En aspekt är att de beskattade kassarna, som inte ens utgör ett miljöproblem, ersätts med produkter som är sämre ur miljösynpunkt

Sedan skatten infördes har försäljningen av beskattade plastbärkassar minskat med 70 procent Inom Ica Sverige. Samtidigt har Icas försäljning av icke beskattade plastkassar, avfallspåsar på rulle, ökat med 60 procent, och obeskattade papperspåsar med 60–70 procent, berättar Runar Brännlund, professor på Handelshögskolan vid Umeå universitet.

– Det är en dålig skatt av många skäl. En aspekt är att de beskattade kassarna, som inte ens utgör ett miljöproblem, ersätts med produkter som är sämre ur miljösynpunkt.

Avfallspåsarna är däremot ofta för tunna för att använda flera gånger och ofta är de tillverkade av fossil plast även om det börjar förändras.

– Man måste precisera vad det är man vill uppnå. Om den motiveras av miljöskäl – vad ger det att vi använder färre plastpåsar? Jag har inte sett en enda siffra på det, säger Runar Brännlund.

Man behöver inte vara professor i nationalekonomi för att förstå

Det har inte gjorts någon ordentlig konsekvensanalys, menar han.

– Vad är nyttan och vad är kostnaderna? Det är rent bondförnuft att ta reda på det och jämföra. Man behöver inte vara professor i nationalekonomi för att förstå det.

Dagligvaruhandeln har sedan tidigare gått över till plastbärkassar som till största delen består av förnybar eller återvunnen plast. Dessutom används den ofta flera gånger innan den slutligen används som soppåse och energiutvinns.

Det innebär att de har lägre klimatpåverkan än papperskassarna, enligt Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, en branschorganisation för kemi-, plast- och materialföretag.

Även svenska plastbärkassar är de bästa i Europa eftersom tillverkarna har jobbat så mycket med kvalitet men också med teknisk och miljömässig hållbarhet. Dessutom har vi länge tagit betalt för plastkassar, de ingår i förpackningsinsamlingen och vi återanvänder dem, betonar hon.

Väldigt tokigt att lägga en skatt på det som egentligen är mer klimatsmart

– Vi hade ju redan gjort vår läxa och utvecklat plastbärkassarna så att de är cirkulära och resurseffektiva. Då är det väldigt tokigt att lägga en skatt på det som egentligen är mer klimatsmart. Att fler går över till papperskassar är ju sämre för miljön.

Det gäller även frukt och grönt-påsarna, tillägger Lena Lundberg.

– Redan före skatten hade dagligvaruhandeln gått över till att använda de av biobaserad plast. Dessutom är de mycket lätta. De papperspåsar som nu används väger runt tio gånger så mycket och då kan man anta att klimatpåverkan också ökar betydligt.

Pär Bygdeson instämmer i att bärkassarna av förnybar eller återvunnen plast också är mycket bättre än papperspåsar och bomullskassar.

– En pappkasse är 43 gånger mer miljöbelastande i sin livscykel och en bomullspåse behöver användas 20 000 gånger för att komma ner i samma miljöbelastning som en engångsplastpåse.

Handlare hör av sig och säger att det är svårt att beställa in nya avfallspåsar nu

Han bekräftar också att allt fler använder avfallspåsar i plast på rulle som de har med sig i väskan. Ökningen är så markant att de till och med börjar ta slut på många håll.

– Handlare hör av sig och säger att det är svårt att beställa in nya avfallspåsar nu, säger Pär Bygdeson.

I och med att allt färre köper plastbärkassar är det inte heller någon skattemässig framgång för staten. Efter ett par månader var skatteintäkterna 50 miljoner kronor vilket var långt ifrån förväntat. Regeringen räknar med att skatten ska ge två miljarder i intäkter i år.

En plastskatt hade fått en miljöstyrande effekt om plastkassar tillverkade av återvunnen biologisk råvara hade undantagits. Som det är nu får den motsatt effekt, enligt Pär Bygdeson.

– Vill man minska användningen av fossila bränslen är det rimligt att lägga skatt på fossila plastkassar – inte på alla påsar.

Den som gör fel måste kunna göra om och göra rätt

Han poängterar att ingen har heller kunnat visa att det är ett problem med nedskräpning av plastbärkassar och Lena Lundberg håller med.

– Skatten är orimlig! Den kopplar inte till någon klimateffekt och den minskar inte nedskräpningen för vi vet att få av dem hamnar i naturen. Vi hoppas nu verkligen att skatten ses över av politikerna. Den som gör fel måste kunna göra om och göra rätt.

Nytt från 1 maj

Den 1 maj infördes en ny skatt på bärkassar och frukt och grönt-påsar i plast. Syftet var att minska nedskräpningen och spridningen av mikroplaster i naturen. Regeringen bedömde det som ett effektivt sätt att se till att Sverige uppnår kraven i EU:s förpackningsdirektiv och de svenska miljömålen.