Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Plastföroreningarna

Experter: Så mycket ökar utsläppen med plastpåseskatten

Kritiken mot plastpåseskatten är benhård. Nu bekräftar experter uppgifter om att regeringen använde sig av gammal statistik för att driva igenom den hårt kritiserade plastpåseskatten. ”Man har gett utredningen ett mål att skriva mot och utredningen har inte haft till uppgift att analysera andra styrmedel än skatt”, säger skattejuristen Robert Lönn till fPlus.

Tre kronors skatt på bärkassar när du handlar mat i fortsättningen. Och varje frukt- och grönsakspåse beskattas med 30 öre. Det blir verklighet när den nya lagen om skatt på plastbärkassar träder i kraft nästa år. Skatten har redan från början varit starkt kritiserad och nu vänder sig näringslivet mot att utredningen varit bristfällig och att resultatet blir allt utom miljövänligt.

Enligt Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, innovations- och kemiindustrierna i Sverige, finns det inget positivt med att skatten införs.

– Den nya skatten kommer att leda till minskad återvinning av plast, ökad användning av förpackningar, ökad resursförbrukning och ökade koldioxidutsläpp. Det är väldigt svårt att se någon klimatnytta med det, säger hon.

Känslan i branschen är att det känns sådär att vi arbetat hårt för att minska koldioxidutsläppen. Det enda vi får är skatt.

Hon menar att den svenska marknaden varit unik ur ett internationellt perspektiv då plastbranschen arbetat mycket tätt med handeln under flera årtionden. I dag är mellan 75 till 80 procent av alla plastbärkassar som tillverkas i Sverige fossilfria, enligt IKEM.

– Enligt våra beräkningar används ungefär 20 000 ton återvunnen plast för att tillverka plastbärkassar i dag. Att den nya skatten kommer att leda till minskad användning av plastbärkassar resulterar då också till att återvinningen av plast minskar. 

Inget gehör från politiken – ”Det enda vi får är skatt”

Lena Lundberg berättar att branschen från första början har varit starkt kritiska till förslaget och in i det sista haft förhoppningar om att skatten skulle differentieras. Det vill säga att den skulle göra skillnad på om en plastbärkasse har fossilt ursprung eller är gjord av förnybara källor.

– Känslan i branschen nu är att det känns sådär att vi arbetat hårt för att minska koldioxidutsläppen och fokusera på cirkulär ekonomi och inte får något gehör från politiskt håll för vårt arbete utan det enda vi får är skatt.

Under veckan har regeringen remitterat ett förslag om skatt på plastbärkassar till lagrådet.

– Jag tror fler konsumenter kommer att använda samma påse fler gånger när det kostar några kronor extra. Det kan bli en vinst för miljön och minskad nedskräpning, säger biträdande finansminister Per Bolund, i ett pressmeddelande.

Utsläppen ökar med 40 procent

Enligt IKEM:s undersökning används runt 75 procent av alla plastbärkassar efter att man kommit hem från affären som soppåsar och 20 procent återanvänds igen som bärkassar. I dag produceras egentligen inga soppåsar i Sverige utan köps in från utlandet. De är i regel uppbyggda av fossil plast, berättar Lena Lundberg.

– Enligt våra beräkningar skulle en halverad användning av plastbärkassarna och en lika stor ökning av soppåsar öka koldioxidutsläppen med cirka 3 000 ton, vilket är en ökning med 40 procent.

Hon menar även att den nya skatten kan leda till att de plastpåsar för frukt och grönt i butikerna försvinner.

– Istället kommer butikerna antagligen färdigförpacka frukt och grönsaker vilket gör att kunden blir styrd att köpa det antal som finns i förpackningarna oavsett behov. Då är det ganska lätt att anta att både matsvinnet och mängden förpackningar ökar.

”Bara ett sätt att inbringa pengar till statskassan”

Den nya skatten på plastbärkassar är ett utmärkt exempel på symbolpolitik som inte har något med miljön att göra, menar Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert och ansvarig hållbarhet på Svensk Handel.

– Det är endast ett sätt att inbringa pengar till statskassan. Det är en skatt i grön förklädnad som påstås vara bra för miljön samtidigt som risken är stor att effekten blir den motsatta, säger han.

Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen. Magnus Nikkarinen, berättar att det arbetet gått mycket bra och resulterat i att mängden plastbärkassar redan minskat väsentligt.

Har kraftsamlat – ”går redan i rätt riktning”

Enligt Naturvårdsverkets prognos kommer vi under 2019 hamna på 91 platsbärkassar per person, vilket är nära målet på 90 påsar per person som skulle uppnåtts 2019. Myndighetens statistik visar även på en minskning från 2017 från 114 plastbärkassar per person.

– Handeln har verkligen kraftsamlat sedan lagstiftningen om minskning av plastbärkassar trädde i kraft 2017. Att många handlare redan tar betalt och informerar om plastbärkassarna har gjort att antalet minskar. Det är faktiskt helt obegripligt att man nu sätter skatt på något som går i rätt riktning redan, säger Magnus Nikkarinen.

Domeij: ”Symbolpolitik som sänder fel signaler”

Kritiken har även hörts från Åsa Domeij, tidigare ansvarig för miljöfrågor i riksdagen för Miljöpartiet och numera hållbarhetschef på Axfood.

”Det är symbolpolitik som sänder fel signaler till både konsumenter och näringsliv vad gäller omställning till en mer cirkulär ekonomi. Plastbärkassarna är inte heller sådana som skräpar ned eftersom de används som soppåsar eller lämnas till materialåtervinning”, skrev hon i sin blogg på Axfood:s hemsida i slutet av september.

Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, menar att det finns en övertro på att skatter ska lösa alla miljöproblem.

– Den nya skatten på plastbärkassar kommer bara att skapa en betydande administrativ börda för företagen. Det är kort och gott bara ett sätt för staten att få in pengar till statskassan.

”Gett utredningen ett mål att skriva mot”

Han menar även att det är anmärkningsvärt att regeringen i höstbudgeten skriver:

”Det lämpligaste styrmedlet i syfte att minska förbrukningen av plastbärkassar är enligt regeringen en punktskatt”.

– Man har gett utredningen ett mål att skriva mot. Utredningen har inte haft till uppgift att analysera andra styrmedel än skatt. Därför kan man inte konstatera utifrån utredningen att skatt är det bästa alternativet. Om miljön är fokus borde utredningen givetvis ha undersökt flera styrmedel för att se vilket som är bäst för miljön, säger Robert Lönn.

Bortsett från statistik

Ytterligare ett tecken, enligt Robert Lönn, på att utredningen valt att fokusera på att få sin tes bekräftad handlar om nedskräpningsargumentet.

– I promemorian hänvisar man till ”Skräprapporten 2018” från Håll Sverige Rent. Men man har på något sätt undvikt att se att ”Skräprapporten 2019” släppts och den visar att antalet nedskräpade plastbärkassar minskat med 50 procent på de stränder där mätningarna gjorts. Det här tycker vi visar på att regeringen valt att bortse från att arbetet som skett inom handeln för att minska plastbärkassarna faktiskt gett resultat.

Han menar även att det inte råder några tvivel om att plaster i världshaven är ett stort globalt problem.

– En svensk skatt på plastbärkassar är dock inte lösningen för att komma till rätta med den viktiga globala ödesfrågan för våra hav då 90 procent av plasten i haven kommer från tio floder i Asien och Afrika, säger han.

fPlus har sökt biträdande finansminister Per Bolund.

Fakta: Förslaget är att skatten tillämpas från 1 maj 2020 och den beräknas ge 2,1 miljarder kronor i ökade skatteintäkter 2020.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer