TT
Det svenska skattetrycket

Experter: Så hårt kan miljöskatten drabba Sverige

Syftet var aldrig att skatten skulle slå så brett. Men så blev det och nu sprider den sig dessutom till nya områden och företag. fPlus reder ut varför den så kallade vitvaruskatten har blivit en av Sveriges mest utskällda skatter.

Att kemikalieskatten skadar den svenska konkurrenskraften är något som har kritiserats sedan tidigare. Men ett mindre uppmärksammat problem är hur den även drabbar företag som inte skulle ha omfattats av lagförslaget från början.

– Det var ett förslag som togs fram och låg i byrålådan ett tag och sen plockades upp igen. Då gick det väldigt fort och blev lite som det blev, säger Maria Månsson, director, innovation and research på företaget Prevas och regelverksansvarig på organisationen Svensk Elektronik.

Enligt Maria Månsson var lagförslaget om kemikalieskatten hastigt, inte tillräckligt genomtänkt och inte heller särskilt förankrat i forskningen.

– Ursprungligen var den här lagstiftningen tänkt att främst beröra konsumentprodukter, alltså alla de elprylar som konsumenter köper till hemmet. Det är de varorna som går åt i väldigt stora antal jämfört med industrielektronik.

Trots den ursprungliga tanken om att bara beskatta konsumentprodukter slutade det med att beskattningen i stället utgick ifrån så kallade tullkoder. Dessa tullkoder gör inte någon skillnad på huruvida ett datorkort sitter i en maskin eller hemma i barnens spelkonsol, förklarar Maria Månsson.

– Så alla företag som till exempel jobbar med utrustning för styrning av fabriker eller processautomation eller allt som har med industrin och digitaliseringen att göra riskerar att drabbas av den här skatten.

Maria Månsson. Foto: Privat

Kan bli hög kostnad

Industriprodukter är oerhört viktiga för den svenska konkurrenskraften, påpekar Maria Månsson, och menar att kemikalieskatten slår mot den exportberoende industrin. En annan, paradoxal, konsekvens som skatten för med sig är att den hämmar miljövänlig utveckling.

– Ju mer vi använder oss av elektroniken på ett bra sätt när det gäller till exempel energibesparing eller digitalisering desto bättre är det för klimatfrågan, säger Maria Månsson och fortsätter:

– De slår mot varandra så att säga – den goda egenskapen av att minska miljöpåverkan med elektronik samtidigt som densamma blir skattebestraffad.

Kemikalieskatten, också kallad för vitvaruskatten, är inte heller formad utifrån vilka kemikalier som är skadligast för miljön, säger Maria Månsson. Enligt henne är det en ganska omtvistad fråga. För företagen är detta något som skapar huvudbry eftersom inte alla kemikalier beskattas lika. Det går att få en skattereduktion. Men att ta reda på vilka kemikalier ens produkter innehåller är lättare sagt än gjort.

– Den mesta av tillverkningen av exempelvis mönsterkort sker utomlands. Som företag ser man inte hur de gör utan man får lita på att underleverantörerna har gjort rätt helt enkelt, säger hon.

För särskilt mindre företag kan det innebära en hög kostnad att kontrollera sina produkter. Maria Månsson säger att hon känner till fall där företagare har varit tvungna att anställa mer personal för att hålla reda på den extra administrationen, något som inte är ”småsummor”.

Även Peter Björkholm, operativt ansvarig på Svensk Elektronik, är inne på samma argument.

– Med små och medelstora företag blir det orättvist jämfört med stora som kan ställa helt andra krav på sina underleverantörer. Alla kanske inte är beredda att göra den servicen åt en mindre kund i Sverige. Då återstår att man själv ska mäta och då har man plötsligt den administrationen att ta hand om, säger han.

Peter Björkholm Foto: Privat.

Miljövänligare men dyrare

Enligt Maria Månsson är det vanligast att företagen ger upp försöket att kolla upp sina produkter och bestämmer sig för att betala full skatt ändå, oavsett vilka typer av kemikalier de bär på.

– Det är också ett skäl till varför skatten då inte leder till bättre miljö. Företagen saknar motivation för att kämpa med de här frågorna, säger hon.

Något annat som gör det hela ännu krångligare är det faktum att skattens kostnad också beror på varans vikt. Ju tyngre varan är desto högre kostnad. Detta kan också ha negativa miljöeffekter, menar Maria Månsson.

– Om man till exempel av miljöskäl använder en metallkapsling utan flamskyddsmedel så är den tyngre och dyrare än om man använder en platskapsling som innehåller mycket flamskyddsmedel.

Peter Björkholm instämmer i kritiken och förklarar den svåra sist som företagare ofta befinner sig i.

– När man bygger någonting för konsument så kanske man kan använda plast, men inom industrin, för att det ska hålla, så måste man ha tyngre metall runtomkring.

Krånglig lagstiftning

Kemikalieskatten är svårtolkad, även för myndigheter som Skatteverket, och kan leda till godtycklighet. Peter Björkholm och Maria Månsson föreslår i stället en EU-harmonisering av lagarna för att inte svenska företag ska vara särskilt utsatta.

– Jag tror att det största incitamentet skulle vara att se till att det blir en större marknad så att de som tillverkar grundkomponenterna ser det som en ekonomisk vinning att utveckla och förbättra sina produkter och inte att det bara drabbar den svenska marknaden, säger Peter Björkholm.

– Svenska företag är oerhört noga med att vara duktiga utifrån miljösynpunkt och att följa lagar och regler. Men då kommer en sådan här lagstiftning som är väldigt krånglig och ställer till det för företagen, säger Maria Månsson och fortsätter:

– Vill man verkligen se en miljöpåverkan som ger avtryck på ett bra sätt så borde man hålla sig till EU-harmoniserad lagstiftning så att det blir likadant överallt. Att göra en så här avvikande svensk lag som dessutom är så ogenomtänkt – det är ingen bra väg att gå. Den leder inte framåt för miljön.

Gardefjäll, MP: ”Jag förstår vad de menar”

Foto: Henrik Montgomery/TT

Maria Gardfjell (MP) är förste vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen. Hon tycker att vitvaruskatten är bra, men är också öppen för att reformera den.

Många, bland andra företagare, säger att vitvaruskatten är en fiskal skatt som inte gör miljön bättre. Kan du förstå vad de menar med det?

– Nja, det finns farliga kemikalier i en del produkter som skulle kunna ersättas med andra kemikalier som inte är hälsofarliga. Skatten handlar om att snabba på arbetet med en giftfri vardag. Men jag förstår vad de menar eftersom den nuvarande skatten inte har fått den styrande effekten och det är skälet till att man vill höja den.

Enligt en del kunniga personer så är det oklart vilka kemikalier som är skadligast utan det beror på vad man menar med ”skadlig”. Håller du med om det?

– De kemikalier man vill fasa ut är framförallt bromerade kolväteföreningar, flamskyddsmedel och sådant. Det finns tydlig forskning på att skadliga kemikalier sprids i hemmiljön och kan ha hormonstörande påverkan.

– Men kemikalieskatten är konstruerad så att om man tar bort dessa kemikalier ur sina produkter så kan man få reducerad skatt med mellan 50 och 90 procent.

Men underleverantörerna, ofta utländska, berättar inte alltid vad produkten innehåller. Det är därför svårt och kostsamt för mindre företag i Sverige att bevisa vilka typer av kemikalier deras produkter har. Slår skatten extra hårt mot mindre företag?

– Nej, jag tror inte det. De har samma möjligheter som stora företag att ställa krav på sina leverantörer. Det är bara det att det alltid tar ett tag med nya regler att få rutin i arbetet. Men det finns både myndigheter och branschorganisationer som kan bistå med hjälp.

– Men om det är så att det finns underleverantörer som inte kan redovisa för sina kemikalier så behöver man inte köpa de produkterna. Där har Miljöpartiet lyft frågan om ”produktpass”, som finns med i Januariavtalet. Det måste bli enklare för konsumenter men också inköpare att få information om produkters innehåll.

Det var ursprungligen meningen att skatten bara skulle påverka produkter som används i hemmiljön. Men nu drabbas även industriprodukter. Vad säger du om det?

– Det är alltid så när man inför nya skatter, man utgår ifrån register som redan existerar. I det här fallet är det tullregister. Men det är bra att näringslivet har uppmärksammat det här så att man kan göra någon form av förändring i det registret. Samtidigt är det minst lika viktigt att fasa ut kemikalier från arbetsplatsen där folk jobbar hela dagarna.

Borde lagen reformeras då?

– Jag tycker att man ständigt ska förbättra system. Men när man inför en lag så måste man använda sig av de befintliga register som finns. Om man varje gång man gör någonting skulle hitta på nya regler skulle det öka administrativa bördan extremt. Men skatten handlar inte om jättestora kostnader.

Metallkapslingar, som ofta används till industriprodukter, är ofta bättre ur miljösynpunkt eftersom de inte behöver lika mycket flamskyddsmedel som plastkapslingar. Ändå beskattas de mer eftersom de är tyngre. Vad säger du om det?

– Det är alltid en avvägning men grunden är ändå att fasa ut ämnen som är skadliga. Produkter som är tyngre kan få en reducering med 90 procent av skatten om man inte använder farliga flamskyddsmedel. Då kan det ändå vara värt att använda metall.

Vissa säger att den här skatten är paradoxal eftersom den gör att man inte satsar på exempelvis digitalisering inom industrin och då köper man inte in produkter som är bättre för miljön. Vad tror du om den kritiken?

– Jag tror inte att den här skatten är så skev att det hindrar digitaliseringen eller innovationsbenägenheten i svenskt näringsliv. Tvärtom, jag tror att vi får mer goodwill internationellt.

Hur hade du utformat skatten om du hade fått bestämma?

– Jag tycker att det förslag som finns nu är bra men hade också gärna sett en kompletterande satsning med nya förslag som införlivar e-handeln, så att man inte får ett frikort för den. Nu ska Kemikalieinspektionen utvärdera effekterna och se om det finns en eventuell kritik som man måste lyssna på. Det är viktigt med grundliga utredningar och uppföljningar så att syftet följs.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer