TT
De svenska krispaketen

Experter kräver exitplan – regeringen sprider hopplöshet

När flera länder försiktigt börjar öppna upp ekonomierna igen svävar svenska företag i total osäkerhet. Även när allt är upp och ner behöver företagen en färdriktning, menar flera experter. Åtminstone behöver de veta hur regeringen tänker i nästa steg. ”Men ingen vet hur regeringen kommer att agera framöver. Det spär på osäkerheten”, säger en tung ekonom till fPlus.

När regeringen igår presenterade vårbudgeten hade utgiftstaket höjts med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder i syfte att skapa mer utrymme för att hantera coronaviruset. Regeringen upprepade även prognosen om ett BNP-fall på 4 procent i år och att ekonomin relativt snabbt återhämtar sig nästa år.

Det var det senaste åtgärdspaketet i en lång rad i syfte att hantera coronaviruset. Men samtidigt börjar det röra på sig ute i Europa där tidigare helt nedstängda ekonomier försiktig börjar förbereda sig för att öppna upp igen.

Och nu efterlyser allt fler en svensk exitstrategi så att ekonomin sakta kan börja återhämta sig. Men några sådana besked från regeringen lyser än så länge med sin frånvaro.

I tidningen Dagens Industri konstaterar ledarskribenten PM Nilsson att ”Lika lite som det fanns en klart formulerad och utvecklad plan i inledningen av krisen finns det nu en plan för att komma ur den”.

Besked kan motverka osäkerheten

Fredrik Erixon, vd på den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, menar att det är hög tid för regeringen att presentera en plan för hur en början till en återgång till det normala skulle kunna se ut. Något som är viktigt inte minst för att inge hopp i företagen.

– Det som hittills skett är att regeringen sjösatt ett antal åtgärdspaket och det är givetvis bra, även om man kan ha olika åsikter om dess innehåll. Men det är samtidigt oerhört viktigt att bolagsledningar och företagsägare får hjälp av regeringen att trycka ned den allmänna osäkerheten om hur verkligheten artar sig framöver. Och hittills är det ingen som vet hur regeringen kommer att agera om 2, 4 eller 8 veckor. Det spär på osäkerheten.

–Därför borde regeringen släppa en slags "forward guidance" som Riksbanken brukar göra över hur man ser på när ekonomin kan öppnas upp igen givet smittoläget och situationen i sjukvården. Ingen vet ju i dag hur regeringen tänker om i vilket smittoläge som folk ska börja gå tillbaka till jobb och börja konsumera igen. Bättre information om detta kan vägleda företag i syfte att få dem att hålla ut och inte sätta sig i konkurs eller i likvidation, vilket tekniskt sett kanske är det rätta just nu med tanke på de rådande omständigheterna, fortsätter han.

Peter Malmqvist, fristående analytiker samt kopplad till den företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet, menar även han att det är viktigt att ge företagen något att ta sikte på.

– Regeringen skulle tillsammans med Folkhälsomyndigheten kunna gå ut med information om att om smittspridningen minskar si och så mycket så räknar vi med att till exempel kunna släppa på mötesrestriktionen på 500 personer i juni, eller i augusti, eller när det kan tänkas ske.

– Det skulle betyda oerhört mycket för de företag som sysslar med att människor möts på olika sätt. Det skulle ge dem något att sikta på, även om man samtidigt är medveten om att det är en fortsatt osäker situation. Det är naturligtvis svårare att göra när det kommer till resebranschen eftersom den är beroende av andra länders strategi, fortsätter Peter Malmqvist.

Fredrik Erixon tycker också att regeringen ska presentera ett åtgärdsbatteri för hur den kan stötta sargade företag och branscher när den värsta krisen lagt sig.

– Ett litet exempel är att hjälpa restauranger genom att sänka momsen under en period för att tillåta dem att komma ikapp, eller att kommuner tillåter större uteserveringar när värmen nu kommer eftersom folk fortfarande kan vara oroliga för viruset. På så sätt kan ju distansen fortsätta hållas. Om dylika saker görs kan också investerare våga gå in med kapital om de känner att det finns en plan för hur företag och ägare kan tjäna pengar igen efter corona.

Här har dock nationalekonomen Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan i Lund, en avvikande åsikt. Han menar att just eftersom Sverige valt frivillighet finns det inte behov av en exitstrategi.

– Vi kan inte göra upp en exitstrategi eftersom viruset inte följer lagar och förordningar. Det är i helt nedstängda länder som Frankrike och USA som det behövs en exitstrategi men eftersom vi följer rekommendationer så är en exitstrategi inte konstruktivt, menar Lars Jonung.

Han pekar på att det som sker just nu snarare handlar om att regeringen åsidosätter demokratiska principer i och med den krislag som nyligen röstades fram.

– Vi har en grundlag som garanterar näringsfrihet och att vi inte ska expropriera privat egendom och inkomster. Den grundlagen, eller formuleringen, får inte köras över med argumentet att vi befinner oss i en kris.

”Sveriges vägval visar vad ett liv är värt”

Fredrik Erixon anser att det också behövs mer information om viruset i förhållande till de åtgärder som Sverige vidtagit. I Europa har hela samhällen stängts ned i syfte att rädda liv medan Sverige valt att rekommendera sina medborgare att hålla avstånd och hålla sig hemma. Den frivilligheten har dock i viss mån resulterat i ett visst socialt tryck för hur man ska bete sig som en god medborgare. Denna ”osynliga” gräns och dess förhållande till viruset är också något som myndigheterna borde ge mer information om i syfte att vi snabbare kan återgå till mer normala förhållanden.

– Det är viktigt att man får förankrad förståelse i befolkningen kring hur man kan skydda sig och de sina utan att befinna sig i karantän. Samt, att om du blir smittad av Corona, så får den absoluta majoriteten milda symtom, och om man får större besvär, så finns sjukvårdshjälp att få som innebär att dödligheten av viruset är låg.

Här dyker frågan om hur mycket vi värderar ett människoliv kontra priset av att stänga ned ekonomin. I Europa har man som sagt valt att stänga ned helt men Peter Malmqvist påpekar att Sverige, i och med att man valt rekommendationer istället för förbud, tydligt markerar hur högt vi faktiskt värderar människoliv.

– Vi behöver inte diskutera detta eftersom Folkhälsomyndigheten endast utfärdat rekommendationer. I och med det säger man att livet är ovärderligt upp till en viss gräns, och den gränsen går vid att vi inte tänker stänga ned hela samhället. Där har vi satt ned foten och det har vi fått mycket kritik för, säger Peter Malmqvist.

Toppnyheter

Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Friskolor uppmanas publicera betygsstatistik

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

30 jun
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolverket stoppar skolstatistik – ”Olyckligt”

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

26 jun
Läs mer om Läget i svenska skolan
Arkivbild: Spaniens premiärminister Pedro Sanchez Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Nytt område isoleras i Spanien: Får inte slappna av

För andra dagen i rad inför Spanien restriktioner i ett område på grund av virusutbrott. Den här gången är det 70 000 invånare vid staden La Mariña i Galicien som förbjuds att lämna området och att samlas fler än 10 personer samtidigt.

– I nuläget har vi 106 positiva fall, vilket är en ökning från gårdagens 21 fall, säger Jesús Vázquez vid de lokala hälsovårdsmyndigheterna enligt AFP. Enligt Vázquez är det nödvändigt att skärpa restriktionerna för att isolera invånarna från möjligheten till en exponentiell tillväxt av viruset.

– Vilket är vad som brukar hända när det blir samhällsspridning.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez uppmanade på söndagen sina landsmän att inte slappna av, samtidigt som han manade till lugn, rapporterar Reuters.

– Att vi upptäckt fallen tidigt visar att sjukvården är bättre förberedd än i mars

I går kom beskedet att omkring 200 000 människor i ett område i Katalonien skulle isoleras från omvärlden.

1 tim
Arkivbild: Wuhans virologiska institut HECTOR RETAMAL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ex-spionchef tror att viruset kom från kinesiskt lab

Teorin att det nya coronaviruset, sars-cov-2, härstammar från ett laboratorium i Wuhan får inte avfärdas som en konspirationsteori. Det säger Richard Dearlove, tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6 till Sky News.

Dearlove säger att han tror att viruset skapats på laboratoriet, och sedan spritts av misstag, och han menar att frågan måste diskuteras öppet inom forskningssamhället.

– Jag säger inget annat än att det var följderna av en olycka, säger han.

De allra flesta inom forskarvärlden, såväl som den brittiska och amerikanska underrättelsetjänsten, menar att viruset inte är tillverkat av människor, skriver Sky News.

2 tim
Hillary Clinton, arkivbild. BRENDAN SMIALOWSKI / AFP
undefined

Clinton: ”Hade gjort ett bättre jobb med viruset”

Om Hillary Clinton hade vunnit presidentvalet hade hennes administration hanterat coronakrisen bättre än den sittande presidenten Donald Trump. Det säger hon i en intervju med Hollywood Reporters podcast ”Awards Chatter”.

– Vi hade inte kunnat stoppa pandemin vid gränsen, så som Trump påstod sig ha gjort i början, men vi hade helt klart gjort ett bättre jobb med att rädda liv, gjort bättre modeller och agerat mer ansvarsfullt.

Enligt Clinton är det frustrerande att befinna sig på sidlinjen.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Professor: Röriga skatter skadar Sverige – dags att reformera

Reformerna på 90-talet gav Sverige ett skattesystem i världsklass – sedan dess har det blivit allt sämre. Det är dags för en ny skattereform, skriver ekonomiprofessorn John Hassler i Expressen.

Skatternas skadeverkningar är mycket större än de skulle behöva vara. Finanspolitiska rådet presenterade nyligen en rapport om hur skattesystemet skulle kunna förbättras. Bland annat borde de svårbegripliga jobbskatteavdragen avskaffas och den statliga skatten borde sänkas till 5 eller 10 procent. Momsen föreslås bli 21 procent på alla varor och tjänster och kapitalinkomstskatten blir enhetlig på 30 eller 35 procent.

Johan Hassler efterlyser nu att de politiska partierna lägger all taktik åt sidan för att få till stånd en välbehövlig skattereform.

30 min
undefined

”Fel fokus i frågan om 3:12-reglerna”

Diskussionen om 3:12-reglerna borde ta fasta på vad som ger ökat entreprenörskap och jobbskapande, skriver entreprenören Bertil Wahlström på SvD Debatt.

Fyra forskare skriver på SvD Debatt att en ”betydande bieffekt” av 3:12-regelverket har blivit att gynna individer med hög inkomst som skatteplanerar. Det är tråkigt att forskarna inte fokuserar på huvudeffekten – att stimulera entreprenörskap och därmed sysselsättning i ägarledda företag, menar Bertil Wahlström.

Han skriver också att i en internationell jämförelse är 20 procent skatt ingen låg nivå på kapitalinkomstskatt. Många länder har dessutom särskilda nedsättningar för familjeägda företag och långa innehav. Problemet att Sverige har för hög beskattning på arbete blir inte bättre om skatten på entreprenörskap görs sämre, skriver Bertil Wahlström på SvD Debatt.

43 min
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Trump/Demonstrationer inför talet vid Mount Rushmore TT
Amerikanska valet 2020

Analyser: ”42 minuter mörkt och splittrande tal”

I sitt nationaldagstal sa Donald Trump att 99 procent av covidfallen i USA är ”helt ofarliga”. Uttalandet, som saknar belägg, är presidentens senaste försök att tona ner hotet från coronaviruset, skriver CNN:s Maeve Reston i en analys. För att distrahera går Trump allt längre i sin kritik av protesterna som skakar landet, konstaterar hon.

Även NY Times Annie Karni och Maggie Haberman skriver i en artikel att Trump fokuserar på ”kulturkrig” i stället för coronavirusets spridning – detta för att mobilisera vita anhängare i slutet av sin första mandatperiod.

Att Trumps tal var allt annat än enande lyfts också fram av Washington Posts David Nakamura. I en analys kallar han det 42 minuter långa talet för ”mörkt och splittrande”. Presidenten gör inte längre någon hemlighet av att han inte stöttar de miljoner människor som på ett fredligt sätt kräver reformer för social rättvisa, enligt Nakamura.

”Det är inte längre invandrare eller omvärlden som är hotet. Det är andra amerikaner”, skriver han.

3 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer